Search

Dagvatten behöver planeras tidigt när ett nytt bostadsområde ska byggas. Det finns flera anledningar till att hantera dagvatten, bland annat för att minska belastningen på kommunens ledningsnät, minska föroreningar på vattendrag och för att minska risken för översvämningar. Ansvaret för hantering av dagvatten ligger både hos fastighetsägaren och kommunen. Oftast anlitar beställaren ett konsultföretag som får i uppgift att planera för dagvatten inom ett bostadsområde. WSP är ett världsledande konsultbolag med inriktning på samhällsutveckling, företaget finns i totalt 40 olika länder och har ca 66 300 medarbetare. Det är vid ett tidigt skede som markprojektören sätts in i projektet för att projektera ett bostadsområde. Markprojektörens främsta arbetsuppgift är att ta fram markritningar i form av 2D och 3D-modeller i ett CAD-program, exempelvis i AutoCAD. Det är viktigt att markprojektören tar hänsyn till de dagvatten som kommer att uppstå när bygget är klart för att förhindra framtida problem. I detta examensarbete har de vanligaste dagvattenanläggningarna sammanställts samt vilka som är de vanligaste vid ett bostadsområde. Arbetets syfte har även varit att få en inblick i Skellefteå kommuns dagvattenstrategier. Detta för att kunna få en grundläggande kunskap för att kunna projektera utifrån de mål och krav som finns för kommunen. Vidare har ett projekt som projekterats av WSP granskas för att kunna få en djupare förståelse för hur företaget arbetar med dagvattenhantering och detaljplaner. Examensarbetes resultat redovisar de frågeställningar som togs fram, där de vanligaste dagvattenanläggningarna vid bostadsområden presenteras. Resultatet visar även vad som är viktigast att tänka på när ett nytt bostadsområde ska projekteras kopplat till dagvattnet. Intervjuerna gav en fördjupning i hur WSP arbetar med dagvattenhantering men även en förståelse till varför torra dagvattendammar användes i bostadsområdet Västra Eriksberg. Slutsatsen som arbetet har genererat är att de

Bakgrund Cancer är en vanligt förekommande sjukdom globalt, vilken ofta behandlas med kemoterapi och radioterapi. Både behandlingarna och sjukdomen medför dock symtom och biverkningar som kan bidra till malnutrition samt ett kraftigt reducerat välmående för patienten. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar omfattar att upptäcka, bedöma, förebygga, åtgärda och utvärdera undernäring - att deltaga i patientens nutritionsvård. Då malnutrition både kan leda till ökat lidande för individen samt en ökad belastning för samhället föreligger ett behov att fortsatt identifiera möjliga preventiva åtgärder för ett vanligt förekommande problem; malnutrition samt ätsvårigheter vid cancersjukdom. Syfte Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla malnutrition och ätsvårigheter hos personer med cancer som genomgår kemoterapi och/eller radioterapi. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med granskning av 15 originalartiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats, inhämtade från de akademiska databaserna PubMed och CINAHL. En sökstrategi togs fram baserat på relevanta sökord och kombinerades i sökblock. Utvalda studier kvalitetsgranskades i Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sammanställdes sedan utefter tre kategorier med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Riskbedömning och utvärdering, Patientutbildning och information samt Närings- och måltidsinterventioner. Resultaten redovisade att viktiga aspekter för sjuksköterskan att implementera i arbetet med patienter med cancer var att utbilda och informera patienten om sjukdomen, behandlingen och biverkningar, tillämpa adekvata verktyg för bedömning av risk för undernäring, samt att använda multimodala näringsinterventioner med konkreta råd för symtomhantering, och individanpassade kostråd. Resultatet påvisar vikten av ett personcentrerat förhållningssätt för att inte bara förbättra fysiska aspekter utan även förbättra välmåendet hos patient, Background Cancer is a commonly occurring disease globally, with treatment alternatives such as chemotherapy and radiotherapy. Although, the treatments and the disease entail symptoms and side effects that can contribute to malnutrition and a reduced well-being for the patient. The nurse’s responsibility is to detect, assess, prevent, support and evaluate malnutrition – to participate in the patient's nutrition care. Since malnutrition can lead to increased suffering for the individual and an increased burden for the society, there is a need to continuously identify potential preventive actions to a commonly occurring problem; malnutrition and eating difficulties in cancer. Aim The aim was to describe nursing measures to prevent and treat malnutrition and eating difficulties in people with cancer undergoing chemotherapy and/or radiotherapy. Method A non-systematic literature review was conducted, reviewing 15 original articles of both quantitative and qualitative approaches obtained from the academic databases PubMed and CINAHL. A search strategy was developed based on relevant keywords and combined in search blocks. The quality of the selected studies was reviewed in Sophiahemmet University’s assessment document and then compiled according to three categories with the help of an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Risk Assessment and Evaluation, Patient Education and Information, and Nutrition and Meal Interventions. The results reported that important aspects for the nurse to implement in the work with oncological patients were to educate and inform the patient about the disease, the treatment and its side effects, to apply adequate tools for assessing the risk of malnutrition and to deploy versatile nutritional interventions with advice for managing symptoms and individual dietary recommendations. The result demonstrates the importance of a person-centered approach to not just improve physical aspects but also to improve the w