Search

Nya planeringsideal gör att våra städer hela tiden förändras. Som en motreaktion till den moderna planeringen med glesa städer och bilar i fokus, strävar nu de flesta städerna efter en hållbar utveckling både socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Att skapa en hållbar stad utifrån dessa tre hållbarhetsaspekterna har dock visat sig vara en utmaning då det efterlyses en balans dem emellan för att hitta rätt lösningar för rätt plats. Många städer har platser vars historiska värden är betydelsefulla och bör säkerställas för att skapa den mest hållbara omvandlingen. Problematiken leder till en fallstudie som syftar till att analysera det kulturhistoriska sjukhusområdet i Helsingborg vars framtid är oviss. Beslutet att flytta all sjukvårdsverksamhet bort från området gör att nya strategier och visioner för området behöver sättas. Med fokus på platsens historia förenat med platsens avsaknad av grönytor och dagvattenhantering utgår den här studien från teorin om den täta gröna staden. En teori som bygger på en balans mellan de olika hållbarhetsaspekterna och där naturen står i fokus. Baserat på en kulturmiljöanalys och en kvantitativ hållbarhetsanalys av området leder dessa i slutändan till ett förslag på en hållbar stadsförnyelse. Studien visar att en plats kulturhistoriska värden bör säkerställas då det finns starka kopplingar till både social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att kombinera det med teorin om den gröna täta staden gör att de kulturhistoriska värdena lyfts och ökar områdets hållbarhet. För att stärka studiens resultat och slutsats skulle förslaget behöva realiseras för att få svar på hur det skulle funka i verkligheten. Studien ger därför utrymme för andra forskare att ta del av forskningen och tillämpa resultatet på andra stadsförnyelseprojekt för att skapa fler referenser att ta inspiration ifrån., New planning ideals mean that our cities are constantly changing. As a reaction to modern planning with sparse cities and cars in focus, most cities now strive for sustainable development both socially, economically and ecologically. However, creating a sustainable city based on these three aspects of sustainability has proven to be a challenge as it calls for and balances to find the right solutions for the specific area. Many cities have places whose historical values are significant and should be ensured to create the most sustainable transformation. The problem leads to a case study which aims to analyze the cultural-historical hospital area in Helsingborg whose future is uncertain. The decision to move all healthcare activities away from the area means that new strategies and visions for the area need to be set. Focusing on the site’s history combined with the site’s lack of green spaces and stormwater management, this study is based on the theory of the dense green city. A theory that is based on a balance between the various aspects of sustainability and where nature is in focus. Based on a cultural environment analysis and a quantitative sustainability analysis of the area, these ultimately lead to a proposal for sustainable urban renewal. The study shows that this place’s cultural-historical values have strong connections to both social, economic and ecological sustainability. Combining it with the theory of the green dense city means that the cultural-historical values are lifted and increases the sustainability of the area. In order to strengthen the study’s results and conclusion, the proposal would need to be realized to get answers on how it would work in reality. The study therefore provides space for other researchers to take part in the research and see the result of this study as an inspiration for other renewal projects.

Denna uppsats analyserar i första hand hur stort utrymme begreppet platsspecificitet får i dagens stadsplanering. I andra hand ser studien på hur plats i en allt mer generaliserad stadsplanering förhåller sig till dagens planeringsideal. Ett vanligt förekommande är att nya stadsdelar byggs utefter samma ideal, med liknande arkitektur, oavsett om det sker i en hamn, centralt i staden eller på åkermark. Planerare verkar sällan göra någon djupare platsanalys vilket kan leda till att unika plastkvaliteter förbises. I skandinavien börjar dock städer tänka mer på hur en plats kvaliteter kan upptäckas och skapas före marken exploateras permanent. I danska Köge finns stadsomvandlingsprojektet Köge Kyst, där temporära aktiviteter och mänsklig interaktion är en stor del av planeringsfasen. Genom att studera detta projektet visar den här uppsatsen ett exempel på hur en skandinavisk stad förhåller sig till plats i förhållande till rådande stadsbyggnadsideal. Med teoretiska analysverktyg studeras Köge Kyst-projektets visioner, planering och utförande där fokus ligger på platsanvändning och planeringsideal. Studien visar att Köge Kyst trots sina nya metoder för platsanvändning slutar i en stadsdel som inte sticker ut från mängden. En slutsats studien drar är att problematik uppstår många gånger i mötet mellan plats och ideal, där dessa två faktorer ofta krockar. Uppsatsen ger därför utrymme för fortsatt forskning kring platsens betydelse för hur en god och platsspecifik stadsdel kan skapas., This study analyzes at first hand how much room the construct sitespecificity gets in today`s urban planning. In second hand this study has looked into how site in an ever more generalized urban planning relates to today´s planning ideal. A common occurrence is that new districts are built according to the same ideal, with similar architecture, no matter whether it takes part in a harbor, central in the city, or on arable land. Planners rarely seem to do a deeper site analysis, which can lead to unique sitequalities being disregarded. In Scandinavia, however, cities are beginning to think more about how a sites qualities can be discovered and created before the land is permanently built. In Danish Køge, there is an urban transformation project called Køge Kyst, where temporary activities and human interaction are a large part of the planning phase. By studying this project, this essay has provided an example of how a Scandinavian city relates to site in relation to the current planning ideal. With theoretical analysis tools, the Køge Kyst project´s visions, planning and execution are studied, where the focus is on site-use, and planning ideals. The study shows that Køge Kyst, despite its new methods of site-use, ends up in a city transformation that does not stand out from the crowd. One conclusion the study draws is that problems often arise in the relationship between place and ideal, where these two factors often clash. This essay therefore provides scope for further research about the importance of site-understanding for the creation of new site-specific districts.