Search

Tillkännagivande av företagsspecifik information i finansiella rapporter är ofta kopplade till kostnader för företag varför det finns ett intresse att undersöka huruvida publicerad information är relevant för investerare innan den delges. Mot bakgrund av tidigare forskning formuleras två hypoteser om att segmenteringsinformation i primär-, respektive sekundärsegment påverkar den kumulativa abnormala avkastningen kring publicering av kvartalsrapporter i Sverige. För att besvara studiens hypoteser utförs en regressionsanalys som kompletteras med unvariat analys. Studien finner stöd för att redovisning av primärsegments rörelseresultat innehar värderelevans för investerare. Emellertid finner studien inga signifikanta resultat stödjer att sekundärsegment innehar värderelevans för investerare vid publicering av kvartalsrapport.

Denna studie berör frågeställningen “Hur påverkas marknadsvärdet och rörelseresultatet för det förvärvande företaget vid ett företagsförvärv och skiljer sig resultaten åt mellan de olika förvärvstyperna?”. Frågeställningen besvaras dels genom en eventstudie på företag som är listade på sektorindexet OMX Stockholm Materials and Construction PI, dels genom att undersöka utvecklingen i företagens rörelseresultat på händelseåret och de två efterkommande åren efter att de annonserat förvärvet. Resultatet av undersökningen blev att horisontella förvärv erhöll signifikant negativ kumulativ genomsnittlig abnormal avkastning och minst ökning i rörelseresultatet. Marknadskoncentrerade och vertikala förvärv visade störst värdeökning då de genererade signifikant positiv kumulativ genomsnittliga abnormal avkastning, samt att de generellt hade störst ökning av rörelseresultatet. This study concern the formulated question “How do merger and acquisition affect the marketvalue and the opperating profit for the bidding company and do the results differ between different types of merger and acquisition?”. The question is partly answered with an eventstudy on companies listed on sectorindex OMX Stockholm Materials and Construction PI, partly by investigate the development in the companies opperating profit for the year of event and the two following years. The study’s result showed a significant negative cumulativ average abnormal return for the horizontal merge and aqcuisitions and least increase in the operating profit. Marketconcentrated and vertical merge and acquisitions showed highest increase in value when they generated significant positive cumulative average abnormal return and in general highest increase in operating profits.

Syftet med studien är undersöka hur förvärvsmetoden påverkar de uppköpande företagens abnormala avkastning på kort sikt, samt utröna huruvida företagens branschtillhörighet har en betydelse för reaktionen. I studien tillämpas tre teorier och flertalet tidigare forskningar som är av relevans för studien. De teorier som nyttjas är olika former av förvärv, effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Denna studie utförs av en kvantitativ och komparativ ansats med hjälp av en eventstudie där 64 företagsförvärv observerats. Förvärven är uppdelade på 4 olika branscher och fördelade inom tillvägagångssätten aktie- och inkråmsförvärv. Dessa förvärv har undersökts under en elvadagarsperiod, fem dagar innan till och med fem dagar efter offentliggörandet. Den insamlade sekundärdata som bearbetats har erhållits från Nasdaq OMX, Google Finance och databasen Zephyr. Resultaten enligt denna studie förmedlar om att ett inkråmsförvärv är att föredra i jämförelse med aktieförvärv, detta med undantag för företag i sällanköpsvarubranschen som gynnas av ett aktieförvärv. Det går även att urskilja hur hälsovårdsbranschen är den bransch som gynnas mest vid offentliggörande av företagsförvärv, sett till den abnormala avkastningen. The purpose of the study is to examine how the acquisition method affects the purchasing companies’ abnormal returns in the short term, and to ascertain whether the companies’ industry affiliation has an impact on the reaction. The study applied three theories and a number of previous researches that are of significance to the study. Theories used are different forms of acquisitions, the efficient market hypothesis and the signal theory. This study was made by a quantitative and comparative approach using an event study where 64 acquisitions were observed. The acquisitions were divided into four different industries and distributed in the approaches of share- and asset acquisitions. These acquisitions have been observed during an eleven-day period, five days before to five days after publication. The collected secondary processed data has been collected from Nasdaq OMX, Google Finance and the database Zephyr. The results according to this study conveys that an acquisition of asset is preferable in comparison with the acquisition of shares, except for companies in the consumer discretionary sector as seen benefits from an acquisition of shares. It is possible to discern how the healthcare sector is the one that benefits most in the publication of an acquisition, in terms of the abnormal returns.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity. Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity. Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och fastighetsbolag på längre sikt. Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex. Vidare påverkas inte dessa två branschers betavärden och volatilitet av räntenivån på lång sikt.