Search

Bakgrund: Utformningen av miljön på särskilda boenden är viktig. När miljön är hemtrevlig,säker och stöttande bidrar den till att öka förutsättningarna för de boende att vara delaktiga iaktiviteter. Den forskning som finns visar att miljön har en stor inverkan på personer meddemens och deras delaktighet i aktiviteter på särskilda boenden. Syfte: Syftet är att undersökafrämjande av delaktighet hos personer med demens genom utformning av miljön på särskildaboenden. Metod: Femton särskilda boenden för personer med demens observerades utifrånREIS-S, ett standardiserat arbetsterapeutiskt instrument. Resultat: De femton boendena hadegod tillgång till lämpliga utrymmen och föremål men vissa boenden behövde arbeta meraktivt för att ge de boende förutsättningar att bli delaktiga i beslutsfattande. Resultatet visadeatt på samtliga boenden blev de boende bemötta på ett empatiskt sätt samt hade tillgång tillpersonal när så önskades. Aktiviteterna skattades högt på flertalet boenden då de varuppskattade och hade ett värde för de boende. Den information som erbjöds på avdelningarnavar inte alltid tillräcklig för att främja egenmakt. Slutsats: Många boenden hade en miljö somgav förutsättningar för att främja delaktighet i aktivitet. De boenden som observeradesbehöver erbjuda de boende information om aktiviteter för att främja deras egenmakt ochautonomi. Utifrån studien framkommer det att boendena behöver utforma utrymmena på ettsådant sätt att de boende ges möjligheter till att utföra aktiviteter. Studiens slutsats är attrekommendationerna kan användas för att bättre utforma boendemiljön på särskilda boenden.

Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.

Detta är en fenomenologisk studie som utgår från ett fall och undersöker hur plattformsskiftet påverkat produktioner riktade till barn. Fallet som undersöks är Sveriges Television (SVT) och vilka anpassningar de har gjort i Barnkanalens produktioner för att behålla sin publik. Studien undersöker hur SVT arbetat för att inte förlora publiken till det ökade antal konkurrenter och vilka utmaningar detta inneburit. De metoder som har använts för att samla in relevant data är kvalitativa intervjuer med fyra olika nyckelpersoner på SVT som arbetar med barnproduktioner samt visuella innehållsanalyser på tre av deras mest framgångsrika och populära produktioner. Syftet med studien är att öka insikterna i vilka anpassningar Barnkanalen gjort, och gör 2019, gällande deras egna produktioner för att kunna tillgodose målgruppens behov i takt med den tekniska utvecklingen av TV-distribution och målgruppens förändrade konsumtionsmönster. Det material som använts för att bygga en teoretisk grund är tidigare forskning inom bland annat medievanor och konsumtionsbeteende samt statistik framtagen av oberoende källor. Resultatet av denna studie tyder på att SVT arbetar proaktivt för den förändring som sker och har genomfört anpassningar för att behålla sin konkurrenskraft på marknaden, något som också gett positiva resultat i form av höga tittarsiffror online. This is a phenomenological study that emanates from a case to investigate how platform shifts have affected children's television production. The case that is studied is Sveriges Television (SVT) and what adaptations they have made to their own children's productions in order to maintain their audience. The study investigates how SVT has been working to retain their audience from the increasing number of competitors and the challenges they face doing so. The methods that have been used to collect pertinent data are qualitative interview with four key people at SVT, who work with children's productions, and visual content analysis of their three most popular and successful productions. The purpose of the study is to give insight into Barnkanalen's adaptations, both past and ongoing, regarding their own productions in order to satisfy the target group's needs; as the technical evolution of TV-distribution and ever-changing consumer behaviour. The data that has been used to build a theoretical foundation is prior research within habits of media and consumption behaviour. As well as statistics produced by independent sources. The results of this study shows that SBT is working proactively for the change taking place and has adapted to maintain their competitiveness on the market, something that has also been paying off in form of high viewing rates online.

Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien. Observationerna är gjorda med videokamera under två dagar på en förskola, där tolv flickor och nio pojkar var delaktiga. Videoobservationer har gjorts för att se vad barnen leker på förskolan samt att se vad de leker i köns- homogena samt heterogena grupper. Resultatet visar att när barnen leker i könshomogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial. Även när barnen leker i könsheterogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial, som anses vara en traditionell pojkleksak. När barnen leker i könsheterogena grupper förekommer det en del rollekar. Utifrån resultatet söker flickorna kontakt med pedagogerna i större utsträckning än vad pojkarna gör. I barnens lek förekommer uppmärksamhetssökande, framför allt från pojkarna och den riktar sig till det motsatta könet. Uppmärksamhetssökandet kan tolkas som antingen en form av kontaktssökande eller en form av makt.