Search

Mänskliga rättigheter i det lokala Sverige behandlar frågor om det ansvar som det allmänna har på lokal och regional nivå för att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Ledande forskare inom fältet förklarar och diskuterar frågan om vad de mänskliga rättigheterna innebär rättsligt, politiskt och etiskt i en lokal kontext. Flera grundläggande rättighetsperspektiv relateras till konkreta former av det offentliga uppdraget. Både internationella åtaganden och svensk rättslig reglering relateras till det ansvar som legitim förvaltning av demokratin innebär.

I fokus för detta bidrag står den förvaltningsrättsliga regleringen av EU:s dataskydd, vilken för medlemsstaternas del huvudsakligen finns i dataskyddsdirektivet. En av de största utmaningarna i sammanhanget är den genuint gränslösa hanteringen av personuppgifter på Internet. Efterfrågan på gränsöverskridande förvaltningslösningar är därför stort. Den föreslagna uppgiftsskyddsförordningen, som är tänkt att ersätta dataskyddsdirektivet, innehåller flera mekanismer avsedda att länka ihop medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter och därmed underlätta handläggning av ärenden av gränsöverskridande karaktär. Frågan som ställs här är hur det påverkar de svenska förvaltningsmyndigheternas roll och deras relation till regeringen och till riksdagen. Hur påverkas regeringens förutsättningar att styra förvaltningsmyndigheterna, när dessa agerar utanför landets gränser? Hur påverkas riksdagens möjlighet att kontrollera regeringen och i förlängningen förvaltningen? Artikeln avslutas med en kortare diskussion om alternativa modeller för styrning och kontroll inom den europeiska sammansatta förvaltningen.

Impact of Religion

Impact of religion - challenges for society law and democracy

Impact of religion

Impact of Religion - challenges for society, law and democracy

Välfärdsstatens förverkligande genom rättslig reglering och tillämpning sker idag under de villkor som det postmoderna samhället kan anses lyda under. Dagens socialrätt ska kunna förhålla sig till finansiella kriser, nya sorters regler på olika nivåer, nya sätt att se på distinktionen privat och offentlig och nya legitimeringsgrunder för hur välfärd bör och ska fördelas. Systemet utmanas när människors utsatthet förändras och ser annorlunda ut. Utvecklingen har lett till att förverkligandet av välfärdsstatens ambitioner utmanas på ett annat sätt. Nya parametrar som inte fanns vid välfärdsstatens tillblivelse eller dess framväxt under 1900-talet sätter idag ramarna för hur välfärdsstaten och dess grund i solidaritet, legalitet och rättssäkerhet förvaltas och förverkligas. I boken finns 13 bidrag som utifrån olika rättsvetenskapliga synvinklar studerar och problematiserar den svenska välfärdsrättens samtidsutmaningar. Områden som behandlas är till exempel sociala rättigheter, migration och medborgarskap, assistansersättning, EU-rättens påverkan, utsatta grupper, likabehandling och mänsklig värdighet. Såväl förvaltningsrättsliga som konstitutionellrättsliga perspektiv anläggs på frågekomplex som också aktualiserar civilrättsliga och skatterättsliga frågor. Gemensamt för bidragen är att frågan om solidaritetens och välfärdsstatens gränser i såväl teoretiskt och praktiskt perspektiv står i fokus. Förhoppningen är att boken ska vara till nytta för såväl rättstillämpare och politiker som forskare.

Offentlig rätt ger en samlad överblick av den offentliga rätten i Sverige. Denna tredje upplaga har uppdaterats med anledning av att omfattande ny lagstiftning på det offentligrättsliga området trätt ikraft, bl.a. en ny förvaltningslag och en ny kommunallag. Den omfattande revidering som gjordes inför upplaga 2 har behållits vad gäller struktur och den offentliga rättens källor och metod. Syftet är att bidra till ökad förståelse för den offentliga rätten hos alla de som på något sätt i praktiken kommer i kontakt med ämnet..