Search

Background. Game development is a constantly evolving multi billion dollar in-dustry, and the need for quality products is very high. Testing the games however isa very time consuming and tedious task, often coming down to repeating sequencesuntil a requirement has been met. But what if some parts of it could be automated,handled by an artificial intelligence that can play the game day and night, givingstatistics about the gameplay as well as reports about errors that occurred duringthe session? Objectives. This thesis is done in cooperation with Fall Damage Studio AB, andaims to find and implement a suitable artificial intelligent agent to perform auto-mated test on a game Fall Damage Studio AB are currently developing, ProjectFreedom. The objective is to identify potential problems, benefits, and use casesof using a technique such as this. A secondary objective is to also identify what isneeded by the game for this kind of technique to be useful. Methods. To test the technique, aMonte-Carlo Tree Searchalgorithm was identi-fied as the most suitable algorithm and implemented for use in two different typesof experiments. The first being to evaluate how varying limitations in terms of thenumber of iterations and depth affected the results of the algorithm. This was doneto see if it was possible to change these factors and find a point where acceptablelevels of plays were achieved and further increases to these factors gave limited en-hancements to this level but increased the time. The second experiment aimed toevaluate what useful data can be extracted from a game, both in terms of gameplayrelated data as well as error information from crashes. Project Freedom was onlyused for the second test due to constraints that was out of scope for this thesis totry and repair. Results. The thesis has identified several requirements that is needed for a game touse a technique such as this in an useful way. For Monte-Carlo Tree Search specifi-cally, the game is required to have a gamestate that is quick to create a copy of anda game simulation that can be run in a short time. The game must also be testedfor the depth and iteration point that hit the point where the value of increasingthese values diminish. More generally, the algorithm of choice must be a part of thedesign process and different games might require different kind of algorithms to use.Adding this type of algorithm at a late stage in development, as was done for thisthesis, might be possible if precautions are taken. Conclusions. This thesis shows that using artificial intelligence agents for game-play testing is definitely possible, but it needs to be considered in the early part ofthe development process as no one size fits all approach is likely to exist. Differentgames will have their own requirements, some potentially more general for that typeof game, and some will be unique for that specific game. Thus different algorithmswill work better on certain types of games compared to other ones, and they willneed to be tweaked to perform optimally on a specific game.

Kranskommunerna till Karlstad använder sig av en begränsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskränkt förankring i de teorier som är skrivna kring ämnet. Deras arbete baseras på olika stor budget samt olika förutsättningar. En genomgående röd tråd i undersökningen är att imagen av en kommun speglas av åskådarens erfarenheter. Beroende på vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bär med sig förändras bilden sändaren kommuniceras ut. Det gör att deras arbete formas på olika sätt. Syften med uppsatsen är att undersöka hur kranskommunerna arbetar med marknadsföring mot barnfamiljer och om kranskommunernas identitet stämmer överrens med barnfamiljernas image. Den teoretiska referensramen är indelad i två delar. Den första behandlar kranskommunerna och de olika verktyg som finns att tillgå vid marknadsförandet av en kommun. Den andra delen behandlar åskådaren, barnfamiljerna i Karlstads syn och flyttbenägenhet till de tre kranskommunerna, där identitet och image är två centrala begrepp. Både en kvalitativ och kvantitativ undersökning har gjorts. Den kvalitativa tog sin form utifrån kranskommunerna och de ansvariga för marknadsföringen hos dem. Det gjordes två öppna intervjuer på respektive kranskommun. Den kvalitativa grundade sig i 186 barnfamiljer som alla fick besvara en enkätundersökning. De två ansatsernas uppbyggnad arbetade vi fram utifrån vår problematisering och operationalisering Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från den visar att kranskommunerna arbetar för lite och på ett felaktigt sätt när de kommunicerar till sin målgrupp. De största fel de gör är att de inte segmenterar marknaden. De fokuserar helt enkelt inte på en målgrupp utan riktar sitt budskap till alla. Ett annat fel två av kranskommunerna gör är att de inte inser att de är på en konkurrerande marknad. I den andra delen kom vi fram till att Forshaga är den kommun som lyckats bäst med arbetet och har den bästa imagen hos barnfamiljerna. Grums är den kranskommun med den mest negativa imagen. Attribut som påverkar personens image gentemot kommunen beror mycket på vilken relation den har till platsen. En person som besöker kommunen ofta eller bott där förut har en mycket bättre bild än en som aldrig besökt kommunen.

Kranskommunerna till Karlstad använder sig av en begränsad marknadsföring. Arbetet de genomför finner en inskränkt förankring i de teorier som är skrivna kring ämnet. Deras arbete baseras på olika stor budget samt olika förutsättningar. En genomgående röd tråd i undersökningen är att imagen av en kommun speglas av åskådarens erfarenheter. Beroende på vilka upplevelser och andra minnen betraktaren bär med sig förändras bilden sändaren kommuniceras ut. Det gör att deras arbete formas på olika sätt. Syften med uppsatsen är att undersöka hur kranskommunerna arbetar med marknadsföring mot barnfamiljer och om kranskommunernas identitet stämmer överrens med barnfamiljernas image. Den teoretiska referensramen är indelad i två delar. Den första behandlar kranskommunerna och de olika verktyg som finns att tillgå vid marknadsförandet av en kommun. Den andra delen behandlar åskådaren, barnfamiljerna i Karlstads syn och flyttbenägenhet till de tre kranskommunerna, där identitet och image är två centrala begrepp. Både en kvalitativ och kvantitativ undersökning har gjorts. Den kvalitativa tog sin form utifrån kranskommunerna och de ansvariga för marknadsföringen hos dem. Det gjordes två öppna intervjuer på respektive kranskommun. Den kvalitativa grundade sig i 186 barnfamiljer som alla fick besvara en enkätundersökning. De två ansatsernas uppbyggnad arbetade vi fram utifrån vår problematisering och operationalisering Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från den visar att kranskommunerna arbetar för lite och på ett felaktigt sätt när de kommunicerar till sin målgrupp. De största fel de gör är att de inte segmenterar marknaden. De fokuserar helt enkelt inte på en målgrupp utan riktar sitt budskap till alla. Ett annat fel två av kranskommunerna gör är att de inte inser att de är på en konkurrerande marknad. I den andra delen kom vi fram till att Forshaga är den kommun som lyckats bäst med arbetet och har den bästa imagen hos barnfamiljerna. Grums är den kranskommun med den mest negativa imagen. Attribut som påverkar personens image gentemot kommunen beror mycket på vilken relation den har till platsen. En person som besöker kommunen ofta eller bott där förut har en mycket bättre bild än en som aldrig besökt kommunen.

Nattklubbslivet i Karlstad ser idag helt olika ut vid en jämförelse mellan torsdagar och helgdagar. På torsdagar har Arena mest gäster medan Nöjesfabriken och Blue Moon Bar har de flesta gästerna på helger. Studenterna spelar här en viktig roll då främsta anledningen till Arenas popularitet på torsdagar beror på att de anordnar studenttorsdagar. Arena ser sedan ett mönster att studenterna väljer de andra nattklubbarna på helgerna och det här vill de ändra på. Syftet med uppsatsen är att klarlägga vilka faktorer som ligger till grund för studenters val av nattklubb, att försöka hitta förklaringar på studenters attityder gentemot nattklubben för att försöka ändra dessa samt att klargöra genom vilka kanaler som studenterna med fördel kan nås. Den teoretiska referensramen är indelad i tre olika avsnitt; begrepp, konsumentbeteende och marknadskommunikation. I en kvantitativ enkätundersökning som gjorts vid Karlstads universitet har 184 studenter svarat på frågor vi funnit relevanta för syftet. Då den kvantitativa metoden i sig inte går in på djupet hos respondenten har även en kvalitativ del gjorts till uppsatsen. Här intervjuades åtta studenter vid Karlstads universitet. Intervjuerna har inriktats på kundbeteendeavsnittet och dessutom har värdekedje-intervjuer gjorts med samma respondenter. Undersökningsresultaten har sedan analyserats tillsammans utifrån de valda teorierna och knutits samman i en slutsats. Resultaten från denna visar att den faktor som påverkar studenterna mest är vart deras vänner går. Det är viktigt för gästerna att de känner igen andra gäster och upplever att de har någon gemensamt med de övriga gästerna. När gästerna umgås med sina vänner på nattklubbarna bidrar det till en roligare och trevligare kväll och dessutom får gästerna en känsla av avslappning vilket gör att tankar om skola, arbete och andra måsten glöms bort för en kväll. Den stora anledningen till att studenterna inte lockas till Arena på helgerna är studenternas image av att det är ung publik på Arena under helgerna. Imagen har skapats och rotat sig på grund av fenomenet Word-of-mouth som har en stark påverkan på studenterna. Omgivningen som associeras med Arena såsom vakter, övrig personal och kö etcetera påverkar gästernas beteende inne på nattklubben. Upplevs dessa positivt av studenterna bidrar det till en ökad stämning på nattklubben. Resultaten visar vidare att de fyra mest framträdande attityderna mot Arena är låg åldergräns, torsdagar, musik och trångt. Attityderna har visat sig vara svåra att förändra hos studenterna. Det bästa sättet att nå ut till studenter är en mix av fribiljetter, affischering samt tidningsannonser.