Search

Sammanfattning Bakgrund Dagens språkcentrerade samhälle i relation till att många barn inom småbarnspedagogik har språkliga svårigheter, förutsätter stödinsatser. För att möta barns behov av stöd behövs ett interprofessionellt samarbete mellan talterapeut och speciallärare inom småbarnspedagogik upprätthållas. Syfte Syftet var att fördjupa kunskapen kring handledningssamarbetet mellan talterapeuter och speciallärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Genom att undersöka upplevelser och erfarenheter kunde kunskapen kring vad som var välfungerande och vad som behövde utvecklas ökas. Förhoppningen var att yrkesverksamma och logopedstudenter skulle få insikter i handledningens komplexitet. Metod Studien bestod av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt 12 respondenter. Två separata intervjuguider användes för att fånga upp talterapeuternas och speciallärarnas upplevelser och erfarenheter kring handledning. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en kvalitativ tematisk analys med induktiv inriktning. Resultat Utifrån analysen utkristalliserades åtta teman som kunde relateras till studiens syfte. Dessa teman beskriver att handledningssamarbetet i Svenskfinland är inkonsekvent, men en viktig tillgång i arbetet mellan professionerna. Vidare beskrivs utmaningar i handledningssamarbetet, såsom tidsbrist och avsaknad av riktlinjer och för att nå gemensamma mål krävs ett samarbete mellan professionerna där de ger och tar av varandra. Tid, struktur och gemensam kommunikation är faktorer som bör samverka för att det komplexa handledningssamarbetet ska kunna upprätthållas och utvecklas. Slutsatser Handledning är komplext, men en viktig resurs i samarbetet mellan talterapeuter och speciallärare inom småbarnspedagogik i Svenskfinland. Handledningen beskrivs mer som ett samarbete där professionerna utbyter information och kunskap med varandra. Det är genom ett funktionellt sama

Den svenska grundskolan strävar efter att alla elever ska nå kunskapskriterierna, vilket ställer kravpå en undervisning som anpassar innehåll och undervisningsmetoder baserat på elevers olikheter. Detta medför ett utökat ansvar, inte bara för undervisande pedagoger i skolan, utan samtligaprofessioner (som specialpedagoger/speciallärare, kuratorer, skolsköterska och rektor) som behöverarbeta mot ett gemensamt mål. Att arbeta med gemensamma mål är en framgångsfaktor för enlångsiktig och positiv skolutveckling, där samarbetet genomsyrar arbetet genom samtal, pedagogiskhandledning, kollegial samverkan och specialpedagogisk vägledning, vilket främjar kollegialutveckling. Just den specialpedagogiska handledningen torde se annorlunda ut gällande teoretiska ämnen och praktiskt-estetiska ämnen i skolan. För att undersöka detta, syftar denna studie till att undersöka om det finns en skillnad gällande specialpedagogisk handledning mellan teoretiska ämnenoch praktiskt-estetiska ämnen. Studien utgår från det relationella perspektivet i kombination med tillgänglighetmodellen, som teoretiskt ramverk. För att undersöka detta antogs en tvärsnittsdesign, med enkäter som skickades ut till undervisande pedagoger samt specialpedagoger/speciallärare, genom ett bekvämlighets- och tillgänglighetsurval. Studiens resultat tyder på en stark indikation att arbetet med specialpedagogisk handledning skiljer sig mellan teoretiska och praktiskt-estetiska ämnen. Studien resultat pekar också på att specialpedagogisk handledning och kollegial handledning påverkar den kollegiala samverkan till en hög grad. Detta är i linje med tidigare forskning som visat att handledning hjälper verksamheten och pedagoger med att utbyta tankar, idéer och problemlösning. För att ytterligare undersöka detta, skulle fler liknande studier behöva utföras med fler respondentersamt ytterligare fokus på anledningen till att det finns en skillnad i hur undervisande pedagoger inom teoretiska och praktiskt-estetiska använder spe

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om specialpedagogens roll i förskolan. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare specialpedagogens roll i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att specialpedagogen kan bidra till att skapa en inkluderande verksamhet på förskolan? Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Databearbetningen gjordes genom en tematisk analys, med genomgående prägel från det relationella perspektivet. Resultatet visar till stor del att förskollärare beskriver specialpedagogens roll som främst stödjande och att specialpedagogen med sin särskilda kompetens vägleder pedagoger i utmanande situationer. Det finns en enighet bland förskollärarna som anser att specialpedagogen bidrar till att skapa en inkluderande verksamhet genom främst åtgärdande stödinsatser, i redan uppkomna och utmanande situationer. Däremot finns en önskan att specialpedagogen skulle vara närvarande även i förebyggande stödinsatser av inkludering, till exempel genom planerade besök som sker i proaktivt syfte. Detta skulle kunna ske genom att specialpedagogen gör återkommande besök i barngruppen men även genom att vara närvarande under pedagogernas avdelningsmöten., The purpose of the study is to highlight preschool teacher’s perceptions of the role of the special educator in preschools. The purpose is addressed through the following questions: How do preschool teachers describe the role of the special educator in preschools? In what ways do preschool teachers believe that the special education can contribute to creating an inclusive environment in preschools? The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven active preschool teachers. Data processing was done through a thematic analysis, with a consistent influence from the relational perspective. The results largely show that preschool teachers describe the role of the special educator as primary supportive and that the special educator, with their specific competence, guides teachers in challenging situations. There is a consensus among preschool teachers that the special educator contributes to creating an inclusive environment mainly through remedial support measures in already occurring and challenging situations. However, there is a desire for the special educator to also be present in preventive support measures for inclusion, for example through planned visits that occur proactively. This could happen by the special educator making recurring visits to the children ́s group but also by being present during the teacher ́s departmental meetings

Den specialpedagogiska yrkesrollen innefattar en rad olika åtaganden varav att leda specialpedagogiska samtal är ett. I examensförordningen framgår att specialpedagoger ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor. Tidigare forskning tyder på att specialpedagogens rådgivande uppdrag är både komplext och i någon mån diffust. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur specialpedagogiska samtal beskrivs och konstrueras av verksamma specialpedagoger, samt hur arbetet som kvalificerad samtalspartner förstås. Detta undersöks i relation till skolans främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Studien är kvalitativ och inspireras av en socialkonstruktivistisk förståelse av kunskap. Den teoretiska ramen vilar mot begreppen konsultativa samtal, reflekterande samtal samt samarbetande samtal. Därutöver används de två specialpedagogiska perspektiven: kategoriskt perspektiv samt relationellt perspektiv som analytiskt verktyg i diskussionskapitlet. Som grund för insamlad empiri ligger åtta semistrukturerade intervjuer med utbildade och verksamma specialpedagoger i grundskolans kontext. Studien mynnar ut i att de specialpedagogiska samtalens karaktär varierar och beskrivs på skilda sätt. En betoning på konsultativa samtal med fokus på åtgärdande inriktning med utgångspunkt i ett individperspektiv tycks vara vanligast förekommande karaktärsdrag.Studien visar även att reflekterande samtal eftersträvas och att det finns en önskan att öka antalet sådana samtal. Samarbetande samtal förekommer sällan, men när de förs på tal betonas vikten av professionellt utbyte och ömsesidighet mellan samtalsledare och deltagare. Arbetet som kvalificerad samtalspartner är mångfacetterat och kräver att specialpedagoger hanterar olika aspekter, så som att växla mellan att styra och att följa samt att balansera mellan relationell närhet och distans. Att främja mellanmänskliga kvaliteter där specialpedagoger skapar en empatisk samtalsmiljö och utövar ett sensitivt led

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar om specialpedagogens roll i förskolan. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare specialpedagogens roll i förskolan? På vilket sätt anser förskollärare att specialpedagogen kan bidra till att skapa en inkluderande verksamhet på förskolan? Studien är baserad på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma förskollärare. Databearbetningen gjordes genom en tematisk analys, med genomgående prägel från det relationella perspektivet. Resultatet visar till stor del att förskollärare beskriver specialpedagogens roll som främst stödjande och att specialpedagogen med sin särskilda kompetens vägleder pedagoger i utmanande situationer. Det finns en enighet bland förskollärarna som anser att specialpedagogen bidrar till att skapa en inkluderande verksamhet genom främst åtgärdandestödinsatser, i redan uppkomna och utmanande situationer. Däremot finns en önskan att specialpedagogen skulle vara närvarande även i förebyggande stödinsatser av inkludering, till exempel genom planerade besök som sker i proaktivt syfte. Detta skulle kunna ske genom att specialpedagogen gör återkommande besök i barngruppen men även genom att vara närvarande under pedagogernas avdelningsmöten., The purpose of the study is to highlight preschool teacher’s perceptions of the role of the special educator in preschools. The purpose is addressed through the following questions: How do preschool teachers describe the role of the special educator in preschools? In what ways do preschool teachers believe that the special education can contribute to creating an inclusive environment in preschools? The study is based on qualitative semi-structured interviews with seven active preschool teachers. Data processing was done through a thematic analysis, with a consistent influence from the relational perspective. The results largely show that preschool teachers describe the role of the special educator as primary supportive and that the special educator, with their specific competence, guides teachers in challenging situations. There is a consensus among preschool teachers that the special educator contributes to creating an inclusive environment mainly through remedial support measures in already occurring and challenging situations. However, there is a desire for the special educator to also be present in preventive support measures for inclusion, for example through planned visits that occur proactively. This could happen by the special educator making recurring visits to the children´s group but also by being present during the teacher´s departmental meetings.

Abstrakt Handledning är ett viktigt verktyg för specialpedagoger i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, vilket kan bidra till en mer inkluderande skola. Det finns stöd för visionen om en inkluderande skola i såväl lagstiftning som forskning. För att möta upp elevers olika behov och förutsättningar för lärande inom den ordinarie undervisningen behövs ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete mellan lärare och specialpedagoger. Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av specialpedagogisk handledning för att möjliggöra att alla elever inkluderas inom den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågan var således inriktad på hur lärare tillämpar specialpedagogisk handledning i undervisningen. Det teoretiska ramverk som användes i studien var Sundqvists tre specialpedagogiska handledningstyper: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet samt de tre specialpedagogiska perspektiven; det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet. Dessa perspektiv genomsyrar studien utifrån antagandet om att elevers skolsvårigheter kan ses på olika sätt beroende på var fokus läggs och hur dessa svårigheter hanteras. Studien har en kvalitativ forskningsansats och forskningsdesignen är en fallstudie som är vanligt förekommande vid samhällsvetenskapliga undersökningar. Vid datainsamlingen användes semistrukturerade intervjuer med ett målstyrt urval, sex legitimerade lärare inom grundskolan. En pilotstudie genomfördes för att få respons på att frågeställningarna i intervjuguiden var relevanta för studien. Tidigare forskning har visat på hur tre specialpedagogiska handledningsformer: det konsultativa, det reflekterande och det samarbetande samtalet kan bidra till att skapa mer inkluderande lärmiljöer för alla elever. Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning. Under resultatanalysen framkom även en fjärde kategori, organisation, som handlar om vikten av en tydlig struktur och tydligt ledarskap på alla nivåer i organisat, Consultation is an important tool for special educators in preventive and health promoting work, which can contribute to a more inclusive school. There is support for the vision of an inclusive school in both legislation and research. To meet students' different needs and conditions for learning within regular education, effective interprofessional collaboration between teachers and special educators is needed. The aim of this study is to examine how teachers use special educational consultation to enable the inclusion of all students within regular education. Thus, the research question was focused on how teachers apply special educational consultation in teaching. The theoretical framework used in this study was Sundqvist's three types of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation, as well as the three special educational perspectives; categorical, relational and dilemma perspective. These perspectives permeate the study based on the assumption that students' school difficulties can be seen in different ways depending on where the focus is placed and how these difficulties are dealt with. The study has a qualitative research approach, and the research design is a case study commonly used in social science research. Semi-structured interviews with a targeted selection of six certified teachers in compulsory school were used for data collection. A pilot study was conducted to receive feedback on whether the questions in the interview guide were relevant to the study. Previous research has shown how three forms of special educational consultation: the counseling, the reflective and the co-operative consultation can contribute to creating more inclusive learning environments for all students. The study's results are consistent with previous research. During the analysis of the results, a fourth category emerged, organization, which concerns the importance of clear structure and leadership at all levels i

Elevassistenter på anpassad grundskola samverkar i nära relation med speciallärare. De har ett mycket komplext uppdrag, trots att behörighetskraven för elevassistenter är låga. Studien syftar till att undersöka hur elevassistenter i anpassad grundskola med inriktning ämnesområden uppfattar sitt uppdrag i relation till eleverna och i relation till specialläraren, samt vilket stöd elevassistenter tänker att speciallärare kan bidra med. Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 9 verksamma elevassistenter på anpassade grundskolor runtom i Sverige. Deltagarnas berättelser har analyserats tematiskt och ställts i relation till tidigare forskning samt till tre teoretiska perspektiv: samverkansteori, gräsrotsteori och situerat lärande. Sammantaget visar studien att elevassistentuppdraget i anpassad grundskola är komplext både i fråga om arbetsuppgifter och vilken roll elevassistenten har i relation till specialläraren. Rollens komplexitet i kontrast till de låga behörighetskraven är vad vi i studien kallar assistent-paradoxen. Den så kallade assistent-paradoxen medför att elevassistenter behöver handledas av speciallärare och utvecklas regelbundet i sitt arbete, trots att speciallärare saknar explicit utbildning i att handleda elevassistenter. Studiens resultat visar att det är viktigt att synliggöra, tydliggöra och befästa elevassistentrollen så att speciallärare och elevassistenter kan samverka för elevernas bästa.

Studiens syfte är att synliggöra och öka kunskapen om skolutvecklande processer i grundskolan med fokus på alla elevers rätt till en likvärdig utbildning. För att uppnå syftet undersöktes vad lärarna fokuserade på i diskussionerna i uppstarten av arbetet och hur fokuset ändrades under arbetets gång samt vilka möjligheter och hinder som blev synliga under processen. För att undersöka detta användes aktionsforskning som ansats och ett projektarbete skapades om tillgängliga lärmiljöer. Studien är kvalitativ och empirin grundar sig på fokusgruppsamtal, loggböcker och intervjuer. För att analysera resultatet från empirin användes teorin om praktikarkitektur vilket även möjliggjorde synliggörandet av sägandet i samtalen utifrån forskningsfrågorna. Teorin om praktikarkitektur är en allmänt vedertagen metod för att analysera resultat från aktionsforskning. Studiens resultat visade att lärarna till en början fokuserade på de hinder de tyckte sig se i praktiken. I samtalen diskuterade de att förutsättningarna för arbetet utifrån elevers varierande behov, klassrumsmiljön och tid. Målsättning med deltagandet fick även det stort utrymme i diskussionerna. En bit in på projektet började lärarna fokusera mer på de positiva effekterna av att arbeta med lärmiljön och den förändrade syn de hade fått om arbetet. Förutsättningar för arbetet fortsatte att ta utrymme i diskussionerna, men innefattade då även ekonomi och samarbete. Möjligheter och hinder synliggjordes. Det som möjliggjorde arbetet var att avsätta tid för arbetet, samarbete och handledning samt en ökad förståelse för lärmiljöns betydelse. Det som hindrade arbetet var tidsbrist, ekonomi och till viss del den solidaritet som fanns i arbetslaget., The purpose of the study is to highlight and increase knowledge about school development processes in compulsory school with a focus on all students' right to an equal education. To achieve the purpose, it was investigated what the teachers focused on in the discussions at the start of the work and how the focus changed during the work as well as what opportunities and obstacles became visible during the process. To investigate this, action research was used as an approach and a project work was created on accessible learning environments. The study is qualitative and the empirical data is based on focus group discussions, logbooks and interviews. To analyze the results from the empirical data, the theory of practice architecture was used, which also made it possible to make the saying visible in the conversations based on the research questions. The theory of practice architecture is a generally accepted method for analysing results from action research. The results of the study showed that the teachers initially focused on the obstacles they thought they saw in practice. In the conversations, they discussed that the conditions for the work are based on the students' varying needs, the classroom environment and time. The goal of participation was also given a lot of space in the discussions. A bit into the project, the teachers began to focus more on the positive effects of working with the learning environment and the changed view they had gained about the work. The conditions for the work continued to take up space in the discussions, but then also included finances and cooperation. Opportunities and obstacles were made visible. What made the work possible was to set aside time for the work, cooperation and supervision as well as an increased understanding of the importance of the learning environment. What hindered the work was lack of time, finances and, to some extent, the solidarity that existed in the team.

Studien förväntas bidra med ny kunskap kring den betydelse begreppen ansvar och engagemang har för specialpedagogen i handledning samt vilken betydelse dessa begrepp har för pedagogers professionsutveckling. Studien förväntas även ge en större förståelse för tillitsaspekterna: kollegial tillit, kollektiv tillit samt processtillit och deras betydelse för kollektivt lärande. Studiens syfte är att öka förståelsen av och kunskapen om specialpedagogers och pedagogers visade engagemang, ansvar och tillit i handledning samt handledningens betydelse för pedagogers professionsutveckling. Preciserade frågeställningar: •På vilket sätt ger pedagoger och specialpedagogen uttryck för tillit i de specialpedagogiskt handledda lärprocesserna? •Hur ger specialpedagog förutsättningar för pedagoger att ta ansvar och visa engagemang? •På vilket sätt ger pedagoger uttryck för att visa engagemang och ansvar i de specialpedagogiskt handledda lärprocesserna? •Hur ger pedagoger uttryck för att de specialpedagogiskt handledda lärprocesserna leder till att de utvecklas i sin profession? Studiens teoretiska förankring utgår från Habermas (1990) teori om det kommunikativa handlandet och Ahlefeld Nissers (2021) inkluderande kommunikationspedagogiska teori. Dessa kompletteras med det förståelsebaserade perspektivet som lyfts ur Sandbergs och Targamas (2013) synvinkel. Dessa tre infallsvinklar lyfter olika delar av det specialpedagogiska handledningssamtalet, vilka har betydelse för hur tillit, ansvar och engagemang utvecklas och4tar sig uttryck under handledningen. Även olika perspektiv på vad tillit, ansvar och engagemang i handledning betyder för pedagogers professionsutveckling lyfts. Utifrån studiens kvalitativa forskningsansats valdes observationer som metod. Dessa filmades under två arbetslags handledningstillfällen, vilka leddes av en och samma specialpedagog. Observationerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på betydelsen av specialpedagogens inklu

Handledning syftar till att hjälpa den handledda att utvecklas i sin yrkesskicklighet genom att teori ges möjlighet att möta praktik under överinseende av en stödjande handledare. Att chefen får korrekt och kontinuerlig handledning tros vara ett kostnadseffektivt sätt att förbättra arbetsmiljön och måendet för hela organisationen och de anställda. Syftet med denna studie är att undersöka om KBT-interventioner vid chefshandledning inom vården är hjälpsamma för välmåendet hos de anställda. En systematisk litteraturstudie genomfördes för att undersöka syftet. Resultatet visar att handledning och jämförbara åtgärder och interventioner ledde till förbättringar på arbetsplatsen och hos de anställda. Dock förekom motstridigheter i resultatet.

An increasing number of theses in the humanities and social sciences are written as compilation theses, a text-genre derived from the natural sciences. New challenges may arise when a genre model is adopted from another field, something that is rarely discussed explicitly. This article is directed at supervisors and doctoral students, and addresses some of the challenges that can arise when the article-based thesis model is used in the social sciences and humanities. Three approaches to addressing these challenges are presented: a holistic view, coherence and anchoring. They are discussed as possible tools to utilize in supervision and writing, for a smoother process and better final product. © 2023, Cappelen Damm Akademisk. All rights reserved., Allt fler avhandlingar inom humaniora och samhällsvetenskap skrivs som sammanläggnings-avhandlingar, en textgenre som är hämtad från det naturvetenskapliga fältet. När en genre- modell förflyttas från ett fält till ett annat kan det uppstå nya utmaningar, något som sällan diskuteras explicit. Artikeln riktar sig till handledare och doktorander och tar upp några av de utmaningar som kan uppstå när sammanläggningsavhandling som modell används inom samhällsvetenskaperna och humaniora. Tre angreppssätt presenteras som möjliga verktyg vid handledning och skrivande för att möta dessa utmaningar: helhetsbild, koherens och förank-ring. Genom dem kan processen bli smidigare och slutprodukten bättre.

Denna studie har undersökt hur konsulenter genom handledning som metod, skapar relationer och främjar lärande hos familjehem och kriminalvårdsklienter på vårdvistelse. Studien har undersökt hur grupphandledning för konsulenterna upplevs och används som kollegialt stöd. Syftet har varit att öka förståelsen för deras arbete och identifiera områden för förbättring. Frågeställningarna har belyst hur konsulenterna arbetar med grupphandledning och kollegialt stöd för att skapa relationer och främja lärande samt behov av utveckling. Studien genomfördes genom digitala semistrukturerade intervjuer med fem familjehemskonsulenter. Resultaten indikerar att konsulenterna har spelat en nyckelroll i att vägleda familjehemmen i arbetet med att normalisera klientens liv. Det har funnits situationer med makt och kontroll mellan parterna som konsulterna har behövt hantera. Genom veckoplaneringar för klienten harett påtvingat och disciplinerat lärande synliggjorts. Lågaffektivt bemötande och etiska förhållningssätt hos konsulenten har istället skapat en god lärandemiljö med framtidstro för klienten. Sammanfattningsvis har studien belyst fungerande lärandeprocesser bland konsulenterna men har även framhållit områden för förbättring i lärandekulturen inom den specifika verksamheten med mer uttalat metodiskt arbete. Studien betonade behovet avforskning kring fungerande utslussningsmetoder och återfallsförebyggande åtgärder.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om i vilken omfattning tydliggörande pedagogik används i undervisningen och i vilken omfattning lärare och specialpedagog samarbetar kring detta och om detta skiljer sig åt mellan kommunal och fristående skola. Forskning talar för den tydliggörande pedagogikens betydelse i anpassningen av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Studien är kvantitativ där webbenkät använts som datainsamlingsmetod vilken därefter sammanställts och analyserats. Empirin analyseras med stöd i Vygotskij sociokulturella perspektiv på lärandet där den tydliggörande pedagogiken kan ses som ett medierande verktyg för att möjliggöra för elever att nå upp till samma nivå som de elever som inte är i behov av stöd och därmed kan tydliggörande pedagogik spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. Resultatet visar att tydliggörande pedagogik och främst då visuellt bildstöd används i hög utsträckning medan de övriga metoderna inte används lika frekvent. När det gäller samarbetet mellan lärare och specialpedagog visar resultatet inte på något större samarbete kring tydliggörande pedagogik utan att andra områden prioriteras, vilka självklart också är nödvändiga för att identifiera behov hos eleverna. För både användning av tydliggörande pedagogik och samarbete med specialpedagog ses bristen på tid och kunskap, resurser och stöd från skolledning och rektor som hinder. En slutsats som kan dras är att behovet av specialpedagogens handledning och fortbildning är stort för att öka användningen av tydliggörande pedagogik. Vidare kan fortsatt forskning på de tydliggörande pedagogikens användning vara av intresse.

Förskolan är till för alla barn och ska ta hänsyn till alla barns olikheter. På senare år har den specialpedagogiska yrkesrollen blivit etablerad i arbetet med att skapa en förskola för alla. Forskning visar att det finns en variation i vilka arbetsuppgifter en specialpedagog har och hur de genomför dessa i förskolan. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilken betydelse specialpedagoger har i förskolan genom att undersöka vilka erfarenheter och tankar förskollärare har om specialpedagogens arbete i förskolan. Empirin har samlats in via åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från sju olika kommuner. Genom en tematisk analys framkom centrala teman som påvisar att förskollärarna värdesätter specialpedagogens kunskaper men att resursbrist hindrar möjligheterna för samverkan. I ljuset av Vygotskijs teori om lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram, framkommer en bild av att specialpedagogen inte är tillräckligt delaktig i förskolans kontext vilket riskerar att betydelsen av specialpedagogens arbete går förlorat. En slutsats för studien är att rektorer behöver främja ökad samverkan mellan specialpedagog och personal för att specialpedagogens kompetens ska kunna nyttjas till fullo av förskollärarna. Studien väckte frågor hos oss om hur samverkan mellan personal och specialpedagoger ser ut i förskolan och vore intressant att studera i framtida forskning.

Denna studie har fokuserat på specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext då en brist av aktuell forskning inom ämnet identifierats. Syftet för studien var att bidra med kunskap om hur specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner, utifrån rektorers framställan, skulle kunna bidra till skolutveckling kopplat till skolans inre organisatoriska nivåer. Halvstrukturella intervjuer har genomförts med sex grundskolerektorer och resultatet har sedermera analyserats med hjälp av ett systemteoretiskt ramverk utifrån systemteoretiska begrepp såsom de beskrivs av Gjems (1997) och Öquist (2013; 2018). Studien har visat att rektorer ser att specialpedagogers kvalificerade samtal, inofficiella och officiella, genomförda inom skolans samtliga nivåer, skulle kunna påverka skolan som organisation och den praktik som genomförs i den. Specialpedagogen i rollen som kvalificerad samtalspartner sågs kunna utmana lärarnas tänkande i mellanmänskliga reflekterande samtal samt genom modellering av förhållningssätt påverka elevsyn och öka undervisningens kvalité. Fynden i studien visade att specialpedagogen i kvalificerade samtal tillsammans med rektor skulle kunna verka för skolutveckling genom att bidra till rektors helhetsbild av organisationens alla delar utifrån specialpedagogiska perspektiv samt den nära kopplingen till verksamhetens alla aktörer. Vidare identifieras att ett långsiktigt arbete kräver skolledningens stöd och utifrån föreliggande studie och tidigare forskning behöver förutsättningar för kvalificerade samtal skapas och prioriteras för att detta ska kunna ske. Tiden framkom som ett hinder för resursanvändandet av specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner i en skolutvecklande kontext där rektor har en viktig roll i utformandet av tjänstebeskrivning samt om tid för att kvalificerade samtal ska kunna prioriteras. Vidare behöver det finnas tillit till specialpedagogens kompetens både hos rektor och kollegor. Specialpedagogen som

Syftet med studien var att undersöka specialpedagogers och rektorers uppfattningar om handledningsuppdraget och undersöka eventuella överenstämmelser mellan uppfattningar om uppdraget och upplevelser av uppdragets genomförande i praktiken, i verksamheterna förskola och skola. Kopplingar gjordes till systemteorin. Deltagare bestod av totalt sex personer och utgjordes av två rektorer verksamma inom förskola och skola och fyra specialpedagoger verksamma inom förskola och skola. Semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultaten visar att specialpedagoger uppfattar handledning till andra pedagoger, handledning som en del av kollegialt lärande och handledning som fyller ett syfte/intresse som centrala delar i teori. I praktiken upplever specialpedagoger handledning på uppdrag av rektor och handledning kring utmanande barn/grupper som centrala delar. Rektorer uppfattar handledningsuppdraget som handledning till enskilda pedagoger/arbetslag, att bidra med specialpedagogisk kompetens och som ett främjande och förebyggande arbete. I praktiken upplever rektorer handledningsuppdraget som handledning av personal utifrån enskilt barn/grupp och samverkan med myndigheter och vårdnadshavare. Skillnader mellan verksamheterna förskola och skola i teori berör områden som särskilda undervisningsgrupper och specialpedagogens fördjupning. I praktiken framträder skillnader i områden som berör undervisning. Slutsatsen är att samsyn, relationer och ett främjande och förebyggande arbete är kritiska aspekter för specialpedagogens handledningsuppdrag i båda verksamheterna. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teori. Förslag på implikationer och framtida forskning ges.

Background: Interprofessional education (IPE) is a way to make students in healthcare professions equipped with the collaborative skills required for today’s complex healthcare. In clinical placements students from health profession programs can learn with, from and about each other so that they can collaborate effectively and deliver high-quality healthcare. The interprofessional education is possible through supervision from health professions who collaborate around the student learning and the patient healthcare. Aim: The aim of this study is to gain knowledge about the learning process in IPE that take place in an Interprofessional Training ward (IPTW) from the supervisor teams’ perspective. Method: In an IPTW students from occupational therapist-, physiotherapist-, medical- and nursing programs form teams for IPE in periods of two weeks with supervisor teams. With an inductive method, interviews with focus groups consisting of supervisor teams have been conducted and analyzed through thematic analysis. Results: Based on the supervisor teams' experiences of creating interprofessional learning with student teams in the daily work with the care of patients, a learning process has been made visible. This learning process has been written out as a model and analyzed using known obstacles and enablers for IPE from supervisor perspective. The model has also been interpreted through pedagogical theory that has been used in IPE. Conclusion: The supervisor teams use a learning process with pedagogical models and strategies to handle obstacles and enablers to create understanding and change towards an interprofessional collaboration among the students. These models and strategies are supported by pedagogical theory. There is a gap in research on how IPE is carried out by interprofessional supervisor teams’, however the findings of this study contribute with new knowledge about how a learning process can be used in IPE.

Verksamhetsförlagdutbildning (VFU) är viktig del i lärarstudenters utbildning. Under VFU möter lärarstudenter situationer som de rapporterar som känslomässigt ansträngande, så som till exempel konflikter med elever. Handledning under VFU är en viktig del av lärarutbildningen, och handledarnas perspektiv på lärarstudenters utmaningar under VFU kan påverka deras handledning.

Huvudvärk klassas som ett globalt samhällsproblem. Spänningshuvudvärk är den mest förekommande typen av huvudvärk och den påverkas till stor del av musklerna. Med en ökad ömhet i musklerna ses också en ökad intensitet och frekvens på huvudvärken. Personer med spänningshuvudvärk har rapporterat lägre nivåer av fysisk aktivitet jämfört med friska individer och har i och med detta sämre psykologiska välbefinnande, sämre uppskattad hälsa och större upplevelse av stress. Kontorsarbetare är exponerade för ett långvarigt stillasittande. Deras arbete innehåller repetitiva rörelser som leder till smärta och stelhet i muskulaturen. Med smärta i nacke och skuldra kommer ofta huvudvärk med ett frekvent återkommande mönster. Styrketräning är effektivt för att uppnå flera viktiga aspekter av fysisk och mental hälsa. Patienter med spänningshuvudvärk har visat sig ha lägre kraftstabilitet och kraftutveckling i nackmuskulaturen jämfört med friska kontroller. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av styrketräning vid spänningshuvudvärk. Metoden utgjordes av en systematisk litteraturöversikt, sökningen gjordes i PubMed, Cinahl, Scopus, Medline, SPORTDiscus. Sökfrasen bestod av “((resistance training) AND (effects) AND (tension type headache))” med viss modifikation beroende på antalet träffar i respektive databas. Resultatet visar till en majoritet att styrketräning har god effekt på spänningshuvudvärk. En timmes styrketräning i veckan oavsett disponering minskar både frekvens och intensitet av spänningshuvudvärk. För kontorsarbetare kan 2 minuters styrketräning dagligen minska spänningshuvudvärk. Övningar som fokuserade på nack- och skuldermuskulaturen var mest effektiva. Styrketräningen har antingen utförts dagligen med lågbelastande uthållighetsövningar eller 3–5 gånger i veckan utifrån principen periodisering och progressiv överbelastning. Träningsvolymen som varit effektiv är med ett motstånd runt 75–80 % av RM och med en dosering runt 1–3 set och 10–15 reps. De fl, Headaches are a worldwide problem. Tension-type headache is the most common type of headaches and is mostly affected by the muscles. With an increased soreness in the muscles, an increased intensity and frequency of the headache is also seen. People with tension-type headaches have reported lower levels of physical activity compared to healthy individuals. This leads to greater experience of stress, poorer psychological well-being and poorer perceived health. Office workers are exposed to more sedentary behavior than most work categories. Their work environment involves repetitive movements that may lead to pain and stiffness in the muscles. With pain in the neck and shoulder headaches occur with a frequently recurring pattern. Strength training is effective in achieving several important aspects of physical and mental health. Patients with tension-type headaches have been shown to have lower force stability and force development in the neck muscles compared to healthy controls. The aim of this study was to investigate the effects of strength training on tension-type headache. The method consisted of a systematic literature review, the search was made in PubMed, Cinahl, Scopus, Medline and SPORTDiscus. The search phrase consisted of “((resistance training) AND (effects) AND (tension-type headache))” with some minor modifications depending on the amount of hits in the respective database. The results indicate that strength training has good effect on tension-type headaches. One hour of strength training a week, regardless of disposition, reduces both the intensity and frequency of the tension-type headache. Office workers may benefit of 2 minutes of strength training daily to reduce their tension-type headache. Exercises that focused on the neck- and shoulder muscles were most effective. Strength training has either been performed daily with low-load endurance exercises or 3-5 times a week based on the principle of periodization and progressive overload. The most eff

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor har negativa upplevelser av första tiden i yrket. Brist på adekvat stöd leder till ökad risk för ohälsa och att inte vilja stanna inom yrket som sjuksköterskor. Kärnkompetensen samverkan i team beskriver vikten av att främja en god miljö för hela teamet. Handledning ska vara ett stöd genom att lära nyutexaminerade sjuksköterskor se viktiga aspekter i omvårdnad för att lära sig prioritera i arbetet och utföra god omvårdnad till patienter. I litteraturöversikten förväntas Patricia Benners omvårdnadsteori bidra med förståelse för nyutexaminerade sjuksköterskors behov som noviser och avancerade nybörjare. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att få handledning. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån kvalitativa data analyserad enligt Friberg (2022). Analyserade data från tio vetenskapliga artiklar bildade ett resultat. Resultat: Det identifierades fem huvudkategorier; Relationen har betydelse, Kommunikationen har betydelse, Stöd för den professionella utvecklingen har betydelse, Dela med sig av kunskap har betydelse och Organisatoriska faktorer har betydelse med underkategorier ur analysprocessen. Slutsats: I litteraturöversiktens resultat framkom upplevelser som tyder på att handledning i sig inte är lösningen för nyutexaminerade sjuksköterskors negativa upplevelser första tiden i yrket. Det är utformning av handledning, förutsättningar för handledning och relationen mellan handledare och nyutexaminerade som avgör huruvida det upplevs som värdefullt för nyutexaminerade sjuksköterskor.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogens uppdrag ur förskollärares perspektiv, samt ta reda på vilket samarbete förskollärare önskar med specialpedagogen. För att besvara syftet kom vi fram till följande forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna handledningen de får av specialpedagogen? Vilka framgångsfaktorer framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Vilka utmaningar framkommer i förskollärarnas beskrivningar av samarbetet med specialpedagogen? Frågeställningarna synliggör och visar på perspektiv som ger nya sätt att förstå och förklara specialpedagogens arbete i förskolan. En kvalitativ design har varit grunden för studien där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. I studien har åtta förskollärare intervjuats. Vår analys utgår från två specialpedagogiska perspektiv, relationella och det kategoriska. Resultatet visar att specialpedagogen vid handledning bekräftar förskollärarnas förhållningssätt. Det skiljer sig åt hur specialpedagogen arbetar med att ge stöd, råd och verktyg samt hur arbetsmetoder och verktyg utvärderas. Förskollärarna önskar att specialpedagogen skulle ha mer tid i förskolan för att kunna implementera nya arbetssätt och verktyg. Resultatet tyder på att en specialpedagog i varje förskola skulle kunna skapa en närmare relation till barnet och till arbetslaget.

Enligt den svenska socialtjänstlagen ska allt klientarbete som utförs vara av hög kvalitet (SFS 2001:453). Socialt arbete beskrivs som känslomässigt krävande och därför framställs handledning som ett viktigt stöd för socialarbetare i deras yrkesroll. Syftet med denna studie var att belysa socialsekreterares erfarenheter av extern och intern handledning inom Socialtjänsten. Metoden som valdes för denna studie var kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika yrkesversamma socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd i Södra Sverige. Vid analysen av våra resultat tillämpade vi systemteorin baserat på Parrish, Öquist, Pettit och Olsons sammhälsvetenskapliga tillämpning av teorin. Detta för att ilustrera förhållandet mellan handledning och den kunskap som det ger socialsekreteraren samt arbetsmiljön som en cirkulär process. Denna studie fann att socialsekreterare upplever handledning som något positivt. Intern handledning hjälper dem att utföra sina arbetsuppgifter, medan extern handledning hjälper dem på ett emotionellt plan. Dessutom framhäver de socialsekreterare som deltar i denna studie erfarenheter av otillräcklig handledning. Otillräcklig handledning kan uppstå när handledaren saknar kompetens, när tid inte avsätts för handledning eller när den tillhandahållna informationen inte är anvädbar i deras arbete. Detta resulterar i att handledning istället blir en källa till stress. Denna studie har därför försökt lyfta fram vikten av handledning för professonell kompentens samt handledningens betydelse i relation till socialsekreterares funktionalitet på arbetsplatsen. Om handledning utförs på rätt sätt blir det en tillgång för socialsekreterarens yrke., According to the Swedish social services act, all client work performed should be of high quaitly (SFS 2001:453). Social work is stated as emotinally demanding therefore supervision i described as an essential aid for social workers in their professional role. The aim of this study was therefore to highlight social workers experiences of external and internal supervision within social services. The method chosen for this study was qualitative semistructured interviews with six different professional social workers within economic support int the southern region of Sweden. In analysing our results, we applied the system theory based on Parrish, Öquist, Pettit and Olson's societal application of the theory, to illustrate the relationship between supervision and the knowledge it brings the socialworkers and the atmosphere as a circular process. This study found that social workers experience supervision as something positive. Internal supervision helps them in carrying out their tasks, while external supervision helps them in an emotional sense. Furthermore, the social workers participating in this study highlight experiences regarding inadequate supervision. Inadequate supervision may occur when the supervisor lacks competence, when time is not given for supervision or when the information provided is not useful in their work. This results in supervision becoming a source of stress. This study has therefore attempted to bring out the importance of supervision for professional competence. Also the significance of supervision in relation to social workers functionality in the workplace. I supervision is carried out correctly, it becomes an assest to the social workers profession.

Studiens utgångspunkt är det asymmetriska maktförhållandet som råder i institutionella samtal, och hur jobbcoacher inom den arbetsmarknadspolitiska insatsen Kundval Rusta och Matcha upplever och förhåller sig till den i handledningen av deltagarna. Vidare fördjupar sig studien i hur jobbcoacherna upplever betydelsen av relationen till deltagarna, eftersom makt uppstår och verkar i relationer. Totalt intervjuades sex jobbcoacher. Intervjuerna var semistrukturerade och empirin analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Studiens teoretiska ansats utgår från begreppen strukturell, intentionell och relationell makt samt relationens betydelse i professionella samtal. Resultatet visade att respondenterna ser en god relation med deltagarna som nödvändig för samarbetet parterna emellan. Utan samarbete ansåg de att det blev svårt att handleda deltagarna. Gällande hur makt tog sig uttryck och hur de hanterade den, upplevde respondenterna att både jobbcoach och deltagare har makt beroende på kontext. Respondenterna använder olika strategier både för att utöva och ge makt till deltagarna. Makt och relation påverkade varandra; exempelvis när respondenterna rapporterade deltagare som misskött sig, vilket påverkade relationen mellan parterna negativt. För att motverka negativ påverkan valde några respondenter att låta bli att rapportera misskötsel.

Professionella som arbetar med traumatiserade klienter löper risk att själva utveckla symtom på psykisk ohälsa, till exempel symtom på sekundär traumatisering som i längden kan leda till utbrändhet om det inte uppmärksammas och tas omhand. Flera faktorer brukar spela in så som hur arbetet är organiserat, trygghet i personalgruppen, utbildning och erfarenhet, antal år i yrket, tillgång till handledning och så vidare. Handledningens betydelse för professionella kan inte nog uppmärksammas. Vi har därför genomfört en kvalitativ intervjustudie i vilken vi har gjort en ansats att ta reda på handledares tankar och erfarenheter kring fenomenet sekundär traumatisering, hur resiliens kan byggas hos yrkesverksamma, hur chefens medverkan påverkar handledningen och gruppens betydelse. För att fördjupa förståelsen har vi använt oss av teorier kring sekundär traumatisering, affektsmitta/spegelneuron, gruppens betydelse i handledning och handledarens roll över tid kopplat till digitalisering., Professionals working with traumatized clients are at risk of developing symptoms of secondary traumatization, which in the longrun can lead to fatigue and burnout if it goes unattended. It’s multifactorial with factors such as organizational factors, education, experience, years in the workfield, access to supervision and so on. We can’t give enough credit to the importance of supervision in the field of social and therapeutic work and therefore we’ve done this study giving voice to the supervisors. Supervisors in this field have lots of experiences, thoughts and knowledge regarding how to tend to professionals at risk of developing symptoms of secondary traumatization as well as how to build resilience in professionals. If group-supervision is a place where the boss attends or not is another question we’ll try to understand more about. We’ve used theories on secondary traumatization, affect contagion/mirror neurons, the significance of the group in supervision and the supervisor’s role over time linked to digitalization.

I guiden ger erfarna språkverkstadspedagoger sina bästa råd om hur undervisning på språkverkstaden kan utformas för att möta behov hos studenter i studiesvårigheter relaterade till en funktionsnedsättning. Studentens svårighet sätts här i relation till de möjligheter en viss miljö erbjuder, så kallat relationellt perspektiv. Först beskrivs övergripande några vanliga funktionsnedsättningar som kan leda till läs- och skrivsvårigheter. Sedan beskrivs metoder och förhållningssätt som fungerar i handledningssamtalet. Slutligen ges råd för hur workshoppar och föreläsningar kan göras tillgängliga och inkluderande för fler studenter.

Bakgrund: Undersköterskor i äldreomsorgen arbetar med omvårdnad i direkt relation med äldre personer. Yrket kräver flera olika kompetenser och färdigheter. Etiska dilemman uppkommer som en utmaning i undersköterskans arbete. För att undersköterskor ska kunna erbjuda en god och säker vård- och omsorg till äldre personer, med ett personcentrerat förhållningssätt behövs tid för reflektion.Tidigare studier har visat att vårdpersonal har behov av att samtala om etiska frågor. Handledning är ett sätt som bidrar till att etiska dilemman hanteras och som skapar ny förståelse samt lärande genom reflektion. Systematisk handledning i omvårdnad kan stimulera till utveckling av professionalitet och lindring av moralisk stress bland personal som arbetar inom vård- och omsorg. Tidigare forskning saknas på undersköterskors deltagande i systematisk handledning i omvårdnad vid SÄrskilt BOende för äldre (SÄBO). Syfte: Att beskriva undersköterskor som arbetar vid SÄBOs erfarenheter av att delta i systematisk handledning i omvårdnad. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod, tio undersköterskor har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur resultatet framkom fyra teman 1) Förutsättningar, 2) Coping och empowerment, 3) Frizon och 4) Moralisk stress. Slutsatser: Undersköterskornas erfarenheter visar behov av systematisk handledning i omvårdnad, ett behov av en frizon för dialog. Handledningen har även bidragit till bekräftelse, stärkt självkänsla och ökat mod. Vidare visar undersköterskornas erfarenheter vikten av en tydlig implementeringsfas för att undvika uppkomst av ovisshet, otrygghet och begreppsförvirring. Området etiska dilemman visade sig beröra både komplexa situationer med äldre personer och personella resurser såsom personalbrist samt otillräcklig personalstyrka. Nyckelord: etiska dilemman, handledning, moralisk stress, omvårdnad, undersköterskor

Under de senaste åren upplever doktoranderna en försämrad kvalitet på forskarutbildningen. Mindre handledning, inställda kurser och bristande forskningsresurser redovisas som faktorer som påverkar handledningens kvalitet. Handledning kräver olika kompetenser då det finns flera aspekter inblandade inklusive ett delat ansvar på institutionsnivå, sammanhanget för handledning inom akademin och maktförhållandena, handledningsrelationer och hur bedömningen går till., In recent years, PhD studentshave experienceda decrease in thequality of doctoral education. Less supervision, cancellation of courses, and lack of research resources are reported as factors having an impact on the quality of supervision. Supervision requires different skills since thereare several aspects involved,including a shared responsibility at departmental levelandthe context for supervision within the academy,as well asthe power relations, supervision relationships, and the way the assessment is conducted

The article is a pilot study into student-supervisor interaction and the articulation of practical or silent knowledge on how to teach for historical thinking. It investigates experienced teachers’ strategies and methods in teaching during supervision of students during their place-based training. The basic assumption is that experienced teachers’ silent or practical knowledge is articulated in the meeting with less experienced students under their supervision. The used method was therefore to tap into the feedback loops of supervision. This was done through participating in and recording supervision meetings, which was then followed up by interviews with both supervisors and students. The article is therefore also a pilot test of this method. In the material all six aspects of historical thinking were present, although in different ways. No student planes a lesson aiming at teaching historical significance. This dimension was on the contrary very present in the supervisor-student discussions, especially on how to teach the two dimensions continuity and change and cause and consequence. Similarly, the two dimensions primary source evidence and historical perspective-taking were interrelated, especially as primary sources were considered a good way to make pupils take the perspective of historical actors. The ethical dimension of history was not subject to direct teaching, nor present in the supervisor-student discussions. It was however only implicitly present in the way both supervisors and students struggled with how to connect their teaching to everyday life of the pupils and relate it to the societal structures, norms, and values of historical societies.

Handledningen beskriver hur attribut i systemen ROP-kontor och ROP-fält ska fyllas i vid värdering av identifierade riskobjekt enligt metodiken Riskanalys Vald Vägsträcka respektive Riskanalys Vald Järnvägssträcka. Instruktionen riktar sig till nya och ovana användare av ROP.

Syftet med studien var att generera kunskap om digitala trepartssamtal för utveckling av lärarstudenters praktiska yrkeskunnande. Vi har undersökt vad som kännetecknar lärarstudenters resonemang om sin undervisning i trepartssamtal. Studien genomfördes under studenters sista period av verksamhetsförlagd utbildning där ett nytt distanskoncept för trepartssamtal prövades. Analysen av 16 samtal, vilka baserades på digitala observationsunderlag, visar att merparten av deltagarna hade granskat och reflekterat över underlagen, att studenten fick stort talutrymme och att några av egen kraft förde utvecklade resonemang om sin undervisning. Tre teman kunde urskiljas: studenter motiverar sina didaktiska val, studenter ger olika handlingsalternativ och studenter identifierar konsekvenser för eleverna. Vi konstaterar att det finns ett samband mellan kvaliteten i studenters resonemang över sin undervisning, delade observationsunderlag samt utrymme i tid mellan observation och handledning. Det implicerar att de flesta observationsunderlag innehöll tillräcklig god kvalitet för att kunna resonera över undervisning som legitima deltagare., The purpose of this study was to generate knowledge about digital triadic conversations for the development of student teachers’ practical professional skills. The study was conducted in a distance context for triadic supervision during the final practicum period for student teachers. The analysis of 16 conversations showed that most students had processed the observation documentation, that the students became legitimate participants in the conversations and was given a considerable time to speak. Three themes were identified: students justified their teaching choices, they provided different courses of action, and they identified consequences for their pupils. We found a relation betweenquality in conversations, digital documentation in observation and time for preparation before the triadic supervision. The results implicate that the level of quality in documentation was good enough for reflection on teaching and for students’ legitimate participation.

Bakgrund: Sjukvården är idag i stort behov av personal, tidigare studier visar att många nya sjuksköterskor har för avsikt att lämna yrket, ofta beror detta på stress relaterat till personalbrist. Personalbristen leder också till att det stöd som många nya sjuksköterskor har behov av uteblir eller blir bristfälligt. Behovet att stöd är stort då många nya känner sig oförberedda när de kommer ut i arbetslivet, ofta upplever dem att de saknar praktisk erfarenhet och har ett bristande självförtroende. För att skapa en ytterligare förståelse av nya sjuksköterskors upplevelser relaterat till handledning och stöd, diskuteras fynden mot PatriciaBenners omvårdnadsteori från novis till expert samt mot kärnkompetensen samverkan i team. Syfte: Denna allmänna litteraturöversikt ämnar belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av handledning och stöd under deras första tid som yrkesverksamma. Metod: Som metod har en allmän litteraturöversikt gjorts. Datan har baserats på kvalitativ forskning. Som grund till resultatet har tolv artiklar analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier och underkategorier; Att uppleva ettbehov av stöd med underkategorierna Att uppleva stöd från kollegor och Att uppleva stöd relaterat till handledning, Att utvecklas professionellt, Att uppleva en negativarbetsplatskultur med underkategorierna Att uppleva dåligt bemötande och upplevelsen av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Slutsats: Resultatet visar hur viktigt det är med ett bra stöd och en god handledning i början av karriären för nya sjuksköterskor. I dem fall där stödet och handledningen upplevdes som tillfredsställande framkom flera positiva effekter, i form av ökat professionellt självförtroende, en ökad arbetsglädje samt ökade inlärningsmöjligheter. Detta sammantagetledde till en ökad patientsäkerhet, och en bättre omvårdnad. Vidare visar resultatet även vilkanegativa effekter som uppstår då stödet och handledningen brister. I dessa fa

Syftet med föreliggande erfarenhetsbaserade reflektion är att diskutera handledningsprocessen för uppsatser och självständiga arbeten på grund och avancerad nivå. I fokus står möjligheter, utmaningar och hinder. Texten baseras främst på mina erfarenheter av handledning inom institutionen för idrottsvetenskap (IDV) men tar även stöd i forskning och styrdokument. IDV är en flervetenskaplig institution vilket bidrar till att flera olika vetenskapsteoretiska traditioner samsas. Det leder till diskussioner när handledare har olika uppfattningar om och erfarenheter av forskningsprocessen. Detta kan förstås både som utmaningar, hinder och som möjligheter. Det är emellertid viktigare att vara expert på hantverket att strukturera en uppsats än att vara expert i ett ämne. En central del i handledningsprocessen är handledarens feedback som under-visningsform att utveckla och stärka studenters uppsatsprocess. Detta är nära relaterat till relationer mellan handledare och student, där olika aspekter av relationer och pedagogiskt ledarskap beaktas.

Utifrån egna erfarenheter som handledare i två olika kandidatprogram vid Malmö universitet samt policy-dokument tillhörande dessa program, är syftet med denna artikel att diskutera handledning som en mång-facetterad arbetsallians mellan handledare och handledda. I artikeln utforskas fem olikateman som är relevanta för handledning på grundnivå respektive avancerad nivå: Olika handledarroller, emotionella band mellan handledaren och den handledda, maktförhållanden i handledningsrelationer, gruppseminarier samt feedback. Artikeln visar att handledning innefattar en mängd olika roller och stilar som handledaren kan inneha –roller och stilar som behöver anpassas till varje student och över tid. Av denna anledning behöver handledaren och den handledda kontinuerligt reflektera över olika aspekter av sin arbetsallians för att denna ska nå sin fulla potential.

As higher education is increasingly democratized by broadened recruitment, we can observe a larger proportion of students and faculty who challenge the norms of maleness, heteronormativity and whiteness thathave long characterized academic spaces. In this article, I present previous research and preliminary resultsfrom an ongoing study about doctoral student’s reflections about and experiences of sexual harassment. Thedoctoral students describe that an inclusion in the academic environment is a prerequisite for counteractingharassment and opening career paths for norm-breaking doctoral students. Therefore, the aim of thispresentation of preliminary results is to explore how doctoral supervisors can work proactively to includenorm-breaking doctoral students., I takt med att den högre utbildningen demokratiserats genom breddad rekrytering tar personer som brytermot akademins mansnorm, heteronorm och vithetsnorm allt större plats i den högre utbildningen. Dennatrend syns både i studentgrupper och bland universitetets forskare och lärare. I den föreliggande artikelndiskuteras dels tidigare forskning, dels preliminära resultat från en pågående studie om doktoranders reflektioner och erfarenheter av sexuella trakasserier inom akademin. Doktoranderna själva beskriver själva att eninkludering i den akademiska miljön är en grundläggande förutsättning för att förebygga trakasserier ochöppna karriärvägar för normbrytande doktorander. Därför är syftet med den här presentationen av prelimära