Search

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och, In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed

Snabbmatsrestauranger har svårt att hålla en bra lagerstyrning på grund av föråldrade inventeringsmetoder. Där manuell inventering sker varje dag för att kontrollera vad som finns i lager. Detta är en tidskrävande process som kräver arbetskraft att utföra. Det uppstår ofta fel i lagersaldo på grund av manuell kontroll, då det handlar om många varor på en liten yta och med en hög lageromsättningshastighet. I andra lagermiljöer används vägning som inventeringsmetod för att underlätta lagerstyrningen. Syftet med denna studie är att undersöka om vägningen är en lämplig metod för att kontrollera lagersaldo i små manuella lager med hög omsättningshastighet hos snabbmatsrestauranger. En empirisk studie genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer. Två snabbmatsrestauranger var inblandade, där fyra personer intervjuades, alla respondenterna jobbade inom forskningsområdets specifika lagermiljö och har hand om lagerstyrningen för dessa lager. Två forskningsfrågor besvarades utifrån intervjuerna, vilket bidrog till att uppfylla syftet med studien. En innehållsanalys utfördes på den empiriska datan som samlades in från intervjuerna, för att underlätta bearbetningen av datan och få ut information som kan besvara forskningsfrågorna och syftet med studien. Tidigare forskning visar att vägning är en användbar metod för att kontrollera lagersaldo. Den empiriska studien gav en bättre uppfattning om tekniken skulle kunna användas i små manuella lager med hög omsättningshastighet hos snabbmatsrestauranger. Där svarade respondenterna att denna lagermiljö inte är anpassad för att kunna införa ett fungerande vägningssystem som kan ge ett korrekt lagersaldo. Då det finns många hinder som kan uppstå med att implementera ett fungerande vägningssystem. Ett hinder är att det förvaras många olika artiklar i lagret på en liten yta, vilket leder till problem vid vägningen av varorna. Att det skulle vara svårt att kunna urskilja alla olika artiklar och få ett korrekt vägningsresultat. Ur int, Today, fast food restaurants find it difficult to maintain good inventory management due to outdated inventory methods. Where manual inventory takes place every day to check what is in stock. This is a time-consuming process that requires manpower to perform. There are often errors in the stock balance due to manual control, as it involves many goods in a small area and with a high stock turnover rate. In other warehouse environments, weighing is used as an inventory method to facilitate inventory control. The purpose of this study is to investigate whether weighing is a suitable method for controlling inventory balance in small manual warehouses with high turnover rates in the fast foodindustry. An empirical study was conducted in the form of semi-structured interviews. Two fast food restaurants were involved, where four people were interviewed and all the respondents worked within the specific warehouse environment of the research area and are in charge of inventory control for these warehouses. Two research questions were answered based on the interviews, which contributed to fulfilling the purpose of the study. A content analysis was performed on the empirical data collected from the interviews. To facilitate the processing of the data and obtain information that can answer the research questions and the purpose of the study. Previous research shows that weighing is a useful method of controlling inventory balance. The empirical study gave a better idea of whether the technology could be used in small manual warehouses with a high turnover rate. There, the respondents answered that this warehouse environment is not necessarily adapted to be able to introduce a functioning weighing system that can provide an accurate inventory balance. As there are many obstacles that can arise in implementing a functioning weighing system. An obstacle is that many different articles are stored in the warehouse on a small surface, which leads to problems when weighing the goods.

I denna uppsats analyseras utbredningen av fornlämningar i Mälardalen och deras förhållande till miljö och geologi, med fokus på att hitta okända fornlämningar med hjälp av digitala verktyg. Kulturmiljöregistret baserat på inventeringar genomförda över tid studeras. Verktygen GIS och MaxEnt beskrivs, samt deras användning för arkeologiska landskapsstudier. De används för analys av fornlämningarnas spridningsbild. Ett antal lämningskategorier valdes ut för analys, och resultaten jämförs med tidigare forskning. Arkeologi och statistik kombinerat med naturvetenskapliga metoder används för att skapa modeller av okända lämningar som kan användas för att försöka återfinna dessa genom historiska kartor, LiDAR eller med geofysik. Spridningsmönster av figurristningar från bronsåldern påvisas ha en stark korrelation till bergarten kvartsarenit, en upptäckt som kan leda till nya tolkningar av lämningskategorin och landskapsutnyttjandet i Uppland. Uppsatsen visar på modeller och tekniker för landskapsanalys som kan vara användbara för att identifiera tidigare okända mönster och bättre förstå förhistoriska landskap samt för att skapa en brygga till framtida arkeologisk forskning med stöd av AI, drönare och stora datamängder., In this paper, the distribution of ancient remains in the Mälardalen and their relationship to the environment and geology is analysed, focusing on finding unknown ancient remains using digital tools. Kulturmiljöregistret created from inventories carried out over time is studied. The tools GIS and MaxEnt are described, as well as their use for archaeological landscape studies and for analysis of distribution patterns of ancient remains. A number of categories of remains were selected for analysis, and the results were compared with previous research. Archaeology and statistics combined with natural science are used to create models of unknown remains for recovering them with the aid of historical maps, LiDAR or geophysics. Distribution patterns of figure carvings from the Bronze Age are shown to have a strong correlation to the rock type quartz arenite, a discovery that can lead to new interpretations of this category of remains and the landscape utilization in Uppland. The paper shows models for landscape analysis which can be useful for identifying previously unknown patterns and for better understanding of prehistoric landscapes, as well as to create a bridge to future archaeological research supported by AI, drones and large data sets.

Våtmarker är ett av de mest hotade ekosystemen globalt sett till följd av mänskliga aktiviteter (Fluet-Chouinard 2023). De spelar en viktig roll i bevarandet av biologisk mångfald samt att de motverkar klimatförändringar och är därmed viktiga för att uppnå de globala hållbarhetsmålen (Erwin 2009, Ramsar Secretariat 2016). En stor del av alla hotade arter i världen förekommer i våtmarker (Ramsar Secretariat 2016). Rikkärr är en typ av våtmark som karakteriseras av hög artmångfald samt en jordmån rik på mineraler. Rikkärr står idag inför många hot på grund av mänskliga aktiviteter vilket är orsaken till naturtypens otillfredsställande bevarandestatus i stora delar av Sverige (Naturvårdsverket 2019). Detta arbete kommer att fokusera på sju rikkärr i Melleruds kommun i Dalsland. Dessa sju rikkärr valdes ut eftersom de endast blivit bristfälligt inventerade tidigare eller till och med saknade tidigare inventeringar. Syftet med arbetet var att skaffa en bättre kunskap om klassificering och bevarandestatus för de lokaler som studerats. Inventeringen genomfördes under sommaren 2023. Under fältbesöken gjordes en provruteinventering som kompletterades av en fri vandring genom lokalen. I varje provruta noterades alla arter av kärlväxter, vegetationshöjd samt markfukten. Alla lokaler besöktes två gånger för att täcka både tidiga och sena kärlväxter samt notera eventuella skillnader i vegetation och miljön. Vissa av arterna som noterades under inventeringen utgjorde rikkärrsindikatorer (Naturvårdsverket 2017). Dessa arter användes i studien för att identifiera vilka av de inventerade lokalerna som möjligen kunde klassas som rikkärr. Metoderna som användes under dessa inventeringar bestod av en kombination av slumpmässigt utlagda provrutor och en fri vandring och denna kombination fanns vara användbar under inventeringar i dessa i heterogena habitat. Resultatet av kärlväxtinventeringen visade att det inte förekom tillräckligt med rikkärrsindikatorer för att klassa någon av de sju

Den biologiska mångfalden i skogen minskar. För att Sverige ska nå dagens miljömål “Levande skogar” och “Ett rikare växt och djurliv” behöver skogsområden med höga naturvärden bevaras och ges möjlighet att utvecklas. I Götaland är ädellövskog en av de biotoper som hyser flest hotade arter. År 1987 genomfördes en ädellövskogsinventering i Uddevalla kommun. Denna är en grundläggande del i dagens kartläggning av kommunens naturvärden, trots att det hänt mycket inom naturvården och inventeringsmetodiken sedan dess. . I detta arbete återinventerades 16 slumpvis utvalda bestånd från tidigare inventering i kommunen. Detta för att se hur dåtidens bedömningar av naturvärden stämmer överens med dagens, samt för att se vad som har hänt i bestånden över tid. Resultaten visade att mer än hälften av de återinventerade bestånden fick en ändrad naturvärdesklassning. Flertalet av dessa bestånd hyser högre värden än vad som dokumenterades i tidigare inventering. Jämförs resultaten med den senaste sammanställningen av kommunens kända naturvärden år 2020 stämmer resultaten bättre överens. Samtidigt visar min undersökning att fler bestånd hyser högre naturvärden än sammanställningen, samt att vissa obemärkt har förlorat värden i och med mänskliga ingrepp som mindre avverkningar. Bestånden som ökat i klassning bestod helt eller delvis av ekskog och det var främst förekomst av naturvårdsarter av mossor och lavar som bidrog till de höjda klassningarna. Detta arbete visar att en helt ny ädellövskogsinventering med uppdaterad kunskap om naturvårdsarter och spridningsbiologi vore önskvärt för att få ett mer korrekt underlag över kommunens naturvärden. Genom att lokalisera värdefulla bestånd kan dessa bevaras, skyddas och utvecklas.

Ljungheden i Sverige är ett landskap som gått från att prägla det Halländska landskapettill att nu finnas som rester längsmed kusten och inåt land. Den unika flora som ärknuten till dessa hedar är nu hotade. Ljungheden idag sköts med bränning och bete ochman strävar efter att ha en mosaikartad skötsel.Hagön är ett naturreservat som ligger söder om Halmstad och är ett av de mest artrika iHalland med höga naturvärden.I denna rapport undersöks effekterna av skötselåtgärderna bete och ljungbränning påvegetationen i naturreservatet Hagön genom att jämföra tre olika ljungsuccessioner medvarandra. Även en kartläggning av Ljungögontröstens och Kärrknipprotens utbredning ireservatet görs efter intresse från Halmstad kommuns sida.Inventeringen gjordes genom att kartlägga ljungens höjd med ögonmått och därefterdela in den i zoner efter ljunghöjd. En låg, medel och hög zon. Därefter inventeradeszonerna i två gånger två meters rutor som slumpades ut på respektive zon.Skillnader mellan arter, ljunghöjd och täckningsgrad ljung mättes och resultatet visadeatt det fanns en skillnad mellan zonerna. Ingen skillnad fanns mellan antal arter ochljunghöjd eller mellan antal arter och ljunghöjd i zon 1 (låg) och zon 2 (medel), men izon 3 (hög) fanns en negativ korrelation mellan täckningsgrad av ljung och artantal.Ljungögontröst inventerades i reservatet och hittades längs med sanddynerna och längrener i reservatet. Kärrknipprot fanns mest i den södra inhägnaden där jag uppmätte 5-7fröställningar per kvadratmeter.Artantalet var lägst i zonen med mest ljungtäckning (zon 3) medan artantalen i låg- ochhögzonerna var betydligt högre.Det kan förklaras med att det efter bränning skapas blottor för örtväxter att gro ochfrodas ett tag innan ljungen kommer tillbaka.

Invasive alien plant species are a major threat to biodiversity, and they have the ability to quickly disperse to new areas and change ecosystems. Human impact is one of the main causes of spread of invasive species since most species are spread through trade and transport and through horticulture. Islands can be particularly sensitive to invasive species as they often have a lower resilience than ecosystems on the mainland. The Hällaryd archipelago is a compact island group in the Baltic Sea off Karlshamn in Blekinge, Sweden. The purpose of the study is to investigate what affects the presence of invasive species on the islands, i.e., whether the size of the island, distance from the mainland, number of habitats or whether human influence has any significant effect on the diversity of invasive species, and if there is any preference for which habitat the invasive species are found in. During the summer of 2023, 18 islands in Hällaryd archipelago were surveyed, where the distribution and diversity of invasive species were investigated. The results show that human impact has a large effect on invasive species since inhabited island had higher diversity and effective species number of invasive plants than uninhabited islands. Distance from the mainland had no effect on the presence of invasive species, but larger island had higher diversity of invasive plants, but not higher effective species numbers. Islands with more habitat types had both higher diversity and effective species numbers and there was also a preference for which habitat the species were found in. The inhabited islands had a much higher numbers of horticultural plants than the uninhabited islands which mostly had species that disperse via wind, water and through birds. The study shows that there is a large difference in the diversity and distribution of invasive plants in the Hällaryd archipelago between island types and that the people living on the islands have a large responsibility, but even the un, Invasiva främmande växtarter är ett stort hot mot den biologiska mångfalden, och de har förmåga att snabbt sprida sig till, och förändra ekosystem. Mänsklig påverkan är en av de främsta orsakerna till spridningen av invasiva arter, och de flesta arterna sprids genom handel och transport eller genom hortikultur. Öar kan vara särskilt känsliga för invasiva arter då dem ofta har lägre motståndskraft än ekosystem på fastlandet. Hällaryds skärgård är en kompakt ö-grupp i Östersjön utanför Karlshamn i Blekinge, Sverige. Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar förekomsten av invasiva arter på öarna, dvs. om storlek på ön, avstånd från fastlandet, antal habitat eller om mänsklig påverkan har någon signifikant effekt på mångfalden av invasiva arter, och om det finns någon preferens för vilket habitat de invasiva arterna påträffas i. Under sommaren 2023 inventerades 18 öar i Hällaryds skärgård, där både invasiva arter, deras utbredning och mångfald undersöktes. Resultaten visar att mänsklig påverkan har en stor inverkan på invasiva arter, dvs. att de bebodda öarna hade högre mångfald och effektivt artantal av invasiva arter än de obebodda öarna. Avstånd från fastlandet hade ingen påverkan på förekomsten av invasiva arter men större öar hade högre mångfald av invasiva arter, dock inte högre effektivt artantal. Öar med fler habitattyper hade både högre mångfald och effektivt artantal och det fanns även en preferens för vilket habitat arterna påträffades i. På de bebodda öarna fanns ett mycket högre antal trädgårdsväxter än på de obebodda öarna som mestadels hade arter som sprids via vind, vatten och genom fåglar. Studien visar att det finns en stor skillnad i mångfald och utbredning av invasiva växter i Hällaryds skärgård mellan ö-typerna och att de boende på öarna har ett stort ansvar, men även de obebodda öarna behöver tillsyn och övervakning.

Life on Earth is currently experiencing a sixth species extinction, where urbanization, as one of the main driving forces, fragments and causes losses of near-urban habitats. At the same time, a rich variety of habitats can be found in urban landscapes that may harbour biodiversity. Knowledge of how urban ecosystems develops over time is fundamental for application of relevant nature conservation measures that promote species richness. This study aims to shed light on the importance of age in urban residential yards for the species richness of native herbaceous plants and of birds. The study was carried out in Linköping during the summer of 2023, and it included surveys of native herbaceous plants and birds in three area types (natural area, old and young residential yards). In total, 114 species of native herbs and 34 species of birds were found. Sites in the natural area had (mean ± SE) 25,8 (± 1,8) and 6,6 (± 0,7) species of plants and birds respectively, whereas the corresponding values for old residential yards were 23,2 (± 1,2) and 5,7 (± 0,5) and for young residential yards 19,9 (± 1,3) and 3,3 (± 0,7). Jaccard's coefficient showed that the largest proportion of shared species occurred between ‘old’ and 'young' residential yards. Overall, the results of my study showed some support for my prediction that age of residential yards is important for species richness of native herbaceous plants and birds. The results indicate that urban environments (old and young residential yards) harbour a selection of species that can withstand anthropogenic disturbance., Livet på jorden upplever ett sjätte artutdöende där urbaniseringen, som en av de främsta drivkrafterna, fragmenterar och orsakar förluster av stadsnära habitat. Samtidigt finns en rik variation av livsmiljöer i stadslandskap som hyser en biologisk mångfald. Kunskap om hur urbana ekosystem utvecklas över tid är grundläggande för tillämpning av relevanta naturvårdsåtgärder i staden som främjar artrikedom. Denna studie syftar till att belysa betydelsen av urbana bostadsgårdars ålder för artrikedomen hos inhemska örtartade växter och fåglar. Studien genomfördes i Linköping under sommaren 2023 och omfattade inventeringar av inhemska örtartade växter och fåglar i tre områdestyper (naturområde, äldre och unga bostadsgårdar). Totalt hittades 114 arter av inhemska örter och 34 arter av fåglar. Naturområdet hade (medelvärde ± SE) 25,8 (± 1,8) respektive 6,6 (± 0,7) arter av växter och fåglar, medan motsvarande värden för äldre bostadsgårdar var 23,2 (± 1,2) och 5,7 (± 0,5) och för unga bostadsgårdar 19,9 (± 1,3) och 3,3 (± 0,7). Jaccards koefficient visade att den största andelen överlappande arter förekom mellan ’äldre’ och ’unga’ bostadsgårdar. Sammantaget visade resultaten av min studie ett visst stöd för min förutsägelse att bostadsgårdarnas ålder är av betydelse för artrikedomen hos inhemska örtartade växter och fåglar. Resultaten tyder på att stadsmiljöer (äldre och unga bostadsgårdar) hyser ett urval av arter som tål antropogena, av människan orsakade, störningar.

Den biologiska mångfalden minskar globalt och ett av de största hoten utgörs av invasiva främmande arter. Natura-2000 området Fylleån, Halland, huserar en av de största svenska populationerna av gul skunkkalla (Lysichiton americanus). Arten utgör ett hot mot de naturvärden som finns i Fylleån och är subjekt för extensiva behandlingsarbeten i området för att motarbeta växtens effekt på ekosystemet. Det finns i dagsläget ingen evidens för att behandlingsmetoderna som presenteras av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens metodkatalog har effektivitet i svenska vattendrag. Målet med min studie är att undersöka effektiviteten av mekanisk uppgrävning samt ytlig hetvattensbehandling som behandlingsmetoder för gul skunkkalla. Jag undersöker även lämpligheten för användandet av övriga metoder presenterade av metodkatalogen och metoderna hetvattensbehandling och fröställningsborttagning som inte listats i metodkatalogen men som testas av myndigheter i viss utsträckning. Den första delen av studien genomförs som jämförelsestudie mellan områden som behandlats i olika grad med mekanisk grävning och hetvattenbehandling för att bestämma metodernas effektivitet. Den andra delen av min studie var att genom en litteraturgenomgång med metodkatalogen som utgångspunkt avgöra lämpligheten på och reflektera över metoderna samt reflektera över metodernas lämplighet att användas civilt. Min slutsats är att mekanisk grävning ger minskande populationer och signifikanta skillnader i individantal, förutsatt att behandlingen utförs rätt och konsekvent. Jag resonerar att andra behandlingsmetoder kan påverka mer organismer än vad man avsett och att de därför är olämpliga att bruka i Fylleån. Jag diskuterar vad jag anser är rimligt idéellt arbete i nuläget samt framtida potential och behovet av information i rätt kanaler., Biodiversity is decreasing globally and one of the biggest threats is invasive alien species. The Natura-2000 area Fylleån, Halland, houses one of the largest Swedish populations of the American skunk cabbage (Lysichiton americanus). The species poses a threat to the natural values ​​found in Fylleån and is subjected to extensive treatment to counteract the plant's effect on the ecosystem. There is currently no evidence for the effectiveness of the treatment methods presented by Naturvårdsverket and Havs- och vattenmyndighetens method catalog in Swedish watercourses. The goal of my study is to investigate the effectiveness of mechanical excavation and superficial hot water treatment as treatment methods for American skunk cabbage, along with hot water treatment and seed stand removal which are not listed in the method catalog but are tested by authorities to a certain extent. Through a comparative study between areas treated to varying degrees with mechanical digging and hot water treatment, I determine the effectiveness of the methods. The second part of my study was to try to determine the suitability of and reflect on the methods, as well as reflect on the suitability of the methods for civilian use through a literature review using the method catalog as a starting point. My conclusion is that mechanical digging produces declining populations and significant differences in found individuals, provided the treatment is carried out correctly and consistently. I reason that other treatment methods can affect more organisms than intended, and that they are therefore unsuitable for use in Fylleån.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i samarbete med Skara stift genomfört en analys för att ta reda på var det finns sandiga och grusiga marker på stiftets mark. Dessa marker kan ha potential som livsmiljö för gaddsteklar och andra vilda pollinatörer. Under 2022 har Calluna AB fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering i fyra lokalområden i Jönköpings län som ligger på mark som tillhör Skara stift. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Varje lokal har besökts vid ett tillfälle under juli 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning och visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (till exempel blomflugor) har dokumenterats. Totalt dokumenterats 100 insektsarter, där 51 arter var gaddsteklar, 18 arter var fjärilar, 19 arter var tvåvingar och de resterande 12 arterna var skalbaggar. En rödlistad art noterades under inventeringen. På den artrikaste lokalen påträffades 25 gaddstekelarter och på den artfattigaste lokalen noterades 15 arter av gaddsteklar. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna. Dessutom bedöms vilka av lokalerna som är av sådant naturvärde att fördjupade inventeringar kan vara motiverade.

Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag av Länsstyrelsen i Jönköpings län att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i VIP-projekt Emådalen, vilket omfattade sex lokalområden i Vetlanda kommun. VIP står för ”vilda pollinatörer”. Syftet med inventeringen var att undersöka vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Alla lokalområden har besökts vid sammanlagt tre tillfällen under maj-augusti 2022. All fältinventering har genomförts genom håvning samt visuella observationer. Huvudfokus har legat på att eftersöka och inventera gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa grupper av tvåvingar (exempelvis blomflugor och svävflugor) har artbestämts och dokumenterats. Totalt dokumenterades 198 insektsarter under inventeringen. Av dessa utgjorde 111 arter steklar, varav 108 arter var gaddsteklar. I övrigt noterades 38 arter av fjärilar, 34 arter av flugor samt 15 arter av skalbaggar. Tio rödlistade arter påträffades under inventeringen. Dessutom noterades även ett flertal andra insekter som har varit rödlistade tidigare eller som är intressanta av andra skäl, exempelvis att de är ovanliga eller ställer höga krav på sin livsmiljö. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna.

I Jönköpings län pågår sedan år 2020 regional miljöövervakning av gaddsteklar. Genomförandet av den regionala miljöövervakningen av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer under åren 2020 – 2022 är möjlig att genomföra med anledning av regeringens satsning på vilda pollinatörer. Inventeringen följer den metodik som utarbetats inom den regionala miljöövervakning av gaddsteklar som pågått i Västra Götalands län sedan år 2010. Under år 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra den regionala miljöövervakenningen av gaddsteklar i Jönköpings län. Uppdraget har bestått av att genomföra inventering med färgskålar, samt att registrera blombesökande insekter vid pollinatörsslingor med 500-metoden, inom totalt tio ekorutor spridda i länet. Syftet med övervakningen är att på sikt kunna se trender för förekomster av gaddsteklar och vilda pollinatörer i länet. Färgskålsinventeringen resulterade i fynd av totalt 1202 gaddstekelindivider av sammanlagt 142 arter. I genomsnitt påträffades 35 arter och 120 individer på de undersökta lokalerna. Inga rödlistade arter noterades i färgskålarna, men däremot påträffades ett flertal naturvårdsintressanta arter, vilka är intressanta antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade. Inventeringen med pollinatörsslingorna resulterade i fynd av 1 050 blombesökare av 122 taxa. I genomsnitt noterades 105 individer och 28,2 arter längs pollinatörslingorna. Längs pollinatörsslingorna noterades sex rödlistade arter. Dessutom påträffades flera ovanliga och/eller naturvårdsintressanta insekter längs pollinatörsslingorna. I rapporten görs jämförelser av årets resultat med inventeringsresultatet från de föregående åren (2020–2021). Om miljöövervakningen får pågå under lång tid så kan den bli en mycket värdefull indikator på tillståndet för gaddsteklar i länet.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har valt ut tolv av länets fornvårdsområden som ligger på eller i nära anslutning till sandiga marker. Fornvårdsområdena utgörs av gravfält, rösen, domarringar eller slottsruiner och hävdas antingen med bete eller slåtter. Under 2022 har Calluna AB haft i uppdrag att genomföra en inventering av gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i dessa tolv fornvårdsområden. Syftet med inventeringen var att få reda på vilka gaddsteklar och andra vilda pollinatörer som finns i dessa områden. Inventeringen genomfördes med färgskålar och frihåvning på varje lokal. Totalt konstaterades 165 insektsarter på lokalerna. Av dessa var 115 arter gaddsteklar, varav 73 arter (63 %) utgjordes av olika bin. De resterande arterna bestod av fjärilar och flugor, med 28 respektive 22 påträffade arter. Totalt påträffades sex rödlistade arter under inventeringen: bryngökbi Nomada opaca, ängsmetallvinge Adscita statices, svävflugedagsvärmare Hemaris tityus, sexfläckig bastardsvärmare Zygaena filipendulae, klubbsprötad bastardsvärmare Z. minos samt mindre bastardsvärmare Z. viciae (samtliga NT). Utöver de rödlistade arterna påträffades även flera arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de har ett värde som indikatorarter för artrika miljöer eller för att de är ovanliga eller sällan rapporterade. Den lokal där flest gaddstekelarter noterades var Uppåkra i Sävsjö med 44 konstaterade arter. Därefter kom Kejsarkullen i Nässjö kommun och Nystorp i Eksjö kommun, med 40 respektive 34 gaddstekelarter. I rapporten beskrivs alla inventerade lokaler och förslag ges även på möjliga skötselåtgärder för att gynna pollinatörer på lokalerna.

Denna uppsats undersöker hur Smålands studentnation i Uppsala använder och förmedlar sin samling av inspektorsporträtt. Samlingen består av tjugofyra porträtt med motiv utförda i matchande kompositioner. Porträtten undersöks både utifrån sina fysiska och immateriella värden, vilket har varit viktigt för att förstå samlingen som helhet. Samlingens fysiska skick fastslås genom en tillståndsbedömning, vilken visade att majoriteten av porträtten har allvarliga skador i form av revor, sprickor och utbuktningar. Vidare dokumenteras porträttens motiv och historiska bakgrund i en katalog. Dokumenteringen av porträtten visade att det bara var sexton av tjugofyra porträtt som föreställde faktiska inspektorer. De övriga åtta porträtten föreställde istället kända smålänningar och meriterade förebilder. Uppsatsen har vidare undersökt samlingen som ett kommunikationsverktyg mellan nationen och dess besökare, vilket visade att inspektorsporträtten kommunicerade budskap om makt och identitet genom utvalda symboler, attribut och kompositioner., This essay examines how the studentnation Smålands nation in Uppsals uses and conveys it’s collection of inspector portraits. The collection consists of twentyfour portraits with matching motives,. The portraits are examined based on both their physical and immaterial values, which has been important to understand the portraits as a collection. The physical condition of the collection was determined through a condition assessment, which showed that a majority of the portraits have serious damages in the form of tears, cracks and bulges. The motifs and historical backgrounds have been cataloged due to a stocktaking., wich showed that only sixteen portraits actually depicted inspectors. The other eight portraits depicted instead well-known Småland-residents and meritorius role models. The essay also examined the collection as a tool for communication between the nation and it’s visitors, showing that the inspector portraits communicated messages of power and identity through well-selected symbols, attributes and compositions.

Projektet utgår ifrån en social och strukturell inventering i Nynäshamns stad, där resurser och behov sammanlänkas för ett förbättrat samspel i stadskärnan. Med syfte att förbättra möjligheterna för utbildning i staden undersöks Folkets Hus Nynäshamn och ett intilliggande parkeringshus som en rumslig och organisatorisk resurs åt Campus Nynäshamn, som i sin tur agerar som en social resurs åt Folkets Hus som har ett minskande besöksantal. Kärnan i projektet utgår ifrån att se både befintliga rumsligheter och strukturer som förstahandsresurs, för att sedan komplettera dem för att öka funktionalitet och användbarhet. Förslaget är placerat ovanpå det befintliga parkeringshuset vid Banantorget och kopplas samman med Folkets Hus via en gångbro. Förslaget ger nya utbildningslokaler som dagtid kan användas av Campus Nynäshamn, och därmed ge besökare och mångfald till Folkets Hus, och kvällstid av Folkets Hus för föreningsverksamhet och som demokratiskt rum. Målet är ett nytt bildningscenter som både förbättrar den låga utbildningsnivån i kommunen och aktiverar de sovande resurserna kring Banantorget.

Med flest kända fyndplatser i världen av den globalt rödlistade vårsvampen bombmurkla (Sarcosoma globosum) åligger det Sverige ett internationellt ansvar för artens bevarande. På senare tid bedöms dock många av svampens växtplatser ha förstörts på grund av granbarkborreangrepp till följd av höga sommartemperaturer, något som befaras bli allt vanligare i och med klimatförändringarna. För att långsiktigt bevara arten tror jag därför att riktade eftersök kan bli aktuella. I denna studie undersöks vilka miljödata som är användbara för att prognostisera bombmurklans förekomst på landskapsnivå och möjligheterna med att använda GIS-baserad förekomstmodellering för att upptäcka nya växtplatser. Beståndsmedelålder, skogsslag och jordart, samt i viss mån lutning och väderstreck (aspekt) bedöms vara goda förklaringsvariabler för svampens förekomst. Under fältarbetet upptäcktes 1 ny växtplats förbombmurkla och det finns indikationer, om än inte statistiskt styrkta, på att bombmurklan oftare påträffas i områdena med god modellerad prognos för förekomst än i andra gran- eller barrblandskogar., With most known occurrences of the threatened Sarcosoma globosum globally, Sweden bears international responsibility for this fungus’ survival. Lately, many of the previously known sites for the species have expired due to bark beetle attacks caused by high summer temperatures, which in future may occur even more frequently because of climate change. Therefore, I find targeted search for new occurrences necessary for future conservation. In this study I investigate which variables are useful for predicting occurrence on landscape-scale and the potential of using species distribution modelling forfinding S. globosum. Mean tree age, forest type and sediment, and to some degree slope and aspect, are useful variables for predicting occurrence. During field work 1 new site was discovered and there are indications, although not statistically significant, that S. globosum is more common in areas with high modelled prognosis for occurrence than in other spruce- or mixed coniferous forests.

Järv är ett mytomspunnet djur som vi vet relativt lite om i jämförelse med andra stora rovdjur. Järven tillhör mårddjuren och har en cirkumpolär utbredning i Europa, Asien och Nordamerika. i Skandinavien förekommer den främst kring fjällkedjan men utbredningsområdet ökar. Årligen genomförs det inventering av järvstammen för att kunna följa populationsutvecklingen och förändringar i utbredningsområdet. Inventeringsresultaten ligger till grund för förvaltning av järvstammen och även för den ersättning som samebyar kan få för rovdjursförekomst. Idag sker inventeringen företrädelsevis på snö och är då beroende av fördelaktiga snö och väderförhållanden. Järvstammen har också ökat och spridit sig österut och söderut från fjällkedjan till områden där snötillgången är begränsad och det finns därmed ett behov av inventeringsmetoder som inte är beroende av snö. Under den här studien testades hårfällor på järvar i hägn. Tre modeller av hårfällor; dörrmatta, gevärsborste och stålborste, fästes i träd med åtelkött ovanför. Den hårfälla som kallas gevärsborste stod ut som den variant som i flest fall hade hårstrån på fällan och var även den variant som fångade flest hårstrån per fälla. Bland de fällor som fångat hårstrån stod gevärsborsten för 69%. Av den här typen av borste var det hårfångster på 28% av alla enskilda borstar och då flera borstar sitter runt ett träd innebär den här metoden goda möjligheter att lyckas samla in hår då järven lockats till åteln. Hårfällor kan användas av fältpersonal som jobbar med järvinventering men ytterligare utveckling av metoden krävs för att säkerställa fångst av hår från endast en individ och för att minska risken för isbildning på fällorna., The wolverine is a mythical animal about which we know relatively little compared to the other large carnivores. The wolverine belongs to the mustelid family and it has a circumpolar distribution in Europe, Asia, and North America. In Scandinavia, it is primarily found around the mountain range, but its range is expanding. Annual inventories of the wolverine population are conducted to monitor population trends and changes in distribution. The inventory results form the basis for wolverine population management and for the compensation that a sami village can receive for the presence of predators. Today, the inventory is primarily conducted on snow and is dependent on favorable snow and weather conditions. The wolverine population has also increased and spread eastward and southward from the mountain range to areas where snow availability is limited, necessitating inventory methods that are not dependent on snow. This study tested hair traps on wolverines in enclosures. Three models of hair traps - doormat, gun brush, and steel brush - were attached to trees baited with meat above the trap. The hair trap known as the gun brush stood out as the variant that had hair strands on the trap in the most cases, and it also captured the largest number of hair strands per trap. Among the traps that captured hair strands, the gun brush accounted for 69%. Within this type of brush, there were hair captures in 28% of the individual brushes and since several brushes are placed around a tree, the likelihood of hair captures is high when using this method. Hair traps can be used by field personnel conducting wolverine surveys, but further development of the method is needed to ensure capture of hair from only one individual and to reduce the risk of ice formation on the traps.

Regeringen gav 2019 i uppdrag till ett antal myndigheter, under ledning av Naturvårdsverket, att förbättra kunskapen om förorenade sediment. Denna rapport redovisar fältundersökningar utförda av Sveriges geologiska undersökning utmed Sveriges kust, ett delprojekt inom uppdraget där även Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har medverkat. Resultaten bidrar till en förbättrad nationell överblick och kunskapsgrund för prioriteringar av kommande inventeringar och åtgärder av förorenade sediment. De kan också tjäna som underlag för fortsatt utveckling av inventeringsmetodik. Inledningsvis valdes vattenområden ut utifrån bedömd påverkansbild från pågående miljöfarlig verksamhet och förorenade områden från tidigare verksamheter. Urvalet förfinades i dialog med berörda länsstyrelser. Efter en genomgång av befintlig information, till exempel tidigare undersökningar, sjökort och geologiska kartor, utformades mer detaljerade undersökningsområden. Utformningen gjordes så att bottnar belägna såväl nära intill som på något längre avstånd från potentiella föroreningskällor kom att ingå. Detta gjordes för att försöka få en uppfattning om hur långt från källorna föroreningar spridits till sediment. Efter prioriteringar kom 16 sådana områden, ett i varje kustlän, att bli undersökta. Fältarbetet utfördes under 2021. Det inleddes i varje område med hydroakustiska undersökningar, det vill säga mätningar med olika slags ekolod. Resultaten av dessa indikerar var på bottnarna det kan finnas sediment avsatta under industrialismen och som kan vara påverkade av mänskliga aktiviteter. Med detta som underlag planerades sedimentprovtagningen. Totalt hämtades sediment från 70 provlokaler upp för geologisk beskrivning. Vid fältbesiktningen visade sig 66 av dessa bestå av sediment med förutsättningar att kunna innehålla föroreningar. Från dessa togs delprov för miljökemisk analys ut från ytligt sediment och i de flesta fall även från en nivå något djupare ner. De anal

I den här studien har en inventering av alla korskopplingsrum på Folktandvården Stockholm utförts. Målet var att ta reda på hur många av Folktandvårdens switchar som behövde bytas ut samt till vilken modell de skulle bytas ut. Resultatet blev att det är 49 stycken switchar som behövde bytas ut. Enligt denna studie skulle den nya modellen på switcharna vara av märket Cisco Catalyst 9300 då den visade sig vara mest lämplig samt kostnadseffektiv. I studien skulle även ett förslag på bättre organisering för de olika korskopplingsskåpen utföras så att ett mer effektivt och tidsbesparande arbetssätt kan tillämpas på klinikerna. Resultatet för detta finns beskrivet i form av en instruktion som ska publiceras på Folktandvårdens intranät så att de IT-ansvariga på klinikerna kan ta del av den.

Bakgrund och syfte Inventering av utrustning är en återkommande och en ofta besvärlig uppgift som måste utföras av många företag. Kunden för detta projekt ville ha en lösning med handhållna skanners som läste av streckkoder på inventarierna. Lösningen skulle automatiskt kunna skapa ett Excelblad med uppdaterade inventarier. Metod Projektet skapade en lösning som underlättade inventeringen genom att utveckla en Apple iPhone applikation (en så kallad ''app'') som blev ett verktyg för snabb och trådlös inventering av anläggningar och korttidsinventarier. Den inventerade utrustningen kunde enkelt läsas av med hjälp av telefonens inbyggda kamera, och inventarien gavs samtidigt en rumsplacering, en datumstämpel och namnet på operatören som utfört inventeringen. En serverdel skapades i Python som uppdaterade ett Excelblad med information om inventarierna. När inventeringen var klar importerades inventarierna tillbaka från Excelbladet till kundens ekonomisystem. Resultat och sammanfattning Projektet kunde leverera en färdig lösning enligt uppställda önskemål inom den givna tidsramen. Kod och installationsinstruktioner finns som appendix i uppsatsen. Det gavs även förslag på lösningar för att skapa och skriva ut streckkodsetiketter avsedda för märkning av inventarierna.

Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible. Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible. This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process., Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp. Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

Jordkällare är en bortglömd byggnadstyp som många inte tänker på längre. Det saknas även kunskap om jordkällare och hur de används idag. Jordkällare är en företeelse med gamla anor men de ska inte ha blivit vanliga förrän potatisen kom till Sverige på 1700-talet. Undersökningen syftar till att öka kunskapen om jordkällare genom att ta reda på hur jordkällare använts och används samt hur de är utformade i byn Västra Fors. Frågeställningarna har varit: Hur är jordkällare i Västra Fors utformade? samt Hur används jordkällare i byn Västra Fors idag och hur har de använts tidigare? För att besvara frågeställningarna har en inventering och semistrukturerade intervjuer genomförts. Mallar för intervjuerna och inventeringen togs fram och jordkällarna har fotograferats samt okulärbesiktigats. Resultatet blev att den vanligaste utformningen på jordkällare i Västra Fors är en fristående jordkällare belägen i en sluttning. Vad gäller användningen blev resultatet att jordkällare i Västra Fors främst använts för att förvara saft, sylt och potatis i. Vid inventeringstillfället stod ungefär hälften av jordkällarna oanvända medan den andra hälften fortfarande användes. Bland de som fortfarande användes förvarades ungefär samma saker i jordkällaren som man historiskt förvarat där., Root-cellars is a forgotten type of building that not many people think of anymore. There is also a loss of knowledge about root-cellars and how they are used today. Root-cellars is a phenomenon with old lineage, but they did not become common until the potato arrived in Sweden at the 1700s. This thesis aims to increase the knowledge about root-cellars by finding out how root-cellars been used and are used and also how they were designed in the village Västra Fors. The question formulations were: How is root-cellars in Västra Fors designed? and How are root-cellars used in Västra Fors and how have they been used before? To answer these questions an inventory and semistructured interviews have been carried out. Templates for the interviews and the inventory was produced and the root cellars have also been photographed and ocular inspectioned. The result was that the most common design of a root-cellar in Västra Fors was a freestanding root-cellar situated in a slope. As to the using the result was that the root-cellar in Västra Fors mostly been used to store juice, jam and potatoes. By the inventory-opportunity around half of the root-cellars were unused and the other half was still in use. Among them who were still in use almost the same things that were stored in there in the past was stored there now as well.

Wetlands are limnic ecosystems that greatly benefit biodiversity and provide ecosystem services like water purification and carbon sequestration across the globe. However, they have for centuries suffered disturbances and intentionally been altered to make way for anthropogenic activity. In recent times many wetlands are being restored and new ones are constructed in an effort to recreate the former dynamic between wetlands and the surrounding landscape and its ecosystems. The ecological status of wetlands can be monitored by performing inventories of invertebrate indicator species. Limnic snails and mussels make for good monitoring candidates, due to their ability to bioaccumulate toxic substances, sensitivity to environmental changes and general presence in wetland habitats. Snails and mussels are also among the most threatened groups of organisms in limnic ecosystems, but do despite this seldom get included in conservation plans. This study, a collaboration with Hushållningssällskapet in Halland, investigated the occurence of limnic snails and mussels in constructed wetlands ordered in different age categories. The general purpose of the study is to expand the knowledge about the species composition of snails and mussels that occur in the catchment area of Trönninge river. Furthermore, another aim is that the results will be of use for future studies of wetland ecology and the roles that snails and mussels fill in it., Våtmarker är viktiga sötvattenssystem för biologisk mångfald och bidrar med ekosystemtjänster över hela världen, bland annat renande av vatten och lagring av kol. De har dock under sekler påverkats och förstörts för att bistå människans olika syften. Idag konstrueras nya våtmarker eller restaureras för att återskapa processer som samverkar med de ekosystem som ingår i landskapsbilden. Våtmarkers ekologiska status kan undersökas genom insamling av evertebrata indikatorarter. I dessa biotoper är ofta sötvattensmollusker som snäckor och musslor både vanligt förekommande och reagerar på miljöförändringar. De renar vattnen på föroreningar och lagrar toxiska ämnen i sina kroppar, vilket gör dem till bra kandidater för miljöövervakning. Snäckor och musslor hör idag till de mest hotade grupperna av organismer i limniska ekosystem, men inkluderas trots detta sällan i bevarandeplanering. I denna inventeringsstudie undersöktes förekomsten av snäckor och musslor i anlagda våtmarker av olika ålderskategorier. Studien genomfördes i samarbete med Hushållningssällskapet i Halland och syftar bland annat till att tillföra utökad kännedom om snäckor och musslors artsammansättning i Trönningeåns avrinningsområde. Målsättningen är att resultaten ska komma till användning för framtida studier som inriktar sig på våtmarkers ekologiska status i allmänhet och framförallt snäckor och musslors roller i dessa.

Artportalen är Sveriges centrum för medborgarforskning för arter och har bidragit till miljontals inrapporteringar. Medborgarforskningen kan vara ett viktigt verktyg för framtida forskning, trots osystematiskt insamlade data. I Sverige för 100 år sedan var bävern (Castor fiber) utdöd. Bävern återinplanterades 1922 och idag återfunnen i stora delar av landet med en population på cirka 100 000 – 130 000 individer. Den här studien undersöker bäverns utbredning genom att inventera bäverspår i tre åar runt Uppsala, Hågaån, Fyrisån och Jumkilsån och hur Artportalen kan bidra till inrapportering av bäverspår. Syftet i arbetet var att se i vilken mån det fanns ett samband mellan rapporterna i Artportalen och en grundlig inventering samt om det fanns någon korrelation mellan hur många människor som rört sig i området och bäverspårsinrapporteringar. Inventerade bäverspår bestod av gnagmärken, hyddor, fördämningar och trampspår. Artportalen användes för att göra en avgränsning där endast bäverspår valdes. Studien visar att det är ett svagt samband mellan inrapporterade bäverspår och inventering av bäverspår, men med olika resultat om hur svagt samband det är mellan de olika åarna. Trots att det hittades 181 bäverspår längs Jumkilsån, fanns inga rapporter i Artportalen. Resultaten fick fram korrelation i Hågaån och Fyrisån där Fyrisån visade det starkaste sambandet. Bävern finns i alla åar och föredrar inte att befinna sig nära Uppsala stad, vilket inte stämmer överens med inrapporteringar i Artportalen. Studien tar upp olika orsaker till underrapportering bland annat att det finns kunskapsbrist angående bäverspår och bäverns närvaro, att rapporter bara sker vid lättåtkomliga platser och där fler människor rör sig., Artportalen is Sweden's center for citizen science and has contributed to millions of reports of species. Citizen research can be an important tool for future research, despite unsystematically collected data. In Sweden 100 years ago, the beaver (Castor fiber) was extinct. The beaver was re-implanted in 1922 and today found in large parts of the country with a population of about 100,000 - 130,000 individuals. This study examines the beaver's distribution by inventorying beaver tracks in three rivers around Uppsala, Håga river, Fyris river and Jumkils river and how Artportalen can contribute to the reporting of beaver tracks. The purpose of the work was to see if the citizen science had a connection with a thorough inventory and if there was any correlation between how many people moved in the area and beaver track reports. Inventory of beaver tracks consisted of gnaw marks, lodges, dams, and prints. The species portal was used to make a demarcation where only beaver tracks were selected. The study shows that there is a weak correlation between reported beaver tracks and an inventory of beaver tracks, but with different results about how weak the connection is across the different rivers. Even though 181 beaver tracks were found along Jumkils river, there were no reports in Artportalen. Results showed correlation of beaver tracks in Håga river and Fyris river, where Fyris river showed the strongest correlation. The beaver is found in all rivers and does not prefer to be close to the city of Uppsala, which is not in line with reports in Artportalen. The study addresses various reasons for underreporting for instance that there is a lack of knowledge regarding beaver tracks and the beaver's presence in Uppland, that reports only take place at easily accessible places and where more human activity occurs.

Äldre kulturbyggnader har nästan alltid inneboende fladdermöss. Ibland finns flera arter i olika delar av byggnaden. De kan finnas i tak, på vindar och i torn, i källarvalv eller i springor i fasaden, allt beroende på art och årstid. Den i särklass vanligaste arten i svenska kyrkor är brunlångöra Plecotus auritus. Sommartid bor de antingen enstaka (hanar) eller i kolonier med honor och ungar (yngelkolonier). Fladdermöss och deras boplatser har ett strikt skydd i EU, inklusive Sverige. Estetisk belysning (fasadbelysning) av kyrkor innebär en konflikt med artskyddsförordningen, eftersom den gör kyrkan obeboelig för fladdermöss. Den här skriften förklarar hur problemet uppstår och vad man ska göra åt det. Den är tänkt att vara en handledning för dem som på något sätt har att hantera fladdermöss i kyrkor och andra kulturbyggnader., En reviderad pdf laddades upp 2024-08-09.

Under 2020 har Länsstyrelsen i Jönköpings län arbetat med att anlägga äng i ett demonstrationsområde på gammal vall i Stenberga-Boda i Jönköpings län. Under 2021 genomförde Calluna en inventering av gaddsteklar och andra pollinatörer på denna demonstrationsäng. Syftet med inventeringen var att ta reda på vilka gaddsteklar och andra pollinerande insekter som förekommer i ängen. Demonstrationsängen besöktes vid tre tillfällen under våren och sommaren 2021. Fältinventering genomfördes genom håvning samt visuella observationer och huvudfokus låg på att eftersöka gaddsteklar, men även dagaktiva fjärilar och vissa tvåvingar har artbestämts. Totalt konstaterades 60 insektsarter under inventeringen. Av dessa var 33 arter gaddsteklar, 12 arter fjärilar, åtta arter tvåvingar och resterande sju arter bestod av skalbaggar och en skinnbagge. En rödlistad art påträffades, nämligen ängsmetallvinge Adscita statices (NT). I övrigt noterades ytterligare ett tiotal arter som är intressanta av andra skäl, antingen för att de är ovanliga eller för att de har ett värde som signalarter eller indikatorer för biologisk mångfald. Inventeringen visar att det finns en varierad gaddstekelfauna i demonstrationsängen, där arterna sinsemellan uppvisar en variation med avseende på födonisch, grad av pollenspecialisering och bosubstrat. Då åtgärderna har genomförts så nyligen kan man även förvänta sig att nya arter kommer att kolonisera området under de kommande åren.

Eko Marina III är den tredje delen av ett projekt som påbörjades i oktober 2019, med övergripande syfte att undersöka förutsättningarna för att utveckla en miljömärkning för fritidsbåtshamnar för att minska deras negativa miljöpåverkan. Denna del av projektet har fokuserat på tre primära områden: 1. en inventering av Sveriges fritidsbåtshamnar, 2. en kartläggning över hur fritidbåtshamnarna ser ut samt 3. utvecklingen av ett digitalt verktyg som kan bära miljömärkningsindexet, men också utgöra en stödplattform för fritidsbåtshamnarna i deras miljöarbete. Inventeringen resulterade i att 2 654 fritidsbåtshamnar listades. Det tidigare antagandet om att omkring 1 500 fritidsbåtshamnar finns i Sverige har därmed visat sig vara en kraftig underskattning. För att undersöka hur intresset bland fritidsbåthamnarna såg ut för ett digitalt verktyg för stöd i sitt miljöarbete tillfrågades även hamnrepresentanterna i enkätundersökning om vilka olika digitala funktioner de hade ett intresse av. Projektgruppen valde att arbeta vidare med att utveckla ett stödsystem för egenkontroll, vilket 73 procent av respondenterna svarade att de hade ett medel- till stort intresse av. Detta beslut grundade sig dels på respondenternas svar, men även på de intervjuer med fritidsbåtshamnar som har gjorts under projektet, där det blivit tydligt att många hamnar saknar kunskap och förståelse för sitt miljöansvar och behöver stöd för att upprätta en systematisk egenkontroll för att undvika att utsläpp sker. För att illustrera hur den digitala stödplattformen (verktyget) som utvecklats i detta projekt kan användas i olika typer av verksamheter och vilka funktioner som kan ingå, valdes exemplet båtbottentvätt, där en stegvis genomgång av egenkontrollen presenteras i bilaga 5. Det digitala verktygets övergripande syfte är att hjälpa fritidsbåtshamnar att upprätta ett systematiskt egenkontrollarbete där risker identifieras, rutiner och åtgärder tas fram, arbetet dokumenteras och följs upp för att säkerst

Byggnader med kulturhistoriskt värde ger insikt i hur levnadsvillkor och synsätt från olika tider har förändrats över tid. För att ge kommande generationer möjlighet att ta del av denna insikt bör dessa byggnader bevaras och underhållas ändamålsenligt. En stor del av bevarandearbetet hamnar på kommunen och enskilda kommuntjänstepersoners uppfattning och värderingar. Denna studie syftar till att undersöka huruvida kommunerna arbetar proaktivt med att kartlägga byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessutom undersöks i vilken utsträckning tillsynskontroller utförs på byggnader med nekat rivningstillstånd. Målet med studien är att ge inblick i hur kommunerna i landet arbetar med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde samt att kunna se eventuella skillnader i bevarandet gällande kommuners storlek och geografiska placering och/eller kommuntjänstepersonernas utbildning och erfarenhet. Genom ett enkätutskick till samtliga kommuner och följdfrågor kring enkäten till kommuntjänstepersoner kunde frågeställningen besvaras. Studien påvisar skillnader i det proaktiva arbetet kommunerna emellan. Större kommuner arbetar i större utsträckning proaktivt och kommuntjänstepersonerna i större kommuner är mer positivt inställda till detta arbetssätt. Korrelationer mellan kommunstorlek och resurstillgång vid bevarandet kunde också påvisas. Mindre kommuner ansåg i större utsträckning att resurstillgången begränsade bevarandearbetet. Studien visar även på geografisk skillnad där kommuner i norra Sverige utför tillsynskontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige., Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet

Revision är en form av kontroll för att säkerställa att de finansiella rapporter som företag publicerar är i sin väsentlighet sanningsenliga, vilket görs för att skapa förtroende utåt åt intressenter av företaget. En sådan kontroll som revisorn utför om ett företags lager bedöms vara av väsentlig storlek är en granskning av företagets varulager. Från historiska skandaler där företag rapporterat stora lagertillgångar som inte existerat har en huvudregel arbetats fram i ISA standarden, en huvudregel som svenska revisorer är skyldiga att följa. Huvudregeln innefattar att revisorn fysiskt ska närvara vid inspektionen av ett varulager för att säkerställa bland annat varulagrets existens och skick, utvärdera rutiner samt utföra kontrollräkningar. I samband med covid-19 aktualiserades frågan för revisorer om fysiskt deltagande vid lagerinventeringen alltid är en möjlighet och hur de ska hantera en situation där fysisk närvaro inte är lämplig. ISA tillåter nämligen användandet av alternativa granskningsåtgärder i stället för fysisk närvaro, men som följd av diffusa riktlinjer för när alternativa granskningsåtgärder är tillåtna samt otydlighet för vilka alternativ som anses tillåtna har revisorers beslutsprocess blivit mer komplicerad. På grund av covid-19 har distansarbete samt avstånd mellan individer blivit en nödvändig verklighet och tillsammans med den ökande digitaliseringen i samhället väcktes därför frågan om vad betydelsen är av att en revisor närvarar fysiskt under en revision. I sökandet på svar av frågan upptäcktes en bred forskningslucka angående betydelsen av att en revisor är fysiskt närvarande under en revision. För att försöka fylla delar av denna forskningslucka syftar studien till att beskriva hur revisorer ser på betydelsen av fysisk närvaro vid lagerinventering samt analysera vad betydelsen är av att revisorn infinner sig fysiskt på plats under en lagerinventering för att genomföra sin granskning. Studien syftar även till att skapa en större förståelse f

I den här rapporten beskrivs hur man tillsammans med Bodens kommuns VA-avdelning tagit fram och fält-testat ett inventeringsverktyg för dagvattenutlopp. I rapporten beskrivs tankarna kring utformandet av detta verktyg, syftet med den data som är av intresse, samt hur detta verktyg fungerar i bruk. Avslutningsvis diskuteras möjliga utvecklingsområden och en utvärdering av hur väl det färdiga verktyget möter de förväntningar och mål som var riktlinjer i dess utformande. Då Bodens kommun växer, med inflyttande av nya företag och allt större population växer också behovet av en välfungerande dagvattenhantering för samhället. I det övergripande målet av att göra Bodens kommun till en hållbar och frodande stad är detta verktyg ett steg i rätt riktning i att effektivisera och förbättra Bodens dagvattensystem. Bodens kommun har också stora vattendrag och en miljö som kulturellt och ekologiskt behöver bevaras och tas om hand och därför är det viktigt att man tar bättre hand om dagvattenföroreningarna som släpps ut i recipienter.

På grund av utterns nedgång under 1950-70-talen startades 1975 inventeringar för att följa den svenska utterpopulationen. Runt 1990-talet och framåt har dock inventeringar visat på en återhämtning av beståndet både i antal och utbredning. Enligt 2015-års rödlistning kunde uttern bedömas till Nära hotad istället för Sårbar som den varit sedan rödlistnings-bedömningarna påbörjades under 2000. Med barmarksinventering som metod har utterpopulationen i Kalmar och Kronobergs län undersökts och i Kalmar har spår av utter ökat med 8 procent sedan senaste inventeringen 2013-2014, och i Kronoberg har spår av utter ökat med 6 procent jämfört med inventeringen 2013-2014. Fallviltsstatistiken visar dock att det skett en minskning av inkommande döda uttrar från Kalmar och Kronobergs län. Detta kan möjligen bero på lyckade faunapassager. Sammantaget visar dock resultatet på en stark återetablering av uttern.

Länsstyrelsen Östergötland har inventerat uttern för 4:e gången sedan 1999 och sett en ökning i både antal och dess utbredning i länet. Den europeiska uttern (Lutra lutra) är ett av de rovdjur som befinner sig högst upp i näringskedjan, med fisk som den vanligaste födan följt av små däggdjur, fåglar och kräftdjur. Arten kan leva i många olika typer av naturtyper och har ett stort utbredningsområde. Uttern fanns i rikliga förekomster i största delen av Sverige i början på 1900-talet. Omkring 1950 minskade dock populationen kraftigt och detta fortsatte trots att arten blev fredad från jakt 1968. Minskningen av utter tror man idag berodde på jakt och en ökad biltrafik, men framför allt en sämre miljö och den ökande halten av PCB och DDT i miljön. Arter som befinner sig högt upp i näringskedjan är ofta hårdast drabbade då det sker en anrikning av kemikalierna mellan varje nivå i kedjan. Efter att man förbjöd användningen av ovan kemikalier visade sig också att utterpopulationen ökade i Sverige. Döda uttrar från Östergötland som har inkommit till Naturhistoriska Riksmuseet har dock visat på oroande höga halter av PFC (perfluorerade karboxylater) ämnen, som används vid bla impregnering av regnkläder, och läkemedels ämnen. Trots att utterpopulationen tenderar att öka så är de höga halterna av dessa ämnen oroande då man ännu inte vet effekten av dessa i uttern. Ett annat fortfarande aktuellt problem för uttern är trafiken och ett stort antal blir påkörda när de korsar trafikerade vägar. Trafikverket har dock på senare tid gjort åtgärder för uttern i Östergötland. Dessa har varit åtgärder för att hindra uttern från att ta sig upp på vägen (genom att förbättra vägtrummor och kulvertar så uttern hellre springer i dem än på land över vägen). Idag är uttern på god väg att återhämta sig men är fortfarande rödlistad. I miljöövervakningssyfte utförs inventeringar på utter runtom i landet, med några års mellanrum. I Östergötland gjordes den första inventeringen av utter 1999 och den

Detta dokument KUNGSÖRN: Instruktion för fastställande av besatta revir och häckningar inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se) är ett av flera dokument för styrning av och vägledning kring inventeringar av stora rovdjur i Sverige och Norge. Instruktionen gäller för personer knutna till Länsstyrelserna i Sverige som har ett ansvar för att kontrollera och kvalitetssäkra observationer med mera av stora rovdjur och för att registrera dessa i den norsk-svenska databasen Rovbase samt för de ideella organisationer som deltar i inventeringen. För övriga instruktioner och faktablad som reglerar inventering av stora rovdjur i Norge och Sverige, och för vetenskaplig litteratur om rovdjursinventeringar med mera se www.rovdata.no och www.naturvardsverket.se. I Sverige finns också förordningar och föreskrifter som reglerar inventeringarna av stora rovdjur.

Den 23 till den 26 augusti 2019 utfördes en arkeologisk inventering av två glaciärer samt ett antal snöfläckar i Norrbotten. Närvarande vid inventeringen var professor Per Holmlund och student Karin Angerbjörn från Institutionen för naturgeografi vid Stockholms universitet, samt professor Kerstin Lidén och doktorand Markus Fjellström från Arkeologiska forskningslaboratoriet. På grund av ogynnsamma väderförhållanden kunde inte alla dagar användas till fältinventering. Inga arkeologiska fynd eller fornlämningar registrerades, däremot togs ett stort antal djurben, skräp och ekofakter tillvara. Ett mindre antal djurben daterades till historisk tid. Utöver det utfördes även analyser av stabila isotoper på djurbenen för att studera den lokala faunans diet. Kombinationen av glaciologiska studier och årligen återkommande arkeologiska inventeringar av smältande glaciärer och snöfläckar har en stor potential i att öka kunskapen om landskapsutnyttjandet i högfjällsområden, men också i att studera klimat- och landskapsförändringar i stort. Det tredje årets inventeringar av smältande glaciärer och snöfläckar, med efterföljande analyser av både osteologisk material och föremål ger för handen vikten av att etablera regelbundna inventeringar., Finansiärer för projektet:- Stiftelsen Göran Gustafssons för natur och kultur i Lappland- Stiftelsen Lars Hiertas minne, Glaciärarkeologi

Skyddsvärda träd, speciellt ekar (Quercus spp.), är betydelsefulla både ur ett kulturellt och biologiskt perspektiv. Flera rödlistade arter som finns i Sverige är kopplade till gamla, grova ekar och tyvärr är detta ett habitat som har minskat i Sverige. Fragmentering av ekhabitat har påverkat den biologiska mångfalden hos ek-habitaten negativt. Förändrad markanvändning är en faktor som haft stor betydelse för ekbeståndens förekomst och åldersstruktur. Studier visar att beteshävd främjar utvecklingen av större ekar genom att hålla borta omgivande träd som annars skuggar ekarna. I den här studien har förekomsten av värdefulla ekar i Kalmar kommun återinventerats efter 10-20år. Syftet är att undersöka omsättningen av ekar, och vilka faktorer som påverkar rekryteringen av värdefulla ekar. Värdefulla ekar avser här stora träd med en diameter på minst 1 meter, och deras efterträdare, med en diameter på ³80 cm i brösthöjd. Resultatet visar en nettotillökningen av värdefulla ekar i Kalmar kommun under tidsperioden mellan inventeringarna. Sammanlagt påträffades 133 nya ekar. Av de totalt 222 ekar som noterats i den föregående inventeringen återfanns 215. Av de återfunna hade 24 ekar dött under perioden mellan inventeringarna. En analys av sambandet mellan ljuskonkurrens, mätt som krontäckning, och antalet döda träd visar att dödligheten av ekar ökade med en ökande täckningsgrad i trädskiktet, vilket stödjer att eken är en skuggkänslig art. Dock var ekarnas tillväxt, mätt som ökning av omkretsen, inte störst i de lägsta täckningsgraderna, vilket innebär att fler faktorer har betydelse för trädens tillväxtframgång., Protected trees, especially oak trees (Quercus spp.), are important from a cultural and biological perspective. Several red listed species found in Sweden are linked to old oaks and unfortunately this is a habitat that has decreased in Sweden. Fragmentation of oak habitat has adversely affected the biodiversity of oak habitat. Changed land use is a factor that has had a major impact on the occurrence and age structure of oak stocks. Studies show that grazing promotes the development of larger oaks by keeping away surrounding trees that might otherwise shade the oaks. In this study, the occurrence of valuable oaks in Kalmar municipality was re-invented after 10-20 years. The purpose is to investigate the turnover of oaks, and what factors affect the recruitment of valuable oaks. Valuable oaks here refer to large trees with a diameter of at least 1 meter, and their successors, with a diameter of ³80 cm in chest height. The result shows a net increase in valuable oaks in the municipality of Kalmar during the time period between the inventories. A total of 133 new oaks were found. Of the total 222 oaks recorded in the previous inventory, 215 were found. Of the recovered, 24 oaks had died during the period between the inventories. An analysis of the relationship between light competition, measured as crown coverage, and the number of dead trees shows that the mortality of oaks increased with an increasing degree of coverage in the tree layer, which supports that the oak is a shade-sensitive species. However, the growth of the oaks, measured as an increase in the perimeter, was not greatest in the lowest coverage ratios, which means that several factors have a bearing on the tree's growth success.