Search

Research data is the most valuable resource for research institutions, but support and infrastructure for good research data management is underdeveloped in Swedish academia, which is fragmented with actors with different driving forces. We outline our use of the enterprise architecture model the Milky Way to make sense of the complexities that define the research data management area in order to create a common understanding and facilitate service development for the researcher journey.

Presentation at IASSIST 2022, Gothenburg Sweden, 8 June 2022

Det svenska e-infrastrukturlandskapet ��r fragmenterat och trots rekommendationer fr��n beslutsfattare s�� ��kar fragmenteringen. De nationella akt��rer som har uppdrag och/eller mandat som r��r forskningsdata ��r fr��mst SNIC, SND, och Sunet. Dessa akt��rer tillhandah��ller tj��nster och st��d till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. P�� grund av de oklara mandat och uppdrag som r��der nationellt, s�� finns f��rv��ntningar p�� de olika akt��rerna som inte g��r att uppfylla. Ett exempel ��r lagring av forskningsdata, s��v��l aktiva som inaktiva. Svenska forskare ��r del av ett globalt forskarsamh��lle, och tar d��rigenom del av en m��ngd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC g��tt in i, s�� beh��ver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillg��ngliga tj��nster som svenska forskare anv��nder. Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar f��r att svara upp mot behoven, ��r oklart i m��nga fr��gor. Det infrastrukturella st��d som forskare beh��ver f��r att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med v��lfungerande gr��nssnitt mellan nationella och internationella akt��rers e-infrastrukturl��sningar finns i vissa fall och ��r i andra fall fragmenterat. F��r att komma vidare i utvecklingen av sammanh��llet st��d f��r forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur f��r forskningsdataomr��det, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspr��k, visualisera ett mycket komplext omr��de, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som p��verkar forskningsdatahantering. Projektet som rapporteras h��r fokuserade p�� vad forskare beh��ver ha f��r att forskningsdata ska hanteras p�� ett h��gkvalitativt s��tt och vilket infrastrukturellt st��d forskarna i detta. Projektet fokuserade p�� helheten i datahanteringen, vad som finns p�� plats p�� nationell niv�� och vad som beh��ver ��tg��rdas. Angrepps��ttet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta f��r forskningsdataomr��det, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt p�� Lunds universitet, l��g till grund f��r projektet. Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt d��r ett verksamhetsarkitekturellt angreppss��tt har anv��nts f��r att f��rst��, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av st��d i sitt arbete med forskningsdatahantering, och s��rskilt datalagring. H��r beskriver vi rapporten f��r dig som l��ser, s�� att du kan v��lja de delar som du finner mest intressanta och relevanta f��r just dig, just nu. V��r ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas p��, revideras, f��rkastas, byggas upp p�� nytt utifr��n nya resultat, och s�� vidare., Bilagor: https://git.lu.se/verksamhetsarkitektur-forskningsdata/rapportering-av-projektet-forskares-behov-av-lagringsloesningar-foer-forskningsdata

Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder. Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering. Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet. Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.

Projektet har gjort en kartl��ggning ��ver Lunds universitets f��rm��gor att st��tta god forskningsdatahantering med hj��lp av verksamhetsarkitekturella metoder. Kartl��ggningen grundar sig p�� intervjuer med forskare, workshops med forskare, intervjuer med expertroller och st��dorganisationspersonal, samt enk��t till st��dorganisationer. Analyser av insamlat material har resulterat i grafiska representationer av f��rm��gor som universitetet beh��ver ha, och i en bild av status i nul��get, i en s.k. heatmap. Resultaten visar att en satsning p�� forskningsdataomr��det, som utg��r ifr��n ledningen, och som samlar utvecklingen i en gemensamt uttagen riktning, ��r centralt. En rekommenderad f��rdplan presenteras f��r 2021���2023, med fokus p�� organisatoriska aspekter samt utvecklingsinitiativ av s��rskild vikt. Utvecklingen fram��t ska ses utifr��n f��rm��gorna, och inte utifr��n nuvarande organisatoriska uppl��gg, f��r att komma forskarna till gagn. Forskningsdataomr��det g��r, precis som e-infrastrukturomr��det, p�� tv��rs ��ver m��nga organisatoriska gr��nser, och beh��ver f�� det utrymmet f��r en gynnsam utveckling. Detta g��ller s��v��l horisontellt som vertikalt inom universitetet. Ledningen beh��ver st�� f��r en vision och tydligt uttagen riktning, som f��ljs av resurss��ttning och beredskap f��r f��r��ndring inom organisationen

Detta är slutrapportering av rektorsuppdraget Samordning av universitetets hantering av forskningsdata, Dnr STYR 2019/295. Rapporten beskriver forskningsdataområdets disruptiva natur och dess relation till e-infrastrukturområdet, hur ett samordningsuppdrag formaliserades och med tiden formerades, vilka underprojekt som initierats och delområden som bevakats, föreslår en färdplan inför nästa steg inom forskningsdataområdet, och till sist en ekonomisk redovisning.Sammantaget pekar uppdraget på följande centrala frågeställningar och problemområden. Forskningsdatafrågeställningar omfattar myndighetens hela verksamhet, projekt inom forskningsdataområdet kommer med nödvändighet att spänna över många delar av universitetets verksamhet, vara mycket komplexa, och kräva kulturförändringar för både forskare och stödfunktioner. Det är centralt att forskare i hög utsträckning involveras i utvecklingen, så att stödet svarar upp mot deras behov, vilket behöver balanseras mot universitetets organisatoriska förutsättningar och villkor som myndighet. Det är även av stor vikt att Universitetets styrmodell inte är gränssättande för projekt inom forskningsdataområdet, utan att de i stället är möjliggörande. En tydlig LU-gemensam vision liknande den som tagits fram för universitetets e-infrastruktur behöver tas fram för forskningsdataområdet. En forskningsdatapolicy behöver skapas, med stöd i form av infrastruktur, rätt kompetenser, en välfungerande supportorganisation, och kommunikation för att få avsedd effekt på verksamheten. Riktlinjer för hur forskningsdata ska hanteras, i form av ett normerande dokument utifrån villkor, krav, beslutsordningar med mera, behöver tas fram, och kan initieras omedelbart. En samordnande organisatorisk roll bör instiftas för LU:s fortsatta arbete med att utveckla universitetsgemensamt stöd för forskningsdataområdet, en roll som tydligt signalerar vilket ansvar och vilka befogenheter och mandat som rollen kommer med. Rollen behöver placeras på rätt plats i organisationen, lämpligen i Utveckling under Universitetsledningens staber, för att beredas möjlighet till kommunikation, samverkan och samarbete med organisatoriska enheter som stöttar eller kommer att stötta forskningsdatahantering, såväl som med forskare oavsett vilken fakultet de tillhör. En plan för att adressera de stora behoven av lagring och bevarande av data behöver tas fram. Datahanteringsplaner pekas ofta ut som en viktig del av forskningsdatahanteringen, och lägger grunden till hanteringen under ett forskningsprojekt. En konsekvensanalys av alternativet att upprätthålla en lokal installation av DMP Roadmap, jämfört med att välja en prenumerationsbaserad lösning via Sunet behöver utföras så snart som möjligt för att inte ytterligare försena införandet av en konsekvent hantering av datahanteringsplaner vid LU.

This is the first deliverable of NeIC Puhuri projectreporting the work done 1.6.-31.9.2020. The project started by designing the technical architecture and gathering the requirements from different stakeholders. Also the first terminology for Puhuri was composed. &nbsp

The report summarises a small case study in which two research groups were interviewed and observed as they were planning, conducting and analysing experiments at MAX IV Laboratory.The aim of the study was to identify the current research data management practices of the scientists, and to connect this to how these practices are supported by MAX IV.

In contrast to many European countries, Sweden lacks a national open science policy, presently having no national guidelines for researchers, research infrastructures, and other actors on how to manage research data to make research data FAIR (findable, accessible, interoperable and reusable). Even though there is no national policy, there is a strong movement in the professional development of research data management (RDM) competencies and skills at Swedish universities; university libraries playing an important role. Researchers are increasingly requesting support for RDM, partially due to the new Horizon 2020 requirement of data management plans. We also see a growing interest for making research data FAIR from researchers across disciplines. In this poster presentation, we describe our approach to developing research data services at Lund University Library. Our work is based on the premises that there are no national, nor university specific, policies or guidelines, whereas the needs for RDM support are growing, and will continue to grow as the open science movement evolves. Lund University is a broad university with eight faculties, each having its own faculty libraries. The library services are thus decentralized and are highly specialised towards their users. This local “closeness” could be of high value in the future, when researchers will need support on research data services. Lund University Library provides services for the entire University, and has worked with research data management since 2014. We started out by identifying the characteristics and requirements of research data produced or collected by researchers at the University, thus tailoring the research data services to Lund University’s research data. So far, we have conducted four studies: a study of the requirements for RDM within the humanities and social sciences; a survey of the current RDM practices at the University’s Faculties; an explorative study of individual researchers’ RDM practices; and a study investigating researchers’ needs of support for data management plans. Currently, we offer services including advice on trusted data repositories, metadata quality, and provenance, e.g. persistent identifiers for data. We also follow the RDM area closely, participating in a network of actors and professionals in the RDM field. Since 2014, we contribute to the development of the ICOS Carbon Portal, a research infrastructure on greenhouse gas. The services we offer have been developed from the bottom-up, from researchers’ requests. However, we see a shift in the interest for RDM on several levels. The University’s Research Board has set up a working group on research data, which is currently drafting a research data policy as part of an open science policy. With the growing interest from the University management, and national bottom-up initiatives of collaboration across universities, we anticipate contributing to the development of a University wide research data service organisation, which could be a network-based organization with nodes of different experts and professionals. We believe that librarians are well suited to coordinate such a network-based support organisation. Bio:Maria Johnsson is a librarian specializing in research support services in the Section of Scholarly Communication at Lund University Library. She has a special focus on research data management and e-science, and on how libraries may develop services within research data management. Before joining the University Library, she had a position at the Library of Faculty of Engineering, Lund University. She also has experience in working with library and information services at different companies. She has a Master’s in Library and Information Science, combined with studies in Modern Languages.

The thesis explores the potential of one way of facilitating and stimulating collaboration in Library and Information Science (LIS), through a specific scientific collaboration activity: creating, sharing and reusing data collection instruments, such as interview guides, questionnaires, and observation protocols. The four studies reported in the thesis can be read as a linear narrative, each study building on the previous and contributing to the following ones. Together the four studies describe the process exploring social and contextual aspects of LIS; developing requirements and designing a working prototype collaboratory; and evaluating how the prototype collaboratory was perceived by LIS professionals. Overall, the results show that whereas the benefits of an LIS collaboratory reported by the study participants focused on the greater good for LIS, the challenges reported focused on the individuals’ perspectives. Hence, a tension exists between supporting the greater good, and challenges for individuals concerning sharing and reusing data collection instruments in an LIS collaboratory. The thesis emphasizes the implications for the LIS discipline when new ways of working with data collection instruments would be introduced; the implications of addressing needs of a diverse target audience; and the implications for further design iterations of an LIS collaboratory, including rewarding contributions, and ensuring quality content in a collaboratory. Academic dissertation for the Degree of Doctor of Philosophy in Library and Information Science at the University of Gothenburg and the University of Borås to be publicly defended on Wednesday 11 June 2014 at 13.15 in lecture room E310, University of Borås, Allégatan 1, Borås

In this case study we analyzed the traces of spontaneous reactions of Youtube users when confronted with the short clip ’You wouldn’t Steal a Car’, that was used by the Motion Picture Association of America (MPAA) to influence people not to download copyrighted material from the Internet. This film has become an important cultural icon, which to a certain degree has shaped a whole generation of film viewers. The aim of this study was to provide an example of how anti piracy initiatives are received and understood by the receivers of the message. This was performed by collecting and analyzing the users spontaneous reactions as entered as comments on the Youtube page for the clip by qualitatively categorizing the contents using a bottom up approach. The results suggest that people practicing Internet-based culture consumption (IBCC) do this in more nuanced ways than is assumed in the film, where they are polarized as either “common thieves” or “good citizens”.

The study reports on the practices of illegal file sharing in Sweden during the period 2007-2012. More than 1.000 posts in response to the question “You guys who download stuff illegally, don’t you ever feel guilty?” where analyzed with regard to the respondents’ expressed senses of guilt, whether file sharing was right or wrong, if they buy media, together with dimensions of stakeholders and media genres. Preliminary results suggest that no changes in feelings of guilt were detected during the time period. However, more posts report to now buy media, while at there at the same time seem to be an increase in posts expressing file sharing, despite its current illegal status, is a right thing to do. A qualitative analysis is needed to further understand the complexity of current changes in file sharers justifications for what content to acquire through illegal file sharing, what they choose to pay for – and why.

Introduction. This paper examines and synthesizes previous research in scientific collaboration, scholarly communication, scientific collaboratories, scientific disciplines, invisible colleges and virtual communities to identify factors that may impact the design, adoption and use of a collaboratory within librarianship and information science. Results. A taxonomy of factors that appear to impact the design, adoption and use of a collaboratory emerged from the synthesis. Six types of factors were identified: factors that impact a researcher's career advancements; factors concerning aspects of doing science which affect researchers on a personal level, other than their career; factors focusing on whether the benefits of submitting to and using a collaboratory is worth the cost for the individual; disciplinary and factors focusing on science and disciplines in general, such as the development of new methodology within a discipline; factors that affect the community of researchers; and factors that are the costs of developing and sustaining a collaboratory for a community or discipline. Conclusions. The taxonomy provides a concise overview of explanatory factors concerning the adoption and use of collaboratories. The taxonomy provides a theoretical framework to guide future research which explores the adoption and use of a collaboratory in disciplines not yet studied, e.g., library and information science.