Search

Undersökningens syfte var att undersöka lågstadielärares arbetet med elevers självtillit. Frågeställningarna utgår från vilka förhållningssätt lärare uppfattar som betydelsefulla, vilka arbetssätt som de anser vara en del av arbetet och hur läraren beskriver att de stärker elevens självtillit. Kvalitativa intervjuer genomförs med sex lärare som arbetar på lågstadiet. Tidigare forskning visar att elevens lärande påverkas av självtillit. Läraren har stor möjlighet att påverka genom förhållningssätt och arbetssätt. Trovärdighet, positivitet och prestation bör vara fokus i arbetet med elevers självtillit. Undersökningen utgår från Banduras socialkognitiva teori där fokus ligger på individers tilltro till sin förmåga att hantera situationer och reglera tankar och handlande utifrån kunskaper och erfarenheter. Med tematisk analys identifieras tre teman utifrån lärarnas uppfattningar om vad som stödjer elevernas självtillit; stödjande förhållningssätt, att se till individen och lärarroller. Stödjande förhållningssätt beskrivs utifrån lärares tillit till sin egen förmåga, relationsbygge, höga förväntningar och att ha en positiv inställning. Att se till individen ansåg lärarna vara en del i arbetet som innebar att bryta elevens negativa tankar, gå tillbaka och titta på tidigare uppgifter eleven lyckats med, låta eleverna använda hjälpmedel, anpassa och variera sin undervisning. Olika roller som läraren kan använda i syfte att stärka elevers självtillit visas i resultatet som lyssnare, förtydligaren, berömmaren, återkopplaren och ihållaren. I diskussionen visades att lärarna arbetat utifrån förhållningssätt, arbetssätt och lärarroller som Bandura och tidigare forskning sägs stärka elevers självtillit. Resonemang förs om att se till individen där ett antagande görs att lärande sker i grupp och självtillit stärks i enskilda uppgifter, ett troligt nyckelbegrepp är varierad undervisning. Tydlighet, trovärdighet, prestation, positivitet och balansgång är begrepp som återkommer i tidigare forskning och resultatet och resoneras kring i diskussionen. Det går inte utesluta att andra informanter kanske uttryckt sig kring andra begrepp då det handlar om lärares erfarenheter och uppfattningar.

Brist på skyddsutrustning har i historien uppkommit under perioder då stora sjukdomsutbrott har drabbat delar av världen och vården inte har haft resurser nog för att möta de krav som uppstått. Syfte: Att sammanställa kunskap om hur brist på skyddsutrustning inom vården kan påverka patientsäkerheten. Metod: En integrerad litteraturöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 13 studier som granskades och analyserades. Av dessa var sju studier kvalitativa, fyra studier kvantitativa och två studier av mixad metod. Resultat: Fyra faktorer om hur brist på skyddsutrustningen påverkar patientsäkerheten kunde identifieras: konsekvenser av brist på skyddsutrustning, vikten av resurser och kompetens, ledarskapets betydelse samt lösningar och hinder. Slutsats: Brist på skyddsutrustning utgör ett hot mot patientsäkerheten på flera nivåer, mer forskning samt högre kvalitet på forskning behövs för att möta detta problem i framtiden.

Additional file 1. Register variables.