Search

Ålö is a supplier of products for agricultural tractors. They mainly develop and manufacture front loaders, which traditionally are used to handle hay, but today are employed also in various other application areas. Ålö's products revolve around the front loader, where one of the products is the subframe. The subframes are the mechanical adjustment required for the front loaders to fit different tractors. The design of the subframe can sometimes be difficult to develop since it is limited by the tractor and its attachment points. The Product Integration Department at Ålö wants to investigate a software called Generative Design to facilitate the process of developing new subframes. Three different tractor models with a plate-like geometry are investigated. In addition, a tractor model for which an alternative casting subframe should be developed is investigated. A total of three different methods for the development of subframes are applied. For two of the methods, separate load cases need to be simulated on the two different parts of the subframe. The load cases used for the simulations are obtained by hand calculation. For each method, the time it takes from modelling to optimized design is investigated. In addition, information about other optimization programs is obtained. The result of this project is that the software has too few adjustment possibilities and that the generated design becomes too complex to be successfully used in the development of new subframes with sheet structure. However, an optimized cast design was developed, which provides a weight reduction of 17 kg. The total time of the design process, from the introduction of scanned data to the final subframe concept, is about six hours. Two topology optimization programs are considered better suited for the project and a further study is recommended to explore the software Altaire Inspire. Ålö är en leverantör av produkter till jordbrukstraktorer. De utvecklar och tillverkar i huvudsak frontlastare som i grunden används för att hantera hö, men som idag har flera olika användningsområden. Ålös produkter kretsar runt frontlastaren där en av produkterna är fundament. Fundamenten är den mekaniska anpassningen som krävs för att frontlastare ska passa till olika traktorer. Designen för fundamenten kan ibland vara svår att ta fram då konstruktionen är begränsad av traktorn och dess infästningspunkter. Avdelningen Produktintegration på Ålö vill undersöka om programmet Generative Design kan underlätta proceduren att ta fram nya fundament. Vid Projektarbetet så utvärderas tre olika traktormodeller där designen ska ha en plåtliknande geometri. Utöver det så undersöks en traktormodell där ett alternativt gjutet fundament ska framtas. Totalt tre olika metoder för framtagning av fundament appliceras. För två av metoderna så krävs det att separata lastfall simuleras på de två olika delarna av fundamentet. Lastfallen som används vid simulering framtas genom handberäkning. En tidsredovisning framtas från modellering till optimerad design och information om andra optimeringsprogram erhålls. Det projektet resulterat i är att Generative Design har för få inställningsmöjligheter och att den genererade designen blir för komplex för att kunna användas vid framtagning av nya fundament som har plåtstruktur. Däremot så har en optimerad gjuten design framtagits vilket ger en viktbesparing på 17 kg jämförd med den nuvarande designen. Tidsredovisningen ger en sammanlagd tid på sex timmar från införandet av inskannad data till konceptfundament. Två topologioptimeringsprogram anses bättre lämpad för projektet och en vidare undersökning rekommenderas inom mjukvaran Altaire Inspire.

Denna rapport är en beskrivning av ett kandidatarbete utfört som del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet. Teamet som utförde arbetet bestod av åtta ingenjörsstudenter som studerar på data- respektive mjukvaruteknikprogrammet. Syftet med projektet var att ta fram en prototyp till en digitaliserad akutjournal åt Region Östergötland för deras arbete på akutmottagningarna i Linköping, Norrköping och Motala. Denna digitala akutjournal ämnar i ett senare skede ersätta den nuvarande pappersbaserade lösningen. I utvecklingsprocessen användes en modifierad version av det agila ramverket Scrum. Resultatet blev en webbapplikation för fullstorleksskärmar med vyer såsom en enhetsöversikt och en patientvy, och med möjlighet att definiera patienter i systemet och ta emot notifikationer. Förutom att redovisa och diskutera det gemensamma arbetet finns också individuella delrapporter som behandlar relaterade ämnen.

Underpricing is a subject that is well documented, there is a lot of different theories that claims special traits of companies that affect underpricing which some of these are age, growth and size of a company. There is also a difference amongst industries and especially the Tech industry which show a higher percentage of underpricing. Baker Mckenzie reports that the number of IPO: s in Sweden will grow in 2017, further one can see that under the year 1980-2011 there was an average underpricing of 27,3 percentage in Swedish companies. The study aims to analyze if there is a difference in underpricing within the first day when it comes to the Tech industry and the markets as a whole. The study also intends to prove that there is a significant relationship between underpricing, age, revenue growth, revenue and number of employees. Data was collected from databases and was analyzed through a regression analysis and comparing underpricing between the Tech industry and the other companies in the study. These analyzes was used to accept or reject the studies four hypothesizes and answer the questions of the study. The analysis and research showed a higher underpricing amongst the Tech industry then the rest of the companies but the study could not prove a significant relationship between underpricing and age, turnover growth, revenue and number of employees. Underprissättning är ett ämne som är välstuderat och väldokumenterat, det finns många teorier som hävdar vilka egenskaper hos ett bolag som påverkar till underprissättning. Några av de faktorerna är ålder, tillväxt samt storlek. Det finns en skillnad bland branscher enligt tidigare undersökningar som hävdar att Tech branschen underprissätts i högre grad jämfört med andra branscher. Baker Mckenzie rapporterar att börsnoteringar i Sverige kommer öka under 2017, vidare kan man se att under åren 1980–2011 var det i snitt en första dagsavkastning på 27,3 procent på svenska börsnoteringar. Syftet med studien är att analysera om det finns en skillnad på första dagens avkastning inom Tech branschen jämfört med marknaden som helhet, studien ämnar också att påvisa om det finns signifikanta samband mellan underprissättning och ålder, omsättningstillväxt, omsättning samt antalet anställda. Information har samlats in från databaser och analyserats genom en regressionsanalys samt en komparativ studie av prissättning mellan Tech branschen och resterande branscher. De genomförda analyserna användes för att acceptera eller förkasta studiens fyra hypoteser samt svara på studiens frågeställningar. Analyserna och forskningen påvisade en större grad av underprissättning bland Tech bolagen än övriga bolag men studien kunde ej påvisa ett signifikant samband mellan underprissättning och bolagets omsättning, ålder, antal anställda samt omsättningstillväxt.

Intresset för projekt som organiseringsform har kraftigt ökat de senaste decennierna. Trots dess popularitet misslyckas fortfarande många projekt. Tidigare forskning har lagt stort fokus på verktyg och projekt som tydligt avgränsade enheter. Bredare empirisk bas och fler teoretiska perspektiv är nödvändigt för att öka förståelsen kring projekt som fenomen. Studiens syfte är att utifrån ett projektledarperspektiv förstå förutsättningarna organisationer ger projekt, projektledare och team. Vidare ämnar studien förstå hur dysfunktioner inom team manifesteras och hur de hanteras. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats. Empiri har samlats in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer från fem olika organisationer och branscher. Alla respondenter är projektledare med minst fem års erfarenhet av att leda ITprojekt. En genomgång av tidigare forskning och artikeldatabaser ligger till grund för den teoretiska referensramen och analysen. Teorier och begrepp som används i teoriavsnittet är Tillfällig och permanent organisering, Projektlivscykeln, Projekttriangeln och Team. Studien visar att tydlighet i olika former som kravspecifikation, förankring, målsättningar, kommunikation och kontrakt är en förutsättning som organisationen ger projekt, projektledare och team. Utöver tydlighet är en annan förutsättning från organisationen att allokera resurser, vilket leder till problem och dysfunktioner som splittrade grupper, ökad komplexitet, urholkning av resurser, brist på kvalitet och tillit inom team som projektledare får hantera. Genom att skydda team från utomstående intressenter, skapa bra sammanhållning och forum för kommunikation, försöker projektledare ge goda förutsättningar för team att genomföra projekt. The popularity for project as a way of organizing has dramatically increased the last decades. Despite it’s popularity a lot of projects still fail. Earlier research has focused on tools and projects as an isolated entity. More empirical data and theoretical views are necessary to increase the understanding about project as a phenomenon. The purpose of this study is to examine from the project managers point of view, what conditions project, project managers and teams get from the organization. Furthermore, the study aims to understand how dysfunctions in team manifest and how they are handled. The study is based on a qualitative approach. Data has been gathered using sex semi-structured interviews in five different organizations and industries. All respondents are project managers with at least five years of experience managing IT-projects. A review of earlier research and databases with articles was the foundation on what the theory and analysis is based upon. Theories and concepts that’s been used are: Temporary and permanent organization, Project lifecycle, the project triangle and Team The study shows that clarification in different forms, like project specification, goals, anchoring, communication and contracts, is a condition that the organization gives project, project managers and teams. Another condition from the organization is the allocation of resources, which creates problems and dysfunctions like fragmented groups, increased complexity, erosion of resources, lack of quality and trust within teams, and then becomes the project manager responsibility to manage. By protecting team from external stakeholders, create good cohesion and forums of communication, project managers tries to give good conditions to the team to finish the project.

Denna slutrapport beskriver projektarbetet Funktionsbeskrivning av Brandlarms-styrningen av Ventilationssystemet ombord Korvett av Göteborgsklass som beställdes av divisionsingenjören vid 41.korvettdivisionen. Bakgrunden till projektets beställning var att fartygens dokumentation över ventilationssystemets funktion vid brand var bristfällig vilket försvårade underhåll, felsökning och utbildning av och på systemet. Den ofullständiga dokumentationen var ett resultat av att individerna i fartygs­klassen modifierats i flera olika omgångar utan att dokumentationen uppdaterats på ett tillfredsställande sätt. Det hade även framkommit att det fanns olikheter i konfigurationen av fartygsindividernas system. Projektet genomfördes dels genom studier av den befintliga dokumentation som fanns att tillgå ombord och på divisionen, dels genom praktiska under­sökningar ombord på fartygen. Under de praktiska undersökningarna framkom behov av ytterligare utredningar än de som ursprungligen framgick av det erhållna uppdraget. Projektet påvisade skillnader mellan fartygens system, vissa förmodat felaktiga styr­ningar av fläktar och spjäll samt fastställde att dokumentationen var bristfällig. Projektet resulterade i ett antal beskrivande dokument som sammanställdes i en pärm för respektive fartyg. Dessa uppfyller det givna uppdraget och målen med projektet. En större modifiering av fartygen i klassen med syfte att förlänga deras operativa livslängd är under planeringsstadiet. Under modifieringen skall bland annat fartygens dokumen­tation uppdateras, något som resultaten från detta projekt kommer underlätta. This is the final report regarding the project A Functional Description of the Fire Alarm Con­trol in the Ventilation System aboard the Swedish Navy’s Gothenburg-class Corvettes, wh­­ich was commissioned by the Senior Marine Engineer Officer of the 41st Corvette Sq­­ua­d­ron of the 4th Naval Warfare Flotilla. The reason for the commission was that the set of documentation concerning the function of the ventilation system in case of a fire was insufficient. This caused problems, both during maintenance work done to en­­­su­re that the system was operating in accordance with the design parameters, as well as when trouble-shooting the system. The insufficient set of documentation was a result of a number of upgrades done to the ships over the ye­ars without any corr­e­s­p­on­ding up­date of the documentation. During the project it has also been made clear that there were non-documented differences existing be­­tween the ships in the class. The project was fulfilled by a combination of studies of the existing set of do­cumen­tation and practical surveys aboard the ships. During the surveys, more short­comings in the existing set of documentation became evident. The project demonstrated differences between the individual ships, assumed inaccuracies in the control of fans and dampers and determined the shortage in the set of documentation. The project has resulted in a number of describing documents that are collected in one unique file for each ship. These documents fulfil the commission and the objectives of the project. A major upgrade of the ships in the class with the purpose of extending their operational lifetime is now being planned. The ships’ set of documentation will be simultaneously updated, a task that will be simplified with the support of the results of this project.

Syftet med detta arbete är att ge läsaren en lättbegriplig och sammanfattande bild av vad det innebär att deltaga i försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse med föreskrift om alkolås. Alkolåset är ett instrument som är förbundet med bilens tändningssystem. Alkolåset omöjliggör start och körning om det finns alkohol i utandningsluften. Detta kontrolleras genom att föraren är tvungen att blåsa i instrumentet för att få tändningslåset att koppla ström till bilens startmotor. Under färd kräver alkolåset efter slumpmässiga tidsintervaller nya prov av förarens utandningsluft, detta för att förhindra att föraren konsumerar alkohol under färd. År 1993 fick Vägverket i uppdrag av Regeringen att lämna förslag över utformningen av en lagstiftning på försök om alkolås som villkorlig körkortsåterkallelse. Villkorlig körkortsåterkallelse innebär att personer som dömts för rattfylleri får fortsätta att köra bil, med villkoret att bilen är utrustad med alkolås. Försöksverksamheten startade den 1 februari 1999. I den utformning den nu är i skall den pågå fram till utgången av januari 2009. Meningen med försöksverksamheten är att utvärdera vilken effekt alkolåset kan ha på förekomsten av alkoholrelaterade trafikolyckor och allmänt på förekomsten av onyktra förare. Dessutom förväntas försöket ge kunskap om alkolåset kan vara ett bra medel i samband med rehabiliteringsåtgärder för alkoholberoende, samt att få erfarenheter om den tekniska tillförlitligheten av själva instrumentet. Vägverkets utvärderingar visar att den genomsnittliga alkoholkonsumtionen minskar högst påtagligt för deltagarna. En annan effekt som redovisas i utvärderingarna är att inte ett enda rattfylleriåterfall har rapporterats bland deltagarna. Regeringen och Vägverket anser att alkolås som villkorlig körkortsåterkallelse är så viktigt för trafiksäkerheten att man vill ha mer underlag för utvärdering och därför har man utökat verksamheten till att gälla hela landet och under en längre försöksperiod.