I takt med att klimatet förändras ökar frekvensen av extrema väderhändelser. I Sverige har den ökade årsmedeltemperaturen och nederbörden förhöjt risken för översvämningar. Översvämningar är inget nytt fenomen och har i Sverige orsakat stor skada på privat och offentlig egendom, kritisk infrastruktur och samhället i stort. Med tanke på översvämningarnas breda definition avgränsas denna studie till översvämningar som härleds från havet, sjöar eller vattendrag. För att skydda samhället mot översvämningar och mildra de sociala, ekologiska och ekonomiska skador som uppstår, implementerar kommuner och privata fastighetsägare olika typer av skyddsåtgärder, såsom skyddsvallar och dammar. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka skyddsåtgärder som tillämpas, om privat mark tas i anspråk för att etablera översvämningsskydd och vilka ersättningsprinciper som används. För att besvara uppsatsens frågeställningar tillämpas en kvalitativ metodansats, inkluderande fallstudier, litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer, för att samla in data. Fallstudier från tio kommuner med kända översvämningsrisker utgör grunden för de erhållna resultaten och ger insikt i hur dessa frågor hanteras i kommunerna. Intervjuerna, som har genomförts digitalt, utgör den primära datakällan för fallstudierna och har kompletterats med relevant litteratur. Eftersom resultatet baseras på den data som erhållits från intervjuer styrs resultatet av den kompetens och kunskap respondenterna har samt hur insatta de är i ämnet. I den teoretiska bakgrunden ges en översyn över de juridiska förutsättningar som kommuner har för att skydda egendom, infrastruktur och samhället mot översvämningar. Denna bakgrund tillhandahåller nödvändig information för att nyansera och kontextualisera resultatet. I rapportens resultatdel presenteras fallstudier utförda på följande kommuner: Arvika, Göteborg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge och Värnamo. Varje fallstudie analyserar, As the climate changes, the frequency of extreme weather events increases. In Sweden, the rising annual average temperature and precipitation have heightened the risk of flooding. Flooding is not a new phenomenon and has caused significant damage to private and public property, critical infrastructure, and society at large in Sweden. Given the broad definition of flooding, this study is limited to floods originating from the sea, lakes or rivers. To protect society against flooding and mitigate the social, ecological, and economic damages that occur, municipalities and private property owners implement various protective measures, such as levees and dams. The purpose of this report is to investigate the protective measures that are applied, whether private land is appropriated for establishing flood defenses, and the compensation principles used. This thesis employs a qualitative methodological approach, including case studies, literature reviews, and semi-structured interviews, to gather data. Case studies from ten municipalities with known flood risks form the basis of the results and provide insight into how these issues are managed locally. The interviews, conducted digitally, serve as the primary data source for the case studies and have been supplemented with relevant literature. Since the results are based on data obtained from interviews, they are influenced by the competence and knowledge of the respondents and their familiarity with the subject. The theoretical background provides an overview of the legal frameworks available to municipalities to protect property, infrastructure, and society against flooding. This background provides essential information to nuance and contextualize the results. The results section presents case studies conducted in the following municipalities: Arvika, Gothenburg, Halmstad, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Lomma, Trelleborg, Vellinge, and Värnamo. Each case study analyzes and describes the municipality's flood risks, impl