Search

The aim of this paper is to point out the importance of Virgil's Aeneid in understanding the conceptualization and emergence of both national and postnational identity. Virgil’s attempt to create a cohesive narrative which will represent the foundation of Roman national identity will be compared to the European Commission’s attempt to create a cohesive narrative that will represent the basis of Pan-European identity. Unfortunately, both the Aeneid and the idea of a European foundation narrative have been misinterpreted by extreme right-wing and anti-immigrant groups., El objetivo de este artículo es señalar la importancia de la Eneida de Virgilio para comprender la conceptualización y el surgimiento de la identidad tanto nacional como posnacional. El intento de Virgilio de crear una narrativa coherente que represente el fundamento de la identidad nacional romana se comparará con el intento de la Comisión Europea de crear una narrativa coherente que represente la base de la identidad paneuropea. Desafortunadamente, tanto la Eneida como la idea de un relato de la fun-dación europea han sido malinterpretadas por grupos de extrema derecha y antiinmigrantes., Le but de cet article est de souligner l'importance de l'Énéide de Virgile dans la compréhension de la conceptualisation et de l'émergence de l'identité nationale et postnationale. Nous comparerons la tentative de Virgile de créer un récit cohérent pour représenter le fondement de l'identité nationale romaine à celle de la Commission européenne de créer un récit cohérent pour représenter la base de l'identité paneuropéenne. Malheureusement, aussi bien l'Énéide que l'idée d'un récit de fondation européenne ont été mal interprétés par des groupes d'extrême droite et anti-immigrés., O objetivo deste texto é assinalar a importância da Eneida de Vergílio para compreender a concetualização e o aparecimento da identidade tanto nacional como pós-nacional A tentativa de Vergílio de criar uma narrativa coerente que represente o fundamento da identidade nacional romana será comparada com a tentativa da Comissão Europeia de criar uma narrativa coerente que represente a base da identidade pan-europeia. Infelizmente, quer a Eneida quer a ideia de uma narrativa da fundação europeia foram mal interpretadas por grupos de extrema direita e anti-imigrantes.

Human rights of older adults are still not sufficiently developed. This paper will explore how the rights of older adults are regulated by European law and whether European law sufficiently recognizes older adults as a heterogeneous social group. The population of the European Union is growing older. According to the European Commission’s reports, age discrimination in Europe is widespread. Therefore, the concept of work and retirement system as well as the perception of older adults should be transformed. Discrimination against older adults and various forms of inequality are amplified by the COVID-19 pandemic. Resumen: Los derechos humanos de las personas mayores aún no están suficientemente desarrollados. Este artículo explorará cómo los derechos de los adultos mayores están regulados por la legislación europea y si la legislación europea reconoce suficientemente a los adultos mayores como un grupo social heterogéneo. La población de la Unión Europea está envejeciendo. Según los informes de la Comisión Europea, la discriminación por edad en Europa está muy extendida. Por tanto, se debe transformar el concepto de sistema de trabajo y jubilación, así como la percepción de los adultos mayores. La discriminación contra los adultos mayores y diversas formas de desigualdad se ven agravadas por la pandemia de COVID-19.

Sammanfattning/AbstractIvic, Sanja och Persson, Titti (2018). Fjärilseffekten - En studie om upplevelser av inkludering i en individintegrerad grundsärskola i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Vår förhoppning med denna studie är att få kunskap om hur man på den undersökta skolan arbetar för att inkludera och anpassa lärmiljön samt vad som behövs för en framgångsrik inkludering av de individintegrerade grundsärskoleeleverna i grundskolan. Begynnelsen var för ca sju år sedan i övergången från förskola till skola, då vår undersökta skola fick grundsärskoleelever i grundskolan. Den har i sin tur utvecklats och blivit större. Idag har skolan sex stycken elever som hör till grundsärskolan samt två stycken elever med diagnos, i den lilla gruppen. Lilla gruppen kom till för cirka fyra år sedan, då det ansågs finnas ett behov. Arbetssättet i lilla gruppen är av stor variation då undervisningen kring eleverna är individanpassad. Lilla gruppen är en central plats där eleverna med särskilda behov kan vända sig för att få lugn och ro och extra hjälp med skolarbetet. Pedagogernas största utmaning är att anpassa den pedagogiska verksamheten i dess befintliga miljö, det vill säga i hemklassen. Det finns ett externt samarbete med Resurs och Lärcentrum för handledning och rådgivning till lilla gruppen. Syftet med vår studie är att undersöka hur inkludering av elever fungerar på en individintegrerad grundsärskola i en grundskola ur ett elev-, föräldra-, pedagog- samt rektorsperspektiv. Våra frågeställningar är:-Hur upplever elever och föräldrar att inkluderingen fungerar?-Hur upplever pedagogerna att inkluderingen fungerar för de individintegrerade eleverna?-Vilka faktorer är viktiga för att inkludering av grundsärskoleelever i grundskolan ska bli framgångsrik?TeoriVårt övergripande teoretiska perspektiv har sin utgångspunkt i Antonovskys begrepp KASAM, känsla av sammanhang (Ahrenfelt, 2016), samt i en systemteoretisk modell av Bronfenbrenner (1979), där ingen del kan påverkas utan att de andra delarna berörs, den så kallade fjärilseffekten. I modellen ingår fyra system på olika nivåer: mikro-, meso-, exo- och makronivå. Vi tänker att den fenomenologiska metodansatsen är en bra utgångspunkt, då vi vill förstå hur informanten upplever fenomen som finns i hens livsvärld (Kvale, 1997). Vår metod för datainsamling utgörs av semistrukturerade intervjuer med kvalitativ ansats. Med godkännande från rektorn mailade vi till föräldrar, elever och pedagoger om deltagande i vår studie.I vår studie redogjorde informanterna sina erfarenheter om inkludering. De tog även upp tankar om hur en framgångsrik inkludering skulle kunna se ut. Det efterfrågas tid för pedagogiskt samarbete kring de individintegrerade grundsärskolans anpassningar i grundskolan. De uttrycker även en önskan om kollegial handledning. Efter en sammanställning av informanternas intervjuer får vi fram likheter och skillnader i vår analys. De främsta likheterna var framförallt önskan om tid för kollegialt samarbete, men även att de flesta var tacksamma över lilla gruppens existens och vad den bidrar med. Den viktigaste slutsatsen handlar dock om kommunikation och tydlig förankring i de olika leden mellan nivåerna i ett system.Utifrån vårt resultat ser vi att det är betydelsefullt att tydliggöra yrkesrollerna och dess kompetenser. Vi anser att samverkan är viktig och att det finns utrymme för reflektion, diskussion samt att ta ett steg tillbaka och inta ett helikopterperspektiv, med andra ord ett systemteoretiskt förhållningssätt. En viktig aspekt är att vi som framtida specialpedagoger för diskussionen vidare kring inkludering, där vi skapar ett forum för dialog och utvecklar kollegialt lärande på skolan. Nyckelord: delaktighet, grundsärskolan, individintegrering, inkludering, lärmiljön

Human rights do not represent an absolute truth. Otherwise, they would represent ideology, which is contradictory to the basic idea of human rights itself. Consequently, there is a need for redefinition of the main presuppositions of modern conception of human rights represented in the Universal Declaration of Human Rights. This paper argues that Rawls's conception of human rights is significant for the refiguration of human rights. It represents the path towards postmodern idea of human rights and the recognition of difference. Os direitos humanos não representam uma verdade absoluta. Caso contrário, eles representariam a ideologia, o que é contraditório em relação à própria idéia básica de direitos humanos. Consequentemente, há uma necessidade de redefinição dos pressupostos principais da moderna concepção de direitos humanos representada na Declaração Universal dos Direitos Humanos. Esse artigo argumenta que a concepção de Rawls de direitos humanos é importante para a reconfiguração dos direitos humanos. Ela representa o caminho para a idéia pós-moderna de direitos humanos e para o reconhecimento da diferença.