Search

Objective: Although physical activity is an evidence-based intervention that reduces disease-related symptoms and comorbidity in rheumatoid arthritis (RA), the effect of physical activity on self-reported function and quality of life (QoL) has not yet been analyzed. The present study synthesizes the evidence for the effectiveness of physical activity on QoL and self-reported function in adults with RA, spondyloarthritis (SpA), and psoriatic arthritis (PsA). Methods: The databases PubMed, Embase, CINAHL, and Cochrane Central Register of Controlled Trials (CENTRAL) were searched to identify relevant randomized controlled trials (RCTs). Screening, risk of bias assessment (using the RoB 2.0 tool), and data extraction were independently performed by 2 or more of the authors. Meta-analyses were conducted with a random-effects model. Results: Systematic review included 55 RCTs, and meta-analysis included 37 RCTs. Of the 55 studies included, 76%, 20%, and 4% were designed to investigate RA, SpA, and PsA, respectively. In the RA studies, effects of physical activity on QoL and function were found compared to the group of inactive controls; no effects were found compared to the group of active controls. In the SpA studies, the effects of physical activity on QoL were in favor of the control group. Effects of physical activity on function were found compared to the group of inactive controls and sustained in fatigue and pain when compared to the group of active controls. In the PsA studies, no effects on QoL were found, but effects on function were noted when compared to the group of inactive controls. The effect size was below 0.30 in the majority of the comparisons. Conclusion: Physical activity may improve QoL and self-reported function in individuals with RA, SpA, and PsA. However, larger trials are needed, especially in SpA and PsA.

Studier visar att patienter värdesätter att få vara delaktiga i sin egen rehabilitering men att detta sällan sker i den grad som patienterna vill. Att teamsamverkan är viktigt för att nå mål och hitta strategier är också belagt, liksom att det finns flera hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbete i en organisation.Syftet med förbättringsarbetet var att skapa förutsättningar för ökad delaktighet för patienterna och anhöriga genom ökat medbeslutande i patientens egen och/eller den anhöriges rehabiliteringsmål för patienten.Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av hindrande och stödjande faktorer för förbättringsarbetet hos de personer som på något sätt varit involverade i förbättringsarbetet på mikro-, meso- eller makronivå.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell. ”Nutid, önskat läge, hinder, resurser, agera (NÖHRA)” användes också som modell i initialskedet i förbättringsarbetet.Studien utgick från kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen bestod av intervjuer och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Förbättringsarbetets resultat visade att det nya arbetssättet skapade medbeslutande, men underlaget var litet. Studiens resultat utmynnade i tre kategorier; synen på förbättringsarbete, organisatoriska förutsättningar och organisationens mänskliga kontext. Totalt åtta subkategorier identifierades under dessa kategorier. Processen kring förbättringsarbetet var komplex. Studien visar på de hinder som gjorde att förbättringsarbetet inte blev som planerat. En tydlig struktur för delaktighet i den egna rehabiliteringen kan öka förutsättningarna för göra den mer personcentrerad. Patientunderlaget var dock för litet för att stärka detta antagande kvantitativt.

Målet med uppsatsen har varit attsammanställa en tematisk analys av argument för varför människor väljer att bosätta sig på landsbygden i en lågpendlingskommun. Detta har jag gjort genom att intervjua boende i en landsbygdsort i en lågpendlingskommun i Östergötland. 8 personer har blivit intervjuade för att höra deras argument för att bo på landsbygden. Alla av dem jag intervjuat har erfarenhet av att bo i staden, Norrköping och/eller Stockholm i olika grad. Jag har analyserat argumenten med hjälp av litteratur som tolkar landsbygdsboende kontra boende i staden. I uppsatsen går jag igenom ämnen så som: eget utrymme, naturen, trygghet, ekonomi, stress, avstånd, barriärer samt socialt liv. Studien har visat att det finns många olika aspekter som spelar in när man väljer att flytta till landet. De olika informanterna har haft olika anledningar för att flytta men likande åsikter om vad som är det bästa eller viktigaste med landsbygdsboende. De huvudsakliga argumenten för att bo på den här specifika landsbygdsorten är: för att det är naturnära, för att familj finns nära, för att man kan ha hus med tomt billigare än i staden, för att det är lugnare och mer fridfullt än i staden och för att det är bättre för barnen att växa upp på landet. De viktigaste argumenten som informanterna framfört har styrkts i olika delar av litteraturen. Det har även framkommit under arbetet att SCB:s definition av vad statistisk landsbygd är, är missvisande. Att SCB beskriver landsbygd som allt som inte räknas till tätorter, blir missvisande. Tätort är inte, och har aldrig varit, motsatsen till landsbygd., The aim of this essay has been to compile a thematic analysis of arguments for why people choose to settle in the countryside in a low-commuting municipality. I have done this by interviewing residents in a rural area in a low-commuting municipality in Östergötland. 8 people have been interviewed to hear their arguments for living in the countryside. All of those I interviewed have experience of living in the city, Norrköping and/or Stockholm in different amounts. I have analysed the arguments with the help of literature that interprets rural living versus city living. In the essay I go through topics such as: a person’s own space, nature, security, finances, stress, distance, barriers and social life. The study has shown that there are many different aspects that come into play when choosing to move to the country. The different informants have had different reasons for moving, but similar opinions about what is the best or most important thing about living in the countryside. The main arguments for living in this specific rural area are: because it is close to nature, because family is close, because you can have houses with land cheaper than in the city, because it is quieter and more peaceful than in the city and because it is better for children to grow up in the countryside. The most important arguments put forward by the informants have been substantiated in various parts of the literature. It has also emerged during the work that SCB:s definition of what a statistical countryside is, is misleading. That SCB describes rural areas as everything that is not counted as “tätorter” (areas of a certain density, with a minimum of 200 people) is misleading. “Tätorter” are not, and never have been, the opposite of rural areas.

Background: Sexual health needs are insufficiently met for persons living with rheumatological diseases and it is necessary to create better ways to meet these needs.Objective: To co-create a working model to improve sexual health for persons living with rheumatological diseases, that can be used by rheumatological teams in regular rheumatology practice.Design: This study applied a co-creation design with three key features: 1) it took a systems perspective with emergent multiple interactive entities; 2) the research process was viewed as a creative endeavour with strong links to design, while human imagination and the individual experience of patient and staff were at the core of the creative design effort; 3) the process of the co-creative efforts was as important as the generated product.Results: A model defining the role of the patient, the professionals, and the team in optimizing sexual health for persons living with rheumatological diseases was co-created. The model can be seen as a practice guideline, which includes the support needed from and to each participant in the process of promoting sexual health, while being within the professional scope of the professionals’ knowledge and capacity, and in line with the needs of the persons living with rheumatological diseases.Discussion and Conclusions: The co-creative work process identified crucial factors in promoting sexual health, resulting in a useful model for patients, professionals and teams. Co-creation was experienced to be a useful research design to improve rheumatological care, through valuing and using the competence of all research members equally.

Purpose: The aim of was to identify and illustrate in what situations and with what qualities people with early RA experience participation in every day’s life. Methods: 59 patients (age 18-63 years) were interviewed; 25 men and 34 women. Content analysis was used to identify meaning units which were sorted based on type of situations described and later on, categories based on quality aspects of participation were developed. Results: Participation was described as: 1. being part of a group, where a sense of belonging arose. 2. In doing activities with others for example at work or in leisure. 3. When sharing everyday chores and responsibilities for example in domestic duties. 4. When experiencing influence on actions such as when being asked for opinions on how to conduct a specific task. 5. When having the possibility to give direction of goals in rehabilitation, or elsewhere. 6. When sharing decision making and experiencing a high degree of influence in the situation. Conclusions: Participation from an individual’s perspective is about belonging and having influence that mediates a positive feeling of being included and that you matter as a person. The results are important when using participation as a goal in clinical care. It’s important to expand participation beyond the definitions in ICF and guidelines to include the patients’ socio-emotional participation in order to promote health.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts. Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna. Resultatet från intervjuerna visar att kommunikation mellan förskollärare enligt dem själva har stor betydelse för hur konflikter ter sig och hur konflikter hanteras. Personliga egenskaper hos förskollärarna upplevs ha betydelse för konfliktens uppkomst och hantering. Slutsatser som kan dras av studien är att förskollärarna är medvetna om att det förekommer konflikter och olika positioner inom deras arbetslag och att barnen kan påverkas av det på olika sätt genom att återspegla konflikten i olika beteenden enligt förskollärarna.