Search

Som ett resultat av de senaste årens utveckling av gängkriminaliteten i Sverige infördes 1 juli 2022 en ny reglering i svensk rätt. Den innebär i huvudsak att den som medverkar i utredningen av någon annans brott har möjlighet att erhålla strafflindring. Detta har införts som en ny strafflindringsgrund i brottsbalken. Den som medverkar i utredningen av någon annans brott blir ett så kallat kronvittne och regleringen har därför kallats för ett kronvittnessystem. För att skapa ett incitament för utredningsmedverkan har det inom ramen för den nya regleringen också införts en bestämmelse om att åklagaren ska lämna ett förslag till påföljd i stämningsansökan om han eller hon gör bedömningen att strafflindring kan komma att bli aktuellt för den tilltalade. För närvarande har åklagaren inte möjlighet att binda domstolen i påföljdsfrågan genom sitt påföljdsförslag. Justitieutskottet och riksdagen vill dock se att den tilltalade ska kunna garanteras åklagarens erbjudande om straffreduktion. Regeringen framhöll under lagstiftningsprocessen att det föreligger svårigheter för de brottsutredande myndigheterna att utreda brott med kopplingar till de kriminella nätverken och att det behövs tillräckliga resurser för att bryta tystnadskulturen. Detta är något den nya regleringen förväntas bidra till. I denna uppsats redogörs för den nya regleringen med kronvittnen. Denna del utgörs framför allt av lagtext och förarbeten eftersom det ännu inte finns vare sig prejudikat eller doktrin på området. Däremot finns det redan ett antal underrättsavgöranden där den nya strafflindringsgrunden har tillämpats och några av dessa redovisas i arbetet. Syftet med uppsatsen är att problematisera och kritiskt granska den nya regleringen om att åklagaren redan i stämningsansökan ska lämna ett förslag till påföljd. Det undersöks också hur denna förhåller sig till principerna om omedelbarhet och objektivitet samt om den utgör ett effektivt incitament för medverkan i utredningen av någon annans brott. En rättsdogmatisk samt rättsanalytisk metod används för att besvara frågeställningarna. En rättsjämförelse med dansk och norsk rätt görs också. Det har även tagits kontakt med tre åklagare som haft mål där den nya strafflindringsgrunden har tillämpats för att få svar på frågor kring själva tillämpningen av regleringen i praktiken. I analysen diskuteras huruvida den nya ordningen om att åklagaren ska lämna ett påföljdsförslag är att anse som en uppluckring av omedelbarhetsprincipen och slutsatsen är att så kan vara fallet. Det diskuteras också kring objektivitet, såväl domarens som åklagarens. Domarens objektivitet bedöms inte påverkas något märkvärt. Däremot uppmärksammas att det finns större risk att åklagarens objektivitet kan påverkas med en ordning om ett påföljdsförslag. Denna ordning som ett incitament för utredningsmedverkan konstateras vara effektiv i teorin. Det är däremot för tidigt att säga om den är det även i praktiken. Regleringen med kronvittnen är så pass ny och det har inte lämnats några påföljdsförslag i stämningsansökningarna i mål där den nya strafflindringsgrunden har tillämpats. Samtliga frågor hamnar dessutom i ett nytt ljus om åklagaren ska kunna binda domstolen i påföljdsfrågan i enlighet med vad justitieutskottet och riksdagen anför.

Technology increase in preschool and initiate become a ordinarly event for the children, this while as the books space possibly reduces and gets taken over by the digital. The intention with this investigation is to find out preschool teacher´s view on the physical book, in this case the picture book in a physics form. Then how they work with it among the older children at the preschool, it means children in the ages of 3–6. It is because that informations and communication technics (ICT) together with it´s digital tools The method that I has applied to figure out the preschool teacher´s views and working methods is a questionnaire on 11 questions. On that questionnaire 50 preschool teacher´s answered in the ages between 20–62. In the outcome result of the questionnaire it has emerged that all preschool teacher thinks the physical book is very important to the children. Why it is so important for the children, the preschool teachers has different opinions but the answers premeated by the language development in all forms. It has also emerged that althrough the digtal tools take their place at the preschool, the teachers choose to work with the physical book because the children themselves must be able to browse in the book, determine the tempo and discover peace in the tales. Teknologin ökar inom förskolan och börjar bli en vanlig upplevelse för barnen, detta medan böckernas utrymme eventuellt/kanske minskar och övertas av det digitala. Avsikten med den här undersökningen är att ta reda på förskollärarnas syn på den fysiska boken, det vill säga detta fall bilderboken i fysisk form. Sedan hur de arbetar med boken bland de äldre barnen i förskolan, det menas barn som är 3-6 år gamla. Det för att Informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt dess digitala verktyg gör sin framfart på förskolan. Den metod som har använts för att tagit reda på förskollärarnas syn och arbetssätt är en enkät på 11 frågor. På enkäten svarade 50 stycken förskollärare i åldrarna 20–62. I resultatet av enkäten har det framkommit att alla förskollärarna tycker att den fysiska boken är väldigt viktig för barnen. Varför den är viktig för barnen, har förskollärarna olika anledningar på men svaren genomsyras av språkutvecklingen i alla dess former. Det har även framkommit att även om de digitala verktygen tar plats i verksamheten, väljer pedagogerna att arbeta med den fysiska boken, detta för att barnen ska kunna bläddra själv, bestämma tempot och finna ro i sagorna.

Travelling inside old diesel-powered trains six hours a day for three consecutive days was associated with reduced lung function, increased DNA strand breaks in blood cells and altered low frequency of heart rate variability compared with travelling in electric trains.

Sammanfattning Inom den hälsorelaterade miljöövervakningen Cancerframkallande ämnen i tätortsluft har sammanlagt 15 mätkampanjer genomförts, tre i vardera av de fem städer som deltar. Mätningar utförs personburet på slumpvis utvalda vuxna deltagare ur allmänbefolkningen. Den personliga exponeringen för bensen och 1,3-butadien visar tendens till att minska över tid men trenden är inte tydlig för alla städerna. Medianexponeringen för bensen vid den senaste mätningen i respektive stad låg omkring eller under lågrisknivån 1,3 μg/m3 respektive miljökvalitets-målets precisering på 1 μg/m3. Medianexponeringen för 1,3-butadien i respektive stad varierade mellan 0,2-0,5 μg/m3 vilket är i nivå med eller över miljökvalitetsmålets precisering (0,2 μg/m3). För kvävedioxid ses inga tydliga eller samstämmiga tidstrender, men medianhalterna för personlig exponering underskrider miljökvalitetsmålets precisering i samtliga städer. Formaldehyd som framförallt har inomhuskällor uppvisar inte heller några trender över tid. Medianhalterna för personlig exponering har legat mellan ca 10 till 20 μg/m3 med högre halter för boende i villa än i lägenheter. Medianhalter av PM2,5 som mätts inomhus i bostäder har underskridit WHO:s riktvärde och miljökvalitetsmålets precisering på 10 μg/m3 och inga direkta trender kan ses över tid. Halter av bens(a)pyren inomhus underskrider lågrisknivån och tillika miljökvalitetsmålets precisering på 0,1ng/m3, och uppmätta halter inomhus är lägre än utomhus. Möjligheten att jämföra personlig exponering med halter i utomhusluft begränsas av de få utomhus-mätningarna inom projektet. Det är dock tydligt i alla städer att den personliga exponeringen för 1,3-butadien är betydligt högre än halter i urban bakgrund. Även för bensen är den personliga exponeringen ofta högre än halter i urban bakgrund. Personlig exponering för kvävedioxid har varit lägre än i urban bakgrund för Göteborg, Umeå och Malmö, medan det varierat i Stockholm och Lindesberg. Sammanfattningsvis visar resultaten att personburna mätningar av luftföroreningar är viktigt för att kunna värdera människors exponering och göra adekvata hälsoriskbedömningar. Förslag och rekommendationer inför fortsatta mätningar är att metodiken med rekrytering av deltagare från ett slumpat urval ur befolkningsregister bör bibehållas. Mätningar av PM2,5 inomhus i bostaden föreslås ersättas av personburna mätningar av sot (black carbon). Black carbon har fördelen att det kan mätas personburet och är ett bättre mått på förbränningspartiklar. Nackdelen är att det saknas riktvärde att relatera exponeringen till. Personburna mätningar av de gasformiga ämnena föreslås fortsätta enligt nuvarande metodik. Ett förändrat studieupplägg, t ex ett uppehåll efter avslutade mätkampanjer i samtliga fem städer eller en utglesning av intervallen för mätningarna, skulle kunna frigöra resurser och möjliggöra utrymme för mer riktade och specifika undersökningar, mätningar för att studera olika variationer i exponering etc.

Urban particulate air pollution has been associated with adverse health effects in epidemiological as well as experimental studies. The overall aim of this thesis was to characterize environmental exposure to fine particles (PM2.5), black smoke (BS) and particulate trace elements among the general adult population in Gothenburg. Exposure was assessed during 24 hours by personal sampling on 30 subjects, along with parallel residential indoor and outdoor measurements and fixed-site urban background monitoring. Repeated samplings were performed for 20 individuals. In a subsequent study, short-term effects of exposure to urban air pollution on blood biomarkers were examined in healthy volunteers. The mean personal exposure to PM2.5 was 12 µg/m3 (95% CI 9.6-14 µg/m3). There was a strong correlation (rs=0.71) between personal exposure and indoor levels of PM2.5, and a moderate correlation between personal exposure and urban background levels (rs=0.61). Personal exposure exceeded residential outdoor levels for PM2.5 and for several of the trace elements also the urban background levels. Air mass origin affected urban background levels of PM2.5, BS and several trace elements, and also personal exposure to some elements derived from combustion processes. Determinants of personal exposure to PM2.5 were season, smoking and the urban background levels. The within-person variance component dominated the variability of personal exposure to PM2.5, BS and trace elements for non-smokers. Large within-person variance components point to the importance of performing repeated sampling when assessing environmental exposures. Levels of biomarkers were not found to be increased after days with elevated levels of ambient air pollution compared with low levels in healthy adults. Since there is no evidence of a threshold level below which no health effects of PM occur, further reduction of exposure to particulate air pollution would result in significant health benefits within the population of Gothenburg.

The aim of the study was to perform a review study regarding the current genetic background of OC in the domestic horse. OC is a commonly seen locomotor disorder in young horses (WITTWER et al, 2007). The cause of OC is still not clear, even though it is assumed that it is of multifactorial origin, affecting many breeds and with an important genetic aspect. The whole equine genome scan was the first step in the investigation of genomic areas holding genes for OC and OCD. During the last years several studies has been done regarding the genetic background of OC in horses. In some reports it has already been proven that it's a disorder carried on many different genes (WITTWER et al, 2008). The articles analyzed for QTL mapping were mostly studies from the University of Hannover done between the years 2000-2010. The first article was the; Genome scan for Quantitative Trait Loci for OC in Hanoverian Warmblood horses using an optimized microsatellite marker set by LÖHRING (2003). LÖHRING revealed; 27 chromosome-wide QTLs on thirteen equine chromosomes for the OC trait in Hanoverian warmblood horses. In Dierks study 19 chromosome-wide significant QTLs were reveled on 17 equine chromosomes. They were found on equine chromosome; 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 13, 14, 15, 16, 18, 19, 21, 22, 24 and 30. In 2009 Lampe did a complete genome scan in Hanoverian Warmblood horses and refined the QTLs for OC on chromosome 5, 16, 18 and 21. The genome-wide significant QTLs on equine chromosome 5, 16 and 21 were as earlier mentioned for fine mapping, together with the release of the horse genome assembly EquCab2 it was possible to identify new microsatellites. All QTLs on theses chromosomes were confirmed. Equine chromosome 18 was investigated as well, earlier QTLs on this chromosome was only confirmed in South German Coldblood horses in a linkage study for OC (WITTWER et al, 2007), and now a further investigation was done in Hanoverian warmblood horses. A new QTLs was identified on chromosome 18, thanks to the new microsatellites which made a more evenly and denser distribution marker set. The genetic influences of the development of fetlock OC and hock OC did not show any similarity, due the hock QTL did not map at the fetlock QTL. This was assumed likely as the genetic correlation between fetlock OC and hock OC were close to zero in trotter horses (GRØNDAHL and DOLVIK 1993) and even negative in Hanoverian warmblood horses (STOCK et al, 2005) WITTWER preformed a whole genome scan to confirm the QTLs identified in Hanoverian warmblood horses in South German Coldblood. A scan was preformed in 216 coldblood using 250 polymorphic microsatellite markers. WITTWER identified 17 putative QTLs on 17 equine chromosomes for the OC / OCD traits. The aim of WITTWER’s study was to confirm the QTLs by using single nucleotide polymorphisms (SNPs) of these genomic regions. SNPs are used as genetic markers for large scale genetic mapping projects and have been used with good result to identify chromosome regions associated with polygenic human and animal diseases. In 2008 a commercial SNPs microarray became available, the Equine SNP50 Genotyping BeadChip. It makes it possible to do, genome-wide analyses, quantitative trait loci identification and validation. It enables the development of a DNA test that can determine a horse’s genetic risk for susceptibility to a genetic disease, improving horse breeding programs since it enables the development of new diagnostic methods to upgrade equine health and welfare. The aim of KOMM’s study was to make a refine mapping of the already identified QTL on equine chromosome 2 and 4 in Hanoverian warmblood horses using dense marker sets, and also identify new potential candidate genes. Another aim of KOMM’s study was to confirm already identified QTLs and to detect new potential QTL by doing a whole genome scan with SNPs using the newly developed equine SNP50 BeadChip. 154 unrelated Hanoverian warmblood horses were used in the whole genome scan. 313 significant associated SNPs for the different phenotypic traits were observed. The QTL on equine chromosome 2 was confirmed at 17.55Mb and on equine chromosome 4 two QTL were revealed (at 7.61Mb and 39, 26 MB) these two QTL were located within the same QTL as identified before. In total ten new QTL were detected on equine chromosome 3, 5, 7, 16, 19, 20, 22, 26 and 29.

Allmänbefolkningens exponering för bensen, 1,3-butadien, formaldehyd och kvävedioxid mättes på 40 slumpvis utvalda personer i Göteborg under hösten 2012. Upprepad mätning gjordes på 20 av deltagarna. Fina partiklar (PM 2,5) mättes i bostaden hos 20 personer. Hälften av deltagarna var kvinnor och hälften män, medianåldern var 32 år, fem personer var rökare. Medianexponeringen för bensen var 0,7 μg/m 3, vilket underskrider lågrisknivån. För 1,3-butadien var medianvärdet 0,3 μg/m3, vilket är inom riktvärdesintervallet för långtidsexponering. Personlig exponering för bensen och 1,3-butadien var korrelerade. Medianexponeringen för formaldehyd var 19 μg/m3, vilket är inom riktvärdet. Median-exponeringen för kvävedioxid, 13 μg/m3, underskrider riktvärdet. För deltagare med upprepad mätning fanns en korrelation mellan exponering i mätomgång ett och två för bensen och 1,3-butadien (rs=0,44), men inte för kvävedioxid. Det gick inte att påvisa någon skillnad i exponering mellan rökare och icke-rökare för bensen, 1-3-butadien eller kvävedioxid. För bensen var inom-individvariansen 48 %. Mellan-individvariansen dominerade för 1,3-butadien (85 %), medan inom-individvariansen (77 %) dominerade för kvävedioxid. För PM2,5 i bostaden var medianvärdet 7 μg/m3 och för bens(a)pyren i PM2,5 0,01 ng/m3. Båda dessa halter underskrider respektive riktvärde. Om en bostad där rökning skedde inomhus exkluderades var inomhushalterna av både PM2,5 och bens(a)pyren korrelerade till de parallella mätningarna i urban bakgrund

I denna studie har olika metoder för analys av partikulära polycykliska aromatiska kolväten (PAH) efter provtagning på filter utvärderats. Två metoder för ultraljudsextraktion, ett traditionellt ultraljudsvattenbad samt en ultraljudsextraktor specialdesignad för PAH-extraktion (Sonicator) samt två olika analysmetoder gaskromatografi-masspektrometri (GC/MS) och vätskekromatografi med fluorescensdetaktion (LC/Fluo) har studerats. För testerna användes bl.a certifierade referensmaterial av typen Urban Dust och Fly Ash. Sonicatorn gav för Urban Dust en avvikelse på mellan 5-35 % med GC/MS-analys och med LC/Fluo-analys var avvikelsen endast 3 % från det certifierade värdet. För extraktion av Fly Ash med Sonicatorn var avvikeslen