Search

The rise of populations worldwide puts high demand on the society to build more housing. Studies need to be provided in relevant areas to create decision basis information to achieve climate neutrality by year 2045. Low carbon concrete, where the content of lime is reduced and replaced with slag, can reduce the climate impact with up to 50% without compromising strength or durability. This is essential for reducing CO2 emissions in the construction sector. The primary goal of the study is to create guidance on how low kg CO2-eqv/m2 GFA (gross floor area) emissions can be achieved in multi-family houses with a framework and foundation out of low carbon concrete for similar projects. The work was based on a quantitative study where quantifiable data was collected through case studies of two different reference projects. Data acquired from the case studies was obtained through the software programs – Bidcon, Solibri and VICO Office. Literature studies were used to collect existing knowledge and theories in the field. Calculated results defined by system boundaries set by climate declaration from January 1, 2022, presents emissions of 221 kg CO2-eqv/m2 GFA for project 1 and 176 kg CO2-eqv/m2 GFA for project 2. Building components included in the climate declaration are all load-bearing structures, the building envelope, and interior walls. Only module A1-A5 in the construction phase is considered for the building within these system boundaries. No limit values are set for these system boundaries. Calculated results defined by system boundaries set by climate declaration from July 1, 2025, presents emissions of 286 kg CO2-eqv/m2 GFA for project 1 and 241 kg CO2-eqv/m2 GFA for project 2. Building components included in the climate declaration are all load-bearing structures, the building envelope, and interior walls. Additions are also made for fixed interior furnishing, interior surfaces, and installations. Only module A1-A5 in the construction phase is considered for t

Introduction: There is a housing shortage in Sweden and the green space factor must be taken into account when building. The green space factor includes living façades that have a positive effect on people and society. The company Butong, in which the work has been done in collaboration, has patented solutions within living façades. The company currently mounts the façade solutions on a prefabricated concrete sandwich wall, but lacks a solution for mounting on a half sandwich wall. The purpose of a solution with a half sandwich wall was to avoid unnecessary material consumption, reduce environmental impact, and reduce the thickness of the wall. The work examined a half sandwich wall with three insulation materials: cellular plastic, PIR and Kooltherm. Method: The chosen method for the study was design research methodology, which contains a total of seven steps. The first two steps were used in this study. The first step consisted of a literature study. The second step was supplemented with empirical data in form of interviews and further literature studies. Calculations for carbon dioxide equivalents were performed by calculating the footprint of each material. The calculations were based on the material thickness of 1 m2 wall area. Data were obtained from environmental product declarations for construction products (EPDs) based on factors A1-A3. Results and Analysis: For all half sandwich walls, a roofboard in stone wool was chosen as the utmost layer. This was based on conditions for fire safety for the materials cellular plastic and PIR, and based on attachment for the material Kooltherm. The use of a polypropylene plastic mat to obtain an air gap was decided for all materials based on moisture safety. Furthermore, the results showed three possible fastening methods for mounting Butong's façade solution on a half-sandwich walls: cast plastic profiles (SFS-profiles), vertically cast L-profiles and horizontally cast L-profiles. The result also reported that repla, Introduktion och syfte: Det är bostadsbrist i Sverige och det måste tas hänsyn till grönytefaktorn vid bebyggelse. I grönytefaktorn ingår levande fasader som påverkar människor samt samhälle positivt. Företaget Butong, som arbetet har skett i samarbete med, har patenterade lösningar för levande fasader. Företaget monterar idag fasadlösningarna på ett helsandwichelement, men saknar lösning för att montera på ett halvsandwichelement. Syftet med halvsandwichelement var att undvika onödig materialåtgång, minska miljöpåverkan, samt erhålla en tunnare tjocklek på elementet. Arbetet undersökte ett halvsandwichelement utifrån tre ingående isoleringsmaterial: cellplast, PIR och Kooltherm. Metod: Vald metod för arbetet var design research methodology som totalt innehåller sju steg. De två första stegen användes i studien. Första steget bestod av en litteraturstudie. Det andra steget kompletterades med hjälp av empiri i form av intervjuer och fortsatta litteraturstudier. Beräkningar för koldioxidekvivalenter utfördes genom att beräkna respektive materials avtryck. Beräkningarna utgick från materialets tjocklek på 1 m2 väggyta. Data hämtades från miljövarudeklarationer för byggprodukter (EPD:er) utifrån faktorerna A1-A3. Resultat och Analys: För samtliga halvsandwichelement valdes en takboard av stenull som yttersta skikt. Detta utifrån brandsäkerhet för materialen cellplast och PIR respektive utifrån infästning för materialet Kooltherm. Användning av platonmatta för att erhålla en luftspalt bestämdes för samtliga material utifrån fuktsäkerhet. Vidare visade resultatet tre möjliga infästningsmetoder för att montera Butongs fasadlösning på ett halvsandwichelement: ingjutna plastprofiler (SFS-fästen), vertikalt ingjutna L-profiler samt horisontellt ingjutna L-profiler. Resultatet redovisade även att ersätta helsandwichelement med halvsandwichelementet minskar materialåtgång, samt minskar utsläpp av koldioxidekvivalenter med upp till 31%. Detta utifrån EPD-faktorerna A1-A3 där en

Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible. Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible. This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process., Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp. Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

Miljö- och klimatpåverkan är idag centralt inom byggbranschen. För att uppnå de globala och nationella mål som existerar krävs fler åtgärder för att minska byggsektorns klimatpåverkan. Byggsektorn står idag för cirka 21 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Klimatberäkningar är ett sätt att uppmärksamma aktörer på den klimatpåverkan branschen utgör och öka motivationen till förändring. I denna rapport används de tre olika beräkningsmetoderna Boverkets klimatdeklaration, LFM30 och NollCO2 för att beräkna klimatpåverkan av NCC:s projekt Pålsjö Äng i Helsingborg. Syftet var att jämföra avgränsningar och skillnader i resultat mellan de olika metoderna. Byggsektorns miljöberäkningsverktyg, BM, användes för att utföra beräkningarna. Projektets kostnadskalkyl nyttjades för att rätt material med rätt mängd skulle läggas in i BM. När byggresurserna var inlagda i beräkningsprogrammet mappades dessa, vilket innebär att en klimatpåverkan för det specifika materialet applicerades. Detta kunde göras med antingen generiska data från olika klimatdatabaser eller genom specifika data från EPD:er. När byggresurserna har en klimatpåverkan tillagd räknar BM ut en total klimatpåverkan för hela projektet. Därefter adderades eventuella schabloner och påslag. Störst beräknad klimatpåverkan för det analyserade projektet ger metoden NollCO2 vilken är den mest omfattande beräkningsmetoden som involverar mest material. Denna metod gav en klimatpåverkan på 259 kg CO2e/m2 BTA. Boverkets klimatdeklaration som är mer grundläggande och beaktar färre byggdelar gav klimatpåverkan på 236 kg CO2e/m2 BTA. LFM30 gav 237 CO2e/m2 BTA. För alla tre metoderna stod stommen för den största andelen klimatpåverkan. För NollCO2 och Boverkets klimatdeklaration stod även husunderbyggnaden för en stor andel av klimatpåverkan. Detta främst på grund av den stora mängden betong i garaget. Metoderna är generellt svåra att jämföra då avgränsningar och inkluderade byggdelar skiljer sig åt. Den främsta skillnaden i, The environmental and climate impact are today central within the building sector. To meet the global and national emission goals more actions need to be taken to reduce the impact of the building sector which is responsible for 21% of Sweden’s total greenhouse gas emissions. Climate calculations are a great step in the right direction to draw attention to the impact a building has on the environment and increase the motivation to make a change. In this report, three calculation methods have been used to calculate the environmental effect of NCC’s project Pålsjö Äng in Helsingborg. The three methods were Boverket’s climate declaration, LFM30 and NollCO2. The purpose of the study is to compare boundaries and differences in the result between the methods. “Byggsektorns miljöberäkningsverktyg”, BM, has been used for the calculations. The cost calculation for the project was used to assure that the right material with the right quantity was put into BM. When the resources were entered into the calculation program each resource was assigned a climate impact. This was done using either generic data from different databases or specific data from EPDs. When all concerned materials have been assigned a climate impact, a total amount of carbon dioxide equivalent emissions are calculated for the project. The method resulting in the highest emissions of CO2 equivalents is NollCO2 which is also the most extensive method, including more components than Boverket’s climate declaration and LFM30. NollCO2 resulted in a climate impact of 259 kg CO2-eq/m2 gross floor area. Boverket's climate declaration, which is more fundamental and considers fewer building components, resulted in a total climate impact of 236 kg CO2-eq/m2 gross floor area. LFM30 gave a climate impact of 237 kg CO2-eq/m2 gross floor area. For all three methods, the load bearing structure represents the highest emissions in CO2 equivalents. This is due to the large amount of concrete used in the structure. The methods

One of the main sustainability goals in Sweden is to reduce the nations greenhouse gas emissions to a net-zero level by 2045. This is a national implementation of the Paris- Agreement. To achieve this goal measures need to be taken in all industrial sectors. The construction and real-estate sectors are responsible for about 22 % of Sweden’s yearly territorial greenhouse gas emissions. The cement industry alone accounts for 5 to 7 %. About half of the emissions during a modern apartment-buildings lifecycle come from material and energy-demanding processes during the construction-phase. The other half is generated throughout the operational lifetime of the building. The purpose of this master’s thesis has been to identify and analyze measures taken to minimize the emission of CO2,equivalents from the concrete structure in a specific apartment building, Kv. Kungsörnen in Helsingborg. The different participants in the concrete-part of the project and their ability to affect the emissions of the project have also been analyzed. Through interviews with people involved in the project, a review of the blueprints and a visit to the construction site an overview of the project was achieved, and the measures taken by the participants were identified. The result on the carbon footprint from the measures taken were put in relation to general cases representing the emissions of a standard apartment building. The environmental impact of the different cases were calculated with “Byggsektorns miljöberäkningsprogram”. The following standard reference cases where investigated and compared to the actual project: • Concrete-recipes • Concrete-dimensions • Amount of reinforcement • Sound class C • Reduced productiontime • Impacts depending on time of the year A reference scenario was summarized based on the individually studied reference cases. The calculated carbon footprint from this reference scenario corresponds well with generic data of similar modern structures. The results show th, Ett av Sveriges hållbarhetsmål är att senast 2045 inte generera några nettoutsläpp av växthusgaser. För att uppnå detta mål krävs kraftiga åtgärder inom alla sektorer. En av dessa är bygg- och fastighetssektorn som 2018 stod för ca 22 % av Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser. Enbart cementindustrin står för ca 5–7 %. Cirka hälften av klimatpåverkan från moderna flerbostadshus uppkommer i produktionsskedet med dess ingående material och processer, återstående del genereras i drift- och slutskedet. Syftet med denna rapport var att kartlägga och analysera vidtagna åtgärder för att minska klimatpåverkan från betongstommen i ett specifikt projekt med flerbostadshus, Kv. Kungsörnen i Helsingborg. Vidare undersöktes de olika involverade aktörerna och deras individuella möjligheter att påverka betongstommens klimatavtryck. Genom projektspecifika intervjuer, granskning av projekthandlingar samt studiebesök skapades en bild av projektets utformning och de olika aktörernas bidrag. Utifrån detta identifierades genomförda åtgärder som minskade klimatpåverkan från betongstommen. För att beräkna vilken effekt respektive åtgärd skapat separerades åtgärderna i olika fall som jämfördes mot referensscenarion enligt rådande branschstandarder. Dessa jämförande beräkningar gjordes med hjälp av Byggsektorns miljöberäkningsprogram (BM). Utformningen av det faktiska projektet jämfördes med följande fall baserade på rådande branschstandard: • Betongrecept • Betongdimensioner • Armeringsmängder • Ljudklass C • Reducerad produktionstid • Inverkan av årstid Baserat på undersökta fall sammanställdes ett referensfall som antas representera hur Kv. Kungsörnen hade byggts utan specifik hänsyn till klimatpåverkan. Utöver detta gjordes en karbonatiseringsberäkning för projektet för att uppskatta mängden koldioxid som återbinds till betongen under 100 år samt en jämförande beräkning av utsläpp kopplat till uppvärmningsmetoder under betongens uttorkningskede. Fallstudien visar på vikten av s, Klimatsmart betongbyggande - Fallstudie Kv. Kungsörnen Kv. Kungsörnen är ett flerbostadsprojekt i Helsingborg där klimatpåverkan från betongstommen reducerats med ca 40 % jämfört med om det byggts enligt rådande branschstandard. Byggherren, Helsingborgshem, har för första gången tagit med klimatpåverkan, det vill säga utsläpp av växthusgaser, i sin anbudsprövning. Detta i kombination med att de gav entreprenörerna väldigt stora valmöjligheter gällande utformning generade ett flertal olika lösningsförslag. NCC:s anbud med en platsgjuten betongstomme gav det billigaste och mest klimatreducerade alternativet och vann därmed projektet. Sveriges klimatmål Ett av Sveriges hållbarhets mål är att senast 2045 uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser. För att uppnå detta mål krävs kraftiga åtgärder inom alla sektorer. En av dessa är bygg- och fastighetssektorn som årligen står för ca 18 % av Sveriges totala utsläpp. Enbart cementindustrin står för 5–7 %. Cirka hälften av klimatpåverkan från moderna flerbostadshus uppkommer i produktionsskedet, återstående del genereras i driftskedet. Som en del på vägen mot det övergripande hållbarhetsmålet kommer Sverige införa krav på klimatdeklarationer från och med 2022. Syftet med detta är primärt att belysa byggbranschens klimatpåverkan men på sikt ska klimatdeklarationer kunna användas för att ställa krav på maximal klimatpåverkan i projekt. Kv. Kungsörnen Ett nyligen publicerat examensarbete från LTH har kartlagt och analyserat vidtagna åtgärder för att minska klimatpåverkan från betongstommen i uppförandet av flerbostadshusprojektet Kv. Kungsörnen i Helsingborg. I studien undersöktes även de involverade aktörerna och deras individuella möjligheter att påverka betongstommens klimatavtryck. Genom projektspecifika intervjuer, granskning av projekthandlingar samt studiebesök skapades en bild av projektets utformning och de olika aktörernas bidrag. Utifrån detta identifierades genomförda åtgärder för att minska klimatpåverkan i projektet.

Ungefär en tredjedel av varje svensks koldioxidutsläpp kommer från den offentliga sektorn, vilket gör att kommunala verksamheter, såsom Nässjö Affärsverk AB, har en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Syftet med arbetet var därför att undersöka vad en omställning till fossilfri energi skulle få för effekter på primärenergianvändning och utsläpp av koldioxidekvivalenter, med avseende på energibärarnas livscykler. Efter en analys av energiflödena visade sig de fossila energiflödena bestå av bensin, diesel, fordonsgas och eldningsolja. Resultatet visade att om dessa skulle ersättas med fossilfria alternativ, skulle användningen av primärenergi sjunka med 1,8% jämfört med år 2019, medan utsläppen av koldioxidekvivalenter skulle minska med 36,2%.Att NAV fortsatt skulle ha årliga utsläpp motsvarande 3 423 ton koldioxidekvivalenter beror på den fossila energi som används vid framställning av fossilfria energibärare. Fossilfrihet behöver alltså uppnås i energibärarnas hela livscykler för att NAV ska bli helt fossilfria.

Bygg- och anläggningsbranschen står idag för 19 % av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Åtgärder behöver vidtas - klimatkalkylering och kartläggning av utsläpp från bygg- och anläggningsprojekt har visat sig vara ett eftersträvansvärt angreppssätt. Dock finns brister i de verktyg som finns tillgängliga idag eftersom de inte innehåller alla material, vegetationsvariationer och anpassningar som landskapsbranschen projekterar. Det pekar på ett behov av klimatkalkyleringsverktyg för landskapsarkitektur som saknas i tidigare forskning. Det finns inte heller någon utbredd dokumenterad kunskap rörande utsläpp från vegetation och utrustning som är vanliga inom landskapsprojekt. Klimatdata för systemlösningar för landskap saknas vilket gör det svårt att förutspå hur klimatpåverkan från landskapsprojekt kan uppnås utan att total klimatkalkylering görs. Syftet med studien var att bidra med ökad kunskap om hur material- och vegetationsval vid projektering av landskap kan påverka växthusgasutsläpp orsakat av landskapsarkitektur i ett livscykelperspektiv. Mål med arbetet var att undersöka hur utsläpp/upptag i landskapsprojekt vid material- och vegetationsval skiljer sig, vilka val som kan göras för ett så lågt totalt koldioxidavtryck som möjligt för ett projekt samt fördelar med att se utsläpp/upptag i systemlösning/m², utan att tumma på estetiken. Arbetet har omfattat en litteraturstudie som utförts parallellt med klimatkalkylering av tre referensprojekt; en förskolegård, ett gaturum och en stadsdelspark, i verktyget CO2 Kalkyl av AFRY. Därefter gjordes typologikalkyleringen med systemlösningar, CO2e-kalkylering för landskapsmaterial och -vegetation inkluderat överbyggnader per kvadratmeter, som applicerades på en exempelplan med sju områdesspecifika val. Två av områdena illustrerades för att demonstrera gestaltningsvariationer. Slutligen framtogs 22 riktlinjer för koldioxidsnåla material- och vegetationsval. Litteraturgenomgången visade att utsläppsminskningar och negativa ut

Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totalaenergiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterstviktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum underbyggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål attundersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn tillenergianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ettpassivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Måletmed undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser ochenergianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnaderi klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende påmaterialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader ienergianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonernaenligt Passivhusstandarden FEBY 12.Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhusmed hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning förett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och medhjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet.Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhusetär 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändrasöver tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring avkoldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ettpassivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar detlängst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på attstandardhuset, Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important thatthe energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the constructionphase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is toinvestigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and materialconsumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive houseand a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This workexamined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard houseregarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differencesin energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climatezones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the questionof how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard houseregarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact frommaterial production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Sincethe climate impact of the material production does not change over time, the climate impact ofthe operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq overlonger periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remainingcities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is apositive measure as it consumes less energy than a standard house.

Att människan påverkar klimatet och att utsläpp av växthusgaser värmer planeten är ingen nyhet. Byggsektorn stod 2015 för 18 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och 2018 lanserade Bygg- och anläggningssektorn en färdplan för att nå en klimatneutral värdekedja tills år 2045. Tidigare studier har pekat på att majoriteten av klimatpåverkan ifrån flerbostadshus kommer från driftskedet, men senare studier visar att påverkan från byggskedet utgör en allt större andel av de totala utsläppen. Intresset för att undersöka byggskedets (A1-A5) klimatpåverkan har växt och Sveriges Riksdag har i syfte att synliggöra och minska byggproduktionens klimatpåverkan föreslagit en ny lag om att byggherren måste utföra en klimatdeklaration på alla nybyggnationer. I studien beräknades ett äldreboendes klimatpåverkan och i byggskedet har alternativa, mer klimatvänliga, lösningar presenterades för att studera reduceringspotentialen som är möjlig med syftet att undersöka hur utsläppen kan minskas med alternativa materialval. Med användning av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, visar studien att det finns stor möjlighet till klimatförbättring med relativt enkla lösningar och materialbyten. Metoder som använts för studien är insamling av information från EPD-databaser, mailkonversationer och intervjuer med ämnesexperter och representanter för företag. Information har även samlats genom fysiska möten och diskussion tillsammans med handledare på Lunds universitet, Skanska Sverige AB och IVL Svenska Miljöinstitutet. Beräkning av klimatpåverkan har utförts med generiska resurser i Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg samt med indata från EPDer. Den bakomliggande metoden för indata till materialen är livscykelanalyser vilka materialtillverkare utfört men som även beskrivs i studien. Klimatbelastningen har fokuserat byggmaterial, bland annat har tillverkningsprocessen för installationerna avgränsats bort. Genom att projektera för en lägre klimatbelastning kan utsläppen reduceras med mel, The emissions of greenhouse gases caused by the construction sector represented 2015 18 % of Sweden’s total greenhouse emissions and the sector had by 2018 published a plan on how to reach a climate neutral value chain by 2045. Studies have shown that the construction phase has become a larger part of the climate impact from new-built multi-family residential buildings than before, in, in relation to the maintenance phase of buildings’ lifespan. The Swedish Government has proposed a new law to make the constructor carry out climate calculus for construction of all new buildings. In this study the climate impact from the construction phase of a retirement home is calculated and suggestions of alternative materials and technical solutions are made to show the potential reduction of CO2e. By using Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg, BM, the study showed a potential for climate impact reduction using solutions and material changes. By planning for the use of low-impact-materials the climate impact in the construction phase, A1-A5, can be decreased for the studied parts by 21-42 % compared to the building without alterations. The suggested alternative solutions have been focused on the building materials, the building services system are not included. The study’s results also showed concrete and construction steel as the materials contributing to most of the building materials total climate impact. As most of the building’s foundation consists of these materials, the foundation has the largest climate impact and therefore the highest reduction potential. The study suggested that the biggest part of materials’ climate impact originate from the production of the materials and through recycling and reusing construction materials the impact can be severely reduced. Different combinations have been examined and one alternative with solutions that are judged to be easy to apply, existing technical solutions of today had potential of reducing the impact with 21 %. With constru