Search

Your search keyword '"Frank, Jens"' showing total 255 results
Start Over Author "Frank, Jens"
255 results on '"Frank, Jens"'

8. Carnivore conservation needs evidence-based livestock protection.

Author

van Eeden, Lily M, Eklund, Ann, Miller, Jennifer RB, López-Bao, José Vicente, Chapron, Guillaume, Cejtin, Mikael R, Crowther, Mathew S, Dickman, Christopher R, Frank, Jens, Krofel, Miha, Macdonald, David W, McManus, Jeannine, Meyer, Tara K, Middleton, Arthur D, Newsome, Thomas M, Ripple, William J, Ritchie, Euan G, Schmitz, Oswald J, Stoner, Kelly J, Tourani, Mahdieh, and Treves, Adrian

Subjects
Animals, Carnivora, Predatory Behavior, Conservation of Natural Resources, Geography, Livestock, Conflict, Psychological, Conflict, Psychological, Biological Sciences, Agricultural and Veterinary Sciences, Medical and Health Sciences, Developmental Biology
Abstract

Carnivore predation on livestock often leads people to retaliate. Persecution by humans has contributed strongly to global endangerment of carnivores. Preventing livestock losses would help to achieve three goals common to many human societies: preserve nature, protect animal welfare, and safeguard human livelihoods. Between 2016 and 2018, four independent reviews evaluated >40 years of research on lethal and nonlethal interventions for reducing predation on livestock. From 114 studies, we find a striking conclusion: scarce quantitative comparisons of interventions and scarce comparisons against experimental controls preclude strong inference about the effectiveness of methods. For wise investment of public resources in protecting livestock and carnivores, evidence of effectiveness should be a prerequisite to policy making or large-scale funding of any method or, at a minimum, should be measured during implementation. An appropriate evidence base is needed, and we recommend a coalition of scientists and managers be formed to establish and encourage use of consistent standards in future experimental evaluations.

Published
2018

10. Vulnerability and fascination with wildlife encounters and psychological restoration in local natural settings

Author

Johansson, Maria, Hartig, Terry, Frank, Jens, Flykt, Anders, Johansson, Maria, Hartig, Terry, Frank, Jens, and Flykt, Anders

Abstract

People often visit natural settings for recreation and psychological restoration. This study aims to improve understanding of how exposure to and experiences of mammalian wildlife in local natural settings can permit and promote recreation and restoration. Randomly sampled residents in three regions of Sweden (N = 303) with varying presence of fear-relevant species (wolf, wild boar) and fear-irrelevant species (roe deer, squirrel) completed a questionnaire. Squirrel and roe deer were rated significantly higher than wolf and wild boar for anticipated positive feelings and restoration outcomes, and significantly lower for negative feelings and avoidance of natural settings. The possibility of exposure explained little of the variation in the restoration variables, whereas the experiences anticipated with an animal encounter contributed substantially to explanation. Vulnerability seems to counteract the restorative benefit of fascination. Wildlife conservation efforts and public health initiatives may find practical utility in distinguishing between potential exposure and anticipated experience when designing interventions.

Published
2024
Full Text
View/download PDF

11. Wildlife and public perceptions of opportunities for psychological restoration in local natural settings

Author

Johansson, Maria, Hartig, Terry, Frank, Jens, Flykt, Anders, Johansson, Maria, Hartig, Terry, Frank, Jens, and Flykt, Anders

Abstract

Wildlife might be important to psychologically restorative values and disvalues of nature, as interactions with wildlife could trigger both positive and negative feelings. Research on positive experiences of human–wildlife interactions has largely involved participants who voluntarily sought out wildlife experiences or it has addressed encounters with non-threatening animals in urban green spaces. Less is known about the opportunities for psychological restoration in landscapes shared with mammals that are perceived to pose a threat to human activities and health. This study provides a nuanced understanding of the role of wildlife in public perceptions of the restorative potential and experience of psychological restoration in local natural settings. Twenty-eight participants (15 women, 13 men, 18–75 years) took part in focus group interviews subject to a reflexive thematic analysis. As an analytical framework, we used a theoretical model for how people appraise the relevance, implications, coping potential and norm congruence of human–wildlife interactions and how such appraisals may support or hinder the restoration experienced in local natural settings. Relevance appraisals revealed shifts in consideration of the presence of wildlife from an integrated part of the natural scenery (background) to a distinct figure (foreground). Implication appraisals revealed that wildlife encounters would hinder the experienced psychological restoration if the animal was appraised as dangerous, disgusting, causing a nuisance or destructive. Wildlife encounters would promote restoration if the animal displayed attractive traits, features or fascinating behaviour or movements, and if it opened engaging interaction situations. Coping strategies perceived as feasible to deal with negative implications of wildlife involved avoidance of the local natural setting, preparatory behaviour displayed before a visit and precautionary behaviour displayed during the visit. Important public heal

Published
2024
Full Text
View/download PDF

16. Games as Tools to Address Conservation Conflicts

Author

Redpath, Steve M., Keane, Aidan, Andrén, Henrik, Baynham-Herd, Zachary, Bunnefeld, Nils, Duthie, A. Bradley, Frank, Jens, Garcia, Claude A., Månsson, Johan, Nilsson, Lovisa, Pollard, Chris R.J., Rakotonarivo, O. Sarobidy, Salk, Carl F., and Travers, Henry

Published
2018
Full Text
View/download PDF

19. Large carnivore conservation and traditional pastoralism: A case study on bear–reindeer predation mitigation measures

Author

Tallian, Aimee, primary, Støen, Ole‐Gunnar, additional, Immerzeel, Bart, additional, Kindberg, Jonas, additional, Ordiz, Andrés, additional, Persson, Lars Thomas, additional, Segerström, Peter, additional, Skarin, Anna, additional, Stokke, Rune, additional, Tveraa, Torkild, additional, Åhman, Birgitta, additional, and Frank, Jens, additional

Published
2023
Full Text
View/download PDF

21. Large carnivore conservation and traditional pastoralism: A case study on bear–reindeer predation mitigation measures

Author

Tallian, Aimee, Støen, Ole‑Gunnar, Immerzeel, Bart, Kindberg, Jonas, Ordiz, Andrés, Persson, Lars Thomas, Segerström, Peter, Skarin, Anna, Stokke, Rune, Tveraa, Torkild, Åhman, Birgitta, and Frank, Jens

Subjects
Ecology, economic feasibility, Animal and Dairy Science, management removal, Zoology and botany: 480 [VDP], brown bear, calving corrals, predation, reindeer herding, Zoologiske og botaniske fag: 480 [VDP]
Abstract

While wildlife and cultural preservation goals can be either complimentary orcounteractive, the goals of large carnivore conservation and traditional pastoralist lifestyles are often at odds. Livestock depredation can negatively impact the economies of livestock herders, while subsequent lethal removals contribute to local carnivore population declines. Here, we collaborated with two Sami reindeer herding communities (2010–2016) situated in Sweden’s boreal forest to evaluate the efficacy and economic feasibility of three brown bear predation mitigation measures: corralling pregnant reindeer during parturition, lethal bear management removals, and public bear-license hunting. Calving corrals increased survival for reindeer calves born to average-sized females by 7%–15%, and by 14%–30% for calves born to small females. However, the realized cost of implementing calving corrals outweighed the financial gain for both our study areas (net losses ranged between €1111 and €6210 per calf saved from bear predation per year when using the updated 2021 calf value; 1€ [Euro] = US$1.1), as well as for almost every theoretical scenario we explored (net losses €234 and €13,995 per calf saved from bear predation). The exception was the theoretical scenario where small herding communities overlapped large bear populations, which crossed the breakeven efficacy bear/reindeer ratio of 13.5 bears/100 reindeer and had a potential net gain of €36 per saved calf. Similarly, the cost of lethal management removals of bears outweighed the potential financial gain from saved calves, with net losses between €75 and €239 per calf. License hunting, where the hunters voluntarily incur the monetary costs of removing bears, is in most cases the only economically viable mitigation measure where the cost of mitigation did not outweigh the financial gain from increased reindeer survival. While the annual public license hunt was the most cost-effective mitigation measure, it may be less biologically effective, that is, bear hunting occurs in the fall and reindeer parturition the following spring which leaves time for the empty niche of harvested bears to be filled by survivors. Economically and biologically effective predation mitigation measures are key for promoting coexistence, and we suggest that potential mitigation measures should be studied in collaboration with local people. brown bear, calving corrals, economic feasibility, management removal, predation, reindeer herding

Published
2023

25. Bestandsovervåking av gaupe i 2023

Author

Frank, Jens and Tovmo, Mari

Subjects
gaupe, eurasian lynx, monitoring, lodjur, bestandsutvikling, overvåking, populationsutveckling, inventering, antall familiegrupper, lynx lynx, population trends
Abstract

The Norwegian Environment Agency and the Swedish Environmental Protection Agency have developed joint Scandinavian guidelines and instructions for the monitoring of lynx, which have been in use since the winter of 2013/2014. Monitoring of the lynx population size and population trends in Scandinavia is primarily conducted through a survey of family groups (adult female lynx with dependent kittens). The number of family groups is estimated every year based on confirmed observations of family groups (tracks in snow, sightings, pictures or dead kittens). The monitoring is largely based on local participation. Observations such as snow tracks are often found by locals who in turn report these to the State Nature Inspectorate (SNO) in Norway and the county administrative boards in Sweden, which are responsible for the follow-up and confirmation of observations in the field. The number of family groups is estimated using a set of distance rules derived from radio-telemetry data on home range size and movement rates collected from lynx in Scandinavia, or by distinguishing different family groups in the field. In 2022/2023, 314 family groups of lynx were found in Scandinavia. This is an increase of 9 family groups compared to 2021/2022. 71,5 family groups were registered in Norway and 242,5 family groups were registered in Sweden. Based on these numbers the Norwegian population is estimated to about 421 lynx (95 % CI = 351–491). 242,5 family groups in Sweden corresponds to a population of about 1 417 lynx (95 % CI = 1 192–1 641). The 314 family groups in Scandinavia thus correspond to a population of about 1 838 lynx (95 % CI = 1 543–2 132). Naturvårdsverket och Miljødirektoratet har utarbetat gemensamma skandinaviska riktlinjer för inventering av lodjur som gäller sedan vintern 2013/2014. Lodjurspopulationen i Skandinavien inventeras i första hand genom inventering av familjegrupper (hondjur med årsungar). Varje år beräknas antalet familjegrupper utifrån de observationer av familjegrupper (spår, synobservationer, fotografier och döda ungar) som dokumenterats eller bedömts som säkra under inventeringssäsongen. Lodjursinventeringen baseras på en betydande lokal medverkan. Spår och spårtecken upptäcks ofta av lokalbefolkningen som rapporterar observationer till fältpersonalen vid Länsstyrelsen i Sverige och Statens naturoppsyn (SNO) i Norge, som är de myndigheter som har i uppdrag att genomföra fältkontroller. Beräkningar av antalet familjegrupper görs antingen med hjälp av så kallade avståndskriterier som baseras på förflyttningsavstånd och storleken på hemområden som observerats hos radiomärkta lodjur i Skandinavien, eller genom särskiljning i fält. Under inventeringssäsongen 2022/2023 kvalitetssäkrades 314 familjegrupper av lodjur i Skandinavien. Detta är en uppgång med 9 familjegrupper jämfört med 2021/2022. Av dessa 314 familjegrupper var 71,5 i Norge och 242,5 i Sverige. Baserat på antalet familjegrupper 2022/2023 uppskattas den norska delen av populationen till 421 lodjur (95 % CI = 351–491). De 242,5 familjegrupperna i Sverige motsvarar en population på 1 417 lodjur (95 % CI = 1 192–1 641). De 314 familjegrupperna i Skandinavien motsvarar en population på 1 838 lodjur (95 % CI = 1 543–2 132). Miljødirektoratet og Naturvårdsverket har utarbeidet felles skandinaviske retningslinjer for bestandsovervåking av gaupe, som ble gjort gjeldende fra og med vinteren 2013/2014. Bestandsstørrelse og bestandsutvikling hos gaupe i Skandinavia overvåkes hovedsakelig gjennom registrering av familiegrupper (hunndyr i følge med årsunger). Årlig gjøres en beregning av antall familiegrupper ut fra alle dokumenterte og antatt sikre observasjoner av familiegrupper (spor, synsobservasjoner, fotografier og døde unger). Overvåkingen av gaupe er basert på en betydelig lokal medvirkning. Registreringene blir i all hovedsak gjort av lokalt personell på snøføre og rapportert inn til feltpersonell fra Statens naturoppsyn (SNO) i Norge og Länsstyrelsen i Sverige, som er de myndigheter som har ansvaret for oppfølging og kontroll av observasjoner i felt. Beregningene av antall familiegrupper gjøres ved hjelp av såkalte avstandsregler basert på kunnskap om forflytningsavstander og størrelser på leveområder hos radiomerkede gauper i Skandinavia, eller ved særskilling i felt. I 2023 er det estimert 314 familiegrupper av gaupe i Skandinavia. Dette er en økning på 9 familiegruppe sammenlignet med 2022. Av disse ble 71,5 familiegrupper registrert i Norge og 242,5 familiegrupper registrert i Sverige. Ut fra dette er den norske delen av bestanden beregnet til 421 gauper (95 % CI = 351–491). 242,5 dokumenterte familiegrupper i Sverige tilsvarer 1 417 gauper (95 % CI = 1 192–1 641). De 314 familiegruppene som er registrert i Skandinavia tilsvarer en bestand på 1 838 gauper (95 % CI = 1 543–2 132).

Published
2023

27. Estimating Poaching Opportunity and Potential

Author

Treves, Adrian, primary, Browne-Nuñez, Christine, additional, Hogberg, Jamie, additional, Karlsson Frank, Jens, additional, Naughton-Treves, Lisa, additional, Rust, Niki, additional, and Voyles, Zachary, additional

Published
2017
Full Text
View/download PDF

28. Att mötamänniskors orooch rädsla förbjörn och varg : Praktiska råd och vetenskapligtkunskapsunderlag

Author

Johansson, Maria, Støen, Ole-Gunnar, Frank, Jens, Flykt, Anders, Johansson, Maria, Støen, Ole-Gunnar, Frank, Jens, and Flykt, Anders

Abstract

Människors oro och rädsla för stora rovdjur har under de senaste tioåren studerats inom tvärvetenskapliga samarbeten mellan miljöpsykologi,emotionspsykologi och viltekologi. Forskningen har fokuseratpå att förstå underliggande orsaker till människors oro och rädsla samtatt utveckla och utvärdera olika förvaltningsåtgärder för situationer dåmänniskor uttrycker rädsla för stora rovdjur.Naturvårdsverket har tillsammans med norska Miljødirektoratetfinansierat den här rapporten som består av två delar. Del 1 består avpraktiska råd, framför allt riktade till länsstyrelsernas tjänstemän. Denomfattar särskilt informationsmöten och guidade vandringar, vilka ärtvå möjliga åtgärder som syftar till att minska människors orooch rädsla för björn och varg. Det finns flera andra åtgärder, men detas inte upp här.Del 2 är en syntes av vetenskaplig kunskap om människors rädslaför att möta stora rovdjur, om möjliga förvaltningsåtgärder och omavvägningar vid användandet av olika åtgärder.

Published
2022

29. Att söka efter markföroreningar med hund : Använda sökhundar för att effektivisera detektion av markföroreningar i ett stort antal jordprover eller på stora ytor

Author

Frank, Jens, Kummel, Susanne, Frank, Jens, and Kummel, Susanne

Abstract

Med de sex sökhundar som deltog i projektet har försök med DDT och trikloretylen (TCE) genomförts på en så kallad sökkarusell inomhus och på DDT i fält. Försöken på sökkarusell visade att det är betydligt svårare för hundarna att lära in och detektera det mindre flyktiga ämnet DDT än det lättflyktiga TCE. Det innebär att det kommer krävas avsevärt mer av sökhundar som ska användas på DDT, speciellt i fält, än av hundar som används för att hitta TCE. På sökkarusell kunde hundarna med hög tillförlitlighet detektera DDT ner till en koncentration på 50 mg/kg TS i jordprover från förorenade områden, vilket motsvarar den hot spot-koncentration som definierades av projektet. För TCE detekterade hundarna i de inledande försöken utan problem koncentrationer ner till 50–100 ppb i luften ovanför de prov med sand och TCE som användes. Detta ligger i nivå med vad som kan vara aktuellt att detektera i fält. Kostnaden för att med hund detektera DDT i jordprover på sökkarusell inomhus beräknades till 104 SEK per prov. Dock kan denna kostnad inte jämföras med den betydligt högre kostnaden för analys hos ett ackrediterat analysföretag och syftet är inte heller detsamma. Men resultatet ger vid handen att hundar i laboratoriemiljö på ett kostnadseffektivt sätt skulle kunna användas med uppgift att skanna av ett stort antal jordprover från förorenade områden. Detta under förutsättning att hundar utbildade på DDT kan beläggas med arbete i tillräckligt stor omfattning, motsvarande minst 100 arbetsdagar per år. Baserat på de begränsade försöken på TCE/PCE kunde inga kostnadsberäkningar göras för användningen av sökhundar för att detektera dessa föroreningar.

Published
2022

30. “Landscape of Stress” for Sheep Owners in the Swedish Wolf Region

Author

Flykt, Anders, Eklund, Ann, Frank, Jens, Johansson, Maria, Flykt, Anders, Eklund, Ann, Frank, Jens, and Johansson, Maria

Abstract

Farmers who keep livestock in large carnivore areas are exposed to threat of predation directly impacting on finances and workload as well as the associated psychological stress indirectly impacting on farmers well-being. So far, little is known about such stress responses. The concept of “stress” or “stress reaction” is often used as an undifferentiated umbrella concept for the experience of negative emotional episodes. However, the stress reactions could be divided into cognitive, physiological, and behavioural aspects. This study aimed to develop and apply a theory-based approach to identify stress responses among sheep farmers in the Swedish “wolf-region.” A thematic analysis of interviews conducted with sheep farmers showed ample support for stress responses among the informants in relation to large carnivores and their management, although the interviews were conducted with a different focal topic. The findings support the idea that stress responses could be categorised into cognitive, physiological, and behavioural aspects. This distinction would help to identify and fully understand the cumulative impact of stress from the presence of large carnivores on farmers’ well-being.

Published
2022
Full Text
View/download PDF

31. Numerical simulation of a freeze-thaw testing procedure for borehole heat exchanger grouts

Author

Anbergen, Hauke, Ruhaak, Wolfram, Frank, Jens, and Sass, Ingo

Subjects
Numerical analysis -- Usage, Dynamic testing, Heat exchangers -- Thermal properties -- Testing, Earth sciences
Abstract

The amount of research conducted on geothermal energy as a source for heating and cooling demands of buildings, as well as for electrical energy production, has increased substantially in the past decades. The simulation of freezing and thawing is important for geothermal applications involving ground coupled heat pumps. One area of research is the development of grout cements for borehole heat exchangers (BHE). In many cases, BHEs are operated at temperatures below 0°C due to manifold reasons. Hence, the simulation of freezing and thawing cycles (FTC) is important for such geothermal applications, especially in cold regions. Recently, a testing device for measuring and quantifying the influence of FTC stresses on the mechanical integrity and hydraulic properties of BHE grouts was developed (Anbergen, published in 2014). The testing procedure simulates the downhole in situ conditions as confining radial earth pressure, freezing, and thawing directions from the inside to the outside and under saturated conditions. The hydraulic conductivity can be measured in axial flow direction. Thus, statements regarding the susceptibility of grouts against cyclic freezing and thawing stresses can be made. These results differ substantially from earlier findings, as in situ boundary conditions were not simulated sufficiently. For the verification of the procedure's thermal process, temperature logs were recorded using thermocouples and thermography imaging. The thermal process was simulated using the finite element method (FEM) groundwater, heat, and mass modeling software FEFLOW. FEFLOW is a common software solution for thermohydraulic coupled groundwater applications with mass transport, as well as geothermal applications. However, up until now, the program could not yet simulate phase changes between solid and liquid phases. To enable the program for such simulations, a plug-in was developed. To do this, a C++ code was written and coupled to the simulation routine of the FEM software. The code is based on a modification of the material parameters of fluid and the incorporation of the latent heat effects in the fluid heat capacity. A linear and an exponential approach for the latent heat release were implemented and benchmarked. The code was verified using different analytical solutions and other FEM codes. Finally, the experimental results of the test procedure could be successfully computed using the new plug-in. Thus, it is now possible to compute phase changes with FEFLOW for geothermal applications as well as other applications like permafrost research. Key words: latent heat, apparent heat capacity, phase change, finite element method (FEM) modeling, benchmark, freeze- thaw cycles. Les travaux de recherche portant sur l'energie geothermique utilisee a des fins de chauffage ou de refroidissement de batiments et pour la production d'electricite a se sont beaucoup multiplie au cours des dernieres decennies. La simulation du gel et du degel est importante dans le cadre des applications geothermiques ou l'on utilise des pompes a chaleur couplees au sol. La recherche s'interesse en particulier a la conception de coulis cimentaires destines aux echangeurs de chaleur souterrains verticaux (borehole heat exchangers ou BHE). Dans de nombreux cas, les BHE sont utilises a des temperatures inferieures a 0°C pour de multiples raisons. La simulation des cycles de gel et de degel (CGD) est donc importante dans le cadre de ces applications geothermiques, en particulier dans les regions froides. On a recemment mis au point un dispositif d'essai pour mesurer et quantifier l'influence des contraintes liees aux CGD sur l'integrite mecanique et les proprietes hydrauliques des coulis cimentaires destines aux BHE (Anbergen, publie en 2014). La procedure d'essai simule l'environnement souterrain in situ, la pression de confinement radiale exercee par le sol et la direction de propagation du front de gel et de degel de l'interieur vers l'exterieur, en conditions saturees. La conductivite hydraulique peut etre mesuree dans la direction axiale. On peut alors tirer des conclusions sur la vulnerabilite des coulis cimentaires aux contraintes des CGD. Ces resultats contredisent nettement les observations faites precedemment, les conditions limites in situ n'ayant pas ete correctement simulees. Afin de verifier le processus thermique au cours de la procedure, des mesures de la temperature ont ete effectuees a l'aide de thermocouples et de l'imagerie thermographique. Le processus thermique a ete simule grace au logiciel FEFLOW de modelisation hydrogeologique des transferts de chaleur et de masse base sur la methode des elements finis (MEF). FEFLOW est un logiciel couramment utilise dans les applications thermohydrauliques et hydrogeologiques impliquant des transferts de masse et dans les applications geothermiques. Cependant, jusqu'a present, le programme ne pouvait pas simuler les changements de phase (solide-liquide et liquidesolide). Pour permettre a ce programme d'effectuer de telles simulations, un module complementaire a ete developpe. Pour ce faire, une application en langage C++ a ete con^ue et couplee a la simulation normale effectuee par le logiciel utilisant la MEF. Cette application est basee sur la modification des parametres materiels du fluide et l'integration des effets de la chaleur latente a la capacite calorifique d'un fluide. Une methode lineaire et exponentielle appliquee a la liberation de chaleur latente a ete mise en reuvre et etalonnee. L'application C++ a ete mise a l'essai a l'aide de differentes solutions analytiques et d'autres codes C++ bases sur la MEF. Enfin, les resultats experimentaux de la procedure d'essai ont pu etre calcules avec succes a l'aide du nouveau module complementaire. Ainsi, il est desormais possible de calculer les changements de phase au moyen du logiciel FEFLOW dans le cadre d'applications geothermiques et d'autres domaines d'application tels que la recherche sur le pergelisol. [Traduit par la Redaction] Mots-cles: chaleur latente, capacite calorifique apparente, changement de phase, modelisation basee sur la methode des elements finis (MEF), etalonnage, cycles gel-degel., Introduction Shallow geothermal systems are used for space heating and cooling: nearly constant temperatures in the subsurface allow the ground to be used as a heat source (in winter) and [...]

Published
2015
Full Text
View/download PDF

32. Wolf monitoring in Scandinavia: evaluating counts of packs and reproduction events

Author

Åkesson, Mikael, Svensson, Linn, Flagstad, Øystein, Wabakken, Petter, and Frank, Jens

Subjects
Ecology, pedigree, VDP::Matematikk og Naturvitenskap: 400, Canis lupus, non‐invasive survey, reproduction, wolf, population monitoring, large carnivores, General Earth and Planetary Sciences, Scandinavia, Ecology, Evolution, Behavior and Systematics, Nature and Landscape Conservation, General Environmental Science
Abstract

Large carnivores are elusive and use large areas, which causes monitoring to be challenging and costly. Moreover, management to reduce conflicts and simultaneously ensure long-term population viability require precise population estimates. In Scandinavia, the monitoring of wolves (Canis lupus) is primarily based on counting packs, identifying reproduction, and genetically identifying territorial wolves from noninvasive DNA samples. We assessed the reliability of wolf monitoring in Scandinavia by estimating the detectability of territorial pairs, packs, and reproduction. Our data, comprising snow-tracking data and DNA-identified individuals from 2005-2016, covered 11 consecutive winter monitoring seasons (Oct-Mar). Among 343 cases where we identified a wolf pack, territorial wolves were also detected in the same area during the previous season in 323 (94.2%) cases. In only 6 of the remaining 20 cases, there was no prior knowledge of territorial wolves in the area. Among the 328 detected reproduction events (litter born to a pack), we detected 97% during the monitoring period and identified the rest >= 1 year later from kinship assessments of all DNA-detected individuals. These results suggest that we failed to detect only few packs with reproduction events during the monitoring season that followed breeding. Yearly monitoring of territorial individuals and continuous updates of the pedigree allowed us to retrospectively identify reproduction events and packs that were not identified earlier.

Published
2022
Full Text
View/download PDF

33. Use of scent detection dogs to screen large numbers of soil samples or large areas for chemical pollutants

Author

Frank, Jens and Kummel, Susanne

Subjects
Tuffo, Förorenade områden, Contaminated areas, soil samples, TCE/PCE, jordprover, hot-spot, detection dog, doft-inlärning, Miljövetenskap, klorerade lösningsmedel, DDT, markföroreningar, scent imprinting, soil survey, miljöteknisk markundersökning, sökhund, soil contaminants, Environmental Sciences
Abstract

Med de sex sökhundar som deltog i projektet har försök med DDT och trikloretylen (TCE) genomförts på en så kallad sökkarusell inomhus och på DDT i fält. Försöken på sökkarusell visade att det är betydligt svårare för hundarna att lära in och detektera det mindre flyktiga ämnet DDT än det lättflyktiga TCE. Det innebär att det kommer krävas avsevärt mer av sökhundar som ska användas på DDT, speciellt i fält, än av hundar som används för att hitta TCE. På sökkarusell kunde hundarna med hög tillförlitlighet detektera DDT ner till en koncentration på 50 mg/kg TS i jordprover från förorenade områden, vilket motsvarar den hot spot-koncentration som definierades av projektet. För TCE detekterade hundarna i de inledande försöken utan problem koncentrationer ner till 50–100 ppb i luften ovanför de prov med sand och TCE som användes. Detta ligger i nivå med vad som kan vara aktuellt att detektera i fält. Kostnaden för att med hund detektera DDT i jordprover på sökkarusell inomhus beräknades till 104 SEK per prov. Dock kan denna kostnad inte jämföras med den betydligt högre kostnaden för analys hos ett ackrediterat analysföretag och syftet är inte heller detsamma. Men resultatet ger vid handen att hundar i laboratoriemiljö på ett kostnadseffektivt sätt skulle kunna användas med uppgift att skanna av ett stort antal jordprover från förorenade områden. Detta under förutsättning att hundar utbildade på DDT kan beläggas med arbete i tillräckligt stor omfattning, motsvarande minst 100 arbetsdagar per år. Baserat på de begränsade försöken på TCE/PCE kunde inga kostnadsberäkningar göras för användningen av sökhundar för att detektera dessa föroreningar.

Published
2022

34. Sannolikhet för att hitta föremål vid sektorsök efter saknad person : försök med polishundekipage i Region syd

Author

Öhman, Björn and Frank, Jens

Subjects
Other Social Sciences not elsewhere specified
Abstract

Räddningssök efter försvunna personer är en viktig uppgift för polisens hundekipage. Syftet med detta försök var att undersöka hur stor andel av eventuella föremål som hittas vid räddningssök efter en försvunnen person samt om träffprocenten skiljer sig mellan olika typer av föremål och deras placering. Försöket genomfördes som en övning vid regionalveckorna för hundekipagen i polisregion syd. Totalt deltog 36 hundekipage fördelade över tre veckor under våren 2022. I genomsnitt hittade respektive hundekipage 1.8 av de 5 utplacerade föremålen. Att ett av tre föremål hittas innebär att för varje föremål ett hundekipage hittar i verkliga sök efter människor finns det ytterligare två föremål som inte hittas. I genomsnitt tillbringade ekipagen 164 minuter (min 94, max 237) med att söka igenom de 500m x 500m stora sektorerna. Sökens längd förklarade ca 1% av variationen i antal hittade föremål vilket betyder att det inte fanns en korrelation mellan sökens längd och antalet hittade föremål. Det är rimligt att anta att ju längre söket pågår desto fler blir de tillfällen då hunden faktiskt får vittring av de utplacerade föremålen. Eftersom detta inte har resulterat i fler hittade föremål är en rimlig tolkning att hundarna har en låg förväntan på fynd av föremål och att denna förväntan skulle kunna ökas genom träning. Det vore mycket intressant att genomföra en liknande studie men med riktiga figuranter utplacerade istället för föremål.

Published
2022

35. Situationer med stora rovdjur nära bebyggelse och människor 2021

Author

Hedmark, Eva and Frank, Jens

Subjects
Ecology
Abstract

I Sverige har ingen systematisk dokumentation av hur ofta situationer med stora rovdjur nära människor eller bebyggelse inträffar genomförts. Det har bland annat medfört att det varit svårt att veta hur stora resurser som behöver läggas på att hantera sådana situationer. 2020 uppdrog Naturvårdsverket Viltskadecenter att börja samla in och årligen redovisa uppgifter om detta. Viltskadecenter sammanställer nu årligen resultaten på nationell basis och redovisar dem i föreliggande rapport på liknande sätt som viltskadestatistiken och inventeringarna av varg, lo och järv. Rapporten är en sammanställning av situationer då stora rovdjur befunnit sig inom 100 meter från människor eller bebyggelse, som inte rapporterats på annat sätt. Besiktigade och kvalitetssäkrade skador som rovdjur orsakat på tamdjur och hundar inkluderas alltså inte här, eftersom de rapporteras i Viltskadecenters årliga viltskadestatistikrapporter. Sammanställningen bygger på situationer (”händelser”) som allmänheten rapporterat till länsstyrelsen och som länsstyrelsen registrerat. Eftersom det ännu inte finns något stöd för registrering av den här typen av situationer i den norsk-svenska databasen för stora rovdjur (Rovbase) används tills vidare ett webbaserat verktyg (kallat ”händelseformulär”) som en provisorisk metod för insamling av data. Om händelseformulären används och fylls i fullständigt av länsstyrelserna kan ett underlag kring stora rovdjur nära bebyggelse och människor produceras. Ett sådant underlag är mycket användbart vid beslut om skyddsjakt och inför informationsmöten med orolig allmänhet. På sikt kommer uppgifterna även att kunna användas för att förutsäga vilka händelser som är av mer tillfällig karaktär och upphör av sig själva och vilka som kan antas bli mer varaktiga problem om inga åtgärder vidtas.

Published
2022

36. Test av stängseltråden RubberGuard Wire

Author

Hedmark, Eva, Frank, Jens, and Cardoso Palacios, Carlos

Subjects
Ecology, Other Natural Sciences not elsewhere specified
Abstract

RubberGuard Wire är en elstängseltråd som består av tunna metalltrådar överdragna med ledande gummi. Enligt distributörer kortsluts inte tråden till följd av kontakt med exempelvis vegetation och vatten. I den här studien undersökte vi hur den elektriska spänningen i stängseltråden RubberGuard Wire påverkas av kontakt med jord, vatten, mark och våt vegetation. Trådens prestanda bedömdes genom mätning av spänningen under olika förhållanden. Som jämförelse genomfördes parallella experiment med den typ av metalltråd (slät galvad High Tensile tråd (HT-tråd)) som rekommenderas till rovdjursavvisande stängsel.Experimenten visade att RubberGuard Wire påverkades på samma sätt som metalltråden vid kontakt med jord, vatten, mark och växtlighet. Vår slutsats är att RubberGuard Wire inte presterar bättre än en stängseltråd av metall när den kommer i kontakt med växande vegetation eller andra element som vanligtvis kortsluter elstängsel.

Published
2022

37. Bestandsovervåking av gaupe i 2022

Author

Odden, John and Frank, Jens

Subjects
gaupe, eurasian lynx, monitoring, bestandsutvikling, overvåking, antall familiegrupper, lynx lynx, population trends
Abstract

The Norwegian Environment Agency and the Swedish Environmental Protection Agency have developed joint Scandinavian guidelines and instructions for the monitoring of lynx, which have been in use since the winter of 2013/2014. Monitoring of the lynx population size and population trends in Scandinavia is primarily conducted through a survey of family groups (adult female lynx with dependent kittens). The number of family groups is estimated every year based on confirmed observations of family groups (tracks in snow, sightings, pictures or dead kittens). The monitoring is largely based on local participation. Observations such as snow tracks are often found by locals who in turn report these to the State Nature Inspectorate (SNO) in Norway and the county administrative boards in Sweden, which are responsible for the follow-up and confirmation of observations in the field. The number of family groups is estimated using a set of distance rules derived from radio-telemetry data on home range size and movement rates collected from lynx in Scandinavia, or by distinguishing different family groups in the field. In 2021/2022, 305 family groups of lynx were found in Scandinavia. 58,5 family groups were registered in Norway and 246,5 family groups were registered in Sweden. Based on these numbers the Norwegian population is estimated to about 343 lynx (95 % CI = 284–403). 246,5 family groups in Sweden corresponds to a population of about 1441 lynx (95 % CI = 1215–1666). The 305 family groups in Scandinavia thus correspond to a population of about 1784 lynx (95 % CI = 1499–2069). Naturvårdsverket och Miljødirektoratet har utarbetat gemensamma skandinaviska riktlinjer för inventering av lodjur som gäller sedan vintern 2013/2014. Lodjurspopulationen i Skandinavien inventeras i första hand genom inventering av familjegrupper (hondjur med årsungar). Varje år beräknas antalet familjegrupper utifrån de observationer av familjegrupper (spår, synobservationer, fotografier och döda ungar) som dokumenterats eller bedömts som säkra under inventeringssäsongen. Lodjursinventeringen baseras på en betydande lokal medverkan. Spår och spårtecken upptäcks ofta av lokalbefolkningen som rapporterar observationer till fältpersonalen vid Länsstyrelsen i Sverige och Statens naturoppsyn (SNO) i Norge, som är de myndigheter som har i uppdrag att genomföra fältkontroller. Beräkningar av antalet familjegrupper görs antingen med hjälp av så kallade avståndskriterier som baseras på förflyttningsavstånd och storleken på hemområden som observerats hos radiomärkta lodjur i Skandinavien, eller genom särskiljning i fält. Under inventeringssäsongen 2021/2022 kvalitetssäkrades 305 familjegrupper av lodjur i Skandinavien. Detta är en uppgång med 25 familjegrupper jämfört med 2020/2021. Av dessa 305 familjegrupper var 58,5 i Norge och 246,5 i Sverige. Baserat på antalet familjegrupper 2021/2022 uppskattas den norska delen av populationen till 343 lodjur (95 % CI = 284–403). De 246,5 familjegrupperna i Sverige motsvarar en population på 1 441 lodjur (95 % CI = 1 215–1 666). De 305 familjegrupperna i Skandinavien motsvarar en population på 1 784 lodjur (95 % CI = 1 499–2 069). Miljødirektoratet og Naturvårdsverket har utarbeidet felles skandinaviske retningslinjer for bestandsovervåking av gaupe, som ble gjort gjeldende fra og med vinteren 2013/2014. Bestandsstørrelse og bestandsutvikling hos gaupe i Skandinavia overvåkes hovedsakelig gjennom registrering av familiegrupper (hunndyr i følge med årsunger). Årlig gjøres en beregning av antall familiegrupper ut fra alle dokumenterte og antatt sikre observasjoner av familiegrupper (spor, synsobservasjoner, fotografier og døde unger). Overvåkingen av gaupe er basert på en betydelig lokal medvirkning. Registreringene blir i all hovedsak gjort av lokalt personell på snøføre og rapportert inn til feltpersonell fra Statens naturoppsyn (SNO) i Norge og Länsstyrelsen i Sverige, som er de myndigheter som har ansvaret for oppfølging og kontroll av observasjoner i felt. Beregningene av antall familiegrupper gjøres ved hjelp av såkalte avstandsregler basert på kunnskap om forflytningsavstander og størrelser på leveområder hos radiomerkede gauper i Skandinavia, eller ved særskilling i felt. I 2022 er det estimert 305 familiegrupper av gaupe i Skandinavia. Dette er en økning på 25 familiegruppe sammenlignet med 2021. Av disse ble 58,5 familiegrupper registrert i Norge og 246,5 familiegrupper registrert i Sverige. Ut fra dette er den norske delen av bestanden beregnet til 343 gauper (95 % CI = 284–403). 246,5 dokumenterte familiegrupper i Sverige tilsvarer 1 441 gauper (95 % CI = 1 215–1 666). De 305 familiegruppene som er registrert i Skandinavia tilsvarer en bestand på 1 784 gauper (95 % CI = 1 499–2 069). Naturvårdsverket i Sverige och Miljødirektoratet i Norge M-2313 I 2022

Published
2022

44. Viltskadestatistik 2020 : skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Author

Frank, Jens, Levin, Maria, Månsson, Johan, and Höglund, Linda

Subjects
Ecology
Abstract

Staten får i mån av tillgång på medel lämna bidrag för att förebygga skador av vilt och ersätta inträffade skador. Detta regleras i Viltskadeförordningen (2001:724) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador (NFS 2008:16/NFS 2018:05) samt i Föreskrifter om bidrag och ersättning för rovdjursförekomst i samebyar (STFS 2007:9). Bidrag och ersättningar för viltskador utgår endast för vilt som inte får jagas under allmän jakttid. Sedan våren 2010 lämnar länsstyrelserna bidrag till förebyggande åtgärder från Viltskadeanslaget till betesmarker på icke blocklagd mark. Bidrag till beteshagar på blocklagd mark ska istället sökas som miljöinvestering och finansieras med särskilda medel som anslagits av Jordbruksverkets Landsbygdsprogram. Medel från Landsbygdsprogrammet får endast användas till rovdjursavvisande stängsel på blocklagda betesmarker. Medlen används i första hand i län med fast förekomst av varg, där angreppen förväntas bli flest. För att få en kontinuerlig bild av vilka belopp som lagts på att förebygga rovdjursangrepp på tamdjur har vi sedan 1997 redovisat vilka medel som beviljats ur Viltskadeanslaget (Naturvårdsverket) och Landsbygdsprogrammet (Jordbruksverket) i samma tabeller och grafer i denna rapport. Från och med 2014 redovisas utbetalda bidrag istället för beviljade bidrag, eftersom alla beviljade bidrag inte utnyttjas. Observera att summorna för förebyggande åtgärder och ersättningar är avrundade till närmaste tusental, varför en del totalsummor inte alltid går jämt ut i tabellernas rader och kolumner. I denna rapport redovisas de skador och bidrag som länsstyrelserna har registrerat. Av olika skäl kan enskilda länsstyrelser i enstaka fall vara försenade med registreringen vilket leder till att redovisningen blir ofullständig.

Published
2021

45. Situationer med stora rovdjur nära bebyggelse och människor 2020

Author

Hedmark, Eva and Frank, Jens

Subjects
Ecology
Abstract

Den här rapporten är en sammanställning av händelser då stora rovdjur befunnit sig inom 100 meter från bebyggelse eller människor och som inte rapporterats på annat sätt. Besiktigade och kvalitetssäkrade skador som rovdjur orsakat på tamdjur och hundar inkluderas till exempel inte här, eftersom de rapporteras i Viltskadecenters årliga viltskadestatistikrapporter. Sammanställningen bygger på händelser som allmänheten rapporterat till länsstyrelsen och som länsstyrelsen registrerat. I dagsläget finns ingen systematisk dokumentation av hur ofta situationer med stora rovdjur nära bebyggelse eller människor inträffar. Det medför bland annat att det blir svårt att veta hur stora resurser som behöver läggas på att hantera sådana situationer. Naturvårdsverket har gett Viltskadecenter i uppdrag att från och med 2020 samla in uppgifter kring sådana situationer. Ännu finns inget stöd för registrering av den här typen av situationer i den norsk-svenska databasen för stora rovdjur (Rovbase). Ett webbaserat verktyg har därför använts som en provisorisk metod för insamling av data. Om det webbaserade verktyget används och fylls i fullständigt av länsstyrelserna framöver kan ett underlag kring stora rovdjur nära bebyggelse och människor produceras. Ett sådant underlag är mycket användbart vid beslut om skyddsjakt och inför informationsmöten med orolig allmänhet. På sikt kommer uppgifterna även att kunna användas för att förutsäga vilka händelser som är av mer tillfällig karaktär och upphör av sig själva och vilka som kan antas bli mer varaktiga problem om inga åtgärder vidtas. Viltskadecenter kommer årligen att sammanställa resultaten på nationell basis och redovisa det i en rapport på ett liknande sätt som rovdjursinventeringarna och viltskadestatistiken. Den här rapporten behandlar de uppgifter som samlats in under år 2020 och representerar den första resultatsammanställningen gällande stora rovdjur nära bebyggelse och människor.

Published
2021

47. Bestandsovervåking av gaupe i 2021

Author

Frank, Jens and Tovmo, Mari

Subjects
antal familjegrupper, Gaupe, bestandsutvikling, Skandinavien, overvåking, populationsutveckling, inventering, antall familiegrupper, Lynx lynx, Lodjur, Skandinavia
Abstract

The Norwegian Environment Agency and the Swedish Environmental Protection Agency have developed joint Scandinavian guidelines and instructions for the monitoring of lynx, which have been in use since the winter of 2013/2014. Monitoring of the lynx population size and population trends in Scandinavia is primarily conducted through a survey of family groups (adult female lynx with dependent kittens). The number of family groups is estimated every year based on confirmed observations of family groups (tracks in snow, sightings, pictures or dead kittens). The monitoring is largely based on local participation. Observations such as snow tracks are often found by locals who in turn report these to the State Nature Inspectorate (SNO) in Norway and the county administrative boards in Sweden, which are responsible for the follow-up and confirmation of observations in the field. The number of family groups is estimated using a set of distance rules derived from radio-telemetry data on home range size and movement rates collected from lynx in Scandinavia, or by distinguishing different family groups in the field. In 2020/2021, 280 family groups of lynx were found in Scandinavia. 67 family groups were registered in Norway and 213 family groups were registered in Sweden. Based on these numbers the Norwegian population is estimated to about 395 lynx (95 % CI = 327–463). 213 family groups in Sweden corresponds to a population of about 1244 lynx (95 % CI = 1052–1436). The 280 family groups in Scandinavia thus correspond to a population of about 1639 lynx (95 % CI = 1379–1899). Naturvårdsverket och Miljødirektoratet har utarbetat gemensamma skandinaviska riktlinjer för inventering av lodjur som gäller sedan vintern 2013/2014. Lodjurspopulationen i Skandinavien inventeras i första hand genom inventering av familjegrupper (hondjur med årsungar). Varje år beräknas antalet familjegrupper utifrån de observationer av familjegrupper (spår, synobservationer, fotografier och döda ungar) som dokumenterats eller bedömts som säkra under inventeringssäsongen. Lodjursinventeringen baseras på en betydande lokal medverkan. Spår och spårtecken upptäcks ofta av lokalbefolkningen som rapporterar observationer till fältpersonalen vid Länsstyrelsen i Sverige och Statens naturoppsyn (SNO) i Norge, som är de myndigheter som har i uppdrag att genomföra fältkontroller. Beräkningar av antalet familjegrupper görs antingen med hjälp av så kallade avståndskriterier som baseras på förflyttningsavstånd och storleken på hemområden som observerats hos radiomärkta lodjur i Skandinavien, eller genom särskiljning i fält. Under inventeringssäsongen 2020/2021 kvalitetssäkrades 280 familjegrupper av lodjur i Skandinavien. Detta är en uppgång med 24 familjegrupper jämfört med 2019/2020. Av dessa 280 familjegrupper var 67 i Norge och 213 i Sverige. Baserat på antalet familjegrupper 2020/2021 uppskattas den norska delen av populationen till ca 395 lodjur (95 % CI = 327–463). De 213 familjegrupperna i Sverige motsvarar en population på 1244 lodjur (95 % CI = 1052–1436). De 280 familjegrupperna i Skandinavien motsvarar en population på 1639 lodjur (95 % CI = 1379–1899). Miljødirektoratet og Naturvårdsverket har utarbeidet felles skandinaviske retningslinjer for bestandsovervåking av gaupe, som ble gjort gjeldende fra og med vinteren 2013/2014. Bestandsstørrelse og bestandsutvikling hos gaupe i Skandinavia overvåkes hovedsakelig gjennom registrering av familiegrupper (hunndyr i følge med årsunger). Årlig gjøres en beregning av antall familiegrupper ut fra alle dokumenterte og antatt sikre observasjoner av familiegrupper (spor, synsobservasjoner, fotografier og døde unger). Overvåkingen av gaupe er basert på en betydelig lokal medvirkning. Registreringene blir i all hovedsak gjort av lokalt personell på snøføre og rapportert inn til feltpersonell fra Statens naturoppsyn (SNO) i Norge og Länsstyrelsen i Sverige, som er de myndigheter som har ansvaret for oppfølging og kontroll av observasjoner i felt. Beregningene av antall familiegrupper gjøres ved hjelp av såkalte avstandsregler basert på kunnskap om forflytningsavstander og størrelser på leveområder hos radiomerkede gauper i Skandinavia, eller ved særskilling i felt. I 2021 er det estimert 280 familiegrupper av gaupe i Skandinavia. Dette er en økning på 24 familiegruppe sammenlignet med 2020. Av disse ble 67 familiegrupper registrert i Norge og 213 familiegrupper registrert i Sverige. Ut fra dette er den norske delen av bestanden beregnet til 395 gauper (95 % CI = 327–463). 213 dokumenterte familiegrupper i Sverige tilsvarer 1244 gauper (95 % CI = 1052–1436). De 280 familiegruppene som er registrert i Skandinavia tilsvarer en bestand på 1639 gauper (95 % CI = 1379–1899).

Published
2021

48. Appraisals of Wildlife During Restorative Opportunities in Local Natural Settings

Author

Johansson, Maria, Flykt, Anders, Frank, Jens, Hartig, Terry, Johansson, Maria, Flykt, Anders, Frank, Jens, and Hartig, Terry

Abstract

Many call for a broad approach to valuation of nature's contribution to people, one that provides a contextualized understanding of what may be experienced as a value in different cultures, groups and settings. In the present paper we address contributions of nature to psychological well-being as realized through restorative processes during encounters with wildlife. Although restorative benefits of nature experience have received much consideration, sparse attention has been given to the role of the presence or absence of different animals in the settings investigated. The presence of a liked species may increase appreciation for and engagement with a natural setting, but fear of encountering some species may counter the desire to visit a setting with otherwise high restorative quality. This paper proposes a psychological framework for understanding how wildlife may contribute to or hinder people's opportunities to restore in local natural settings. The framework addresses the transaction between the individual and their surroundings, making use of an appraisal theory of emotion and theories about the restorative benefits of nature experience. We focus upon encounters in landscapes shared by humans and wildlife, and we elaborate on our reasoning with scenarios from Sweden involving local people's appraisal of wolves and roe deer. An integrated understanding of the psychological processes at work would facilitate communication and decision-making about the contribution of wildlife in nature conservation and management.

Published
2021
Full Text
View/download PDF

50. How to deal with bold wolves – Recommendations of the DBBW –

Author

Reinhardt, Ilka, Kaczensky, Petra, Frank, Jens, Knauer, Felix, and Kluth, Gesa

Abstract

For a long time, there were no wolves in Germany. Since 2000, the species has been steadily spreading out from Lusatia and populating more areas. People in areas recently settled by wolves are only gradually learning how to live alongside this animal and are often uncertain how to interpret wolf behaviour. How dangerous are wolves for humans? What constitutes normal behaviour and what is considered unusual or bold behaviour? This report provides assessments of wolf behaviour as it relates to human safety and recom-mends managing wolves which display unwanted behaviour. In this report, conspicuous behaviour refers to wolf behaviour towards humans which is considered undesirable, and ranges from unusual to bold. This report is intended to provide guidance and recommendations to the authorities respon-sible for wolf management, and focusses on wolf-human interactions. It defines terms frequently used in this context, summarises the current state of knowledge relating to the danger posed by wolves and describes the causes for the development of bold behaviour. Recommendations on how to react to reports of bold wolf sightings are also given. Moreover, the report assesses the most common types of wolf behaviour in relation to human safety. These recommendations are primarily aimed at the competent federal state authorities, to enable them to make an initial assessment of wolf behaviour in terms of human safety and to prepare possible courses of action. However, it is not intended as a general template for action. Every situation in which a wolf is perceived as bold or is behaving conspicuously needs to be assessed on a case-by-case basis. The aims of these recommendations are a) to ensure that people in Germany are not injured or killed by wild wolves; b) to foster and maintain public trust in wolf management authorities in wolf regions; c) to ensure that people’s fear of wolves does not increase and d) to enable wolves to spread further in Germany without causing serious conflicts between wolves and humans.

Published
2020

Catalog

Books, media, physical & digital resources
See catalog results