Search

Syftet med projekt, AirBeeSafe, var att öka kunskapen om bin och andra pollinerande insekters exponering för olika växtskyddsmedel i odlingslandskapet. Projektet utfördes i ett samarbete mellan SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) och Biologiska institutionen, Lunds universitet, samt lantbrukare och biodlare. Finansiering gavs av Naturvårdsverket och det strategiska forskningsområdet BECC, Biodiversity and Ecosystem services in a Changing Climate. Under 2020 och 2021 studerades åtta lokaler i Skåne under upp till tolv veckor, fördelat på tre tidsperioder, maj till oktober. Provlokalerna valdes utifrån en gradient av jordbruksintensitet. Honungsbin (Apis mellifera) användes som modellorganism och i varje lokal placerades två bisamhällen. Prover av luft (154 st), pollen (114 st), bivävnad (65 st), och nektar (66 st) samlades in och analyserades kvantitativt för koncentrationen av upp till 108 växtskyddsmedel. För att uppskatta risker för bin och andra pollinatörer viktades de funna halterna av växtskyddsmedel med deras akuta toxicitet för honungsbin. Dessa riskindex för enskilda ämnen summerades sedan för alla substanser funna i ett prov. Insamlat pollen identifierades till växtart eller grupp. Uppmätta summahalter och riskindex för luft ökade med ökande andel åkermark i det omgivande landskapet, medan det för pollen inte fanns något sådant samband. Generellt var det ofta några få ämnen som gav ett stort utslag på riskindexet. Pollen var den matris där flest ämnen detekterades och där höga summahalter och högst riskindex förekom. Det ämne som utgjorde störst risk i pollen var insekticiden indoxakarb, följt av betydligt lägre värden för fungiciden penkonazol och insekticiderna acetamiprid och imidakloprid. Pollenidentifieringen visade att både grödor och vilda växter bidrar till risken. I luft var herbiciden prosulfokarb och fungiciden penkonazol de mest riskfyllda ämnena. Indoxakarb var även det mest riskfyllda ämnet utifrån analysen av bivävnad, medan insekticiden tiakloprid var ett riskfyllt ämne som förekom i både bin och nektar. Indoxakarbs godkännande som växtskyddsmedel har dock gått ut (september 2022), liksom godkännandena för imidakloprid (2018) och tiakloprid (2021), så fynden av de ämnena bör minska på sikt och göra att riskbilden för bin och andra pollinatörer förändras. Riskindexen för pollen, bivävnad och nektar var statistiskt relaterade, medan riskindexet för luft var orelaterat till de tre andra matriserna. Luftprover verkar alltså kunna ge en något annan bild av riskerna för bin och andra pollinatörer än prover av de andra matriserna. I framtida övervakning av risker från växtskyddsmedel för bin och andra pollinatörer föreslås, av praktiska och etiska skäl samt med tanke på ekologisk relevans, att detta i första hand sker genom bestämning av halter i pollen insamlat av honungsbin och beräkning av riskindex baserade på akut toxicitet för honungsbin. Då riskindex baserade på lufthalter inte relaterade till riskindex baserade på pollenhalter kan man också tänka sig kompletterande mätningar av luft.

Forskning visar på fördelar med arbetsövergripande arbetssätt och samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) i skolan. Elever behöver få utveckla sin samtals- och argumentationsförmåga för att kunna förstå och ta ställning till etiska dilemman. Syftet med fallstudien är att beskriva ett lokalt utformat undervisningsmaterial ur ett lärarperspektiv och att presentera själva materialet utifrån en diskursanalys kopplat till SNI samt naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv. Resultaten från diskursanalysen visar att sättet som lärarna beskriver SNI-uppgifterna i materialet inbjuder till ett resonerande förhållningssätt hos eleverna, diskursanalysen synliggör vilka kännetecken som karaktäriserar SNI-uppgifterna som SNI-frågor och perspektiven som identifieras visar att materialet är ämnesövergripande. Intervjun visar att lärarna är nöjda med utformningen av materialet men de planerar att förändra undervisningen av det, samt att de trivs med ämnesövergripande samarbete och som enligt dem gynnar elevernas lärande. Slutsatser är bland annat att autenticitet är viktigt för att SNI-frågor ska komma till sin rätt och att resultatdiskussionen och bilagan med undervisningsmaterialet kan fungera som inspiration och stöd till lärare som vill prova att arbeta på likande sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka en personalgrupps upplevelse av Almamodellen skapad av Kristina Collén (2018), en modell för att arbeta med och öka kunskapen om flickor i skolan med blanddiagnosen autism och ADHD. Almamodellen tar sin utgångspunkt i teorier om samverkan utifrån Lev Vygotskijs (1999) 1sociokulturella lärande vilket innebär att människor hela tiden lär sig i alla sociala sammanhang och lägger tonvikten på vad, snarare om en individ lär sig. Metoden jag använt mig av i studien är en tematisk analys med enkäter som underlag. Studien utgår från forskning som handlar om inkluderande skola, kollegialt lärande samt flickor med blanddiagnosen autism och ADHD. Resultatet visar att personalens kunskap samt insikt om hur att identifiera, bemöta och anpassa kring flickor med autism och ADHD ökat efter deltagandet i modellen.

För att minska Sveriges klimatpåverkan och nå de nationella miljömålen måste energianvändningen minska. Det finns stor potential att använda energin mer effektivt inom byggsektorn och därför är det av stor vikt att energieffektiviserande åtgärder genomförs på befintliga byggnader. Skolfastigheter AB utförde ett antal energieffektiviserande åtgärder under renoveringen av Berwalds förskola 2014–2016. För att utvärdera denna renovering genomfördes en driftuppföljning genom att studera variationen i el- och värmeförbrukning innan respektive efter renoveringen. Kostnader samt koldioxidemissioner anknutna till förbrukningen analyserades också. Effekten av de olika åtgärderna uppskattades teoretiskt med beräkningar. Utöver detta utfördes även en termografisk undersökning av förskolans tak. Utöver detta undersöktes möjligheten till att anlägga en solcellsanläggning på förskolans tak. Vid dimensionering av solcellsanläggningen användes Tyréns verktyg Solkartan Uppsala 3D. Driftuppföljningen visade att den årliga energiförbrukningen minskat med en betydande andel. Elförbrukningen har sjunkit med ungefär 22 % och värmeförbrukning med ca 18–20 % beroende på beräkningsmodell. Detta har resulterat i att Skolfastigheter AB minskat sina el- såväl som värmekostnader det senaste året trots högre fjärrvärmepriser. Den minskade elförbrukningen har även lett till besparingar av koldioxidemissioner motsvarande ca 20–30 %. Enligt beräkningar av byggnadsdelarnas olika värmeisolerande förmåga före och efter renoveringen hade byte av fönster på Berwalds förskola störst effekt på värmeförbrukningen av de olika energieffektiviserande åtgärderna som utfördes. Det bör tilläggas att osäkerheter och felkällor har inverkat på de beräknade resultaten eftersom antaganden har behövts göras. Slutligen gav den termografiska undersökningen av förskolans tak oväntade resultat. Den visade på att det renoverade taket läckte mer värme jämfört med den del av taket som inte hade renoverats. Det finns osäkerheter i metoden men vi anser ändå att detta är något som bör undersökas vidare för att utesluta eventuella konstruktionsproblem och onödigt värmeläckage genom det renoverade taket. Den dimensionerade solcellsanläggningen täcker 100 m2 av takytan, kostar 146 000 kr och genererar vid optimala förhållanden en årlig elproduktion av 16 300 kWh. Detta motsvarar drygt 26 % av förskolans elkonsumtion efter renovering och innebär att investeringen är intjänad efter 7 år jämfört med alternativkostnaden att inte investera i solceller. En anläggning av denna storlek lämnar utrymme för en framtida expansion. En dubblering av solcellsanläggning storlek skulle potentiellt sett kunna leda till en halvering av förskolans elkostnader, men det skulle även innebära att anläggningen skulle behöva sälja överskottsel under sommarmånaderna. Lärdomar som Skolfastigheter AB kan ta med sig till framtida projekt är att en förundersökning innan en renovering kan leda till mer exakta och tillförlitliga siffror. Något annat som är relevant för en energieffektivisering utöver de byggtekniska åtgärderna är att informera. Exempelvis genom att informera personalen på förskolan om hur de kan vädra på sådant sätt att mindre värmeförluster görs. Då finns möjlighet till att ytterligare minska energiförbrukningen. Vidare bör den valda maxeffekten på fjärrvärmeavtalet justeras efter en större renovering, då besparingar kostnadsmässigt finns att göra med en bättre anpassad maxeffekt.

Antalet asylsökande i Sverige har blivit mer omfattande vilket gör att fler nyanlända försöker att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Individerna omfattas av en rad olika etableringsinsatser för att integreras i samhället och på arbetsmarknaden. Syftet med vår studie är att analysera nyanländas upplevelser av ett utbildningsföretags insatser utifrån de nyanländas enskilda upplevelser. Vi har valt att studera utbildningsföretagets betydelse för de nyanlända att etableras på arbetsmarknaden, samt vilka resurser och kapital de nyanlända upplever att de får av utbildningsföretaget. Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår studie och utfört semistrukturerade intervjuer med våra respondenter. Totalt ingår sex nyanlända i vår studie. Resultatet analyseras utifrån Pierre Bourdieus begrepp om kapital, samt genom begreppen habitus och handlingshorisont från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes Careershipteori. Nyanlända omfattas av utbildningsföretagets insatser och resurser för att ge individerna möjlighet till inträde på arbetsmarknaden. Varje enskild individ bär med sig olika uppsättningar av Pierre Bourdieus begrepp symboliskt, kulturellt och socialt kapital. Utbildningsföretaget förser nyanlända med kapital som svenska språkkunskaper, skriva ansökningshandlingar och utöka sina sociala kontakter.

Artificial reefs are being built in most parts of the world for a wide variety of purposes. Divingtourism is a common motivator for the construction of many reefs, particularly in the tropics,although the most widely used purpose is to improve or reconstruct hard bottom habitats andincrease the yield from fisheries. There are two main reasons for why aquatic life is attracted toartificial reefs. They provide excellent protection by often being hollow or filled with crevicesand cavities and increasing opportunities for improved foraging through accumulating biomassand extending the foraging range of an organism by acting like stepping stones. Sweden is acoastal country with few artificial reefs. In this study, two reefs were constructed in the sea offthe coast of Halmstad, Sweden to test small scale artificial reef production, marine organismcolonisation of the reefs during the first year, and to increase the local marine life diversity.Many marine organisms that would not normally occur in the sites where the reefs wereconstructed were observed, such as Symphodus melops and Anguilla anguilla. The reefs alsoprovided a new “clean slate” substrate for the settling of sessile organisms such as Urticina felinaor partially sessile organisms (i.e. during a certain stage of their life-cycle) such as some speciesof Cnidaria polyps. The tested method to construct these reefs was relatively cost effective for itspurpose. However a few minor but vital improvements, such as better binding materials, areneeded. Local marine life in the area has become more diverse during the experiment and thatalone is enough reason to motivate construction of similar reefs along the Swedish coast. Artificiella rev anläggs runt om i världen med en mängd olika syften. Det är vanligt att dykturism används som anledning för att bygga artificiella rev, speciellt i tropikerna. Restaurering av hårdbottenrev och mål att öka kommersiella fiskebestånd är dock de största motiveringarna. Det finns två huvudsakliga orsaker till varför akvatiskt liv attraheras av konstgjorda rev. De erbjuder utmärkt skydd i form av håligheter och sprickor, samt att de ökar möjligheterna för födosök genom att ackumulera biomassa och fungera som ”stepping stones”, det vill säga utöka födosökningsområdet. Sverige är ett kustland med få artificiella rev. Två rev anlades i Laholmsbukten, Kattegatt, just utanför Tjuvahålan i Halmstad med syftet att undersöka effektiviteten och nyttan av småskaliga rev, att studera marina organismers kolonisering av reven och att öka den lokala biodiversiteten. Många marina organismer som inte borde förkommit i området där reven anlagts tidigare observerades. Ett par exempel är Symphodus melops) och (Anguilla anguilla). Reven fungerade även som rena underlag för sessila organismer att fästa på. Djur som till exempel havsros (Urticina felina) och Cnidariapolyper noterades. Metoden för att konstruera reven visade sig vara kostnadseffektiv i förhållande till syftet, men några viktiga steg, bland annat fästmaterialet, behöver förbättras. Den lokala artmångfalden ökade efter anläggningen av reven och borde vara nog motivering för att fortsätta bygga liknande rev längs den svenska kusten.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger på aktionsforskning. Målet med vårt utvecklingsarbete har varit att öka elevernas medvetenhet kring samarbete i klassrummet med betoning på samtal, lyssnande och social interaktion. Vår aktionsforskning har varit av den kvalitativa formen. Vi har använt oss av loggbok, observationer, frågeformulär och utvärderande gruppsamtal för att dokumentera progressionen. Eleverna har fått arbeta i grupp och samtalat i cirkel. Eleverna har även fått diskutera orättvisor och etiska dilemman som ett medel för att skapa samtal kring ämnen som berör och intresserar eleverna. Dessa övningar har skapat ett bättre samtalsklimat i klassrummet, eleverna har blivit bättre på att lösa konflikter och fått en större förståelse för samtalet som kunskapsutvecklande verktyg. Vår slutsats är att om man strävar mot att undervisningen bygger på samarbete och grupparbete lär sig eleverna av varandra och utökar sin kunskap kring skolämnena och det sociala livet.

Denna studie bygger på intervjuer med lärare och invandrarelever om hur de upplever sin situation i skolan när det gäller kulturmöten. Deras svar är ett litet urval av den mängd av erfarenhet som finns ute på de svenska skolorna. I denna uppsats har vi tänkt reflektera och diskutera kring de resultat vi redovisat i de olika kategorierna och hur detta arbete fördjupat våra kunskaper som pedagoger. Våra frågeställningar har varit: Vad har invandrarelever för uppfattning om den svenska skolan? Vilket förhållningssätt har lärarna till invandrarelever i den svenska skolan? Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999.