Search

Bakgrund: Lungcancer är efter bröstcancer den andra vanligaste cancerformen i världen och den cancerform med högst mortalitet. Diagnostisering sker ofta i ett sent skede då symtom sällan yttrar sig tidigt i sjukdomsförloppet. Patienter med lungcancer kan ha många olika omvårdnadsbehov, däribland symtomlindring, som sjuksköterskan behöver bemöta. Personcentrerad vård och omvårdnad förespråkas för att kunna bemöta patienters individuella och multidimensionella behov vid lungcancer, men forskning gällande patienters erfarenheter av det saknas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka erfarenheter av personcentrerad omvårdnad hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar. PEO (Patient-Exposure-Outcome)-strukturen användes vid databassökningar i databaserna Pubmed och Cinahl. Utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt kvalitetgranskades de tio artiklarna. Artiklarna analyserades utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt där meningsenheter, koder, subkategorier och slutligen huvudkategorier formades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och nio subkategorier (inom parentes); Betydelsefulla relationer (Vikten av en god relation mellan patient och sjuksköterska, anhörigas stöd), vikten av personcentrerad symtomlindring (Erfarenheter av utebliven symtomlindring, erfarenheter av god symtomlindring), vikten av personcentrerad information (Behov av information och kommunikation, behov av anpassad information, erfarenheter av anpassad information och god kommunikation), personcentrerad planering av vården (Vikten av personcentrerad planering, delaktighet i vårdplanering). Konklusion: Resultatet visade på att personcentrerad omvårdnad i vissa fall implementeras vid lungcancer och anses positivt ur ett patientperspektiv. Det framkom också att det finns utrymme för förbättring genom att i större utsträckning implementera en personcentrerad omvårdnad vid lungcanc

Bakgrund: Patienter som vårdas palliativt får inte alltid den munvård som krävs för att upprätthålla god munhälsa. Det kan leda till komplikationer i munhålan såsom inflammationer, sår, smärta och muntorrhet hos patienterna. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av munvård hos patienter som vårdas palliativt inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Fyra teman framkom. Etiska dilemman kring munvård visade sig som ett etiskt dilemma då bevarande av patientens värdighet blev en fråga kring munvårdens utförande. Otydlig ansvarsfördelning visade sig som en orsak till utebliven munvård då det framkom otydlighet om vem som ska utföra munvård. Kunskapsbrist som leder till utbildningsbehov visade sjuksköterskornas kunskapsbrist i munvård samt behovet av fortbildning på arbetsplatserna. Behov utav tydliga riktlinjer för munvård var önskvärt hos sjuksköterskorna då de upplevde svårigheter med att arbeta strukturerat med munvård på grund av att det inte fanns verktyg för bedömning av munhälsa. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter visade att munvård är av stor betydelse för att undvika lidande hos patienter som vårdas palliativt. Trots detta tillgodosågs inte patienternas behov utav munvård i den utsträckning som krävdes för att skapa största möjliga välbefinnande.

Introduktion: Inom de närmsta åren kommer fler personer att behöva hemsjukvård i Sverige och den blir alltmer avancerad. Detta ställer höga krav på all vårdpersonal. Distriktssköterskan som ansvarar för patientens sjukvård i hemmet delegerar mer än hälften av sjukvårdsuppgifterna till omvårdnadspersonal. För att detta ska fungera, inte minst patientsäkert, behöver hen ha ett fungerande ledarskap. Syfte: Att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att leda omvårdnadspersonal i hemsjukvård. Metod: Litteraturstudien utfördes på ett systematiskt sätt med stöd av Polit och Beck´s nyckelsteg och hade en induktiv design. Totalt framkom tolv artiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed. Data analyserades genom en tematisk analys efter Braun och Clarke´s beskrivning. Resultat: Huvudtemat Personrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Förtroendefull relation, Samarbete, Kommunikation samt Stress och oro. Huvudtemat Organisationsrelaterade faktorer byggdes upp av följande underteman: Fördela omvårdnadsuppgifter, Utbildning och kompetens samt Arbetsmiljö. Konklusion: Känna tillit och ha en förtroendefull relation till omvårdnadspersonalen underlättade ledarskapet för distriktssköterskan liksom ett fungerande samarbete dem emellan. Det behövs utbildad omvårdnadspersonal samt mer tid avsatt för distriktssköterskan till att träffa omvårdnadspersonalen, detta skulle underlätta ledarskapet., Introduction: Within the next few years more people will need home health care in Sweden, and it will become increasingly advanced. This places high demands on district nurses and nursing staff. The district nurse who is responsible for the patient´s healthcare at home delegates more than half of the healthcare tasks to nursing staff. For this to work, not least for the safety of the patient, the district nurse needs to have an effective leadership. Purpose: To describe district nurse´s experiences of leading nursing staff in home health care. Method: The literature review was carried out in a systematic way with the support of Polit and Beck´s key step and had an inductive design. A total of twelve articles were found which were searched in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed. The data was analyzed through a thematic analysis according to Braun and Clark´s description. Results: The main theme Person-related factors was built up by the following subthemes: Trusting relationship, Cooperation, Communication and Stress and anxiety. The main theme Organization-related factors was built up by the following subthemes: Allocating nursing tasks, Education and competence and Work environment. Conclusion: Feeling trust and having a trusting relationship with the nursing staff, as well as a functioning collaboration, facilitated leadership for the district nurse. There is a need for trained nursing staff and more time need to be set aside for the district nurse for meetings with the nursing staff, this would facilitate the leadership.

Background: The patient’s last days affect the relative immensely and without support the relative can suffer from prolonged grief and ill health. In the meeting between nurses and relatives of patients who receive end of life care, it is important to also see the relatives as individuals. Relatives appreciate good communication and cooperation with the nurses, so that they can give the patient a good death, a knowledge that is lacking in some wards. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences in meeting relatives in end-of-life care. Method: Systematic qualitative literature review based on Evans. Results: Two themes emerged after analysis, A Good Death and Relatives’ Participation. Based on these themes, five subthemes were identified, Knowledge, To create a calm, The influence of relatives, Communication and Obstacles. Conclusion: There are difficulties in meeting and dealing with relatives of patients at the end of life. Partly because of the relatives' right to participate, because there are laws and guidelines to follow, but also because of the emotions that can arise in the crisis that everyone involved is in. Nurses need knowledge about the dying process and how to encounter both the patient and relatives to be able to offer a good death with dignity. Keywords: End of life care, experiences, nurses, palliative care, relatives.

Bakgrund: Sepsis är en av de dödligaste sjukdomarna som varje år drabbar omkring 50 miljoner människor världen över, varav elva miljoner avlider. Sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar på en infektion någonstans i kroppen, vilket orsakar en utbredd inflammation. Denna reaktion ger upphov till metabola och cirkulatoriska rubbningar hos värden. Sjukdomen har ett snabbt förlopp och yttrar sig initialt med en kombination av flera diffusa symtom. Detta är något som försvårar och gör en tidig identifikation till något av stor betydelse. Därför blir sjuksköterskors kunskaper och kompetens avgörande för patienters överlevnad, eftersom sjuksköterskor ofta är den första yrkesgruppen att komma i kontakt med patienter som har drabbats av sepsis. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors kunskaper och erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Metod: Studien genomförs som en litteraturstudie och inkluderar tio vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats, från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Efter databearbetning och analys framkom det tre huvudkategorier: sjuksköterskors medvetenhet och kunskap om bedömningsinstrument (1), betydelsen av utbildning och erfarenhet för kunskapen att identifiera sepsis (2) och sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som försvårar identifikation av sepsis (3). Varje huvudkategori delades sedan in i flera underkategorier för att undersöka frågan närmare. Slutsats: Sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet och genomgången sepsisutbildning hade bättre kunskaper om sepsis och olika bedömningsinstrument. Sjuksköterskors kunde erfara svårigheter med att identifiera sepsis hos äldre patienter på grund av komplexa hälstotillstånd och sjukdomens diffusa symtom. Brister inom organisationen och teamarbete var också av stor betydelse för identifiering av sepsis.

Bakgrund: Covid-19 är det senaste coronavirus som upptäckts, de tidigare varianterna är SARS och MERS alla tre virus leder till svår luftvägsinfektion. Covid-19 var det största utbrottet av coronavirusfamiljen och ledde till en pandemi. I en vårdrelation ska patienten kunna känna en gemenskap med sjuksköterskan och medverka i sin egen vård. Patienter uttryckte bland annat oro över brist på kunskap om sjukdomen covid-19 samt att sjuksköterskors visat distans gentemot dem. Syfte: Syftet var att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som har insjuknat i Covid-19. Metod: En allmän litteraturöversikt med totalt 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats. Resultat: Resultatet presenteras under tre kategorier: ''Brist på kunskap'' ''Den egna rädslans inverkan'' ''Skyddsutrustningens inverkan''. Det framkom att olika faktorer påverkade sjuksköterskors arbete för att ge den vård som bör ges till patienter som vårdades på sjukhusen. Detta innefattade faktorer som fysisk press, andfåddhet, rädsla för sjukdomen, rädsla för att smitta andra, oro för felagerande, brist på vetenskaplig information om viruset. Slutsats: Klara riktlinjer och vidare forskning krävs för att ha beredskap inför framtida hälsorisker för att erbjuda en god och säker vård. Ledningen bör i framtiden erbjuda utbildningar samt information för att förbereda sjuksköterskor inför framtida utmaningar.

Background: Type 2-Diabetes is a widespread global health problem affecting approximately 10.5% of the adult population aged 20–79 years. The disease is characterized by insulin resistance, affects the body's regulation of blood sugar levels, and can lead to serious complications such as microangiopathy. The quality of life for people with type 2 diabetes is closely linked to how the disease affects their everyday life. In order to assess the adaptation to the disease and the management of its physical and psychological challenges, the persons experiences of quality of life are crucial. Aim: The aim is to investigate how people with type2 diabetes experience their quality of life. Method: The study was conducted as a literature-based study based on qualitative research. The databases Cinahl and PubMed were used to search for articles, of which 9 articles were selected for the results. The collected data was analyzed based on Friberg's (2017) five-step process to identify key findings. Results: Three main themes emerged: healthy lifestyle choices; challenges and success factors, factors that deteriorates the quality of life and factors that improves the quality of life that answered the purpose of the study. Conclusion: The results indicate that people with type 2 diabetes face challenges in disease management. In order to support these individuals and improve their quality of life, a holistic view and individual centered care is required., Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer med diabetes typ 2 upplever sin livskvalitet. Resultatet pekade på att diabetes typ 2 medförde betydande hinder och utmaningar för de som lever med sjukdomen. Det framkom särskilda svårigheter relaterade till sjukdomsinformation och kunskapsinhämtning om diabetes typ 2. Även psykosociala aspekter presenterades där det erhölls att personer som lever med diabetes typ 2, upplevde mentala svårigheter och minskad sexuell lust. Det fanns även en positiv syn på livet med diabetes typ 2, där upplevda hälsofördelar utgjorde en betydande aspekt. Närstående, religion och spiritualitet uppgavs vara stödjande faktorer för att hantera vardagen med den kroniska sjukdomen diabetes typ 2. Detta bevisar att trots de påfrestningar som sjukdomen medför, fanns det en känsla av positivitet och möjlighet till förbättring av hälsan. Omkring 10,5% av den vuxna populationen 20–79 år har diabetes och över 90% av dem har diabetes typ 2. Diabetes typ 2 har länge varit en utmaning, och det är känt att livsstilsförändringar är nyckeln till en förbättrad hälsa. Men att tillämpa och bibehålla dessa förändringar kan vara påfrestande. Studien genomfördes i behovet av att förstå den upplevda livskvaliteten och de verkliga utmaningarna som människor med diabetes typ 2 står inför i sin vardag. Detta examensarbete utgår från en litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning. Kvalitativa artiklar valdes ut eftersom fokuset var att förstå personers upplevelser av livskvalitet. Begreppet livskvalitet handlar om en subjektiv upplevelse av sin livssituation, det kan inkludera det allmänna välbefinnandet samt fysisk och psykisk hälsa. Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att det råder en brist på tillgänglig och förståelig information kring diabetes typ 2. Sjuksköterskor spelar en avgörande roll i vårdandet och stödet av patienter. För att skapa rätt förutsättningar för personer som lever med diabetes typ 2 finns det ett behov av att

Bakgrund: Barnmorskan ska arbeta utefter evidens och beprövad erfarenhet. Föda Utan Rädsla är en metod som bygger på beprövad erfarenhet och har införts inom mödrahälsovården och förlossningskliniker i Sverige för att få kvinnan att känna sig trygg under förlossningen. Föda Utan Rädsla har införts i mödrahälsovården och på förlossningskliniker utan vetenskaplig utvärdering av metoden.Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av metoden Föda Utan Rädsla under förlossningen.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats valdes. Tio barnmorskor intervjuades. Det manifesta innehållet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade fyra kategorier Att närvara, Att medverka, Att möjliggöra samt Att skapa trygghet. Att närvara handlade om att barnmorskorna ansåg att närvaro och tillgänglighet var viktigt men även att vara lyhörd inför parens förutsättningar. Att medverka bestod i att barnmorskan samverkade med paret och partnern blev delaktig. Att möjliggöra innebar att metoden medförde ett strukturerat arbetssätt. För att möjliggöra användandet behövdes regelbundna utbildningstillfällen och tillämpas vid rätt tidpunkt. Att skapa trygghet innebar att Föda Utan Rädsla var ett tryggt och naturligt arbetssätt. Metoden fungerade som ett tryggt bemötande och förhållningssätt som bidrog till helheten av förlossningen. Slutsats: Föda Utan Rädsla skulle kunna bidra till en positiv förlossningsupplevelse vilket är målet med förlossningsvården. Föda Utan Rädsla kan även bidra till ökad delaktighet hos partnern. Med Föda Utan Rädsla möjliggörs ökad närvaro på rummet. Barnmorskorna lade inte stor vikt vid alla verktygen i Föda Utan Rädsla, utan metoden sågs mer som ett förhållningssätt och inte som någon ny kunskap., Background: The midwife must work according to evidence and experience. Confident Birth Method is a method built on experience, to make the woman feel safe during childbirth. Confident Birth Method has been introduced in maternal health care and in maternity wards, without scientifically evaluation of the method.Aim: The aim was to describe midwives' experiences of the Confident Birth Method during childbirth.Method: A qualitative design with an inductive approach was chosen. Ten midwives were interviewed. The manifest content was analyzed using a qualitative content analysis.Findings: The analysis generated four categories To be present, To participate, To enable and To create security. To be present meant that the midwives considered presence and availability to be important, but also being sensitive to the couples' circumstances. To Participate consisted of the midwife´s collaboration with the couple and the partner became more involved. To Enable meant that the method entailed a structured way of working. To enable its use, regular training sessions were needed and applying the method at the right time. Creating security meant that the Confident Birth Method was a safe and natural way of working. The method functioned as an approach that contributed to the entirety of the birth.Conclusion: The Confident Birth Method could contribute to a positive birth experience, which is the goal of maternity care. The Confident Birth Method can also contribute to increased participation by the partner. With The Confident Birth Method, increased presence in the room is enabled. The midwives did not attach great importance to all the tools in The Confident Birth Method, the method was seen more as an approach and not as any new knowledge

Bakgrund: Sepsis är ett livshotande sjukdomstillstånd som står för cirka 20 procent av alla dödsfall globalt. Tillståndet orsakas av ett dysfunktionellt systemiskt svar på infektion som i de flesta fall orsakas av bakterier. Symtomen kan vara diffusa men typiska symtom vid sepsis är hög feber och frossa, uttalad trötthet, avvikande vitalparametrar samt påverkat allmäntillstånd. Sjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden av patienter med sepsis, det är också sjuksköterskan som administrerar vätskebehandling och ordinerade läkemedel. Sjuksköterskan spelar en avgörande roll vid identifiering av tidiga symtom på sepsis samt vid initiering av behandling. Bristande omvårdnad vid sepsis kan öka risken för psykiska och fysiska komplikationer och i värsta fall död. Syfte: Att sammanställa tidigare forskning om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med sepsis. Metod: En litteraturstudie som omfattar tio vetenskapliga, empiriska artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed samt PsycInfo och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudiens resultat gav insikter i de utmaningar som påverkade sjuksköterskornas arbete med att hantera det komplexa tillståndet. Fem övergripande teman framkom i resultatet: Sepsis som komplext tillstånd, Brister i organisationen, Användningen av kliniska verktyg, Sjuksköterskans kunskap och erfarenhet och Kommunikation och Samverkan som alla påverkade sjuksköterskans förmåga att vårda patienter med sepsis. Slutsats: För att nå en förbättring av vården av patienter med sepsis och för att ge sjuksköterskan rätt förutsättningar i den verksamhet hon arbetar i krävs att organisatoriska hinder adresseras, följsamheten till kliniska verktyg uppmuntras, interprofessionell samverkan främjas samt att hon tillgodoses kunskap genom utbildning i ämnet.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på att minska lidande och förbättra patienters välbefinnande. Tidigare forskning avslöjar behovet av förbättrad kommunikation och ökad kompetens inom vården i livets slutskede. Patienter efterfrågar bättre information och delaktighet, medan anhöriga betonar behovet av stöd och förbättrad kommunikation från sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån två kvantitativa och nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet som besvarade på sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede; Vikten av sjuksköterskors utbildning och kunskap, Sjuksköterskors emotionella engagemang, Kommunikations betydelse i vårdande, Att bidra till en god relation. Slutsats: Sjuksköterskor erfarenhet visade att kompetens och utbildning var avgörande inom vården av patienter i livets slutskede. Utmaningarna som sjuksköterskor ställdes inför i vården av patienter krävde anpassning. Emotionellt engagemang minskade frustration, medan effektiv kommunikation och positiva relationer med anhöriga och vårdteam var grundläggande för vårdkvalitet och samarbete.

Bakgrund: Personcentrerad vård innebär att tillhandahålla individuellt anpassad vård samt se personen bakom sjukdom, detta ingår i sjuksköterskans kärnkompetenser. Personcentrerad vård fokuserar på respektfull och lyhörd vård som tar hänsyn till individens preferenser, behov och värderingar. Inom personcentrerad vård är det viktigt att ha vårdande kommunikation, vilket innebär att förstå patienternas känslor och erfarenheter av hälsa och lidande. Patienter och anhöriga beskriver vikten av goda relationer och delaktighet i vården för att främja patienternas välbefinnande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat. Metod: Allmän litteraturöversikt av tolv kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Artiklarnas syften, metod, land och resultat jämfördes. Genom analysen av artiklarnas resultat framkom det fyra olika teman. Sjuksköterskor beskrev att genom att effektivt kommunicera med patienter och deras anhöriga kunde de skapa förtroendefulla relationer. Dessutom insåg sjuksköterskor att ett välfungerande team var centralt för att skapa en positiv vårdmiljö. Vidare ansåg de även att det var viktigt att förstå patienters livshistoria och involvera de i vårdbeslut för att kunna implementera personcentrerad vård. Slutsats: Sjuksköterskor erkände vikten av personcentrerad vård för patienternas välbefinnande. Dock hinder som bristande kommunikation, tidsbrist och personalbrist försvårade genomförandet av personcentrerad vård.

Introduction: Every year 13 000 people suffer from a sudden cardiac arrest in Sweden. When a sudden cardiac arrest occurs the heart malfunctions and the blood-flow to the body's organs is disrupted. This is a life threatening condition that demands early discovery and treatment. More people survive a cardiac arrest in part thanks to more defibrillators in society and that more people are educated in cardiopulmonary resuscitation. Aim: To describe people's experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A literature study with a descriptive design. Eleven qualitative studies were included in this study. Result: The survivors experienced a sudden change in their lives and they had to make adjustments to cope with a changed life that affected their autonomy. The event also affected relations with the family and people close to the survivor. They experienced physical limitations, cognitive and emotional difficulties. Many had existential thoughts of life and death and they made different priorities in life as a result of the event. There was a need for a sense of belonging, knowledge and support. Conclusion: To survive a cardiac arrest was an event that affected life in many ways. The survivors' lives changed suddenly and they were affected emotionally, physically and cognitively. Many had existential thoughts and a need for information and support. With an increased understanding about the needs of the survivors, nurses can meet these needs and improve patient-centered care., Introduktion: Varje år drabbas runt 13 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Vid ett plötsligt hjärtstopp upphör hjärtats funktioner och blodet kan inte längre pumpas ut till kroppens organ, vilket leder till ett livshotande tillstånd som kräver tidig upptäckt och behandling. Allt fler överlever ett hjärtstopp idag, delvis tack vare fler hjärtstartare ute i samhället och att allt fler utbildas i hjärt- och lungräddning. Syfte: Att beskriva människors erfarenheter av att ha överlevt ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design, elva kvalitativa originalartiklar inkluderades i arbetet. Resultat: Överlevarna upplevde att livet förändrades plötsligt och de behövde göra anpassningar för att hantera ett förändrat liv och en förändrad autonomi. Händelsen påverkade även relationerna med familj och närstående. De drabbade upplevde kognitiva svårigheter exempelvis med minnet, fysiska begränsningar med försämrad uthållighet och smärta. Även emotionella besvär såsom ångest, oro och känsla av sårbarhet var förekommande. Många hade existentiella tankar om livet och döden. Nya prioriteringar i livet uppstod som följd av händelsen. Det fanns ett behov av gemenskap, kunskap, och stöd. Slutsats: Att överleva ett hjärtstopp var en händelse som påverkade livet på många olika sätt. Överlevarnas liv förändrades plötsligt och de påverkades känslomässigt, fysiskt och kognitivt. Många hade existentiella tankar och ett behov av information och stöd. Genom en ökad förståelse för behoven hos denna patientgrupp kan sjuksköterskan möta dessa behov och arbeta mer personcentrerat.

Bakgrund: Tidigare forskning visade att det finns hinder för en god palliativ vård. Sjuksköterskor erfor att bemötandet av anhöriga medför en problematik som påverkar den palliativa vårdens kvalitet. Detta påverkade patienter eftersom en viktig del av patienters liv är dess anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg med elva artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Det identifierades fem teman viktiga för anhöriga som hade närstående som vårdades palliativt. Dessa teman var vikten av kommunikation och information från vårdteam, delaktighet i vården och samarbete med vårdteamet utifrån önskemål, att erhålla stöd och förståelse, att erhålla värdighet och respekt samt förändringar i livet. Det visade att det fanns kommunikations- och informationsbrister. Anhöriga uppskattade att bli bemötta med värdighet, respekt och bli inkluderade i vården samt att erhålla stöd och förståelse var centralt för anhöriga. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för sjuksköterskor för att kunna bemöta anhöriga och lindra deras lidande. Anhöriga som bemöttes av sjuksköterskor som hade god kunskap inom den palliativa vården hade ett mindre lidande.

Background: A pressure ulcer is an injury of the skin or the underlying tissue that occurs by pressure or shearing of the skin. Risk factors for developing a pressure ulcer includes immobility, old age and incontinence. Apart from pain and discomfort, pressure ulcers can lead to complications, like infections. The wound healing process can take time which is why pressure ulcer prevention is important to reduce the occurrence. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of pressure ulcer prevention. Method: General literature review in which twelve nursing scientific articles were reviewed. Result: The results were divided into four themes “Lack of time and high workload”, “Patients health obstacles that prevents or complicates pressure ulcer prevention care”, “The importance of knowledge and experience within pressure ulcer prevention care” and “Guidelines, management and interdisciplinary collaboration”. Nurses’ experiences of pressure ulcer prevention care were described partly through obstacles such as lack of time and a high workload. Obstacles for patients health could potentially complicate or prevent pressure ulcer preventative care. Because of this, a need for competent staff, distinct guidelines and collaboration between professions was needed. Conclusion: A few obstacles was described related to pressure prevention care. To manage these a need for distinct guidelines, a strong management, sufficient resources and adequate practical and theoretical knowledge was needed. Keywords: Experiences, general literature review, nurses, pressure ulcer, prevention.

Bakgrund: Det främsta syftet med palliativ vård är att främja välbefinnande och lindra smärta vid livets slutskede. Palliativ vård kan vara komplex i förhållande till olika aspekter. Patienter som vårdas kan ha olika sjukdomar, behov och behandlingar. Det är väsentligt med stöd och ett ansvarstagande där målet är att upprätthålla en god vård- och livskvalitet. Sjuksköterskor har en avgörande roll att erbjuda stöd, samordna och samarbeta i team för att främja vårdandet. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativt skede. Metod: En allmän litteraturöversikt utfördes. Det inkluderades tolv artiklar, tio kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Fem teman framkom i resultatet: Att ha kompetens, vilket erfors främja vårdandet men som ibland förutsatte en kompetensutveckling. Att ha ansvar, som beskrevs utifrån yrkes- och ledarskapsrollen i relation till olika aspekter. Att vara kommunikativ, vilket handlade om kommunikationens betydelse. Att vara stödjande, var avgörande för patienter, anhöriga och sjuksköterskor. Att vara hindrad, som talade om det som hindrade sjuksköterskors vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor erfor olika aspekter av ansvar vid vård i palliativt skede, där de mötte olika svårigheter och hinder. Vård av god kvalitet förutsatte kompetens och färdigheter, vilket krävde kompetensutveckling, en god kommunikationsförmåga samt att vara stödjande., Background: The main purpose of palliative care is to promote well-being and pain relief. Palliative care can be complex in relation to various aspects. Patients treated may have different illnesses, needs and treatments. It is essential to have support and an acceptance of responsibility where the goal is to maintain a good quality of care and quality of life. Nurses have a crucial role to offer support, coordinate and collaborate in teams to promote care. Propose: To describe nurses' experiences of caring for patients in the palliative stage. Method: A general literature review was performed. Twelve articles were included, ten qualitative and two quantitative. Results: Five themes emerged in the results: Having competence, which was perceived to promote care, but which sometimes required the development of competence. Having responsibility, which was described based on the professional and leadership role in relation to various aspects. To be communicative, which was about the importance of communication. Being supportive was crucial for patients, relatives, and nurses. To be hindered, which spoke of what hindered nurses' care. Conclusion: Nurses experienced different aspects of responsibility in palliative care, where they encountered different difficulties and obstacles. Good quality care required competence and skills, which required competence development, good communication skills and being supportive.

Bakgrund: År 2020 rapporteras det globalt 604 000 nya fall av livmoderhalscancer. I 90% av fallen skedde dessa i låg- eller medelinkomstländer. Den vanligaste orsaken till livmoderhalscancer är infektion med HPV-virus som är en sexuellt överförbar infektion. Behandlingen vid livmoderhalscancer är kirurgi, cytostatika, strålbehandling och kombinerad behandling med cytostatika och strålning. En god hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet och en fundamental del av människans generella hälsa är sexuell hälsa. Syftet: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av sexuell hälsa vid diagnostiserad livmoderhalscancer. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt där 14 artiklar har analyserats enligt analys av Friberg i fem steg. Resultat: Huvudkategorierna som framträdde var sexuellt lidande med underkategorierna sexuell hälsa relaterat till fysiska besvär och sexuell hälsa relaterat till psykiska besvär. Andra huvudkategorin är sexuellt välbefinnande med underkategorierna sexuellt intresse och stöd av vården. Slutsats: Livmoderhalscancern påverkade välbefinnandet och sexuella hälsan för kvinnor på ett negativt sätt. Resultatet visade att kvinnors självkänsla och kroppsbild förändrades med livmoderhalscancern och behandlingen och att fysiska symtom gjorde att kvinnorna upplevde en förändrad sexualitet. I de fall där kvinnorna upplevde en förbättrad sexuell hälsa och kunde återgå till ett fungerande sexliv hade partnern ett stöttande förhållningssätt och sjukvården hade försett dem med information och kunskap., Background: In 2020, 604 000 new cases of cervical cancer were reported globally. 90% of these cases took place in low- or middle-income countries. The most common cause of cervical cancer is infection with the HPV virus, which is a sexually transmitted infection. The treatment for cervical cancer is surgery, cytostatics, radiotherapy as well as combined treatment with cytostatics and radiation. Satisfactory health is a basic human right and a fundamental part of a person's general health is their sexual health. Aim: The aim was to describe women’s experience of sexual health when diagnosed with cervical cancer. Method: The study is a qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles have been analyzed according to analysis by Friberg in five steps. Result: The main categories that emerged were sexual suffering with the subcategories sexual health related to physical problems and sexual health related to psychological problems and the main category sexual well-being with the subcategories sexual interest and support from caregivers. Conclusion: Cervical cancer affected quality of life and sexual health of women in a negative way. The results showed that women's self-esteem and body image changed with cervical cancer and treatment and that physical symptoms caused the women to experience a changed sexuality. In cases where women experienced improved sexual health and were able to return to a functioning sex life, their partners had a supportive approach and health care had provided them with information and knowledge.

Bakgrund: Det talas flertal olika språk i världen idag. När två individer inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. Möts dessa individer inom vården, så kan det hindra kommunikation och kan ha konsekvenser för patientens vård. Det finns strategier för att överkomma språkbarriärer där användning av tolk är vanligast. Det finns kvalitativa studier som beskriver olika sjuksköterskors erfarenhet av att använda tolkar vid språkbarriärer. Syfte: Att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av att använda tolk för att överkomma språkbarriärer i mötet med patienter. Metod: En litteraturstudie med en sammanställning av kvalitativa studier gjorda i Europa, Nordamerika och Australien. 284 artiklar hittades med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. Efter författarna läst titlar och abstracten i eventuellt relevanta artiklar valdes 28 artiklar ut och lästes till fullo, sedan valdes 11 artiklar ut då de ansågs vara mest lämpliga för att besvara litteraturstudiens syfte. Artiklarna kvalitet granskades sedan med hjälp av SBU:s mall. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier, delade åsikter bland sjuksköterskor, misskommunikation, begränsad tillgänglighet, kollegor som tolk och anhöriga som tolk. Majoriteten av den inhämtade empirin beskrev erfarenheter av utmaningar med att använda sig av tolk i mötet med patienter. Sjuksköterskor uppgav att det fanns en efterfrågan på professionella tolkar men att tillgången inte levde upp till efterfrågan. Sjuksköterskor ansåg att det var tidskrävande och ineffektivt att använda tolk i många fall, detta p.ga tolk inte alltid kunde översätta medicinsk termionologi. Slutsats: Att använda tolk är en kompetens som kan bli effektiviserat. Det är fördelaktigt med kontinuitet och att fortsätta använda tolkar som fungerade. Tolken spelar en stor roll i samtalets effektivitet och influerar relationen mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskor förstod vikten av tolkens närvaro för patientens omvårdnad och benämnde det som en n

Bakgrund: Den ökade medellivslängden leder till att fler äldre individer söker vård relaterat till geriatriska sjukdomar. Det moderna samhällets digitalisering har implementerats inom vården och anses skapa ökad tillgänglighet och delaktighet för patienter. För att säkerställa en jämlik vård som är tillgänglig för alla, är det viktigt att undersöka äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. På så sätt kan e-hälsa utformas utifrån individens behov och en mer personcentrerad vård kan bidra till ökad användning av e-hälsa och bättre hälsa för individen. Syfte: Att belysa äldre patienters upplevelser av digital rådgivning inom primärvården. Metod: En litteraturstudie bestående av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats där datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Blandade känslor kring vårdens digitalisering, Utmaningar med digitala verktyg och Tryggheten med fysiska möten. Underkategorierna var: Telefonrådgivning, Tillgänglighet, Integritetsintrång, Svårigheter kring användningen, Behov av hjälp, Hjälpverktyg och layout och Relationen mellan patient och vårdpersonal. Konklusion: Äldre patienter upplevde blandade känslor kring vårdens digitalisering. Det förekom varierande svårigheter och utmaningar. Dessutom fanns det en preferens för det fysiska vårdmötet framför ett digitalt. Slutligen fanns det ett ökat behov av kunskap och information om e-hälsa och dess fördelar, för att underlätta användningen för den äldre., Background: The increased life expectancy leads to more elderly individuals seeking care related to geriatric diseases. The digitalization of modern society has been implemented in healthcare and is considered to create increased accessibility and participation for patients. To ensure equal care that is accessible to all, it is important to investigate elderly patients´ experiences of digital counseling in primary health care. In this way, eHealth can be designed based on the individual's needs and a more person-centred care can contribute to increased use of e-health and better health for the individual. Aim: To highlight elderly patients' experiences of digital counseling in primary health care. Method: A literature review consisting of 12 scientific articles with a qualitative approach where the data was analyzed through qualitative content analysis. Results: Three categories and seven subcategories were identified. The categories were: Mixed feelings about the digitalization of healthcare, Challenges with digital tools and The security of physical meetings. The subcategories were: Telephone counseling, Accessibility, Invasion of privacy, Difficulties with use, Need for help, Assistance tools and layout and The relationship between patient and healthcare professional. Conclusion: Elderly patients’ experienced mixed feelings about the digitalization of healthcare. There were varying degrees of difficulty and challenge. In addition, there was a preference for the physical care meeting over a digital one. Finally, there was an increased need for knowledge and information about eHealth and its benefits, in order to facilitate its use for the elderly.

Abstrakt Bakgrund: I stor utsträckning har alla världens sjuksköterskor någon gång erfarit hot och våld på sin arbetsplats. Det finns flera olika definitioner av hot och våld, våldet syftar till att skada en annan person fysiskt, verbalt eller genom sexuella trakasserier. Akutmottagningen är en stressig och krävande miljö för sjuksköterskan, där triagering, omvårdnad och kommunikation är viktiga delar i arbetet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Studiens design var en litteraturstudie där tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna inhämtades från CINAHL samt PubMed och har analyserats med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat: Analysen låg till grund för ett resultat som innefattade tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Våldet på akutmottagningar, Hotet och våldets påverkan på sjuksköterskan samt Förebyggande åtgärder och förbättringsmöjligheter. Underkategorierna innefattar: Vem utför våldet?, Olika typer av våld, Riskfaktorer för våldsamma situationer, Förekomsten av hot och våld, Sjuksköterskans lidande, Våldets acceptans och tolerans, rapportering samt Utbildning och strategier. Slutsats: Hot och våld på akutmottagningar är ett globalt problem som inte bara påverkar sjuksköterskors arbetsliv utan även deras privatliv. Primära orsaker till hot och våld identifierades där huvudparten av sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningar erfarit våld på arbetsplatsen. Förebyggande åtgärder som utbildning, kommunikationstekniker samt arbetsgivare som säkerställer en god arbetsmiljö kan bidra till reducering av hot och våld och en förbättrad situation för

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som uppstår vid akut skada i hjärtmuskeln. Orsakerna är kopplade till riskfaktorer som hypertoni, diabetes, ålder, rökning och ogynnsam livsstil. Rehabiliteringsprogram bör omfatta fysisk träning och fokusera på psykosociala samt livsstilsrelaterade faktorer. Livsstilsförändringar, inklusive rökstopp, kostförändringar och ökad fysisk aktivitet, är viktiga för sekundärprevention. Dessutom är uppföljning av rekommendationer från sjukvårdspersonal centralt för att minska risken för återinsjuknande. Dock är det inte alla som följer dessa rekommendationer för sekundärprevention. I detta sammanhang bör sjuksköterskans uppgift framträda som central för att bistå patienten i att uppnå en god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet utfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som identifierade tre huvudkategorier: Motivation till sekundärprevention, Vikten av stöd från omgivningen och Oro över ostabilt hjärta. Slutsats: Livsstilsförändringar som att sluta röka och engagera sig i fysisk aktivitet var viktiga sekundärpreventiva åtgärder men svårigheter att sluta röka och rädsla för en ny hjärtinfarkt vid fysisk aktivitet kunde upplevas som hinder. Omgivningens stöd var viktigt men ibland kunde oroliga anhöriga försvåra viljan att vara fysisk aktiv. En nödvändig strategi för sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder efter hjärtinfarkt innefattar motivation, fysisk aktivitet, stöd och hantering av oro och främjande av långsiktig hälsa., Background: Myocardial infarction, marked by acute damage to the heart muscle, is associated with risk factors like hypertension, diabetes, age, and smoking. Rehabilitation programmes, emphasizing physical training and addressing psychosocial and lifestyle factors, underscore the importance of lifestyle changes such as smoking cessation, dietary modifications and increased physical activity for secondary prevention. Despite these recommendations, not everyone adheres to them. This highlights the pivotal role of nurses in assisting patients towards optimal health. Aim: The purpose of this literature review was to compile patients’ experiences of secondary prevention after a myocardial infarction. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The result was based on scientific articles from databases CINAHL and PubMed. The selected articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Findings: The findings were based on 15 scientific articles identifying three categories: Motivation for secondary prevention, The importance of support from the environment, and Concerns about an unstable heart. Conclusion: Lifestyle changes such as quitting smoking and engaging in physical activity were important secondary preventive measures, but difficulties in quitting smoking and fear of a new heart attack during physical activity could be perceives as obstacles. A necessary strategy for secondary preventive nursing measures after myocardial infarction includes motivation, physical activity, support and management of anxiety and promotion of long-term health.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall bland barn och unga. Palliativ vård är aktuellt när ett barn inte längre bedöms kunna botas från sin cancersjukdom. När ett barn drabbas av cancer drabbas även en hel familj, där mycket ansvar ligger hos föräldrarna. Både barnets och föräldrarnas behov behöver respekteras under den palliativa vården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med cancersjukdom i ett palliativt skede. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Databassökning som genomfördes i Scopus, Web of science, Pubmed och Cinahl. Inspiration från Fribergs femstegsmodell användes för att analysera studierna. Resultat: Utifrån analysen framkom tre kategorier: “Föräldrarnas emotionella resa när barnet inte längre går att bota”, “Öppen kommunikation är viktigt men svårt” samt “Betydelsen av att få stöd”. Kategorierna innehåller subkategorier. Konklusion: Föräldrars emotionella resa vid palliativ vård av ett cancersjukt barn är komplex och påverkas av faktorer som stöd från familj, hemmiljö, hälso- och sjukvårdspersonal, öppen kommunikation och möjligheten att vårda barnet hemma. För att förbättra stödet till familjer i liknande situationer och optimera palliativ vård för barn och föräldrar krävs en djupare förståelse för dessa aspekter., Background: Cancer is one of the most common causes of death among children and young people. Palliative care becomes relevant when a child is no longer deemed curable from their cancerous illness. When a child is diagnosed with cancer, it affects the entire family, placing a significant burden on parents. Meeting the needs of both the child and the parents is crucial during palliative care. Aim: The aim of the study was to describe experiences of being a parent to a child with cancer in a palliative stage. Methods: A literature review based on nine qualitative studies. Database searches were conducted in Scopus, Web of Science, PubMed, and CINAHL. Inspiration from Friberg's five-step model was utilized for analyzing the studies. Results: From the analysis, three categories emerged: “The parents emotional journey when the child is no longer curable”, “Open communication is important but challenging” and “The significance of receiving support”. The categories contain subcategories. Conclusion: The emotional journey of parents in the palliative care of a child with cancer is intricate and influenced by factors such as family support, home environment, healthcare professionals, open communication, and the ability to care for the child at home. To enhance support for families simular situations and optimize palliative care for both children and parents, a deeper understanding of these aspects is essential.

Introduktion: En främre korsbandsskada är en vanlig idrottsskada där många efter rehabiliteringen inte återgår till sin tidigare aktivitetsnivå. Förutom nedsatt knäfunktion kan många faktorer spela in i valet att återgå eller inte exempelvis motivation, rädsla och identitetsförlust. Studiens syfte var att utforska fysioterapeuters tankar, erfarenheter och rutiner kring psykosocial hälsa hos patienter med en främre korsbandsskada med målet om att återgå till tidigare idrott. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuguide. Fem fysioterapeuter som aktivt arbetade med främre korsbandsskador inkluderades. Intervjuerna analyserades utifrån innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i ett tema; Psykosocial hälsa, en gråzon för fysioterapeuter med tre kategorier; Psykosociala faktorer påverkar patientens rehabilitering, En god rehabilitering kräver engagemang och ett helhetsperspektiv, Delad syn på betydelsen av psykosocial hälsa inom rehabilitering. Resultatet visar på en medvetenhet om att en korsbandsskada kan påverka patientens psykosociala hälsa negativt, men hur fysioterapeuterna arbetar med psykosocial hälsa skiljer sig åt. Slutsats: Psykosocial hälsa är en synlig faktor i rehabiliteringen av en främre korsbandsskada och är ett område där fysioterapeuterna saknar rutiner, resurser och tillräcklig kunskap. Det lyfts en delad åsikt hos fysioterapeuterna kring vem som ansvarar för patientens psykosociala hälsa. Den här studien illustrerar en brist på tydlighet kring fysioterapeutens roll vid psykosocial hälsa i rehabiliteringen och kan ligga till grund för framtida forskning.

Bakgrund: Diabetes typ 2, en globalt ökande folksjukdom, kräver aktiv egenvård och livsstilsförändringar för att minimera komplikationer. Egenvård blir därmed en central aspekt i behandlingen av denna sjukdom. Metod: En Litteraturöversikt av 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har genomförts. Dataanalysen har skett i fem steg enligt Friberg. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patienter med diabetes typ 2 och egenvård. Resultat: Resultatet redogörs med två teman som är uppdelade i sex subteman: betydelsen av relationen till patienten (Kommunikation, Att skapa relation) samt sjuksköterskans roll i förändringsprocessen (Attityders betydelse, Att överbrygga hinder, Att utbilda patienter). Slutsats: Denna litteraturöversikt belyser viktiga aspekter av sjuksköterskors roll med patienter som har diabetes typ 2 och egenvård. Kommunikation, ehälsa och kontinuerlig kompetensutveckling är centrala faktorer. Utmaningar och hinder för patienters följsamhet, inklusive kulturella och ekonomiska faktorer identifieras., Background: Type 2 diabetes, a globally increasing health challenge with a rising prevalence, requires active self-care and lifestyle changes to minimize complications. Self-care thus becomes a central aspect in the treatment of this disease. Method: Literature review with a qualitative design and inductive approach analyzed using Friberg's five-step analysis method. Purpose: The purpose was to describe nurses' experiences with type 2 diabetes patients and self-care. Results: The result is presented with two themes divided into six subthemes: the significance of the relationship with the patient (Communication, establishing a relationship) and the nurse's role in the process of change (The importance of attitudes, Overcoming barriers, To educate patients). Conclusion: This literature review highlights important aspects of nurses' roles with patients with type 2 diabetes and self-care. Communication, eHealth, and continuous competence development are central factors. Challenges and barriers to patient adherence, including cultural and economic factors, are identified.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är ett globalt växande kronisk sjukdom. Cirka 500 000 personer i Sverige lider av diabetes, varav 90 procent har diabetes typ 2. Förekomsten av DMT2 ökar bland personer som har immigrerat till Sverige, vilket bedöms orsakas av en kombination av genetiska faktorer, livsstilsfaktorer och socioekonomiska omständigheter. För att effektivt hantera sjukdomen är det avgörande med noggrann egenvård, som inkluderar regelbunden självkontroll av blodsockernivåer, anpassad kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av egenvård hos immigrerade patienter som har diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt baserad på 13 utvalda vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2003–2023. Litteratur söktes i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: En rad olika faktorer påverkade patienternas upplevelse av egenvård. Bristande kommunikation och språkfärdigheter samt otillräcklig kunskap om diabetes utgjorde stora utmaningar för patienterna när det gällde att förstå sin sjukdom. Patienterna hade olika uppfattningar om varför de drabbats av sjukdomen, ofta kopplade till kulturella och religiösa orsaker. Dessutom beskrivs frustration över vårdgivarnas bemötande och svårigheter för patienterna att bibehålla livsstilsförändringar. Slutsats: Patienternas uppfattning av DMT2 och egenvård spelar en avgörande roll. Det finns ett behov av ökad kunskap om kost, motion och medicinering för att möjliggöra kontinuerlig egenvård och förbättra hälsa. Socialt stöd underlättar acceptans av förändringar i livsstilen och främjar därmed egenvården., Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a globally growing chronic disease. Approximately 500 000 people in Sweden suffer from diabetes, of which 90 percent have DMT2. The prevalence of DMT2 is increasing among individuals who have immigrated to Sweden, which is assessed to be caused by a combination of genetic factors, lifestyle choices and social economic circumstances. To effectively manage DMT2, self-care is crucial, including regular monitoring of blood sugar levels, a tailored diet and physical activity. Aim: Describe self-care experiences among immigrant patients with diabetes type 2. Method: Qualitative literature review based on 13 selected articles published between 2003 and 2023. Literature was searched in the CINAHL and Medline databases. The articles were analysed using Friberg’s five-step model. Results: Several factors influenced a patient’s experience in managing their self-care. Lack of communication and language skills and insufficient knowledge about diabetes posed significant challenges for patients in understanding their illness. Patients held diverse perceptions regarding the causes for their diabetes, often linked to cultural and religious reasons. Furthermore, there was frustration regarding the healthcare providers’ attitudes and difficulties for patients in maintaining lifestyle changes. Conclusions: The patients’ perception of DMT2 and self-care plays a crucial role. There’s a need for increased knowledge about diet, exercise, and medication to enable continuous self-care and improve health. Social support facilitates the acceptance of lifestyle changes, thereby promoting self-care.

Introduktion Cancer är en vanlig dödsorsak och antalet personer som drabbas av cancer förväntas öka i framtiden. Den palliativa vården är högst aktuell bland människor med en cancersjukdom som inte går att bota. Den palliativa vårdens funktion är att symtomlindra och ge psykologiskt, socialt och existentiellt stöd till både patienten och de närstående. Syfte Syftet var att beskriva personers upplevelser av palliativ vård vid cancersjukdom. Metod Beskrivande design med litteraturöversikt av 13 kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Databaserna som användes var PubMed och CINAHL. Resultat Analysen resulterade i fem teman som var: rädsla för palliativ vård, kommunikation som trygghet, finna tröst i det spirituella, känna tillit till vården och den som vårdar samt att inte kunna förlita sig på sig själv. Deltagarna beskriver okunskap gällande begreppet palliativ vård och vad det för med sig för känslor, men även den bristande kommunikationen, vilka egenskaper de värdesätter hos hälso- och sjukvårdspersonal, hur de känner sig som en belastning samt att de finner tröst i det spirituella. Slutsats Hälso- och sjukvårdspersonal behöver mer utbildning och kunskap kring den palliativa vården för att tillgodose behov som människor med cancersjukdom kan ha. Vidare behöver det också bli mer tydligt vad begreppet palliativ vård betyder och vad det innebär för den enskilda individen., Introduction Cancer is a common cause of death and the number of patients with cancer is supposed to increase in the future. Palliative care is highly relevant for people living with incurable cancer. Palliative care is supposed to relieve symptoms and give psychological, social and existential support both to the patient and their loved ones. Aim The aim of this study was to describe the experiences people diagnosed with cancer have of palliative care. Methods Descriptive design with literature overview of 13 qualitative articles. The articles were quality checked and analyzed. The databases used were PubMed and CINAHL. Results The content analysis resulted in five themes: fear of palliative care, communication as security, finding comfort in spirituality, trust in the healthcare and the healthcare providers and not being able to take care of one’s self. The participants explained a lack of knowledge when it comes to palliative care and what it means. They also described the lack of communication, which qualities they valued in healthcare providers, how they feel like a burden and that they find comfort in spirituality. Conclusion Healthcare providers need more knowledge about palliative care to accommodate people living with cancers’ needs. They also need to be clearer in what the concept means to the individual.

Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog år 2022 emot 1 798 000 besök. För att prioritera patienters vårdbehov och därmed strukturera arbetet på akutmottagningen används triage. Triage utförs oftast av sjuksköterskor och är den initiala bedömningen av patienters medicinska allvarlighetsgrad. Syftet med triage är att de patienter med störst vårdbehov ska få företräde till vården. Triage är således av stor vikt för såväl patientsäkerheten som ett effektivt resursutnyttjande. Sjuksköterskors triagebedömningar beror på klinisk erfarenhet, intuition och andra kognitiva faktorer. Som teoretisk referensram användes Patricia Benners omvårdnadsteori ”från novis till expert”. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en kvalitativ och induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av 12 empiriska, vetenskapliga studier med kvalitativ ansats som analyserades enligt en trestegsmetod av Popenoe m.fl. Resultat: Tre teman samt sex subteman identifierades utifrån analys av datamaterialet; (1) Erfarenheter av triageprocessen, (2) Sjuksköterskors kompetens inom triage och (3) Arbetsmiljöns betydelse för triagearbetet. Konklusion: Sjuksköterskors triagearbete är beroende av många olika faktorer. Erfarenhet, färdigheter och utbildning underlättar arbetet med triage liksom att triagesystem, trots vissa brister, upplevs vara ett bra stöd för sjuksköterskor. Samverkan och miljön på akutmottagningen är i många avseenden utmanande då både bemanning och patientflöde har stor inverkan på triagearbetet., Background: In 2022, emergency departments in Sweden received 1 798 000 patient visits. Triage is used to prioritize between patients' needs of care and to structure the work at the emergency department. Triage is usually performed by nurses and is the initial assessment of patients' medical acuity. The purpose of triage is that patients with the greatest acuity should be given priority for care. Thereby, triage is of great importance for both patient safety and an efficient use of resources. Nurses' triage assessments depend on clinical experience, intuition, and other cognitive factors. Patricia Benner's nursing theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference. Aim: To highlight nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative and inductive approach. The data material consisted of 12 empirical, scientific studies with a qualitative approach that were analyzed according to a three-step method by Popenoe et al. Results: Three themes and six sub themes were identified from the analysis of the data material; (1) Experiences of the triage process, (2) Nurses' competence in triage and (3) The impact of work environment in triage. Conclusion: Nurses' triage work is dependent on many different factors. Experience, skills, and education facilitate the work with triage. Triage systems, despite some shortcomings, are perceived to be a good support for the nurses. Collaboration and the environment at the emergency department are in many aspects challenging, as both staffing and patient flow have a major impact on the triage work.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen 1800 personer med diabetes typ 1 varav 900 är barn. Sjukdomen är autoimmun, kräver behandling livet ut och innebär ett stort egenvårdsansvar. Det kan leda till allvarliga konsekvenser om egenvården inte följs och eftersom föräldrar bär ansvar för sina barns hälsa är det av intresse att undersöka deras erfarenheter. Syfte: Att belysa erfarenheter av att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa artiklar. Databassökningen genomfördes i Cinahl och PubMed och inkluderade artiklar kvalitetsgranskades. Analysen som inspirerades av Fribergs femstegsmodell ledde fram till två kategorier och sex underkategorier. Resultat: Litteraturstudien visar att föräldrar upplever en komplicerad livssituation och att inte kunna släppa taget när deras barn drabbas av diabetes typ 1. Oro och rädsla är framträdande känslor och föräldrar kämpar med att lita på andra vuxna och att barnet inte ska känna sig annorlunda. Det är tydligt att föräldrar är i behov av stöd från sjukvården för att hantera dessa känslor. Konklusion: Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att diabetes typ 1 har stort inflytande på föräldrarnas liv och innebär ett betungande ansvar för deras behandling. Den belastande situationen leder till ökad risk för egen ohälsa och sjuksköterskor behöver därför vara medveten om deras upplevelser när de möter dessa föräldrar som patienter. Vidare forskning bör fokusera på pappors erfarenheter för att se hur känslor och andra erfarenheter skiljer sig mellan mammor och pappor., Background: In Sweden there are 1800 people each year being diagnosed with type 1 diabetes, 900 of those are children. The disease is autoimmune, requires continuing treatment and a substantial responsibility for self-care. It can lead to serious consequences if the self care is not followed, and considering the fact that the parents are responsible for their children's health, it is of interest to investigate their experience. Aim: To shed light on the experiences of being a parent to a child with type 1 diabetes. Methods: A literature study involving ten qualitative articles. The database search was performed in Cinahl and PubMed and the included articles were quality assured. The analysis, which was inspired by Friberg’s five-step model, resulted in two categories and six subcategories. Results: The study indicates that parents experience a complicated living situation and not being able to let go when their child is diagnosed with type 1 diabetes. Distress and fear are prominent emotions, and the parents are struggling with trusting other adults and worry that the child will feel different. It is clear that parents are in need of support from the healthcare system. Conclusion: Based on the study’s results type 1 diabetes has a significant impact on the parents lives, including a heavy responsibility for the treatment. The challenging situation leads to an increased risk of ill health, and therefore nurses might be aware of parents’ experiences when meeting them as patients.

Bakgrund: I Sverige är cirka 70000–75000 människor i behov av palliativ vård. Idag vårdas allt fler personer i sina hem under livets slutskede. Sjuksköterskor bör tillgodose patienters fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med palliativa vårdbehov i hemmet. Metod: Databassökningen gjordes i Cinahl och PubMed. Åtta kvalitativa empiriska studier användes för att besvara syftet. Analysen av artiklarna genomfördes med Fribers femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i 3 huvudkategorier och 7 underkategorier. Huvudkategorierna var ”att arbeta i hemmiljö”, ”att förhålla sig till familjen” och ”att förmedla och erhålla stöd”. Sjuksköterskorna behövde anpassa hemmet för att kunna utföra vårdaktiviteter samt anpassa sitt beteende. Bra samarbete med patienten, anhöriga och kollegor var viktigt för att kunna erbjuda respektive få det stödet som behövdes. Konklusion: Goda relationer till såväl patienter som anhöriga var viktiga för att kunna tillgodose palliativa vårdbehov. Att arbeta i hem kunde vara en utmaning då hemmet behövde anpassas. Sjuksköterskorna blev känslomässigt påverkade under arbetet samt var i behov av stöd från sina kollegor. Mer tid avsatt för sjuksköterskornas hembesök skulle kunna göra att de kände sig mindre stressade och skapa möjligheter för att ge bättre vård. Att erbjuda stöd i olika former för arbetsgruppen skulle kunna lätta den emotionella bördan som kan uppstå i arbetet.

Introduktion: Strävandet efter ett gemensamt mål utgör grunden för ett kollaborerat samarbete och bristande kommunikation ger märkbara effekter. Operationssjuksköterskan ansvarar även för samverkan och en god kommunikation med operationsteamet och andra vårdenheter. Detta för att tillgodose kontinuitet för patientens vård. Teamets olika professioner och kompetenser skapar ett gemensamt vårdande till förmån för patienten. Syfte: Syftet är att belysa operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikationen inom den perioperativa vården. Metod: Litteraturstudie med en integrativ översikt. 14 studier valdes ut och systematisk artikelsökning utfördes i relevanta databaser. Resultat: Kommunikationen har påvisats kunna ske verbalt eller icke-verbalt för att förmedla information. Operationssjuksköterskans erfarenheter av beteenden och bemötanden har haft en inverkan på hur kommunikationen har påverkats för patientens vårdande. Missförstånd i kommunikationen medförde otrygghet, kulturella skillnader och frångående av rutiner som hotar patientsäkerheten. Konklusion: Flera olika professioner ska kunna samarbeta, kommunicera och tillsammans ansvara för att vården som ges är patientsäker. Med förbättrad och stödjande kultur för vårdpersonalen på operationssalarna och ökat lärande inom IPC och IPL finns möjlighet till förbättrad kommunikation och patientsäkerhet., Introduction: The pursuit of a common goal forms the basis of collaborative cooperation and lack of communication produces noticeable effects. The operating room nurse is also responsible for cooperation and good communication with the operating team and other care units so that continuity is ensured for the patient's care. The team's various professions and competencies create joint care for the benefit of the patient. Aim: The purpose is to shed light on the operating room nurse's experience of communication within perioperative care. Method: Literature study with an integrative overview. 14 studies were selected and a systematic article search was performed in relevant databases. Results: Communication has been shown to be able to take place verbally or non-verbally to convey information. The operating room nurse's experiences of behaviors and attitudes have had an impact on how communication has been affected for the patient's care. Misunderstandings in communication led to insecurity, cultural differences and deviations from routines that threatened patient safety. Conclusion: Several different professions must be able to cooperate, communicate and together be responsible for ensuring that the care that is given, is patient safe. With improved and supportive culture for the nursing staff in the operating rooms and increased learning in IPC and IPL, there is an opportunity for improved communication and patient safety.

Bakgrund: Sjuksköterskor riskerade att erfara patienters aggressiva uttryck på flera olika platser där hälso- och sjukvård bedrivs. Vissa patienter ifrågasatte sjuksköterskors kompetens, likväl som kvalitén på den vård de fick. Patienter uppgav att en potentiell orsak till detta kunde vara hur hälso- och sjukvården är organiserad. Vissa patienter såg även bristande kommunikation från sjuksköterskor som en potentiell orsak till patienters aggressiva uttryck. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som uttrycker aggressivitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med tio artiklar, varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters aggressiva uttryck kunde kopplas till olika orsaker, samt vara av fysisk, verbal eller sexuell karaktär. Att erfara patienters aggressiva uttryck kunde få både fysiska och psykiska följder för sjuksköterskor. Sjuksköterskor uppgav även att de hade svårt att hitta hanteringsstrategier för patienters aggressiva uttryck. Slutsats: För att hälso- och sjukvård ska uppnå kravet på en god vård, i möten mellan patienter och sjuksköterskor, finns ett behov av stöd i hantering av aggressiva uttryck för sjuksköterskor. Det är viktigt att sjuksköterskor visar respekt, samt att ömsesidighet finns i relationen mellan sjuksköterskor och patienter för att vården ska vara vårdande.

Bakgrund: Antalet immigrerade kvinnor i Sverige har ökat de senaste åren vilket utmanar barnmorskor i arbetet präglat av språkliga och kulturella barriärer. Dessa barriärer är för immigrerade kvinnor riskfaktorer för ojämlik vård samt högre morbiditet och mortalitet. Barnmorskan kan möjliggöra stödjande kommunikation genom bland annat tolkanvändning, kroppsspråk och närvaro. Kulturella barriärer kräver en för barnmorskan kulturmedveten och öppen inställning till kvinnan och hennes kulturella bakgrund. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor under förlossning med språkliga och kulturella barriärer. Metod: En kvalitativ induktiv design har använts. Tolv enskilda, semistrukturerade intervjuer genomfördes. En manifest innehållsanalys användes. Resultat: Fyra huvudkategorier frambringades ur empirin; barnmorskans erfarenheter av språkliga barriärer, barnmorskans erfarenheter av kulturella barriärer, barnmorskans svårigheter att ge vård på lika villkor och önskan för framtiden. Resultatet visade att språkliga barriärer utgjorde ett större hinder än kulturella barriärer i möten med immigrerade kvinnor samt att dessa barriärer försvårade bedrivandet av vård på lika villkor om de ej överbryggades. Stöd för kommunikation beskrevs vara bland annat tolkanvändning och kroppsspråk. En önskan yttrades kring utveckling av hjälpmedel för kommunikation samt implementering av kulturdoula i förlossningsvården. Slutsats: Språkliga barriärer uppges vara svårast att hantera men kommunikation möjliggörs genom tolkanvändning, kroppsspråk och hög närvaro på rummet. Kulturella barriärer beskrivs vara lättare att bemöta men fortsatt kvalitetsarbete krävs för att utveckla hälso- och sjukvårdspersonalens kulturkompetens., Background: The amount of immigrant women in Sweden has increased which challenges midwives in work affected by linguistic and cultural barriers. These barriers are for immigrant women risk factors for unequal care and higher morbidity and mortality. The midwife can enable supportive communication by using interpreters, body language and by being present. Cultural barriers demand that the midwife is culturally aware and has an open mind towards the woman and her cultural background. Aim: To describe the experiences of midwives supporting women during childbirth with linguistic and cultural barriers. Method: A qualitative inductive design was used. Twelve individual, semistructured interviews were implemented. A manifest content analysis was used. Result: The result brought forth four main categories: the midwife´s experiences of linguistic barriers, the midwife´s experiences of cultural barriers, the midwife´s difficulties regarding equal care and desire for the future. The result showed that linguistic barriers were larger obstacles than cultural barriers in encounters with immigrant women and that these barriers make it difficult to offer equal care if not bridged. Communication aids were described as using interpreters and body language. A desire was raised regarding developing preexisting tools for communication and implementing cultural bilingual doulas in birth care. Conclusion: Linguistic barriers are said to be the most difficult to manage but are enabled by using interpreters, body language and presence in the room. Cultural barriers are described as more easily managed but continuous quality management is required to develop the cultural competence of the health care staff.

Background: Frail older individuals run a greater risk of having to be cared for in hospital. Returning home after hospital discharge is often linked to an increased need for support from relatives or via care interventions. Close relatives experience worries, stress and despair linked to the older individuals return home. Nurses experience great importance in collaboration between nurses and the importance of participation and information to the elderly in the transition process. Purpose: The purpose was to shed light on older individuals' experiences of returning home after hospitalization. Method: Friberg's analysis method of processed material, which is called a general literature review. Results: The older individual have experiences of a transition process that involves reduced physical function and activity, dependence on caregivers and relatives, with emotions such as uncertainty, worry, fear, stress and frustration, with a lack of sufficient information. Conclusion: The experiences of the older individual show that there are areas in the transition process that the nurse can influence and improve in order to reduce the older individuals suffering in the transition process., Bakgrund: Sköra äldre löper större risk att behöva vårdas på sjukhus, hemkomst efter sjukhusutskrivning kopplas ofta till ett ökat stödbehov från anhöriga eller via vårdinsattser. Anhöriga i sin tur erfar oro, stress och förtvivlan kopplat till den äldres hemkomst. Sjuksköterskor erfar stor vikt i samverkan mellan sjuksköterskor och vikten av delaktighet och information till den äldre i övergångsprocessen. Syfte: Syftet var att belysa äldres erfarenheter av att återvända hem efter sjukhusvistelse. Metod: Fribergs analysmetod av bearbetat material som kallas för allmän litteraturöversikt. Resultat: Äldre har erfarenheter om en övergångsprocess som innebär nedsatt kroppslig funktion och aktivitet, beroendeställning till vårdare samt anhöriga, med emotioner som osäkerhet, oro, rädsla, stress och frustration, med brist på tillräcklig information. Slutsats: Äldres erfarenheter tyder på att det finns områden i övergångsprocessen som sjuksköterskan kan påverka och förbättra för att minska den äldres lidande i övergångsprocessen.

Bakgrund: En operationsavdelning är högteknologisk och arbetet i en operationssal är komplext. Nära samarbete i interprofessionella team är avgörande för att genomföra en operation. Operationssjuksköterskor har en central roll i den perioperativa omvårdnaden. I teamarbete är kommunikation avgörande för att upprätthålla patientsäkerheten och arbetsmiljön. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom teamet i operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ och induktiv ansats användes för att besvara syftet. Resultat: Resultatet visade att ledarskap och teamarbete var avgörande för kommunikationens effektivitet. Det kräver respekt och hänsyn till olika yrkesroller. Utmanande faktorer som framkom inom teamarbetet var hierarki och brist på respekt. Stöd från kollegor och kommunikationsutbildningar ansågs viktiga. Checklista för säker kirurgi ansågs vara ett värdefullt verktyg för att underlätta kommunikationen och främja patientsäkerhet. Slutsats: Kommunikation och teamarbete är nyckelfaktorer för patientsäkerheten inom operationssjukvården. Ett positivt arbetsklimat och öppen kommunikation främjar ett effektivt teamarbete och minskar risken för misstag. Respektfullt ledarskap, konstruktiv feedback och tydlig kommunikation inom teamet är avgörande för en god arbetsmiljö. Genom utbildningar kan kommunikationen och teamarbetet förbättras. En trygg atmosfär och starkt ledarskap är avgörande för att säkerställa patientsäkerheten, medan goda relationer och kontinuitet inom teamet främjar tillit och effektivt samarbete., Background: An operating department is highly technological, and work in the operating room is complex. Close collaboration in interprofessional teams is crucial for conducting an operation. Operating room nurses play a central role in perioperative care. Communication is crucial for maintaining patient safety and a good working environment. Aim: The purpose of this study was to investigate operating room nurses' experiences of communication within the operating room team. Methods: A systematic literature review with a qualitative and inductive approach was used to address the purpose.Results: The results indicated that leadership and teamwork were crucial for the effectiveness of communication, requiring respect and consideration for different professional roles. Challenging factors within teamwork included hierarchy and lack of respect. Support from colleagues and communication training were seen as important. The surgical safety checklist was considered a valuable tool for facilitating communication and promoting patient safety. Conclusions: Communication and teamwork are key factors for patient safety in the operating room. A positive work environment and open communication cultivate efficient teamwork and reduce the risk of errors. Respectful leadership, constructive feedback, and clear communication within the team are crucial for a good working environment. Teamwork and communication can be enhanced through team-building exercises. A safe atmosphere and strong leadership are essential for ensuring patient safety, while good relationships and continuity within the team promote trust and effective collaboration.

Bakgrund: När sjukdomen inte längre kan botas, blir fokus för vården att främja välbefinnandet under livets sista skede. Palliativ vård syftar till att lindra symtom och minska lidande. Sjuksköterskans roll är en grundläggande del i den palliativa vården och innefattar partnerskap, lyssnande på patientberättelsen och dokumentation av patientjournal och hälsoplan. Personcentrerad omvårdnad är utgångspunkten när sjuksköterskor ska vårda palliativa patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter palliativt i hemmet under livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design. Analys enligt Fribergs fem steg (2022) tillämpades på 12 artiklar. Resultat: Resultatet utgår från två teman meningsfullt samspel (att vara i mötet med patienten, att vara i mötet med närstående) och samverkande vård (vårda i team, hemmet som vårdmiljö, tillgång av resurser). Den teoretiska referensramen som tillämpades i litteraturöversikten var personcentrerad vård. Slutsats: En effektiv kommunikation och samarbeta mellan de olika medlemmarna i teamet inklusive olika professioner, närstående och patienten har en viktig roll för att uppnå en personcentrerad vård. Den miljön och de resurser som sjuksköterskorna har tillgång till under den palliativa vården har även en påverkan på vårdandets kvalité., Background: When the disease is no longer curable, the focus of care shifts towards promoting well-being during the final stages of life. Palliative care aims to alleviate symptoms and reduce suffering. The nurse's role is a fundamental part of palliative care, involving partnership, listening to the patient's narrative, and documenting the patient's chart and care plan. Person-centered nursing is the foundation when nurses provide care for palliative patients at the end of life. Aim: To highlight the nurses experiences in providing palliative care to patients at the end of life in the home setting. Method: A literature review with a qualitative design. Analysis according to Friberg's five-step method (2022) was applied to 12 articles Results: The result is based on two themes: meaningful interaction (being in the encounter with the patient, being in the encounter with family members) and collaborative care (caring within a team, the home as a care environment, availability of resources). The theoretical framework applied in the literature review was person-centered care. Conclusion: Effective communication and collaboration among various team members, including different professions, family members, and the patient, play a crucial role in achieving person-centered care. The environment and resources available to nurses during palliative care also impact the quality of care provided.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet har direkta och indirekta konsekvenser för kvinnor som utsätts. Sjuksköterskor har ett ansvar att hjälpa kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Utmaningar och svårigheter att ge den omvårdnad som krävs kan dock uppstå. Syfte: Att studera sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier “När organisationen brister” och “När sjuksköterskans brister” samt sex tillhörande underkategorier “Riktlinjer och utbildning”, “Tiden räcker inte till”, “Arbetsmiljöns påverkan” “Frustration”, “Rädsla och sorg” och “Osäkerhet”. Slutsatser: Organisatoriska och individuella orsaker låg till grund för de utmaningar sjuksköterskor upplevde i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Sjuksköterskorna ansåg att tydligare riktlinjer och utbildning var nödvändigt. Stöd från organisationen behövs för att sjuksköterskor ska kunna ge bättre omvårdnad, då deras individuella osäkerhet hindrar dem från att ge dessa kvinnor personcentrerad vård. Fortsatt forskning: Utreda vilka utbildningsmöjligheter om våld i nära relationer som idag erbjuds på sjuksköterskors arbetsplatser, och vilka typer av utbildningar skulle kunna bidra till att sjuksköterskor känner sig mer bekväma i mötet med våldsutsatta kvinnor?, Background: Intimate partner violence is a global health problem. The violence has consequences both directly and indirectly for the women. Nurses have a responsibility to help women who have been subjected intimate partner violence. Challenges and difficulties to provide proper care may occur. Aim: To study nurses' experiences meeting women who have been subjected to intimate partner violence. Method: A literary review with a qualitative approach. Result: Two categories “When the organization fails” and “When the nurse fails” with six subcategories: “Guidelines and education”, “Insufficient time”, “the effect of work environment”, “Frustration”, “Fear & Sadness”, and “Insecurity.” Conclusion: Organizational and individual reasons were the basis for the challenges that nurses experience when dealing with women exposed to intimate partner violence. The nurses expressed that further guidelines and education was necessary. Support from the organization is needed for the nurses to be able to give proper care, as their individual insecurity stops them from giving these women person centered care. Further research: Investigate on what educational opportunities regarding intimate partner violence nurses are offered at their workplaces, and what kind of education would contribute to the nurses feeling more comfortable when encountering women subjected to violence?

Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande hos patienter inom den prehospitala vården och en vanlig orsak till att människor ringer 112. Inom ambulanssjukvården är det sjuksköterskorna som bedömer och behandlar patientens smärta, utifrån den information som inhämtas på plats. Smärtskattningen behöver ofta utföras snabbt, vilket medför att det sällan finns tid för någon djupare smärtanalys och i flertalet fall anser sig patienterna inte bli tillräckligt smärtbehandlade innan de når sjukhuset. Motiv: Studier visar att patienterna ofta inte blir tillräckligt smärtlindrade inom ambulanssjukvården. Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och strategier för patienters smärtlindring inom den prehospitala vården och därmed försöka förklara orsaken till att patienterna inte blir tillräckligt smärtlindrande. Metod: Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio ambulanssjuksköterskor på två olika ambulansstationer i mellersta och norra Sverige, där deltagarna valdes ut med ändamålsenligt urval. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tio intervjuer genomfördes under hösten 2023. Analysen av materialet resulterade i fyra kategorier med titlarna "Sjuksköterskans smärtbedömningar påverkas av olika faktorer i den prehospitala vårdsituationen", "Att frångå behandlingsriktlinjerna", "Ett personcentrerat omhändertagande bidrar till en effektiv hantering av smärtan" och "Brist på kunskap är ett hinder för effektiv smärtbehandling prehospitalt". Var och en av de olika kategorierna beskrev ambulanssjuksköterskornas tankar, svårigheter och strategier kring bedömning och behandling av smärta prehospitalt. Konklusion: Ambulanssjuksköterskor beskriver varierande orsaker till inadekvat smärtbedömning och -behandling men också strategier för att optimera hanteringen av smärta hos patienter inom den prehospitala vården. Ökad kunskap om smärta och smärtbehandling hos ambulanssjuksköterskorna samt ett

Bakgrund: Demenssjukdom är ett samlingsnamn för neurologiska sjukdomar som ger kognitiv svikt och påverkar framförallt minnet. Äldre personer och kvinnor löper störst risk att drabbas av demenssjukdom. Demenssjukdomarna kan i dagsläget inte botas utan endast symtomlindras. Bästa icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att lindra symtom är användandet av musik som också är biverkning- och komplikationsfri. Därför var syftet med litteraturöversikten att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att använda musik som omvårdnadsåtgärd för personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikten är baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och Medline. Analysen är genomförd utifrån Fribergs femsteganalys. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån kvalitetgranskningsprotokoll för kvalitativa artiklar framtaget av Avdelningen för omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Analysprocessen resulterade i två huvudkategorier; musikens inverkan på individen och musikens inverkan på mänsklig interaktion inom omvårdnadssammanhang. Resultatet visade att omvårdnadspersonal bekräftar att personer med demenssjukdom visar medvetenhet och ökat engagemang när musik används som omvårdnadsåtgärd. Enligt omvårdnadspersonal har musik visat sig påverka både personen med demens och omvårdnadspersonal. Musiken har en stor inverkan på kommunikationsförmåga hos personen med demens och skapar en positiv vårdmiljö vilket underlättar omvårdnadsarbetet. Slutsats: Omvårdnadspersonalens erfarenheter visar att musik som omvårdnadsåtgärd har förmåga att väcka känslor, minne och positivt inverka på mellanmänsklig kommunikation., Background: Dementia is an umbrella term for neurological diseases that cause cognitive impairment and primarily affect memory. Older people and women are most at risk of developing dementia. There is currently no cure for dementia, only relief of symptoms. One alternative non-pharmacological nursing measure to relieve symptoms is the use of music. This does not result in any severe medical side effects or complications. Therefore, the aim of the literature review was to describe the nursing staff's experiences of using music as a nursing intervention for people with dementia in nursing homes. Method: The literature review is based on 11 qualitative scientific articles from the databases CINAHL and Medline. The analysis is based on Friberg's five-step analysis. The articles are quality reviewed based on the quality review protocol for qualitative articles developed by the Department of Nursing at the School of Health and Welfare, Jönköping University. Results: The analysis process resulted in two main categories; the impact of music on the individual and the impact of music on human interaction in nursing contexts. The results showed that people with dementia show awareness and increased engagement when music is used as a nursing intervention. Music has been shown to influence the emotions of both the person with dementia and the caregiver. Music has a great impact on the communication skills of the person with dementia and creates a positive care environment which facilitates nursing work. Conclusion: The nursing staff´s experiences show that music as a nursing intervention has the ability to awaken emotions, memory and positively influence interpersonal communication.

Bakgrund: Självdestruktiva handlingar betraktas som symptom på underliggande känslomässig ångest. Patienter som behöver vård för självdestruktiva handlingar ökar, såväl antalet patienter som behöver intensivvård. Tidigare forskning kring intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter efter självdestruktiv handling är svåridentifierad, men den forskning som finns pekar på utmaningar för andra sjuksköterskor i vården av dessa patienter. Motiv: Antalet patienter som behöver intensivvård efter självdestruktiv handling ökar enligt statistik. Tidigare forskning har beskrivit vården som utmanande, men specifik forskning om intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter saknas. Studien syftar till att bidra med ny kunskap för att förbättra vården av denna patientgrupp. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter efter självdestruktiv handling. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes. Det var 8 stycken intensivvårdssjuksköterskor som arbetar på en intensivvårdsavdelning i norra Sverige som deltog i var sin semistrukturerad intervju som utfördes under två veckor under november år 2023. Kvalitativ innehållsanalys utfördes. Resultat: Resultatet presenterades genom tre huvudkategorier: emotionell påfrestning, utmanande möten med patienter och anhöriga samt behov av utbildning och vårdorganisatorisk samverkan. Under dessa presenteras sju subkategorier: känslor relaterat till att vilja hjälpa – men inte kunna, känslor relaterat till en självförvållad och återkommande skada, utmaningar med att agera professionellt och ha förståelse för patienten, upplevelsen av hopp och utmaningar i anhörigmötet, behov av utbildning samt önskan om samarbete med psykiatrin. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskor möter utmaningar och känslor vid vården av patienter efter självdestruktiva handlingar. Studien visar på kopplingen mellan fysiskt och psykiskt lidande hos dessa patienter. För patienten betonar studien behovet av mer, Background: Self-destructive acts are considered symptoms of underlying emotional distress. The number of patients requiring care for self-destructive acts is increasing, including those needing intensive care. Previous research on intensive care nurses' experiences in caring for patients after self-destructive acts is challenging to identify, but existing research highlights challenges for other nurses in caring for these patients. Motivation: The statistics indicate an increasing number of patients requiring intensive care after self-destructive acts. While previous research has described the care as challenging, specific research on intensive care nurses' experiences is lacking. The study aims to contribute new knowledge to enhance the care for this patient group. Aim: To illuminate the experiences of intensive care nurses in caring for patients after self-destructive acts. Method: A qualitative interview study with an inductive approach was conducted. Eight intensive care nurses working in a northern Swedish intensive care unit participated in individual semi-structured interviews conducted over two weeks in November 2023. Qualitative content analysis was performed. Results: The results were presented through three main categories: emotional strain, challenging encounters with patients and relatives, and the need for education and organizational collaboration. Within these, seven subcategories were presented: feelings related to wanting to help but being unable to, feelings related to self-inflicted and recurring injuries, challenges in acting professionally and understanding the patient, the experience of hope and challenges in encounters with relatives, the need for education, and the desire for collaboration with psychiatry. Conclusion: Intensive care nurses face challenges and emotions in caring for patients after self-destructive acts. The study highlights the connection between physical and psychological suffering in these patients. For the patient, the st

Bakgrund: Patienters och anhörigas erfarenheter av personcentrerad vård har visats betydande för välmående, tillfrisknande och livskvalitet. Negativa följder av bristande personcentrerad vård för patienter och anhöriga har även synliggjorts. Sjuksköterskor har ett ansvar att utifrån lagar och riktlinjer utföra personcentrerad vård, vilket kan underlättas med hjälp av ett vårdvetenskapligt perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård. Metod: Allmän litteraturöversikt där åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman utifrån personcentrerad vård framkom; kommunikationens betydelse, vårdmiljöns betydelse, vårdrelationens betydelse samt hinder och dess betydelse. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård utgår från att patienter ses ur ett holistiskt och humanistiskt perspektiv. En etablerad vårdrelation, hemlik vårdmiljö och informativ kommunikation ansågs betydelsefullt. Hinder uppgavs påverka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård.

Bakgrund: Akutens unika miljö präglas av snabba beslut kring svårt sjuka och skadade patienter. Trots att det finns evidens att omvårdnad är bärande för patientsäkerheten hamnar det ändå ofta i skuggan av den medicinska behandlingen på akuten. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur arbetsmiljöfaktorer kan påverka omvårdnaden på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats skapades. Datainsamlingen utgjordes av strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. 16 empiriska kvalitativa artiklar granskades med hjälp av en granskningsmall för kvalitativ forskning. Därefter gjordes en tematisk kategorisering och analys av de 10 artiklar som framkom av datainsamlingen efter urval. Resultat: Två huvudteman och sex underkategorier framkom. Det första huvudtemat var: den fysiska arbetsmiljön med underkategorierna arbetsmiljön på akutmottagningen, när omvårdnaden brister och patientsäkerhetsarbetet. Det andra huvudtemat var: den organisatoriska & den sociala arbetsmiljön med underkategorierna äldre och anhöriga på akuten, bilden av sjuksköterskan och samverkan i team. Slutsats: Genomgående i resultatet finns bevis för att arbetsmiljön och brist på resurser leder till att omvårdnadsarbetet prioriteras bort. För att främja det viktiga omvårdnadsarbetet på akuten krävs förbättringar i sjuksköterskans arbetsmiljö., Background: The unique environment of the emergency department is characterized by quick decisions regarding critically ill and injured patients. Despite the fact that there is evidence that nursing is essential for patient safety, it is still often overshadowed by medical treatment. Aim: To highlight nurses’ experiences of how factors related to the work environment can affect care in an emergency department. Method: A literature study with a qualitative approach was created. The data collection consisted of structured searches in the databases CINAHL and PubMed. 16 empirical qualitative articles were reviewed using a review template designed for qualitative research. Lastly, a thematic categorization and analysis of the 10 articles that emerged from the data collection after selection was made. Result: Two main themes and six subcategories emerged. The first main theme was: the physical work environment with the subcategories: the work environment in the emergency department, lack of nursing care and patient safety work. The second main theme was: the organizational & social work environment with the subcategories elderly and relatives in the emergency department, the nursing image and cooperation in teams. Conclusion: Throughout the results there is evidence that the work environment and lack of resources lead to nursing care being deprioritized. In order to promote the important nursing care in the emergency department, improvements are required.

Bakgrund: Tidigare forskning har visat att anhöriga önskar att närstående med demenssjukdom vårdas personcentrerat genom att se hela människan och personen bakom sjukdomen. Sjuksköterskan ansvarar för att vårda personcentrerat för att lindra lidande och främja hälsa.Personer med demenssjukdom upplever ofta sig själva som en belastning för människor i närheten samt de uppger att de betraktas som en diagnos. Forskningen visar att anhöriga upplevde att sjuksköterskor hade brist på tid, resurser och kunskap vilket medförde avsaknad av personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjukstöerskors erfarenheter av personcentrerad vård vid demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt med 10 vårdvetenskapliga artiklar av kvantitativ, kvalitativ och mixad ansats. Resultat: Tre teman identifierades som påverkade sjuksköterskor att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Brist på kunskap och utbildning resulterande till att sjuksköterskor vidtog andra åtgärder än de förstahandsåtgärder som används inom en personcentrerad vård. Högre ålder och längre arbetslivserfarenhet hos sjuksköterskorna resulterande till en bättre personcentrerad vård. Bristen på tid och resurser hindrade sjuksöterskor att arbeta personcentrerat med personer med demenssjukdom. Slutsats: Sjuksöterskor behöver tid, resurser, utbildning, kunskap och erfarenhet för att kunna arbeta personcentrerat vid vård av person med demenssjukdom.

Smärta är en vanlig orsak att söka akutsjukvård, ambulanssjuksköterskan möter en stor variation av patienter i varierande miljöer och ska lindra lidande för patienter. Det saknas kunskap om hur ambulanssjuksköterskor upplever användning av farmakologisk smärtlindring. Syftet var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av användning av farmakologisk smärtlindring. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk sökning. Sex kategorier identifierades: Patientens fysiska behov, Livsstil och medicinsk historik, Uttryck och uppfattning, Oro för biverkan, Bristande utbildning skapar osäkerhet samt Tidigare erfarenheter. Konklusionen var att det är många faktorer som tas i beaktande vid smärtlindring prehospitalt, allt ifrån patientens livsbetingelser, kulturella preferenser och sjukdomshistorik till hur situationen ser ut på platsen och hur långt det är till sjukhuset. Det är en komplex uppgift att lösa på ett adekvat sätt, det behövs utbildning och erfarenhet för att lösa den uppgiften på ett personcentrerat och tillfredställande sätt., Pain is a common cause for patients to seek emergency medical assistance, the specialized ambulance nurse meet a variety of patients in all kind of environment and is supposed to ease the suffering of the patients. There is a lack of knowledge of the experience of how specialized nurses experience the use of pharmacological pain management. The aim for this study was to describe the ambulance personnel’s experience of using pharmacological pain management. The opted method was a literature review with systematic search. Six categories were identified: Attention to the patients´ physical needs, Lifestyle and medical history, Expression and perception, Fear of adverse effects, Lack of training results in uncertainty, and Previous experiences. There are a lot of parameters to take into consideration when administrating pain medication prehospital, anything from the patient’s life conditions, cultural preferences and medical history to the status on site and how far away the hospital is located. It is a complex assignment to solve and to solve it in a satisfactory and patient centred manner, additional training and experience is required.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relation ses som ett globalt problem och kan visa sig i olika former. Kvinnor som utsätts för våld har oftast en partnerrelation med våldsutövaren. Sjuksköterskor har till ansvar att värna om patientens självbestämmande, och kan ställas inför ett dilemma när en kvinna visar tydliga tecken på våldsutsatthet och avböjer stöd och hjälp. Med vårdande möte kan förutsättningar skapas för att den våldsutsatta kvinnan ska finna trygghet till sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att skapa ett vårdande möte med våldsutsatta kvinnor. Metod: Litteraturstudie som grundade sig i en sammanställning av åtta kvalitativa artiklar inom området och som analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att det fanns tidsbrist i att bemöta våldsutsatta kvinnor och att tiden är en viktig del i mötet. Vårdmiljön sågs som en viktig faktor i samtalet, dock framkom det en viss problematik i att hitta avskildhet. Sjuksköterskorna behövde ha ett förhållningssätt som gick ut på att visa empati, respekt och vara lyhörd. Slutsats: Sjuksköterskor har en betydande roll i mötet med den våldsutsatta kvinnan. Genom det vårdande mötet skapas förutsättningar att finna trygghet i vården. Sjuksköterskor ansvarar över att värna om hälsa och välbefinnande för sin patient, därav blir förhållningssättet en grundläggande faktor för att skapa ett vårdande möte med den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna kan hitta avskilda platser för att samtala, alltid samtala i enrum och minska stimuli runt den våldsutsatta kvinnan.

Introduktion: Operationssalen är en högriskmiljö och kräver ett väl fungerade samarbete i teamet för att kunna tillgodose patientsäker vård i syfte att främja hälsa och omvårdnad. Det är av stor vikt att teamarbetet fungerar på operationssalen för att undvika vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att belysa operationsteamets erfarenheter av teamsamverkan för att främja patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie med systematisk sökning med en integrerad analys. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl och PubMed. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa artiklar och en modifierad granskningsmall av kvantitativa artiklar. Resultat: Organisatoriska förutsättningar orsakade brister och påverkade förutsättningarna för en patientsäkervård. Hierarki inom operationsteamet kunde orsaka båda positiva och negativa konsekvenser. Kommunikation inom operationsteamet behövde vara effektiv och tydlig för att minska risken för missförstånd och fel. Faktorer för att stärka teamkänslan präglades av kommunikation, erfarenheter, respekt och en känsla av inkludering. Konklusion: För att bedriva och främja patientsäker kirurgi inom hälso-och sjukvård behöver teamsamverkan fungera optimalt. Patientsäkerheten och omvårdnadens kvalité påverkas av operationsteamets samarbete.

Bakgrund: I Sverige år 2022 förlöstes färre än ett av tio barn som låg i sätesbjudning genom vaginal sätesförlossning. Om denna siffra slås ut på antalet barnmorskor i Sverige blir det tydligt att vaginala sätesförlossningar är något som är svårt att få praktisk erfarenhet av som barnmorska. Barnmorskan förväntas ha kompetens att kunna handlägga en vaginal sätesförlossning. Det råder nationell enighet i att vaginala sätesförlossningar bör handläggas av barnmorskor och obstetriker med god erfarenhet. Att uppnå god erfarenhet av vaginala sätesförlossningar kan ses som ett problem när majoriteten av sätesfödslarna sker med kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att handlägga vaginala sätesförlossningar Metod: Datainsamlingen utfördes genom tio enskilda intervjuer. Som analysmetod valdes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Insamlade data genererade tre kategorier, Ryggsäcken barnmorskan bär på, Handläggning vid vaginal sätesförlossning och Faktorer som påverkar trygghet vid vaginal sätesförlossning med totalt åtta underkategorier. Barnmorskors syn och inställning till vaginala sätesförlossningar påverkas av tidigare erfarenheter. Barnmorskorna påtalar vikten av en lugn miljö vid en vaginal sätesförlossning samt diskuterar val av förlossningsposition. Teamet har en betydande roll för barnmorskornas känsla av trygghet och det uttrycks ett behov av utökad träning kring vaginala sätesförlossningar. Slutsats: Samtliga barnmorskor i studien uttrycker en vilja att bistå fler sätesförlossningar men att de ser ett behov av ytterligare träning och kompetensutveckling. Genom utökad träning och kompetensutveckling inom detta område kan teamet stärkas vilket på sikt skulle kunna öka barnmorskans trygghet vid handläggningen av vaginala sätesförlossningar., Background: In Sweden in 2022, fewer than one in ten babies who were breech were delivered by vaginal breech birth. If this figure is divided between the number of midwives in Sweden it is difficult to gain practical experience with vaginal breech births as a midwife. The midwife is expected to have the competence to handle a vaginal breech birth. There is national consensus that vaginal breech births should be managed by midwives and obstetricians with good experience. Achieving that good experience with vaginal breech births can be a problem when most breech births are by caesarean section. Aim: To describe midwives' experiences of handling vaginal breech births Method: The data collection was carried out through ten individual interviews. A qualitative content analysis with an inductive approach was chosen as the analysis method. Results: Collected data generated three categories, The backpack the midwife carries, Handling of vaginal breech birth and Factors affecting safety during vaginal breech birth with a total eight subcategories. Midwives' views and attitudes towards vaginal breech births are influenced by previous experiences. The midwives point out the importance of a calm environment during a vaginal breech birth and discuss the choice of birth position. The team has a significant role in the midwives' sense of security and there is a need for increased training around vaginal breech births. Conclusion: All midwives in the study expressed a desire to assist more breech births, but they are aware of the need for continiuous training and skill development. Through increased training and competence development in this area, the team can be strengthened, which in the long run could increase the midwife's safety when handling vaginal breech births.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga till patienter som avlidit på sjukhus upplever brister i kommunikation samt emotionellt stöd och önskar mer tid och tillgänglighet. Anhöriga ser problem med att få och ta emot information i en situation som beskrivs som kaotisk, likt en emotionell kris. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid möten med anhöriga i sorg vid plötsliga dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv design. Resultat: I resultatet identifierades fyra teman. Sjuksköterskan menar att relationer och kommunikation var en viktig del kring mötet med anhöriga samtidigt som emotionella reaktioner försvårade situationen. Sjuksköterskans erfarenheter visade att det fanns försvårande faktorer i arbetsmiljön samt bristande kompetens som påverkade möjligheten att ge stöd. Slutsats: Sjuksköterskans möte med anhöriga är en komplex men betydelsefull situation. Sjuksköterskors erfarenheter skiljer sig utefter arbetsmiljö, kompetens och övriga jämförbara förutsättningar. Sjuksköterskorna ser ett behov av feedback och utbildningsmöjligheter inom området., Background: Previous research shows that families to patients who died a sudden death at a hospital experience insufficient information and emotional support and wish for more time and access regarding emotional support. Families suffer access and to understand information in a situation of emotional chaos and grief. Aim: The aim was to describe nurses' experiences meeting with the next of kin after the sudden death of a loved one. Method: A literature review with an inductive design. Results: Four themes were identified. Nurses mean that relations and communication were important parts of the meeting with the next of kin, at the same time emotional reactions affected the outcome of the situation at hand. Nurses experienced that there were problematic factors in the work environment and a lack of competence which affected the possibility to provide support. Conclusion: Nurses´ meeting with next of kin is a complexed and important situation. Nurses' experiences are different due to work environment, competence and other comparable conditions. Nurses experience a need for feedback and possibilities for education in the subject.

Bakgrund: Den fysiska aktiviteten minskar både globalt och nationellt, vilket bidrar till ökad risk för ohälsa. Lite drygt två tredjedelar av barnen uppnår inte rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag. Barnets fysiska aktivitetsnivå påverkas bland annat av socioekonomiska och demografiska skillnader. Tidigare studier visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården [BHV] upplevde ett behov av att ge stöd och stärka föräldrar för att främja hälsosamma levnadsvanor. Inom barnhälsovården behöver distriktssköterskan arbeta nyanserat, ha en personlig relation till familjen samt vara flexibel i sitt sätt att ge råd och stöd och möta familjens behov på individnivå. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge råd och stöd till föräldrar gällande barns fysiska aktivitet inom barnhälsovården. Metod: Studien har en induktiv kvalitativ ansats. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta BHV-sjuksköterskor deltog i studien. En kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes som analysmetod. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier. Den första var Hinder och möjligheter där sjuksköterskorna beskrev bland annat tiden som ett hinder för att ge råd och stöd kring fysisk aktivitet men även att faktorer hos olika familjer påverkar behovet av råd och stöd. Det beskrevs även att mycket fokus lades på vilken typ av aktivitet som rekommenderades. Den andra kategorin var råd och stöd vilket innefattar att sjuksköterskorna hade olika förhållningsätt beroende på vilken familj de mötte och individanpassade besöket. De hade även olika verktyg för att ge individanpassade råd och stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att barn idag har svårare att utföra vissa motoriska moment än tidigare, och kopplade samman det med att den fysiska aktiviteten hos barn har minskat. Råd och stöd som ges anpassas utifrån individen. Generellt fokuserade sjuksköterskorna på att öka vardagsmotion och uteviste, Background: Physical activity is decreasing both globally and nationally, which contribute to increased risk for ill health. About 2/3 of children do not achieve the recommended 60 minutes of physical activity a day. A child’s physical activity levels are influenced by socio-economic and demographic differences, among other factors. Earlier studies show that child health care nurses felt the need to support and empower parents to promote healthy lifestyles. In child health care, the district nurse needs to work in anuanced way, have a personal relationship with the family, they need to be flexible in the way they give advice, support and meeting the family's needs on an individual basis. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of giving advice and support to parents regarding children's physical activity in child health care. Method: The study has an inductive qualitative approach. Data collection was carried out using semi-structured interviews. Eight child health care nurses participated in the study. A qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman was used as the method of analysis. Results: Two main categories emerged from the results. The first was Obstacles and opportunities where the nurses described, among other things, time as an obstacle to providing advice and support on physical activity but also that factors in different families affect the need for it. It was also described that much focus was placed on the type of activity recommended. The second category was advice and support, which means that the nurses had different approaches depending on which family they met and customized the visit. They also used different tools to provide individualized advice and support. Conclusions: Nurses felt that children today have more difficulty performing certain motor tasks than in the past and linked this to the decrease in physical activity in children.The advice and support given is adapted to the individual. In general, the

Bakgrund: Det är 25% av världens befolkning som drabbas av stroke någon gång under sin livstid. Stroke är ett samlingsnamn för minskad eller avsaknad av blodtillförsel till hjärnan. Patienter som drabbas av stroke får i stor utsträckning nedsatta kognitiva och motoriska funktioner. Detta leder till att sjuksköterskor får ett mer omfattande omvårdnadsarbete.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med stroke.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Till resultatet användes 13 artiklar. Artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, Medline och Psycinfo. Fribergs femstegsmodell användes i dataanalysen.Resultat: Tre teman och åtta subteman sammanställdes. Litteraturöversiktens huvudteman var utmaningar i organisationen, utmaningar i vårdmötet och relationens betydelse. Subteman som identifierades var personalbrist, tidsbrist och resursbrist, brist på utbildning, kommunikationssvårigheter, patientens inställning till vård, kognitiva problem, inkludera patientens närstående och samarbetssvårigheter.Slutsats: Brist på utbildning, tid och resurser är något som sjuksköterskor har erfarenhet i vård av strokepatienter. Patientens inställning till vård kan vara en utmaning för sjuksköterskor. Afasi, dysfagi och kognitiva problem är en faktor som försvårar sjuksköterskors arbete utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Involvering av anhöriga är väsentligt för en god personcentrerad vård men kan vara utmanande för sjuksköterskor., Background: 25% of the world's population suffer from stroke at some point during their lifetime. Stroke is a collective name for reduced or restricted blood stream to the brain. It includes ischemic stroke and hemorrhagic stroke. Patients who suffer from stroke often get reduced cognitive impairment and physical disabilities. This leads to extensive work for the nurse.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of caring for patients with stroke.Method: A literature review with quality method with inductive approach. In the result 13 articles were selected. The article research was conducted in Cinahl, Medline and Psycinfo. Fribergs five steps model was used for the data analysis.Result: Three themes were found and eight subthemes. Three themes were compiled as well as eight subthemes. Challenges in the organization, challenges in the care meeting and the importance of the relationship were the main themes. The subthemes that were identified were lack of staff and lack of resources, lack of time, lack of education, communicating disabilities, cognitive impairments, the patient's attitude to health care, include the patient's relatives and cooperation difficulties.Conclusion: When caring for stroke patients nurses experienced that they had lack of education, time and resources. The patient's opinions about their healthcare could be challenging for the nurse. Aphasia, dysphagia and cognitive impairment are factors that complicates the nurse's work based on a person-centered approach. Relative involvement is essential for good person-centered care but can be challenging for the nurse.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är något människor kan uppleva när arbetskrav och påfrestningar inte matchar deras kunskap. Bristande ledarskap, personalbrist och interprofessionella relationer är bara några exempel på saker som kan orsaka arbetsrelaterad stress. Konsekvenserna av den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskor är många och de utgör en risk för att kvaliteten på vården försämras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar med induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 12 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: Resultatet visade att arbetsrelaterad stress påverkar sjuksköterskornas hälsa samt deras vardagliga liv och relationer. Det visade också att brister inom organisationen som dåliga arbetsrelationer och hög arbetsbelastning leder till arbetsrelaterad stress. Interprofessionella relationer samt relationen till patienter och närstående var också något som bidrog till att den arbetsrelaterade stressen ökade. Slutsats: Vid upplevelse av arbetsrelaterad stress kan allvarliga konsekvenser uppstå både hos individen och organisationen. Genom denna litteraturöversikt kan det spridas medvetenhet och förståelse kring orsaker till och konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Detta kan i sin tur bidra till minskad stress, en högre arbetstillfredsställelse och säkrare vård., Background: Work-related stress is something people can experience when the demands and pressures from work do not match their knowledge. Lack of leadership, staff shortages and interprofessional relationships are just a few examples of things that can cause work-related stress. The consequences of work-related stress for nurses are many and they pose a risk that the quality of care deteriorates. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of work-related stress in inpatient care. Method: A literature review of qualitative articles with an inductive approach. After quality review, 12 scientific articles were included and analyzed according to Friberg's four analysis steps. Results: The results showed that work-related stress affects the nurses' health as well as their everyday lives and relationships. It also showed that deficiencies within the organization such as lack of leadership and high workload lead to work-related stress. Interprofessional relationships and relationships with patients and relatives were also something that contributed to the increase in work-related stress. Conclusion: Experiencing work-related stress can have serious consequences for both the individual and the organization. Through this literature review, awareness and understanding of the causes and consequences of work-related stress can be spread. This, in turn, can contribute less stress, higher job satisfaction and increased patient safety.