Search

På senare år har det förts en intensiv och ihållande diskussion om ramarna för konkursförvaltarens uppdrag, närmare bestämt om förvaltaren ska verka för tillgångsmaximering eller utdelningsmaximering. Ramarna för uppdraget bestämmer i sin tur vilket sorts arbete som konkursförvaltaren kan få ersättning för. I ett nytt avgörande, ”Konkursgäldenärens deklarationer” (Ö 5927-22 meddelat den 12 december 2023), har Högsta domstolen (HD) prövat om en förvaltare haft rätt till ersättning för arbete med att åtgärda konkursgäldenärens skönsbeskattning. HD tog också ställning i frågan om huruvida utdelnings- eller tillgångsmaximering ska gälla. I denna analys undersöker JP Infonets expert Jonatan Schytzer rättsfallet.

I AD 2022 nr 26 prövade Arbetsdomstolen (AD) om en lönefordran skulle omfattas av ett offentligt ackord eller inte. AD kom fram till att det räckte att överhuvudtaget ha arbetat efter den kritiska tidpunkten för att alla lönefordringar som belöpt på tiden efter samma tidpunkt skulle bli ackordsfria. Det gick mot praxis från såväl AD som Högsta domstolen (HD) och riskerade att ha stora negativa följder för både rekonstruktion och konkurs i och med att det kollapsade distinktionen mellan att rekonstruktionsgäldenären ingår nytt avtal och förfogar över en prestation efter kritisk tidpunkt. HD har nu återupprättat systemet genom att domstolen beviljade resning av AD 2022 nr 26 i ”Emmabodas resningsansökan”.

Narratives are powerful emotional devices. They can trigger our curiosity and make us suspicious, compassionate, empathic or even horrified. In this article, I focus on how Italian judges and prosecutors navigate their gut feelings evoked by written and oral narratives told by witnesses, defendants and victims in criminal cases. Fieldwork included observations of hearings and deliberations, shadowing and interviews with judges and prosecutors, and collection of written judgments. The article shows that gut feelings are experienced as intuitive knowledge – when judges and prosecutors feel they know ‘in their heart’ or ‘inside them’ the ‘true story’ of the crime, but they also contrast this type of knowledge with the ‘objective story’ based on the evidence available in a case. The analysis indicates two main emotional practices used to manage gut feelings. First, legal encoding – the translation of lay narratives into legal categories – constitutes an emotion management strategy that legal professionals can use, individually or collectively, to distance their gut feelings, restricting interest to aspects of the story validated by the evidence. Second, gut feelings can be endorsed, rather than constricted, when they generate suspicion that something ‘hidden’ has to be found out, or curiosity of knowing more about the story than what is strictly relevant under the legal frame. Gut feelings and curiosity mostly emerged in relation to the motive behind murder cases. By showing how legal professionals use their gut feelings, the article contributes to reinforcing an understanding of emotions and emotional reflexivity as necessary for rational decisions., Justemotions

This chapter is a scholarly play in four acts. It is inspired by a series of discussions between three legal researchers (Van Dijk, Epstein and De Vries) and a cultural theorist (Goriunova), about proposals to grant legal personhood to two types of non-human entities: nature and artificial intelligence. We queried whether doing so would help meet challenges such as environmental catastrophes and co-existence with opaque and unpredictable AI systems. In Act I (Divergences) Law and Critical Theory present their respective positions, but fail to gain any understanding of each other. Law defends a neutral legal pragmatism, while critical theory debunks all claims to neutrality. Act II and Act III present two fictional narratives: one plays out in a courtroom where a man is suspected of the murder of a river (Act II) and the other features an AI-system addressing the European Parliament (Act III). By discussing these counterfactual narratives in Act IV (Convergences), Law and Critical Theory are, at least partially, able to see how there could be cross-fertilization between their respective positions: one has to take into consideration how legal personhood operates both inside the court room as well as how it impacts the world outside; and one can travel towards an “enlarged pragmatism” that focuses on the possibilities of masks, fiction and play in expressing different voices, perspectives and ontologies.

Studien och redogörelsen syftar till att illustrera hur utvecklingen av en by på landsbygden – i detta fall Råby i Fasterna socken, Norrtälje kommun – kan beskrivas och analyseras med hjälp av den information som finns Lantmäteriets webbtjänst Historiska kartor, t.ex. geometriska ägo- eller arealavmätningar, storskifte, laga skifte, häradsekonomiska kartan, nyare ekonomiska kartor samt nutida fastighetsregister med tillhörande digital registerkarta. Studien visar på dels stora förändringar avseende bebyggelse, infrastruktur samt, inte minst omvandlingen av ängsmark till åker under 1900-talet. Samtidigt ger materialet belägg för att fastighets- och bebyggelsestrukturer samt markanvändningar har lång beständighet över tiden, något som är särskilt framträdande på landsbygden. Grunddragen från laga skiftet 1879-1881 är fortfarande fullt synliga i dagens registerkarta och flygfotografier. Materialet är i första hand avsett för utbildningsändamål, men utgör även en dokumentation av utvecklingen rörande markanvändning och fastighetsstruktur på lokal nivå, samtidigt som den speglar den allmänna utvecklingen i Mellansverige på ett generellt plan., QC 20240320

This article analyses shifts and continuities in Swedish regulation of information sharing in identity-release donor conception. At a time when families include both solo and same-sex parenting, I draw on a practice-oriented method to compare legal and pre-legislative documents from the early 1980s with those of the late 2010s as developed in a Swedish national context. Following the turn to openness in donor conception, I discuss the practical implications of framing access to information from the hospitals' so-called 'special medical record' as a children's right, when information is in fact only available after 'maturity' is reached. Furthermore, I show how a significant change in the understanding of child–parent relationships in donor-conceived families is articulated in the 2019 legislation. If early policy documents portrayed donor-conceived children as potentially problematic for not 'knowing their origin', I argue that now it is parents in donor-conceived families who are constructed as potentially problematic. Drawing on critical kinship theory, I conclude that Swedish policy-making on information sharing in donor conception relies on a symbolic rather than material understanding of genetic relatedness that fails to acknowledge how different family forms might have different needs. Based on these findings, I suggest that policymakers take into account the implications a changing view on family life and genetics have for children and parents following donor conception.

Although law enforcement use of commercial genetic genealogy databases has gained prominence since the arrest of the Golden State Killer in 2018, and it has been used in hundreds of cases in the United States and more recently in Europe and Australia, it does not have a standard nomenclature and scope. We analyzed the more common terms currently being used and propose a common nomenclature: investigative forensic genetic genealogy (iFGG). We define iFGG as the use by law enforcement of genetic genealogy combined with traditional genealogy to generate suspect investigational leads from forensic samples in criminal investigations. We describe iFGG as a proper subset of forensic genetic genealogy, that is, FGG as applied by law enforcement to criminal investigations; hence, investigative FGG or iFGG. We delineate its steps, compare and contrast it with other investigative techniques involving genetic evidence, and contextualize its use within criminal investigations. This characterization is a critical input to future studies regarding the legal status of iFGG and its implications on the right to genetic privacy., This is an open access article under the CC BY-NC-ND license (http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/).

Recently, the concept of the ‘European digital legal order’ seems to have gained more importance than the overarching concept of European legal order, of which the former is arguably a modern manifestation. The European legal order traditionally entails a set of fundamental human rights, Rule of Law principles and Democratic values as enshrined in the multinational legal order. From maintaining the Rule of Law derive the sustainability of Democratic values, and freedoms under the law enshrined in fundamental human rights. To the extent that the European digital legal order is the manifestation of the European legal order in the modern digital world, the fundamental question of the nature, scope and upholding of fundamental human rights, Rule of Law principles and Democratic values remains. Without disputing the need for digital transformation and its proper regulation, this paper will turn its attention to the current status of fundamental principles in the modern setting of democratic societies. Artificial Intelligence or Artificial Intelligence Systems are technologies that have and will have a serious impact on the European legal order at large. Without dismissing the value of a human-centered regulatory approach in the field of AI, in this paper we discuss why this may be difficult as digitisation and algorithmisation deepen. This paper reviews the regulatory framework of AI and proposes potential new/renewed/modernised rights that should enhance and/or supplement the current catalogue of fundamental human rights, as contained inter alia in the EU Charter and the ECHR. This paper also argues that regulatory standards regarding AI should be clearer and stronger as well as suggests a new wording of some standards. The particular new rights and/or their new wording will be suggested in the paper.

Public health and criminology share similar current and future challenges, mostly related to crime and health causation, prevention, and sustainable development. Interdisciplinary and transdisciplinary approaches to education at the intersection of public health and criminology can be an integral part of future training in areas of mutual interest. Based on reflections on teaching criminology students, this viewpoint discusses the main interconnections between public health and criminology teaching through the public health lens. The paper discusses potential challenges associated with interdisciplinarity and transdisciplinarity. Among these challenges is communication across the different fields and their perspectives to be able to achieve the desired complementarity at the intersection of the two disciplines., CC BY 4.0 DEEDCopyright: © 2024 The Author(s)CORRESPONDING AUTHOR: Gloria Macassa, MDDepartment of Public Health and Sports Science, Faculty of Occupational and Health Sciences, University of Gävle, Kungsbacksvägen 47, 80176 Gävle, Sweden; Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde, 541 28 Skövde, Sweden; EPIUnit–Instituto de Saude Publica, Universidade do Porto, Rua das Taipas 135, 4050–600 Porto, Portugal gloria.macassa@hig.se

This paper is about Sámi children’s right to learn their language in school in Russia (henceforth referred to as RtL). First, the core elements of this right are deduced from the international and regional instruments. These elements are legal recognition, nondiscrimination, participation, appropriate education, and high-quality education. Then, the Russian legal acts are analysed to identify to what extent these elements are present in the Russian legal acts. The paper demonstrates that the five deduced elements of the RtL are found in the relevant Russian legal acts. However, the contents of some of these elements in the Russian legal acts are different from the contents of the corresponding elements deduced from the international and regional legal instruments. The paper also identifies challenges in the Russian legal acts that hinder the realisation of the RtL.

Land development involves many different assessments, decisions and judgements, and the institutional designs of these rules of procedure exhibit a variation of different structures. During legislative processes it is often stated by the law-making bodies that efficiency is an important aim and motive in the establishment of new or revised review procedures. Prevalent theoretical models concerning institutional development and change can, however, be classified into two opposing traditions depending on whether they perceive legislation as allocative (value-enhancing) or redistributive in nature. The aim of this article is to present some existing theories on institutional development and by two case studies, concerning legal reforms in Swedish legislation on land development, evaluate the explanatory and predictive capacity of these theories. The results and analysis indicate that both theoretical traditions have explanatory value and that the concept of path dependence is an important complementary factor., Part of book ISBN 978-3-7281-4171-2, 978-3-7281-4172-9, DOI 10.3218/4172-9QC 20240202

Studien och redogörelsen syftar till att illustrera hur utvecklingen av en by på landsbygden – i detta fall Lågarö i Rådmansö socken, Norrtälje kommun – kan beskrivas och analyseras med hjälp av den information som finns Lantmäteriets webbtjänst Historiska kartor, t.ex. geometriska ägomätningar, storskifte, laga skifte, häradsekonomiska kartan, nyare ekonomiska kartor samt nutida fastighetsregister med tillhörande digital registerkarta. Studien visar på dels stora förändringar avseende bebyggelse, infrastruktur samt, inte minst nedläggningen av jordbruksmark som omvandlats till tomter för fritidsbebyggelse under 1960- och 1970-talen. Samtidigt ger materialet belägg för att fastighets- och bebyggelsestrukturer samt markanvändningar har lång beständighet över tiden, något som är särskilt framträdande på landsbygden. Grunddragen från laga skiftet 1842 är fortfarande fullt synliga i dagens registerkarta. Materialet är i första hand avsett för utbildningsändamål, men utgör även en dokumentation av utvecklingen rörande markanvändning och fastighetsstruktur på lokal nivå såväl samtidigt som den speglar den allmänna utvecklingen i Mellansverige på ett generellt plan., QC 20240313

Spatial Planning, Land Use Planning, Land Management Instruments, Urban Land Management, Urban Planning, Cadastral Development, Sustainable Mobility Transition, Public Value Capture, Geoinformatics This new volume of European Academy of Land Use and Development (EALD) contains broad view and interdisciplinary peer reviewed articles that inform the reader of most recent scientific investigations in Land Management. The spectrum of contributions cover: regulations, governance and implementation of land management along with assessment of relevant data. Some of the key highlights include various scientific and practical approaches, applied methods and systems together with a discussion and understanding of the government’s role in various European countries. Committed to sustainability, the articles entailed give evidence to Europe as an experimental ground for land management issues as well as allows for collaboration in pursuit of best practices., QC 20240213

Domestic violence is a pervasive global issue that transcends geographical, cultural, and socioeconomic boundaries. In the Fiji Islands, domestic violence is a multifaceted problem deeply rooted in cultural traditions, socio-economic factors, and historical influences. This comprehensive essay explores the intricate relationship between domestic violence, law enforcement, and traditional practices in Fiji. It delves into the prevalence of domestic violence, the role of law enforcement, the influence of cultural traditions, and the complexities involved in combating this issue. By examining the cultural and historical context of Fiji, as well as the legal framework in place, support services, and collaborative efforts with traditional practices, this essay seeks to gain a comprehensive understanding of the interplay of these factors in addressing domestic violence in the Fiji Islands.

Predictability of legal decisions is usually considered a prerequisite for the rule of law, following the maxim ‘like cases should be treated alike’. Yet, this presupposes that the case outcome can be predicted based on the merits of the case, rather than other factors. The purpose of this study was to test whether and to what extent legal decisions on petitions for new criminal trials can be predicted on the basis of other fairly superficial criteria that one could access without even reading the case file, e.g. which Court decided, whether the applicant had legal representation etc. To this end, all petitions for new criminal trials submitted to the Swedish Supreme Court and the six Courts of Appeal in the time period 2010–2020 (n = 3915) were reviewed. This data formed the basis of a regression model which was then used to predict decisions regarding petitions in 2021. On the basis of access to legal representation and crime type, the regression model predicted accurately 100 % of the decisions made in 2021. This raises questions about the evidentiary basis for the decisions and also the role of judges in situations where their decisions are fully predictable.

There is considerable geographical overlap between areas set aside for nature conservation and Indigenous peoples’ lands, and the social, economic and political consequences of protected areas have often been extensive for Indigenous peoples. The same is true in Sápmi. In Norway, Sweden and Finland, environmental governance and management has historically been largely centralised, with low levels of local influence and control. In line with global trends, the countries’ environmental policies are moving towards collaborative models as a preferred arrangement for environmental management and are increasingly considering Sámi rights to influence over the governance and management of land and natural resources in Sápmi. However, mechanisms to ensure Sámi influence in conservation governance and management differ considerably between the countries. Moreover, collaborative conservation governance and management arrangements do not always deliver the positive social outcomes expected. In this chapter, we discuss the intersection of conservation and Sámi rights on the Norwegian, Swedish and Finnish sides of Sápmi, with a particular focus on collaborative arrangements and the ways in which discourses on conservation, collaboration and Indigenous peoples shape conditions for Sámi agency in relation to the governance and management of landscapes for environmental protection.

In her 2020 State of the Union address, the European Commission President Ursula von der Leyen announced a new legislative proposal to create a European Health Data Space. Its aim is to make electronic health data accessible in order to support healthcare delivery, health research, innovation, effective policymaking and regulation, and personalised medicine. This European Policy Analysis examines the Commission’s proposal and its implications for patients, healthcare providers, market actors and national administrations. The analysis shows that the Commission’s Proposal has significant potential benefits for a wide range of stakeholders. However, concerns still remain regarding aspects such as the empowerment of individuals in relation to their data, adjustments that will need to be made by the healthcare sector, incentives for innovation, and trust in EU governance. At the time of writing, the European Parliament and the Council have adopted their negotiating positions. However, a number of changes are likely to be introduced before the Commission’s Proposal is agreed and can be implemented in the Member States.

Skolans huvuduppdrag är elevernas lärande och utbildning men den ska också främja elevernas personliga utveckling samt deras kompetens som samhällsmedborgare. Skolkuratorn har en viktig roll såväl i elevernas kunskapsutveckling som i deras personliga utveckling. För att kunna bidra i båda delarna av uppdraget är det viktigt att känna till de mest centrala delarna i skollagen och vissa andra författningar. Syftet med detta kapitel är därför att ge en övergripande bild av hur skolan och elevhälsan är reglerad, samt att göra nedslag i några rättsliga frågor som är särskilt relevanta för skolkuratorns arbete.

I avsnittet ROA 2024 nr 39 behandlas att i ett tidigare ROA-avsnitt – ROA 2023 nr 85 – omnämndes en av JO under våren 2023 genomförd Opcat-inspektion av ett Statens institutionsstyrelse, SiS, särskilda ungdomshem. Under hösten 2023 genomförde JO en oanmäld inspektion av ett annat ungdomshem. I avsnittet redogörs för vad som framkom vid inspektionen och den allvarliga situationen på ungdomshemmet. Dessutom tas upp den samlade allvarlig bild som inspektionerna ger av SiS särskilda ungdomshem. JO:s protokoll O 25-2023. Se även ROA 2023 nr 85; JO är fortsatt bekymrad över Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (del 1 och 2)., Rättslig områdesanalys, ROA, JUNO ; 2024 nr 39

Finding a good match between legal proceedings and the problems they will be used to address, is by no means a new challenge. The complexity of custody disputes—the variations in underlying factors, the child’s individual needs, experience, and views, and the health and life circumstances of the parents—can make the challenge seem overwhelming. Therefore, rather than diving into the details of the law applicable to custody disputes, the present anthology seeks to address broader perspectives, and look for new ways forward, perhaps beyond those set out in current laws.

I detta avsnitt, ROA 2024 nr 40, tas upp att i ett tidigare avsnitt, ROA 2022 nr 8, behandlades den tillsatta utredningen om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier. Utredningen överlämnade sitt betänkande i januari i år till justitieministern. I avsnittet behandlas de förslag som utredningen har lämnat som gäller t.ex. skärpta maxstraff för våld eller hot mot tjänsteman och att ett nytt brott ”förolämpning mot tjänsteman” ska införas. I avsnittet diskuteras främst förslaget om tillägget i 33 § förvaltningslagen (2017:900) om att det i vissa fall ska vara möjligt att underlåta att ange beslutsfattarens namn i en underrättelse om ett beslut. SOU 2024:1 Ett starkare skydd för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. ROA 2022 nr 8 Utredning om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet., Rättslig områdesanalys, ROA, JUNO ; 2024 nr 40

​This open access book explores how legal proceedings in and out-of-court can be matched to the complex problems underlying disputes concerning child custody, residence and contact between parents. It focusses in particular on Nordic experiences of in and out-of-court mechanisms as means of resolving custody disputes. The contributors are internationally renowned and experienced researchers from the legal, psychological, and sociological fields who provide empirical as well as legal perspectives. They examine central legal, ethical and knowledge-based dilemmas in custody dispute proceedings. The findings speak to an international audience and suggest ways how to best realize the interests of the child. It transcends disciplinary, institutional, and jurisdictional boundaries in search of new knowledge.

This article demonstrates a significantly different approach to managing probative risks arising from the complex and fast changing relationship between law and computer science. Law's historical problem in adapting to scientific and technologically dependent evidence production is seen less as a socio-techno issue than an ethical failure within criminal justice. This often arises because of an acceptance of epistemological incomprehension between lawyers and scientists. Something compounded by the political economy of criminal justice and safeguard evasion within state institutions. What is required is an exceptionally broad interdisciplinary collaboration to enable criminal justice decision-makers to understand and manage the risk of further ethical failure. If academic studies of law and technology are to address practitioner concerns, it is often necessary, however, to step down the doctrinal analysis to a specific jurisdictional level.

Although it is well known that large-scale bioenergy expansion erodes different environmental, social, and economic dimensions of sustainable development, in countries like Brazil, bioenergy is institutionalized as a flagship climate strategy aimed to cut down CO2 emissions in transport. These trade-offs have serious implications for climate change governance and sustainable development; however, conventional approaches have not yet properly explained this seeming paradox. This article addresses this gap from a critical development pathways approach to bioenergy as a maladaptive strategy in Brazil. I propose an analytical framework to observe how different ideas, interests, and institutions interplay in the historical institutionalization of bioenergy as a climate strategy. The analysis shows that bioenergy institutionalization has been driven by the endemic economic crisis in the sugar sector and governmental interests associated with security and developmental imperatives. The unsustainable co-evolution of development pathways and bioenergy, marked by deforestation, land colonization, and agricultural expansion, has narrowed the adaptation space in agriculture, gearing current climate policy towards path-dependent maladaptive strategies like bioenergy. Paradoxically, framing bioenergy as a climate strategy has been useful to justify more expansive policies in favor of the sugarcane industry, and to greenwash the Brazilian climate policy in the international arena of climate governance., Glocalizing Climate change

Examensarbetet behandlar frågan om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § inkomstskattelagen (1999:1229). Bestämmelsens tillämpning var central i en omfattande diskurs på området efter att Skatterättsnämnden lämnat ett kritiserat förhandsbesked1 sommaren år 2022. Målet överklagades och har sedermera refererats i HFD 2023 ref. 11, där Högsta förvaltningsdomstolen ändrade utgången. Syftet med examensarbetet är att söka fastställa gällande rätt i form av när ett företag anses bedriva samma eller likartad verksamhet. Arbetets andra syfte är att analysera vilken roll lagstiftningens ändamål fått i rättstillämpningen. Två frågeställningar används för att uppnå syftena: När bedriver ett fåmansföretag samma eller likartad verksamhet enligt 57 kap. 4 § IL och finns det några undantag? Vilken vikt har lagstiftningens ordalydelse och syfte givits vid tillämpningen av bestämmelsen om samma eller likartad verksamhet i 57 kap. 4 § IL och hur förhåller det sig till legalitetsprincipen? Resultatet av den rättsdogmatiska undersökningen visar att ett företag bedriver samma eller likartad verksamhet när verksamhet förts över mellan två företag som har ett ägarsamband. Det är inte av relevans vilken typ av verksamhet företagen bedriver utan det är överföringen av exempelvis kapital eller affärskontakter som är avgörande. Utredningen visar också att ett nytt undantag numera kan anses finnas på området efter domen i HFD 2023 ref. 11. Målet kan innebära att ett nytt rekvisit för tillämpningen finns, att risk för inkomstomvandling måste föreligga. Huruvida avgörandet medför en större omfattning av fall-till-fall-tillämpning får dock framtiden utvisa. Sammanställningen av rättspraxis visar vidare att Skatterättsnämnden och Högsta förvaltningsdomstolen i de flesta mål på området använt sig av ändamåltolkning. Därav diskuteras frågan om domstolens tolkning av bestämmelsen verkligen har objektivt stöd i lagtexten. Hänsyn till förarbetsuttalanden bidrar till förutsebarhet i rättstillämpn

När ett intrång skett uppsåtligen eller av oaktsamhet i en immateriell rättighet har rättighetshavaren rätt att, utöver den skäliga ersättningen, erhålla ersättning för den ytterligare skada som orsakats till följd av intrånget. För att fastställa den ytterligare ersättningen ska domstol ta hänsyn till ett antal faktorer varav en faktor är den vinst intrångsgöraren gjort till följd av intrånget. Ersättningen som rättighetshavaren är berättigad till utgör ett skadestånd. Eftersom intrångsgörarens vinst inte utgör en direkt skada för rättighetshavaren utan en vinst för intrångsgöraren ryms faktorn inte inom det traditionella sättet att betrakta skador på. Intrångsgörarens vinst utgör en obehörig vinst för intrångsgöraren och inom den svenska rätten har den obehöriga vinsten historiskt varit utsatt för kritik. Inställningen har på senare tid mjukats upp men rättsfiguren har en blygsam ställning. När intrångsgörarens vinst infördes i de immaterialrättsliga bestämmelserna uttalades i förarbetena att intrångsgörarens vinst endast skulle fungera som en hjälpfaktor för att fastställa den uteblivna vinsten. Enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer ska skadelidande endast ersättas för faktisk skada. Uttalandena har mött kritik och det har förts diskussioner om det är en tolkning som är förenlig med sanktionsdirektivets syften. I sanktionsdirektivets artikel 3.2 anges att sanktionerna ska vara effektiva, avskräckande och proportionella. På det immaterialrättsliga området föreligger även omfatt-ande bevissvårigheter och det är därför svårt att visa vilken faktisk skada som uppstått. Syftet med denna framställning är att utreda hur intrångsgörarens vinst ska tolkas vid fastställande av immaterialrättsliga skadestånd. För att skapa en förståelse för intrångsgörarens vinst har svenska och EU-rättsliga källor nyttjats. Rättsfall som behandlar intrångsgörarens vinst mer ingående finns endast ett fåtal av och därför har doktrin och förarbeten beretts desto större utrymme i fr

Syftet med detta arbete är att analysera huruvida verksamheter med illegala inslag ska inkomstbeskattas och i uppsatsen har försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan närmare undersökts. För att kunna svara på uppsatsens frågeställningar krävdes även en redogörelse för möjligheten att inkomstbeskatta brottsliga verksamheter i allmänhet. Brottsliga verksamheter kan därav ses som ett samlingsnamn för alla typer av brottslighet. Ett vidare syfte med arbetet har varit att koppla beskattningen av brottsliga verksamheter till rättsäkerhetsargument och den skatterättsliga legalitetsprincipen, där föreskriftskravet och bestämdhetskravet stått i fokus. Vissa anser att ett rättsenligt skattesystem inte ska befatta sig med brottslig verksamhet då det skulle uppfattas som att man jämställer brottslig verksamhet med legal sådan. Prostitution är emellertid ett exempel på en typ av verksamhet som saknar straffbestämmelser och är således inte brottslig i sig, trots att köp av sexuell tjänst är straffbelagt enligt 6 kap. 11 § BrB. Preparatet melanotan är ett icke-narkotikaklassat preparat, som uppges göra användaren solbränd, smal och öka sexlusten. Läkemedelsverket avråder dock från all användning av produkten då den inte är kontrollerad och kan utgöra en hälsorisk. Det finns idag inget godkänt läkemedel med melanotan och preparatet får varken säljas i Sverige eller i ett annat land. Eftersom melanotan inte är narkotikaklassat är det däremot lagligt att köpa, inneha eller bruka preparatet. Försäljningen av sexuell tjänst och det otillåtna preparatet melanotan kan ställas mot varandra eftersom båda verksamheter innehar illegala inslag genom att den ena sidan i konsumtionsledet är kriminaliserad medan inte den andra. I uppsatsen har framkommit att både prostitution och försäljningen av preparatet melanotan är inkomstskattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet. Det har även konstateras att det finns både argument för och emot att inkomstbeskatta brot

This thesis critically examines recent developments in Swedish tort law, regarding compensability of an elevated risk of future harm as a distinct injury in itself. The theme of the study is based upon a recent ruling by the Swedish Supreme Court on December 5, 2023, marking the first instance of Swedish legal scrutiny on the concept of elevated risks as compensable injuries. The case involved a compensation claim for personal injury arising from an exposure to PFAS substances and it is highlighting the challenges in both categorizing as well as compensating elevated risks of future harm in a Swedish legal context. The ruling clarified that the mere presence of an elevated risk cannot constitute a personal injury according to traditional Swedish tort law. The primary objective of this study is to stimulate a broader legal discussion on how Swedish tort law should and could navigate the complex notion of compensating injuries in the form of elevated risks of future injury. The study unfolds in two interconnected parts. Initially, it scrutinizes the conventional concept of personal injury under Swedish law as well as the relationship between the elevated risk of future injury and the traditional personal injury concept. Subsequently, the focus shifts to discussing the need for incorporating the concept of elevated risks as a new category of compensable injury under Swedish tort law, with the legal approach adopted in the United States serving as backdrop for the discussion. Using a legal dogmatic approach as a primary research method, the study involves an analysis of legal sources to comprehend the current legal landscape and to identify the need for potential reforms. The study also includes a comparative aspect, drawing upon American legal sources, to shed light on how injuries in the form of elevated risks are treated in various American jurisdictions. The American approach, as presented in this study, consists of a two-step process for qualifying elevated risks

Plan- och bygglagstiftningen i Sverige är utformad för att värna om kulturvärden i byggnader och byggnadsområden. Detta ställer högre krav på fastighetsägare till dessa byggnader, då de omges av fler regler än konventionella byggnader och byggnadsområden. En byggnad med höga värden får inte förvanskas, och ändringar av byggnader generellt ska utföras varsamt. Syftet med denna studie är att undersöka hur rättstillämpningen av förvanskningsförbudet och varsamhetkravet i Plan- och bygglagen har sett ut historiskt, med fokus på ett avvikande rättsfall, MÖD 2019:25 för att undersöka dess eventuella prejudicerande verkan. Åtta rättsfall, som har behandlats i Mark- och Miljööverdomstolen mellan 2019-2024, har analyserats. Resultatet indikerar ett visst prejudikatvärde i MÖD 2019:25, tillsammans med ett förtydligande.

Uppsatsens syfte är att utreda domstolens möjligheter och skyldigheter vad gäller processledning kring alternativa brottsrubriceringar. Ämnesvalet aktualiserades genom den så kallade snippadomen från mars 2023. I uppsatsen presenteras och tolkas de två paragraferna av intresse, 30 kap 3 § och 46 kap 4 § st 2 rättegångsbalken. Detta görs för att utröna vad gällande rätt är när det handlar om lämpligheten i att processleda kring alternativa rubriceringar. Genom HD:s avgörande i snippadomen konstateras att det finns en skyldighet att processleda i specifika situationer vilket analyseras vidare i uppsatsen. Författaren kommer fram till att lämpligheten att processleda är mer vidsträckt och formulerar en egen modell för när sådana situationer föreligger. Enligt modellen är det lämpligt att domstolen processleder åklagaren i de fall det inte är otänkbart att den alternativa rubriceringen faller in under samma gärningsbeskrivning. Uppsatsen utreder även frågan kring barn som målsäganden i kontexten av processledning och det förs en diskussion där olika rättigheter för barn tas upp och vägs mot den tilltalades rättigheter. Slutsatsen blir att det borde införas en skyldighet att processleda när målsäganden är ett barn. Skyldigheten är dock beroende av om det utifrån de ovanbeskrivna förutsättningarna bedöms vara lämpligt att processleda. Vidare presenteras snippadomen mer ingående i syfte att belysa konsekvenserna av en missad processledning. Avslutningsvis görs en analys av hur den framtida rättstillämpningen kommer se ut efter avgörandet. Genom att den av HD konstaterade skyldigheten är så pass specifik menar författaren att det inte föreligger någon större risk för att underrätterna kommer bli alltför aktiva vid framtida rättegångar.

Beviskravet i brottmål för att en fällande dom ska kunna meddelas formuleras som ställt utom rimligt tvivel. Detta beviskrav är inte föreskrivet genom rättegångsbalken (1942:740) eller annan lämplig författning, utan har i stället utvecklats genom praxis. Ställt utom rimligt tvivel uttalades av HD för första gången i NJA 1980 s. 725. I avgörandet fastställde HD att det krävdes vara ställt utom rimligt tvivel att de tilltalade gjort sig skyldiga till brott för att kunna dömas och att i det aktuella målet fanns betydande utrymme för sådant tvivel. Åtalet ogillades således. Efter NJA 1980 s. 725 har denna formulering av beviskravet fortsatt att tillämpas av domstolarna och accepterats inom doktrinen. Även om formuleringen etablerades för över fyrtio år sedan saknas en vedertagen uppfattning av dess innebörd. Förevarande uppsats har därför bland annat haft i uppgift att undersöka beviskravet och dess formulering i syfte att försöka nå en närmare precisering av begreppet. Uppsatsen åsyftade även att granska huruvida beviskravet är konstant eller differentierat i den meningen att somliga faktorer kan inverka på dess nivå. För att uppnå uppsatsens syfte och besvara dess frågeställningar har den rättsdogmatiska metoden tillämpats. Varför en annan eller ytterligare metoder inte tillämpats grundar sig i att uppsatsens ändamål görs inom ramen för den rättsdogmatiska metoden. Det vill säga, avsikten är att systematisera, sammanställa och redogöra för gällande rätt, inte att analysera de lege ferenda. Arbetet baseras huvudsakligen på vad som framkommit av praxis och doktrin. Genom att Peczeniks rättskällelära har företagits i uppsatsarbetet har slutsatserna främst baserats på vad som framkommer av prejudikat, med anledning av att de utgör en viktigare rättskälla enligt rättskälleläran. Nyckelord: Beviskravet, utredningens robusthet, utredningskravet och alternativa hypoteser.

This study aims to identify potential ways in which the African Union Convention for the Protection and Assistance of Internally Displaced Persons in Africa (Kampala Convention) improves the quality of life for IDPs. Relying on the concept of bare life, it answers if and how the convention prevents bare life. Drawing on theory and previous research on bare life in relation to IDPs, the analytical framework forms four theoretical dimensions to which the Kampala Convention, Translating The Kampala Convention Into Practice: A Stocktaking Exercise (ICRC, 2017) and The Kampala Convention: Key Recommendations Ten Years On (ICRC, 2019) are applied. Based on a grading, the results tell of the convention’s effects. The IDPs’ rights and political agency are adequately respected; quotidian culture and prevention of exclusionary practices are promoted yet insufficiently. Adding humanitarianism, biopolitics and host communities as additional findings, there are areas that should be carefully respected, but bare life is mostly prevented. Hopefully, this study can add knowledge to the progress of the Kampala Convention and provide a framework for similar analyses of policy and practice on aiding people in distress.

Skolverket beskriver i sina kursplaner för juridik att det juridiska språket ställer stora krav på exakthet, precision, saklighet och logisk skärpa. En del av det centrala innehållet i de tre juridiska gymnasiekurserna, Privatjuridik, Rätten och samhället samt Affärsjuridik, är juridiska begrepp och ett betygskriterium handlar om hur väl eleven kan förklara och använda juridiska begrepp. Syftet med studien är att undersöka de didaktiska framgångsfaktorerna och utmaningarna vid undervisning av juridiska begrepp. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet visar att lärarna organiserar undervisningen på liknande sätt genom bland annat genomgångar, begreppslistor, övningsuppgifter och rättsfall. De juridiska begreppen i sig beskrivs som såväl en framgångsfaktor som en utmaning för juridikundervisningen. Lärarna beskriver att tala med juridiska begrepp, arbeta med begreppen, kontextualisera och en balans mellan elev- och läraraktivitet som framgångsfaktorer vid begreppsundervisningen. Lärarna framhåller även att få eleverna att förstå behovet av de juridiska begreppen samt repetition som framgångsfaktorer. Språket komplexitet beskrivs som den största utmaningen. Därtill beskrivs utmaningar såsom svaga språkkunskaper i svenska, stora grupper samt begränsat med tid. Majoriteten av de intervjuade lärarna har svårt att initialt redogöra för grunden till de didaktiska val och överväganden som de gör vid utformningen av undervisningen. Detta kan möjligen bero på att den juridiska ämnesdidaktiken är outvecklad.

This thesis focuses on the stories of activists in Kosovo and why and how they resist in a context where powerful actors increasingly use strategic lawsuits against public participation (SLAPP) as a new mode of exercising power. The thesis seeks to understand resistance and new ways of exercising resistance in the context of SLAPP. Resistance is conceptualized using Hannah Arendt’s notion of storytelling as an inspiration. The importance of storytelling as a new way of resisting SLAPP lawsuits and the role of social media today in raising public attention and awareness. A qualitative design is applied to understand the stories of activists. More specifically, the thesis uses social constructivism and the hermeneutic circle as a basis for the research. The thesis concludes by analyzing and discussing why and how actors resist and what they do to counter SLAPP. Five implications for resistance are drawn here: what provokes activism and resistance in the first place, natality as an occurrence that invokes resistance, storytelling as a mechanism for creating a common space and connecting others by creating alliances, establishing boundaries, and creating friend vs enemy positions at the end.

Barn och unga utgör idag en attraktiv konsumentgrupp i fråga om marknadsföring. Marknadslandskapet har blivit allt mer individualiserat och sker till stora delar online och på sociala medier, där barn och unga har en hög närvaro. Det gör barn och unga särskilt såbara för vissa marknadsföringsmetoder, inte minst för alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Skyddet för barn och unga mot marknadsföring finns stadgat på både unionsrättslig nivå och på nationell nivå, vilket är varför unionsrätten presenteras först i arbetet. Unionsrätten sätter ramarna för allmänna skyddsbestämmelser som rör barn men fastställer även unionens syn på skadliga produkter såsom alkohol och spel. Däremot regleras frågorna om barns skydd för alkohol och spel genom icke bindande normgivning. Folkhälsa är ett område som präglas av unionsrättens kompletterande och samordnande funktion, vilket är varför relativt stor nationell frihet tillåts på området. Trots att det råder stor frihet i frågorna och att Sverige är en företrädare för folkhälsa så saknas uttrycklig skydd i Marknadsföringslagen som stadgar barns och ungas skydd. Det finns däremot särskilda skyddsregleringar i alkohollagen, spellagen och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Det här arbetet syftar till att fastställa det nuvarande skyddet för barn och unga mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Dess andra syfte är att undersöka möjligheterna till att skydda barn och unga ytterligare mot sådan marknadsföring. Arbetet presenterar flertalet förslag som är möjliga utefter de rättsliga ramarna som fastställs av EU, däremot är vissa förslag mindre aktuella i dagsläget. En nordisk utblick görs även för att undersöka hur våra nordiska grannländer reglerar skyddet för barn och unga. Samtliga nordiska länder har särskilda bestämmelser för barn och unga i deras motsvarigheter till MFL, något som Sverige saknar. Det inspir

Uppsatsen söker svar på hur NJA 2022 s. 1115 kan tänkas påverka de involverade parterna i typisk “företagsuthyrning”, samt hur Högsta domstolens tillämpning av 7 kap. 31§ JB förhåller sig till det så kallade blockhyresundantaget. Uppsatsen avgränsas till att endast beröra hyresupplägg som är snarlika det i ovan nämnda dom. En rättsdogmatisk utredning presenteras med avseende på blockhyresundantaget, “bulvanregeln”, samt HD:s dom i det aktuella målet. Utifrån denna så analyseras frågeställningarna genom en diskussion av domens innebörd i praktiken. Uppsatsen landar i att en delvis ny gällande rätt har fastställts och att denna har en rad praktiska implikationer för de involverade parterna, såväl som för användningen av blockhyresundantaget.

This doctrinal thesis centers around the topic of voluntary human shields as a complex phenomenon requiring further scholarly attention. Specifically, this paper acknowledges that the actions of certain voluntary shields renders their classification as civilians strenuous, in which it is explored if the notion of Direct Participation in Hostilities might apply. As such, the research question contemplates: To what extent, if at all, can voluntary human shields be considered as taking a direct part in hostilities when shielding lawful targets? The analyses have concentrated on both a theoretical examination of the ICRC’s Interpretive Guidance, and on an empirical investigation into two cases of voluntary human shields: the Serbian citizens in 1999 and the Palestinian women in 2006. Evidently, the findings indicate that voluntary human shields can to some extent take a direct part in hostilities, while the generalizability of our results are appreciated. Ultimately, this thesis provides additional insights into the topic, as increasingly relevant and required within the contradictory and existing research field, while also anticipating avenues for future research.

Under senare tid har mycket kritik riktats mot det storskaliga ström- mingsfisket i Östersjön. Det anses medföra risker både för miljön och för det småskaliga kustfisket. Av denna anledning har en omfördelning av fiskemöjligheter samt en utflyttning av trålgränsen föreslagits. I två artik- lar, del 1 och 2, analyserar vi rättsliga förutsättningar för att genomföra dessa två åtgärder i Sveriges territorialhav. I den första delen behandlar vi frågan om utflyttning av trålgräns och särskilt medlemsstaters handlings- utrymme enligt EU-rätten, givet EU:s exklusiva kompetens, att införa förbud som också träffar andra staters fiske. I den andra delen behandlar vi frågan om omfördelningar av fiskemöjligheter och särskilt medlems- staters handlingsutrymme enligt EU-rätten att anta en nationell metod för fördelning av fiskemöjligheter som innebär en ojämlik behandling av nationella fiskefartyg. Sammanfattningsvis visar analyserna i den första delen att det föreligger ett relativt stort utrymme för Sverige att anta natio- nella fiskeregler av miljöskäl i territorialhavet, även i områden där andra stater har tillträde, samt att åtgärder inte förutsätter fullständig vetenskap- lig säkerhet om åtgärdernas effekt eller att åtgärderna ensamt säkerställer målen. En annan slutsats är att åtgärder som antas av stater i enlighet med bemyndigande i EU-rätten gäller före de bilaterala fiskeavtalen mellan medlemsstater vid eventuella konflikter.

Rätten, hållbar energianvändning och bevarandet av kulturvärden

Syftet med boken är att ge grundläggande kunskaper om miljökvalitetsnormen god ekologisk status, vilka rättsliga skyldigheter som åligger Sverige enligt ramdirektivetför vatten samt hur direktivet har genomförts i den svenska lagstiftningen. I boken ges också en kortfattad beskrivning av miljökvalitetsnormer som rättsligt instrument samt rättsliga möjligheter att ställa krav på verksamheter och åtgärder för att säkerställa att miljökvalitetsnormer följs. Boken vänder sig främst till studenter vid olika universitetsutbildningar där miljö- kvalitetsnormer behandlas. Vi tror dock att boken även kan vara användbar för praktiskt verksamma personer som vill ha en mer övergripande förståelse för den rättsliga regle- ringen i Sverige, den EU-rättsliga bakgrunden och rättsutvecklingen.

Police officers frequently interact with the public, and many of these interactions involve some form of conflict. As professionals, and representatives of the state, police officers are expected to handle these conflicts in a professional and just manner to maintain positive relationships with the public. Therefore, solid conflict management skills are necessary for any officer in a democratic society. The present scoping review examines the current state of research on police involved conflicts and conflict management in a police context. Results indicate that a majority of the studies have been conducted in the USA and that many of these studies focus on use of force rather than effective conflict management strategies and methods. The study further indicates a number of methodological difficulties in researching this important area of policing, including difficulties in obtaining data as well as a lack of unified definitions of concepts and methods.