Search

För majoriteten av Umeå universitetscampus finns en anslutningspunkt för fjärrvärme från Umeå Energi. Under januari 2024 uppstod problem när fjärrvärmeeffekten överskred den abonnerade nivån under några extremt kalla dagar, vilket resulterade i straffavgifter från leverantören. Projektets syfte är att analysera och lösa överbelastningsproblemen genom att hitta och jämföra olika förbättringar för värmesystemen på campus. Effektsignaturer analyserades för utvärdering av variationen i den inköpta fjärrvärmen på Umeå universitetscampus, för drift under och utanför verksamhetstid. Resultaten visar en maximal potentiell effektreduktion på 29,4% vid DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur). En strategisk driftstrategi kan tillämpas genom att ändra styrsystemets globala tidsschema till röd dag för att uppnå effektreduktion i byggnader utan närvaro. Detta motsvarar en maximal potentiell ekonomisk besparing på 1,7 miljoner kronor för den totala effektreduktionen. Effektkartläggning av Fysikhusets värmesystem utfördes. Resultatet vid DVUT visade att radiatorerna endast stod för 30% av fjärrvärmeeffekten, LA001 (ventilationsaggregat i Fysikhuset, laborationssalar) 64% och LA002 (ventilationsaggregat i Fysikhuset, kontor) 6%. Fysikhusets variation i fjärrvärmebehov under och utanför verksamhetstid vid DVUT visar en minimal skillnad på endast 0,3%, vilket främst beror på värmesystemens utformning och verksamheten som bedrivs. Radiatorernas effektbehov i Fysikhuset vid DVUT analyserades vid sänkning av inomhustemperatur från 21°C till 18°C. Resultaten visar en effektreduktion på 8,7kW och en ekonomisk besparing på 5 746kr, jämfört med radiatorernas normala effektbehov på 43,5kW. Sänkning av ventilationsflöde i Fysikhuset enligt BBR (Boverkets byggregler) visar potential för betydande effektreduktion, med möjlighet att minska ventilationen upp till 61,8% under närvaro och 89,1% utanför närvaro, vilket kan leda till en ekonomisk besparing på mellan 4 700 - 59 500kr. Beräkningar vi, For most of the buildings on Umeå University campus there is one main connection point for district heating from Umeå Energi. In January 2024 problems occurred when the district heating output exceeded the subscribed level during some extremely cold days, resulting in penalty charges from the supplier. The purpose of the project is to analyse and solve the overload problems by finding and comparing different improvements for the heating systems on campus. Power signatures were analysed for evaluation of the variation in the purchased district heating at Umeå University campus, for operation during and outside business hours. The results show a maximum potential power reduction of 29,4% at DVUT (dimensioned winter outdoor temperature). An operating strategy can be applied by changing the control system's global time schedule to public holiday to achieve a power reduction in unoccupied buildings. This corresponds to a maximum potential financial saving of SEK 1,7 million for the total effect reduction. Power mapping of the building “Fysikhusets” heating system was carried out. The results at DVUT showed that the radiators accounted for only 30% of the district heating power, LA001 (ventilation unit in Fysikhuset, laboratory rooms) 64% and LA002 (ventilation unit in Fysikhuset, offices) 6%. The district heating demand variation in Fysikhuset during and outside of operating hours at DVUT shows a minimal difference of only 0,3%, which is mainly due to the design of the heating systems and the operations that are carried out in the building. A power reduction on the radiators in Fysikhuset was analysed by lowering the indoor temperatures from 21°C to 18°C, the results showed a power reduction of 8,7 kW and a financial saving of SEK 5 746. Compared to the radiators normal power requirement of 43,5kW. Reduction of ventilation flow in Fysikhuset according to BBR (Boverket´s building regulations) shows potential for significant power reduction, with the possibility of reducin

Purpose – Remote work and agile project management have become prominent features of the modern workplace, valued for their adaptability and responsiveness. The integration of remote work and the agile approach is seen as a relatively underexplored area, compared to remote work in connection to traditional project management approaches. This thesis aims to explore how the shift towards remote work impacts the application of agile principles in agile teams. Additionally, the paper seeks to contribute valuable insights to academia and industry, enhancing understanding of the relationship between remote work and agile principles for practical applications and scholarly discourse. Design/methodology/approach – The study is constructed as a qualitative study. A survey with open-ended questions is used as part of the inductive reasoning approach to achieve the objectives of this study. It employs an analytical approach based on a thematic network for its analysis. Findings – With insights from 10 primarily project manager respondents, the study revealed diverse experiences, including both challenges and benefits within the context of this subject area. Challenges in maintaining agile principles in a distributed work setting are seen to include communication barriers, lack of informal interactions and potential loss of team spirit. This while adaptation and effective communication through incorporating online tools were identified as key strategies for improving team performance. Research limitations – The study's limitations, including a short timeframe, small sample size, restricted data collection and analysis. Methodological constraints, such as using a survey, limited deeper exploration of respondents' perspectives. Additionally, the qualitative approach chosen didn't allow quantification of the issue's magnitude. Practical and Societal implications – This thesis offers practical implications aimed at individuals working with agile practices in remote settings

The purpose of this project was to improve the capacity and quality of food waste reporting in Sweden, specifically for two sectors: Processing and Manufacturing, and Retail and other distribution of food. During the first reporting year (reference year 2020) of the collection of food waste data, several challenges were found within these two sectors. In the Processing and Manufacturing sector, there was a need for improvement due to uncertainties according to the EU food waste definition in terms of what residues ought to be classified as food waste, food loss, by-product or other waste. There were also uncertainties how water content should be reported according to the EU food waste reporting obligation. For the Retail and other distribution of food sector, data from only few actors were available for wholesalers, convenience stores, and e-stores which affected data quality. Processing and Manufacturing To improve reporting and data quality from the food processing and manufacturing sector, a survey was produced asking about food waste and other residues that may constitute food losses. This was to get self-reported data from a large random sample of respondents and to better understand food loss and waste flows in this sector. The survey of Processing and Manufacturing revealed a large volume of previously unknown food waste. 305 000 tonnes of food waste were reported for reference year 2022 compared to 53 000 tonnes for 2020. This is attributed to a better representation of the reality rather than an actual increase in food waste generation. Amounts of food losses seem to be even larger. However, these amounts are also very uncertain due to few respondents from most sectors. Apart from food waste, the dairy and ice cream sector accounted for 180 500 tonnes of food loss, which mainly is whey that goes to feed. Food loss from other sectors cannot be published due to high uncertainties and risk or revealing respondents. The new results on food waste generation, cor, Denna rapport presenterar ny statistik över livsmedelsavfall i svensk livsmedelsindustri samt delar av livsmedelsdistributionen. Årligen ska en nationell undersökningen av uppkommet livsmedelsavfall genomföras, i enlighet Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2000. Under det första rapporteringsåret (referensår 2020) hittades flera utmaningar inom två sektorer. I sektorn för bearbetning och tillverkning (industrin) fanns det ett behov av förbättringar på grund av osäkerheter enligt EU:s definition av livsmedelsavfall när det gäller vilka restprodukter som ska klassificeras som livsmedelsavfall, livsmedelsförlust, biprodukt eller annat avfall. Det fanns också osäkerheter kring hur vatteninnehållet ska rapporteras enligt EU:s rapporteringskrav. För sektorn detaljhandel och annan distribution av livsmedel fanns data från endast ett fåtal aktörer i segmenten grossister, servicebutiker och e-butiker, vilket påverkade datakvaliteten. Bearbetning och tillverkning För att förbättra rapporteringen och datakvaliteten från sektorn togs en enkät fram med frågor om livsmedelsavfall och andra restprodukter som kunde utgöra livsmedelsförluster. Syftet var att få självrapporterade uppgifter från ett stort och slumpmässigt urval av respondenter. Granskningen av rådata skulle även ge en bättre förståelse för livsmedelsförluster och avfallsflöden inom denna sektor. Undersökningen av bearbetning och tillverkning avslöjade en stor mängd tidigare okänt livsmedelsavfall. 305 000 ton livsmedelsavfall rapporterades för referensåret 2022 jämfört med 53 000 ton för 2020. Detta tillskrivs en bättre representation av verkligheten enligt EU:s gemensamma definition av livsmedelsavfall snarare än en faktisk ökning av matavfallsproduktionen. Detaljhandel och annan distribution av livsmedel De flesta nationella och regionala grossister, servicebutikskedjor och e-butiker kontaktades, men tyvärr var det bara ett fåtal som kunde eller ville tillhandahålla data. Denna studie visade att 13 800 ton

Barn i samhället idag spenderar en stor del av sin fritid i digitala sammanhang och visar generellt stort intresse för digitalitet. Än så länge är forskning som berör elevers användning av digitala verktyg och dess effekter för elevernas lärande i en fritidshemskontext skral. Detta bidrar till utmaningar för fritidslärare att implementera det digitala i den fritidspedagogiska verksamheten, då verksamheten skall grundas i beprövad erfarenhet samt vetenskaplig grund enligt skollagen. Syftet med studien innebär att undersöka fritidslärares upplevelser kring en digitaliserad undervisning och att främja elevernas digitala kompetens, hur och i vilken omfattning fritidslärare arbetar med IKT i verksamheten, samt vilken nytta IKT-undervisning kan ge eleverna. Studien har en kvalitativ design och via semistrukturerade intervjuer undersöks fritidslärarens syn på IKT i fritidshemmet. Studien genomsyras av det läroplansteoretiska perspektivet, då teorin öppnar upp för tolkning av styrdokument som fritidshemmet ska förhålla sig till. Tidigare forskning och relevant litteratur diskuteras sedan med studiens resultat. Studiens resultat visar att fritidslärare tolkar styrdokumenten snarlikt, men värderar de tilldelade uppdragen olika högt. Respondenternas förutsättningar att bedriva IKT-undervisning varierar på grund av lokala förutsättningar och ramfaktorer, och även fast respondenterna har en positiv syn på IKT som läromedel upplever de vissa svårigheter att genomföra IKT-undervisningen. Även om respondenterna upplever svårigheter med att genomföra en IKT-undervisning visar de ändå en förståelse för hur viktigt digitala färdigheter är för eleverna och vikten av att fritidshemmets verksamhet har inslag av IKT.

Detta arbete undersökte hur Virtual Reality(VR) kan ha en påverkan på hur husvisningar genomförs. Undersökningen försökte ta reda på om VR kan användas för att ersätta eller komplettera fysiska husvisningar. Arbetet gick även igenom vad som är viktigt för utvecklare att tänka på för att förbättra användarnas upplevelser. Undersökningen genomfördes med flera datainsamlingsmetoder som enkäter, intervjuer och observationer av en VR-prototyp. VR-prototypensom var gjord i Unity lät testpersonerna genomföra en digital husvisning. Resultatet visade att det finns potential för den här typen av applikationer, på grund av att det kan minska vissa stressmoment för användarna. Användarna påpekade att det skulle fungera mer som en komplement till fysiska visningar på grund av att det inte ger riktigt hela bilden av huset som användarna vill ha. Med sådana applikationer finns en avsaknad av viktiga aspekter såsom bild av området och lukt.

Detta projekt har utforskat möjligheter att använda sidoströmmar; broccoliblad och stjälk, från broccoliproduktion till nya torkade livsmedelsingredienser. Skördehantering, skördeekonomi, lämpliga processtekniker, livscykelanalys, mikrobiologisk analys och riskbedömning, analys av näringsämnen och bioaktiva ämnen, sensorik och marknadsaspekter har undersökts., Projektet är finansierat av Landsbygdsnätverket, EIP-Agri, projekt 2017-4500. EIP-Agri - Landsbygdsnätverket (landsbygdsnatverket.se)