Search

Då Skåne utgör Sveriges huvudsakliga port för handel med den kontinentala delen av Europa och utmärker sig som en hamnregion är vägtransporterna märkbara i länet. Syftet med denna utredning var att undersöka vägtransporternas, dvs. den tunga trafikens miljöpåverkan avseende utsläpp av luftföroreningar och påverkan på luftkvaliteten i Skåne. Vägtransporterna i Skåne är koncentrerade på Europavägarna; E20, E6, E4, E65 och E22, samt länsvägarna 21 och 23. Europavägarna trafikeras av 1000-5000 lastbilar/dygn i genomsnitt medan länsvägarna 21 och 23 trafikeras av 500-1700 lastbilar/dygn. Av de godsmängder som transporteras på väg i Skåne 2013 utgör den del som sker inom Skåne ca 40 procent, transporter ut från Skåne (export) utgör ca 19 procent, transporter in till Skåne (import) utgör ca 18 procent och ca 24 procent av godsmängden är s.k. transit transporter, dvs. gods som transporteras genom Skåne. Resultaten från undersökningen visar att de tunga fordonen genererar ett betydande utsläpp av luftföroreningar per fordon. I Skåne står de tunga väg-transporterna för ca 10 procent av det totala trafikarbetet (antal fordonskilometer per år) medan de står för ca 54 procent av det totala utsläppet av kväveoxider från vägtrafiken och ca 16 procent av det totala utsläppet av kväveoxider (från alla utsläppskällor). Utsläppen från tunga fordon genererar ett haltbidrag på ca 10-20 procent i de stora skånska tätorterna. Störst påverkan har den tunga trafiken i Malmö. En slutsats som kan dras av resultaten i den aktuella utredningen är att vägar med ett genomsnittligt trafikflöde på mer än 2000 tunga fordon per dygn genererar ett haltpåslag mellan 5-10 μg/m3 kväveoxider, förutsatt att gaturummet inte är slutet. I slutna gaturum, med bebyggelse på båda sidor, genereras betydligt större haltbidrag. Exempelvis står de tunga fordonen (ca 2000 per dygn) på Södra Förstadsgatan i Malmö för ett haltbidrag på 25-30 μg/m3, vilket motsvarar ca 40 procent av den totala halten i gaturummet. Osäkerheter i både trafikdata och emissionsfaktor gör att uppskattningarna av utsläpp och haltbidrag bör tolkas med försiktighet. Trafikdata är bristfällig rörande mängden tunga fordon och fördelningen mellan lastbilar och lastbilar med släp. Emissionsfaktorerna som använts i beräkningarna baseras på sammansättningen av svenskregistrerade fordon. Andelen utlandsregistrerade transportfordon är påtaglig på de skånska vägarna och kanske uppemot 20 procent av transportarbetet saknar tillförlitlig statistik på fordonssammansättningen avseende fordonens ålder och vikt. För att minska de tunga transporternas utsläpp av luftföroreningar i Skåne krävs i första hand åtgärder som minskar trafikmängden. Förslagsvis ökas transportandelen på järnväg och sjöfart för den godstrafik som endast passerar genom länet, dvs. transit trafiken. Denna typ av åtgärd har en potential att reducera utsläppen av kväveoxider i Skåne med ca 13 procent av utsläppen från vägtransporter. Dessutom krävs en fortsatt omställning till mer miljövänliga transporter där hårdare utsläppskrav på transportfordon kan påskynda processen för att transporterna använder bästa möjliga teknik i större omfattning.

Växtplanktonsamhället utgör basen i det akvatiska ekosystemet och speglar näringsstatusen i sjöar; näringsrika (eutrofa) sjöar har ett helt annat växtplanktonsamhälle än näringsfattiga (oligotrofa) sjöar. Eutrofa sjöar domineras av höga biomassor och en hög andel cyanobakterier i biomassan under sommaren medan oligotrofa sjöar har låga biomassor och låg andel cyanobakterier. Planktonsamhället, både växt – och djurplankton, svarar snabbt på vattenkvalitetsförändringar eftersom organismernas generationstider är korta och är därför goda indikatorer på förändringar i miljön, vilket gör dem användbara i miljöövervakning. I Skåne finns naturligt näringsrika sjöar och algblomningar i dessa sjöar har varit ett naturligt och återkommande fenomen varma somrar. Men i takt med den ökande eutrofieringen av våra sjöar förekommer nu blomningar av cyanobakterier i allt fler sjöar, under allt längre tidsperioder och med allt större biomassor. Sjöarna i denna undersökning ligger i jordbruksområden och är stark påverkade av sin omgivning. De är näringsrika (eutrofa) till mycket näringsrika (hypertrofa) och algblomningar uppträder i allmänhet regelbundet. Algblomningar av cyanobakterier kan vara giftiga då vissa arter kan producera potenta toxiner (se faktaruta). I denna undersökning har växt- och djurplanktondata från nio skånska sjöar analyserats och utvärderats. Sjöarna som undersökts är: Börringesjön, Ellestadsssjön, Fjällfotasjön, Snogeholmssjön, Svaneholmssjön, Sövdeborgssjön, Sövdesjön, Yddingen och Östra Ringsjön. Studien utförs inom ramen för länets regionala miljöövervakning med koppling till miljökvalitetsmålen ”Levande sjör och vattendrag”, ”Ingen öergöning”. Resultaten utgör ett viktigt underlag i arbetet med att nå målen i EU:s ramdirektiv för vatten.

Vårt syfte med uppsatsen var att göra en komparativ utredning av ögruppen Balearernas utveckling som destinationer. Balearerna består av öarna Mallorca, Menorca och Ibiza. Vi har studerat tre olika huvudbegrepp; destinationsutveckling, destinationsmarknadsföring samt destinationsimage och applicerat begreppen på ögruppen Balearerna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur bankpersonalen på ett nyetablerat bankkontor arbetar i förhållande till sina kunder och hur kunderna upplever det, för att fastställa om det finns ett samband mellan RM och lojalitet. Undersökningen är av kvalitativ karaktär men med en kvantitativ insamlingsmetod. Den datainsamlingsmetod som använts för undersökningen är en kundenkät och semistrukturerade intervjuer av personal. Studien visar att det finns ett samband mellan relationsmarknadsföring och lojalitet. Det nyetablerade bankkontoret har med hjälp av ett visionsdokument, en positiv nybyggaranda och specialrekryterad personal lyckats få nöjda kunder vilket innebär goda förutsättningar för långvariga relationer med lojala kunder. Sambandsanalysen visar att det starkaste sambandet är mellan känslomässigt åtagande och lojalitet. The purpose is to investigate and analyze how the personnel at a newly established bank office work with their customers and how this is perceived by the customers, in order to ascertain if there is a correlation between relationship marketing and loyalty. This study shows that there is a correlation between relationship marketing and loyalty. A newly established bank office has, with the help of a mission statement, a positive pioneering spirit and careful recruitment of personnel, succeeded in obtaining satisfied customers, which is a prerequisite for lasting relationships with loyal customers. The correlation analysis showed that the strongest correlation is between affective commitment and loyalty. The study is of qualitative character with a quantitative collection of data. A survey has been used for the collection of data from the customers and semi-structured interviews have been carried out with the personnel.

Under de senaste 10-15 åren har forskningen gett oss utökad och ny kunskap om hälsoeffekter vid exponering för luftföroreningar. Effekterna är mycket påtagliga även vid dagens nivåer i Skåne. Medan emissionen av luftföroreningar från industri och energiproduktion har minskats inger utsläpp från den ökande bilismen och transportsektorn fortsatt oro. Samtidigt tillförs Skåne fortsatt betydande tillskott av föroreningar från den europeiska kontinenten. Ett aktivt arbete bedrivs därför för att reducera föroreningsnivåerna. En kontinuerlig övervakning av exponeringsnivåer och effekter på befolkningen har därvid stor betydelse. I detta delavsnitt beskrivs en metodik för övervakning av effekterna av luftföroreningar på befolkningen i Skåne. Exponeringen för kvävedioxid och partiklar i form av PM10 har uppskattats med hjälp av spridningsmodellering av emissionsdata respektive data från fasta mätstationer. Exponeringen för alla individer i Skåne har därefter beräknats med hjälp av fastighetskoordinater kopplade till personnummer. Skattningar av exponeringens konsekvenser för hälsotillståndet har gjorts med hjälp av samband mellan exponeringsnivåer och hälsoeffekter som framkommit i tidigare studier. Resultaten visar att en betydande andel av befolkningen är exponerad för nivåer som överstiger vad som är acceptabelt ur hälsosynpunkt. En reduktion av halterna med ca 30% skulle medföra en minskning av antalet tidigarelagda dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar med upp till 650 fall årligen vilket skulle medföra en förlängd medellivslängd med ca 3-4 månader. Dödligheten i lungcancer beräknas minska med 25 fall/år. Den beskrivna metodiken ger överskådliga mått på luftföroreningssituationen i Skåne. Genom fortlöpande uppföljning kan tidstrender i såväl befolkningens exponering som associerade hälsoeffekter följas. En förutsättning är dock att en komplett emissionsdatabas skapas för länet och att den fortlöpande uppdateras. Länsstyrelsen vore en lämplig administratör härav.