Search

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om regnbäddar utnyttjas till sin fulla kapacitet avseende dess multifunktionalitet i relation till miljönytta och klimatförändringar. Mer konkret ämnade studien att ta reda på om regnbäddar kan användas till att både ta hand om ökade regnmängder och skapa en magasinering av vatten för torrperioder. Vidare syftade studien till att förstå vilka möjligheter, hinder och utmaningar det finns vid implementering av regnbäddar utifrån klimatanpassningssynpunkt eftersom klimatförändringarna leder till både stora vattenmängder och extrema torrperioder. Strategiskt urval och snöbollsurval användes som urvalsmetod i enlighet med Bryman (2018) för att välja ut relevanta informanter inför utförandet av semistrukturerade intervjuer. Kodning av empirin visade att där fanns en stor variation av möjligheter, hinder och utmaningar. Resultatet visade att både möjligheter, hinder och utmaningar förekommer i de två kustkommunerna relaterade till implementeringen av regnbäddar med kombinerade användningsområde. Resultatet påvisade att regnbäddar ofta implementeras för att uppfylla en fördröjande funktion. Dessutom framkom det att regnbäddar erhåller multifunktionalitet utifrån dess utformning, konstruktion och placering. Slutsatsen är att regnbäddar inte implementeras i de två undersökta kustkommunerna i syfte att samtidigt omhänderta stora vattenmängder vid skyfall, öka infiltrationen i områden med hårdgjord mark, rena regnvatten och magasinera vatten för användning vid torrperioder för bevattning av grönstruktur. Alltså kombineras inte olika användningsområden i regnbäddar. Det främsta syftet som regnbäddar implementeras för är fördröjning av vatten och därmed köpa sig tid så att ledningsnätet blir mindre belastat., This bachelor thesis examined if rain gardens are used to their full capacity regarding their multifunctionality in relation to environmental benefits and climate change. More specifically, the study aimed to examine if rain gardens can be used to take care of increased rainfall and create a self-storage of water for dry periods. Furthermore, the study aimed to understand which opportunities, barriers and challenges there are implementing rain gardens from a climate adaptation point of view. Since climate change leads to both large amounts of water and extremely dry periods. Strategic sampling and snowball sampling has been used as sampling methods in accordance with Bryman (2018) to select relevant informants for the performance of semi structured interviews. Coding of the empirical data showed that there are a variety of opportunities, barriers and challenges. The result showed that there are both opportunities, barriers and challenges when it comes to implementation of rain gardens with combined functions in the two coastal municipalities. The result also showed that rain gardens often are implemented with the purpose of fulfilling a delaying function. In addition, it emerged that rain gardens acquire multifunctionality based on how they are designed and their placement. The study’s conclusion is that rain gardens in the two coastal municipalities are not implemented in purpose to dispose large amounts of water during heavy rainfall, increase infiltration in areas with hard soil, purify rainwater and store water for usage during dry periods for irrigation of green structure. Therefore, different functions are not combined in rain gardens. The primary purpose for which rain gardens are implemented is to delay water and gain more time so that the pipeline system is less affected.

Bakgrund: Teamarbete anses nödvändigt i hälso- och sjukvården. Barnmorskan och undersköterskan ska kunna samarbeta i team tillsammans med andra barnmorskor, undersköterskor samt med andra professioner. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnmorskors och undersköterskors upplevelser av teamarbete på ett BB. Metod: En kvalitativ metod används i genomförandet av studien. Tio telefonintervjuer, med fem barnmorskor och fem undersköterskor, utfördes. Datamaterialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet sammanställdes i sex kategorier: Att arbeta mot samma mål, Att kommunicera, Att stödja varandra i arbetet, Att ha förståelse för varandra inom teamen, Att känna trygghet i teamet samt Att hantera stress. Två av kategorierna genererade i underkategorier. Slutsats: Det är grundläggande att ha ett effektivt teamarbete för att skapa en god vård. För att skapa ett effektivt teamarbete krävs det att teammedlemmarna stödjer varandra och arbetar mot samma mål. Det är även viktigt att ha en god kommunikation med varandra och ha förståelse för varandras professioner., Background: Teamwork is considered necessary in health care. The midwife and the assistant nurse must be able to work in teams together with other midwives, assistant nurses and other professions. Purpose: To describe midwives and assistant nurses experience of teamwork in postnatal care. Method: A qualitative method was used. The data collection was conducted using semi structured interviews. Interview material was analyzed using a qualitative content analysis by Graneheim och Lundman. Result: The results were compiled in six categories: To work towards the same goal, To communicate, To support each other in the work, To have an understanding of each other in the teams, To feel secure in the team and To manage stress. Two of the categories generated in subcategories. Conclusion: It is fundamental to have effective teamwork to create good care. To create effective teamwork, team members need to support each other and work towards the same goal. It is also important to have good communication with each other and have an understanding of each other's professions.

Denna studie har min egen studie, När kommunikationen brister (Nilsson, 2018) bakom sig i vilken fokus läggs på forskningens skillnader mellan å ena sidan pedagogiskt å andra sidan psykologiskt sätt att se på talrädsla som ett problem för den didaktiska praktiken i svenskämnet. Denna undersökning av talrädslan intar ett elevperspektiv med syfte att se till elevernas erfarenheter av sin talrädsla samt hur eleverna tycker att läraren utövar makt i det pedagogiska klassrummet och svenskundervisningen. Det teoretiska ramverket består av Maurice Merleau-Pontys teori om kroppens fenomenologi för att analysera elevernas erfarenheter av talrädsla och Michel Foucaults teoretiska tankar om makt, vilket innebär att det inte finns kunskap som är oberoende av makt eller makt som är oberoende av kunskap. Resultatet av studien visar talrädslans mångfacetterade uttryckssidor och elevernas erfarenheter tyder på didaktiska och pedagogiska problem när det kommer till övning för att uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande. Resultatet visar också på vilket sätt maktstrukturer påverkar de elever som lider av talrädsla då eleverna söker empati och trygghet i klassrummet samt förmåga att anpassa muntliga framträdanden till mindre grupper. För att eleverna ska kunna uppnå jämvikt mellan kropp och medvetande efterfrågas lärarens utövning av makt för en inordnad och disciplinerad undervisning.

Uppsatsen behandlar skyldigheter under det internationella regelverket för de mänskliga rättigheterna i området våld i hemmet, med inriktning på vilken utsträckning stater anses ha en skyldighet att införa obligatoriska åtalsregler (närmast jämställt med allmänt åtal) för våld i hemmet. Med våld i hemmet avses mäns våld mot kvinnor i nära relationer och uppsatsen genomsyras av ett strukturellt perspektiv där våldet ses som ett jämställdhetsproblem, vilket även anger tonen för analysen. Uppsatsens utgångspunkt är en kritisk analys av obligatoriska åtalsregler där kvinnors verkligheter får stå i centrum. För detta ändamål presenteras en debatt över för- och nackdelarna med obligatoriska åtalsregler som har sitt ursprung i Amerikas Förenta Stater. Det konstateras att det finns en konflikt mellan löftena om skydd och våldsutsatta kvinnors säkerhet och önskan om att bevara kvinnors självbestämmanderätt och främjandet av kvinnors frigörelse. Vidare anses den amerikanska erfarenheten uppvisa begränsningar som ett närmande, som till övervägande del är kopplat till rättsväsendet, kan ha då dess förmåga att angripa de grundläggande orsakerna till våldet anses ovisst. I uppsatsen diskuteras våld i hemmet som en fråga om kvinnors mänskliga rättigheter genom att fokusera på två betraktelsesätt: (1) ’könsrelaterat våld är diskriminering’ under Förenta Nationernas regelverk, och (2) som kränkningar av specifika rättigheter under de regionala regelverken för de mänskliga rättigheterna. Uppsatsen konstaterar att skyldigheten att iaktta due diligence (vederbörlig arbetsamhet) för att förhindra och skydda kvinnor från våld, utreda och bestraffa våld mot kvinnor samt ge offer upprättelse, utgör den huvudsakliga metoden för att diskutera skyldigheter under båda betraktelsesätten. Emellertid uppvisar analysen en otillfredsställande begränsad användning av due diligence standarden då rättsfallen som har analyserats tyder på en skyldighet att vidta positiva eftervålds åtgärder för att förh, This thesis examines international human rights law obligations regarding domestic violence, with a focus on to what extent there is a state obligation to implement mandatory prosecution policies in domestic violence cases. Domestic violence is understood as men’s violence against women in an intimate relationship and a structural perspective of domestic violence, in which the violence is seen as a problem of gender inequality, permeates the thesis and sets the tone for the analysis. The point of departure for this thesis is a critical analysis of mandatory prosecution policies where women’s realities are the focus. To this end, a debate that has emerged in the United States of America on the advantages and disadvantages of mandatory prosecution policies is presented. It is established that there is a conflict between the promises of protection and battered women’s safety, and the desire to preserve women’s autonomy and the promotion of women’s empowerment. Furthermore, the American experience shows which limitations a predominantly criminal justice systems approach to domestic violence may have, as its ability to address the root causes of the violence is uncertain. Domestic violence as a women’s human rights issue is discussed by focusing on two approaches: (1) the ‘gender-based violence is discrimination’ approach under the United Nations framework, and (2) as violations of specific rights under regional human rights systems. It is established that the duty to exercise due diligence to prevent violence against women, protect women from violence, investigate and punish acts of violence and provide reparations to women victims, is the main avenue for discussing human rights obligations under both approaches. However, the analysis shows an unsatisfactorily narrow application of the due diligence standard as the analysed case law suggests an obligation to take positive post-abuse measures to prevent further harm, argued under the obligation to protect women from viol

Vi lever i en föränderlig värld, där det är av största vikt för företag att ständigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar därför inte att skapa ett system som ett år senareimplementeras på företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förändrats.Agila metoder är en effekt av den förändliga värld vi nu lever i, då de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder är iterativa medständiga och effektiva anpassningar till förändringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsättningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum är en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de båda förstått behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förändringar. Scrum arbetar efter timeboxing,vilket menas att hela projektet delas in i mindre delar och att det vid varje avslutad period skanågot vara klart att realisera till kund. Då kunden får delleveranser istället för hela systemet påen gång, kan de tidigt i processen se vad som behövs ändras med produkten, om de upptäckeratt den inte passar deras behov. Scrum har inga direkta regler för hur utvecklingsarbete ska gåtillväga, men den innehåller viktiga agila kärnprinciper, såsom hög personlig kommunikation,hög motivation av alla medverkande och minimal dokumentation. Att frekvent levereraresultat för att på så vis få en nöjd och involverad kund är t.ex. betydligt viktigare än att skapanoggrann dokumentation. Agila metoder är väldigt aktuella just nu och det som finns skrivetom dem är i det närmaste enbart positivt. Stefan Cronholm skriver även i sin artikel ”Usingagile methods? – expected effects” (2008) att agila metoder bör ifrågasättas och kritiseras påsamma sätt som de traditionella metoderna, vilket vi ansåg intressant att bygga vidare på. Viställde oss frågande till den höga motivation, höga personliga kommunik