Search

Syftet med studien är att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur rektorer uppfattar sitt uppdrag kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolans verksamhet. Studien har utgått från en fenomenografisk teori samt en fenomenografisk metodansats, detta för att redogöra samt synliggöra rektorernas uppfattningar inom ett fenomen. Det fenomenografiska perspektivet ger studien utrymme till att undersöka det fenomen som studien har som fokus. Nio rektorer har intervjuats, frågeställningarna riktades mot rektorernas uppfattning samt vad rektorerna anser att det finns för möjligheter och utmaningar i genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete i verksamheten. Studiens resultat visar att det är rektorerna som lägger grunden men det är förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget som gör det stora arbetet kring uppdraget med det systematiska kvalitetsarbetet. Om rektorerna inte lägger ramen och organiserar verktyg och strategier för uppdraget är det svårt för förskollärarna, barnskötarna och arbetslaget att genomföra och fullfölja sitt arbete kring systematiskt kvalitetsarbete baserat på de mål som står i läroplanen för förskolan. I studiens resultat framgår det även att det finns flertalet faktorer som påverkar arbetet. Slutsatser som lyfts fram från denna studie är att rektorers uppfattning kring sin egen del i det systematiska kvalitetsarbetet varierar. Det finns de som är djupt engagerade och delaktiga i arbete och ser till att verktyg som behövs för att utföra arbetet finns. Det finns även de rektorer som anser att det stora ansvaret ligger på förskollärarna, att det är förskollärarna som ska driva och genomföra kvalitetsarbetet. Dock har alla rektorer ett gemensamt förhållningssätt, och det är att det systematiska kvalitetsarbetet behövs för att kvalitetssäkra en likvärdig och bra undervisning. The purpose of the study is to investigate through qualitative semi-structured interviews how principals perceive their assignment regarding systematic quality work in preschool's activities. The study has been based on a phenomenographic theory and a phenomenographic methodological approach, this to account for and make visible the principals' perceptions within a phenomenon. The phenomenographic perspective gives the study room to investigate the phenomenon that the study has as focus. Nine principals were interviewed, the questions were directed at the principals' opinion and what the principals believe are opportunities and challenges in the implementation of systematic quality work in the organization. Our results show that it is the principals who lay the foundation, but it is the preschool teachers, childcarers and the work team who do the main work around the assignment with systematic quality work. If the principals do not set the framework and organize tools and strategies for the assignment, it is difficult for the preschool teachers, childminders, and the work team to carry out and complete their work on systematic quality work based on the goals stated in the curriculum for the preschool. The results of the study also show that there are several factors that affect the work. Conclusions that emerge from this study are that principals' perceptions of their own part in the systematic quality work vary. There are those who are deeply committed and involved in work and see that the tools needed to carry out the work are available. There are also principals who believe that the greatest responsibility lies with the preschool teachers, that it is the preschool teachers who must do most of the quality work. However, all principals have a common approach, and that is that systematic quality work is needed to ensure the quality of an equal and good teaching.

Sjukvården ska bedrivas patientsäkert och höga krav ställs på dess utövare att agera rätt i pressade situationer. Då det inte anses säkert eller etiskt korrekt att öva på patienter är sjukvården i behov av en form av utbildning för att kunna utbilda sin personal i så kallade högrisk- sällan-händelser. Simuleringsträning har dokumenterade resultat på teamarbete och tekniska kunskaper för flera professioner och inte bara inom sjukvården. Då säker vård, samarbete i team och tekniskt kunnande alla är egenskaper och kompetenskrav som ställs på sjuksköterskor inom akutsjukvård behövs en utbildning för att säkerställa att denna kompetens finns och utvecklas. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur simuleringsträning påverkar sjuksköterskans omhändertagande av en akut sjuk patient. Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt via manuella sökningar. Totalt identifierades 15 vårdvetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2010–2020, vilka svarade på studiens syfte. Analysmetoden innebar en integrerad analys. Utifrån den integrerade analysen identifierades två kategorier; Sjuksköterskans personliga utveckling och Sjuksköterskans kliniska utveckling. Resultatet visade att simuleringsträning gjorde att sjuksköterskor upplevde sig få en ökad förmåga till att initialt omhänderta och bedöma akut sjuka patienter. Det identifierades även att simuleringsträning förbättrade kommunikationen vid teamarbete. Utöver det visade resultatet att efter genomförda simuleringsträningar hade sjuksköterskornas självförtroende ökat och stressen som upplevdes i akuta situationer minskat ju mer de fick simuleringsöva. Även trygghet i användandet av hjälpmedel ökade. Slutsatsen för den här studien är att simuleringsträning inom akutsjukvården kan bidra till ökad kunskap om sjukdomstillstånd och specifik behandling. Vidare kan den bidra till ökad patientsäkerhet i det akuta omhändertagandet genom förbättrat teamarbete och förbättrad självkänsla hos sjuksköterskorna.

In Norrland, forests make up the biggest area of land, where different activities and actors exist in the same locations. Conflicts arise when different actors and agendas clash, making it hard to have a sustainable co-existence in the forest. Through forest research and other initiatives, new methods and strategies are being explored to make co-existence possible. Currently there is a gap between the research and its end user, as well as a dislocation of research facilities where most are located along the coast instead of the inland and the forest. Can architecture be a tool to raise awareness about nature and forests, making it a common concern? The proposal is to create a forest research center in the forest in the inland, where actors work and activities take place. The building combines the different users, creating a space where researchers and forest owners can share knowledge and experiences, and work towards a sustainable management without conflicts. Through the program of the building, the public get access to knowledge and become involved in the politics and management of the forest. The design explores and exposes the possibilities of wood, where incremental design showcases the impact of nature. I Norrland utgörs den största andelen land av skog, där olika aktiviteter och aktörer verkar i samma områden. När aktörer med olika agendor ska samsas på samma plats uppstår ofta konflikter som leder till en ohållbar miljö. Genom att ha en överblick över alla aktiviteter utforskar svensk skogsforskning och andra initiativ nya metoder och strategier som kan möjliggöra en hållbar samexistens i skogen. Än finns dock ett glapp mellan forskare, skogsägare och andra aktörer, som inte förbättras av att forskningsanläggningarna är belägna längs kusten istället för inlandet och skogen. Kan arkitektur vara ett verktyg för att öka allmänhetens medvetenheten och intresse för naturen och skogen? Mitt förslag är ett center för skogsforskning i Västerbottens inland, där aktörerna arbetar och bedriver sina verksamheter. Byggnaden kombinerar de olika användarna och skapar en plats där forskare och skogsägare kan utbyta kunskap och erfarenheter, och samarbeta för en hållbar skogshållning som minimerar konflikter. Genom byggnadens program får allmänheten tillgång till kunskap om skogspolitik och skötsel, vilket kan leda till starkare engagemang och medvetenhet. Designen utforskar och visar trä som byggnadsmaterial, där uppbyggnaden över tid förstärker naturens påverkan.

Research cooperation between Sida and the university sector in Rwanda has been carried out in three phases since 2002, with the current phase (2013-2018) being the main focus of this evaluation. The programme is implemented in partnership between UR’s central administration and six colleges and 12 Swedish universities. It includes PhD training in the sandwich mode, Master’s training, development of curricula, joint research projects and institutional capacity building in areas such as policy development, research management and research infrastructure. The overall objective of the UR-Sweden programme is to “Increase production and use of scientific knowledge of international quality at the UR that contributes to the development of Rwanda”, with the following five specific objectives: To contribute to the establishment of an environment more conducive to research and post-graduate training at the University of Rwanda; To increase the number of PhD and Masters holders in Rwanda; To increase the quantity and quality of research conducted at the University of Rwanda; To increase the use of research and competences produced within the programme, in political decision and policy making in Rwanda; To increase the use of research and competences produced within the programme, by the Rwandan society at large.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om biologiska barns perspektiv på konflikter och konflikthantering samt att undersöka rollens betydelse för konflikter i och med ett familjehemsuppdrag. Behovet av studien baserades på att konflikter mellan biologiska barn och familjehemsplacerade barn är en vanlig orsak till sammanbrott. Uppsatsen har en kvalitativ ansats som utgått från semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i åldrarna 18-28 år. Respondenterna delar den gemensamma erfarenheten om vad det innebär att vara biologiskt barn i ett familjehem. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett barndomssociologiskt perspektiv och resultatet tolkades tematiskt och analyserades sedan med hjälp av konflikt-och konflikthanteringsperspektiv samt rollteori. Resultatet visar att de företeelser och situationer biologiska barn behöver förhålla sig till inom ramen för familjehemsuppdraget innefattar system-, mellanmänskliga-och individuella konflikter, där individuella konflikter visat sig mest framträdande i form av ambivalenta känslor och samvetskval. Studien visar också att biologiska barn hanterar konflikter på olika sätt. De synliga hanteringsstilarna är undvikande, anpassande, kompromissande och samarbetande, där undvikande och anpassande visat sig mest framträdande. Resultatet visar vidare att biologiska barn intar olika roller i familjehemsuppdraget som innefattas av ansvar och deltagande på olika sätt, vilket kan resultera i olika individuella konflikter. Respondenterna i studien berättar också att antingen mer stöd från familjen eller stöd utifrån hade gynnat deras upplevelse av familjehemsuppdraget. The purpose of the study has been to increase the knowledge about biological children's perspective on conflicts and conflict management, as well as to study the importance of the role of conflicts in foster families. The need for the study was based on the fact that conflicts between biological children and foster children are a common cause of cancelation of fostering in foster families. The essay has a qualitative approach based on semi-structured interviews with eight respondents aged 18-28. Respondents share the common experience about what it means to be a biological child in a foster family. The study has its theoretical point of view in a childhood sociological perspective and the result was interpreted thematically and then analyzed using conflict and conflict management perspectives as well as role theory. The results show that the phenomena and situations thatbiological children need to relate to within the context of being part of a foster family include systemic, interpersonal and individual conflicts, whereas individual conflicts have been shown to be most prominent in terms of ambivalent feelings and compunction. The study also shows that biological children handle conflicts in different ways. The visible management styles are avoiding, adaptive, compromising and collaborative, where avoiding and adapting proved most prominent. The result further shows thatbiological children occupy different roles in the foster family, which is comprised of responsibility and participation in different ways, which can result in different individual conflicts. The respondents in the study also says that either more support from the family or support from outside would have benefited their experience of being a foster family.

Hållbar utveckling är ett begrepp som flitigt används i läroplanen, utan att närmare definieras. Syftet med denna studie var att ta reda på om det finns någon skillnad på förståelsen av och inställningen till begreppet hållbar utveckling mellan de två grupperna bestående av etablerade och nyexaminerade lärare. Dessa grupper valde jag att studera då jag ville se om förståelsen för begreppet skiljer sig beroende på när i tiden lärarna studerade eller om arbetserfarenheten har betydelse för förståelsen. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ intervjustudie där respondentens egna tankar om begreppet kommer fram på ett tydligt sätt. Materialet har sedan analyserats via en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka om det finns återkommande teman i de inhämtade materialet. I studien framgår att miljöperspektivet i begreppet hållbar utveckling främst lyfts fram både när det kommer till förståelsen samt prioriteringen av begreppet. Det ekonomiska perspektivet i begreppet är det perspektiv som i störst grad är osynligt och då främst hos de etablerade lärarna. Lärarens egna förståelse är av stor vikt för hur undervisningen av nästkommande generation bedrivs.

TIIVISTELMÄ Halme, Minna & Lindström, Johanna. 2018. Kolme näkökulmaa nuorten tulevaisuuskuviin. Kasvatustieteen pro gradu -tutkielma. Jyväskylän yliopisto. Opettajankoulutuslaitos. 72 sivua. Pro gradu -työssämme tutkimme sitä, millaisena yläkoulun yhdeksäsluokkalaiset nuoret näkevät tulevaisuutensa kymmenen vuoden kuluttua. Tutkimusaineisto koostui 42:n yhdeksäsluokkalaisen kirjoitelmista koskien omia tulevaisuuskuviaan. Menetelmänä käytimme tulevaisuuden muistelua. Tarkastelimme nuorten tulevaisuuskuvia Bourdieun pääomateorian, Havighurstin kehitystehtäväteorian ja Arnettin muotoutuvan aikuisuuden teorian kautta. Tutkimuksemme oli laadullinen ja analyysimenetelmänä käytimme sisällönanalyysia. Tulostemme mukaan nuoret kokivat tärkeänä tulevaisuudessaan taloudellisen pärjäämisen, koulutuksen ja työn sekä ystävyyssuhteet. Ongelmissa he useimmiten turvasivat edelleen lapsuudenperheeseensä. Nuoret eivät olleet vielä läpäisseet kaikkia varhaisen aikuisuuden kehitystehtäviä, vaan heidän voidaan sanoa olleen muotoutuvan aikuisuuden vaiheessa. Mielenkiintoista ja pohdinnan arvoista tutkimuksemme tuloksissa oli se, mitä asioita nuoret eivät nähneet omassa tulevaisuudessaan eli varhaisessa aikuisuudessa tärkeinä. Näitä kutsuimme sokkopisteiksi, joihin voi ohjauksen kautta vaikuttaa. Tällaisia sokkopisteitä olivat sosiaalisen aseman merkityksettömyys tulevaisuudessa sekä kyvyttömyys nähdä oppimista ja taitojen karttumista muuten kuin formaalisten koulujärjestelmien kautta. Aikuisuus, perheen perustamisen ja kehitystehtävien läpäiseminen siirtyivät tutkimuksemme tulosten mukaan myöhemmäksi. Nuorten sokkopisteiden havaitsemattomuuteen voisimme vastata pätevän oppilaanohjauksen avulla.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

I denna uppsats undersöks internationella turisters informationsbehov före under och efter ett besök i Stockholms skärgård där fallet utgår från samverkansprojektet Stockholm Archipelago. Undersökningens syfte är att få en ökad förståelse för informationsbehov i relation till Stockholm Archipelagos utformning av digitala informationstjänster som skapar bruksvärde för turistupplevelsen i Stockholms skärgård. Undersökningen grundar sig på intervjuer med internationella turister och anställda inom ramen för projektet Stockholm Archipelago. Studien utgår från service-perspektivet; utifrån-och-in med fokus på förståelse för kundernas informationsbehov före, under och efter ett skärgårdsbesök. Undersökningen visar att turisternas gemensamma informationsbehov och att Stockholm Archipelagos digitala tjänster stödjer behoven men hur turisterna vill erhålla informationen skiljer sig åt. Detta för att bruksvärdet främst skapas genom digitala kanaler med användargenererat innehåll som är mer individanpassat. This paper examines international tourists information needs before, during and after a visit in the Stockholm archipelago, where the case of analys is based on the collaborative project Stockholm Archipelago. The purpose is to gain a better understanding for the information needs in relation to Stockholm Archipelagos strategies towards digital information that creates value-in-use for the tourist experience in the Stockholm archipelago. The study is based on interviews with international tourists and people within the project Stockholm Archipelago. The study takes a service management-perspective; outside-in to understand customers' needs for information before, during and after a visit to the archipelago. The survey shows that tourists' information needs are the same and that Stockholm Archipelagos digital services supports the needs, but how the tourists want to receive information differs. This is because value-in-use is primarily created through digital channels with user-generated content that is more individualized.

Medie- och informationskunskap samt medieutbildning har blivit ett omtalat fenomen, inte bara i skolan utan likaså allmänt som en förutsättning för demokrati. Kontakten med media sker förutom via de klassiska medierna så som radio, TV och tidningar, idag även via internet genom datorer, smarta telefoner och surfplattor. Skolan har inte längre monopol på lärandet utan mycket sker utanför skolan, på fritiden, och just genom medier av olika slag. Därför kan skolan behöva använda sig av elevernas verklighet i undervisningen, utan att för den skull ge sig hän åt underhållning. Kunnighet om media på olika plan blir allt viktigare och ger eleverna möjlighet att se bortom budskapen som vill påverka dem i en viss riktning. I den bästa av världar kan eleverna dessutom bli inte bara konsumenter utan dessutom producenter av media. Medieutbildning genomsyrar styrdokumenten i skolan och syftet med den här uppsatsen är att fokusera på bildämnet som är ett kärnämne när det gäller mediekunskap på grund av sitt fokus på bilder och bildproduktion. Bildämnet har sedan ett par decennier tillbaka i styrdokumenten övergått från att vara enbart ett konstnärligt ämne till att vara ett kommunikationsämne där även det konstnärliga kan användas som en inspiration och ett budskap men där just kommunikationens syfte och användningsområden får mer fokus. I uppsatsens kunskapsöversikt kan anas att bildämnets övergång till kommunikationsämne inte riktigt implementerats i alla klassrum trots att styrdokumenten är tydliga vad gäller detta både i kunskapskraven och i skolans uppdrag. Resultatet redovisas utifrån ett för skolans medieutbildning framarbetat dokument och visar på att de informanter som intervjuats arbetar med medie- och informationskunskap i bildämnet, på olika sätt och med olika förutsättningar. Eleverna får arbeta med analys av olika sorters bilder, göra foto- och filmarbeten eller tredimensionella uttryck som alla ska kommunicera budskap på något sätt. Svårigheter som nämns är tillgång på digital teknik men också informanternas egen kunskap och utbildning i detsamma, både hårdvara och mjukvara. Detta väcker i sin tur funderingar om högskolornas bildlärarutbildning, om generationsskiften och framtida utmaningar.

Purpose of evaluation: This report evaluates Norway’s support to strengthening women and girls’ rights and gender equality through its development cooperation during the period 2007-2013. It assesses the extent to which results have been achieved and whether they are in line with the Action Plan for Women’s Rights and Gender Equality in Development Cooperation (the Gender Action Plan) and its four main thematic priorities: political empowerment, economic empowerment, sexual and reproductive health rights and violence against women. Approach and methodology: This evaluation combines two key elements: (1) a broad desk-based approach focusing on the effectiveness of gender-marked aid in Norwegian development cooperation used to promote women’s rights and gender equality; and (2) a more in-depth analysis of country case studies in Ethiopia, Mozambique and Nepal and, within these countries, of carefully selected projects. Within the evaluation’s theory of change, results are identified at three levels: Systemic change – contributions to changes in laws/regulations, funding levels, discourse, legitimacy of an issue and content of national-level dialogue processes; Project results – contributions to changes in the position/empowerment of women and girls, as well as community and community leaders’ attitudes and behaviours related to gender equality; Organisational change – contributions to changes to partner capacities to work on women’s rights and gender equality, including those of government agencies, non-governmental/civil society organisations, UN agencies, private enterprises and twinning partners.

Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i många fall ensamhet, bristande information, längre väntetider och dålig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivå har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vården samt erfarenhet av att vårda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick från semistrukturerade frågor genomfördes på två kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 år gamla med 3-15 års erfarenhet inom yrket. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier. Huvudresultatet visade att det fanns tre behov för att kunna genomföra bästa möjliga omvårdnad till patienter med MRB. Sjuksköterskorna menade att kommunikation med patienterna behövdes för att lugna, skapa delaktighet i vården och förebygga smittspridning. Förmåga till anpassning behövdes genom ökad erfarenhet samt god uppföljning från chefer och medarbetare. Att ständigt utveckla rutiner behövdes genom bra planering av vården och påminnelser mellan kollegor vid glömska och slarv. Slutsatsen vid den föreliggande studien är för att kunna ge bästa möjliga vård till patienter med MRB och förebygga smittspridning krävs ett bra sammarbete mellan sjuksköterskor, chefer och medarbetare. Det är av stor vikt att patienter och personal får den information de behöver för att känna sig trygga med situationen samt att det ständigt sker en utveckling av de rådande rutinerna och planeringen av vården.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur litteraturen skildrar sjuksköterskans roll i vården av den äldre patienten i den pre- och postoperativa fasen, med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via CINAHL och MEDLINE. Studiens resultat innehöll ett urval på 14 artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Undervisning och handledning med fokus på nutritionens betydelse för rehabiliteringen och risken för komplikationer var av vikt, även bedömningsinstrument underlättade sjuksköterskans nutritionsbedömning. I omvårdnaden var energi- och näringstillskott, individuellt anpassade vårdplaner och måltidssituationer viktiga komponenter. Förebyggande åtgärder inom både omvårdnad och medicin hade en korrelation mellan förbättrad nutrition, rehabilitering och minskade risken för komplikationer hos äldre patienter i den pre- och postoperativa vården. Slutsats: Personer över 65 år var en utsatt patientgrupp gällande undernäring och postoperativa komplikationer. Vården bör därför vara anpassad efter den enskilda äldre individens villkor och innehålla information till patienten för att möjliggöra dennes aktiva roll i den egna vården. I det preventiva arbetet behöver sjuksköterskan fortlöpande utbildning och handledning angående hur medicinska och fysiologiska faktorer tillsammans påverkar den äldre individen samt hur sjuksköterskan i ett tidigt skede kan påvisa undernäring hos äldre.

Bakgrund: Den svenska barncancervården eftersträvar en helhetssyn där målet är att vårda och stötta hela familjen då ett barn insjuknar i cancer. Tidigare studier har påvisat svårigheter att implementera familjefokuserad vård inom barncancervården. Föräldrar till barn med cancer upplever stress och sömnsvårigheter. Forskning visar att föräldrar som får stöd och ett gott bemötande från sjukvårdspersonal upplever en trygghet i sin situation. Används filosofin familjefokuserad vård visar tidigare studier att föräldrar blir mer nöjda med sjukvården överlag. Syfte: Syftet var att belysa hur barncancervården på svenska sjukhus upplevs av föräldrar vars barn har en cancersjukdom. Metod: En kvalitativ ansats utifrån tre självbiografiska böcker skrivna av föräldrar till barn som haft en cancersjukdom. Resultat: Föräldrarna upplevde en trygghet då det fanns gott om rutinerad och engagerad personal på avdelningarna. Dock upplevde föräldrarna ilska och rädsla då personalen vid något tillfälle saknade kunskap och erfarenhet av så svårt sjuka barn. Vid svåra situationer kände föräldrarna en trygghet att kunna stötta sig till personalen. Föräldrarna kände lugn och tillit då de kände personalen och när personalen upplevdes ha kontroll över situationen. Föräldrarna upplevde både positiva och negativa känslor mot den fysiska miljön. Slutsats: Genom en inblick i föräldrarnas upplevelser av barncancervården ger detta en ökad förståelse och kunskap till sjukvårdspersonal. Problem inom familjefokuserad vård har identifierats och studien kan ligga som grund till ett förbättringsarbete.

Sedan 1996 står biogas för över hälften av den använda fordonsgasen i Sverige. Det blir således allt mer angeläget att framställa biogas. Biogasprojektet Biogas i Brålanda har för avsikt att framställa biogas genom rötning av naturgödsel/stallgödsel och, eller slakterirester. Materia från en eller flera rötas för att producerar biogas och efter rötningen återstår ett högkvalitativt gödselmedel, biogödsel. Biogödseln skall användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Uppsatsens huvudfråga är huruvida biogödseln från projektet Biogas i Brålanda får användas som gödsel på de till projektet anslutna åkrarna. Även klassificering av biogödsel, krav på hygienisering och användning på ekologiska åkrar har utretts. Uppsatsens utredning har framförallt rört sig mellan rättsområdena miljörätt och offentligrätt och har behandlat såväl svensk som EG-rättslig lagstiftning. Spridning av biogödsel är inte tillstånds- eller anmälningspliktig, men biogödsel får likväl inte spridas hur som helst. Biogödselns klassificering som t.ex. avfall eller farligt avfall samt klassificering av rötningsmaterian påverkar huruvida materialen bl.a. måste hygieniseras innan de får användas. Slutligen har uppsatsen utrett huruvida biogödsel som innehåller konventionell gödsel, slakterirester och gödsel från industriell djurhållning får används på ekologiska och KRAV-anslutna åkrar.

Diplomatiska försäkringars legalitet behandlas utifrån gällande internationell och nationell rätt.