Search

peerReviewed

I tidigare undersökningar av personlig träning på svenska i Finland och Sverige har vi funnit att många verbala instruktioner är korta och frasformade (se Huhtamäki m.fl. 2019). Instruktioner kan dock vara längre och mer komplexa, till exempel bestå av en uppmaning och en motivering, såsom "tänk på att du kan ha bollen ännu mer så att du får ännu mer rotation" (Lindström m.fl. 2020). Här står uppmaningen i imperativ och följs av en förklarande, konsekutiv sats. En detalj som Lindström med flera (2020) upptäckte i denna kontext var att instruktioner som innehöll sekvensen 'tänk på att' var vanligare i det sverigesvenska delmaterialet än i det finlandssvenska. Detta föranledde då frågan vad tränarna gör med denna och en del andra konstruktionstyper innehållande verbet tänka: i vilka situationskontexter används de och i vilket interaktionellt syfte? Fokus för den här undersökningen ligger således på instruktioner som uttalas av den personliga tränaren och riktar sig till motionären och som innehåller verbet tänka i någon form. Vi studerar med vilka verbala, prosodiska och kroppsliga drag PT:n realiserar instruktionerna samt jämför ett finlandssvenskt och ett sverigesvenskt delmaterial. Interaktion och variation i pluricentriska språk (IVIP)

Lullabies in Kvevlax. Linguistic structures and constructions. The study is a linguistic analysis of constructions that shape the texts used in lullabies in Kvevlax in Ostrobothnia in Finland. The empirical goal is to identify linguistic constructions in traditional lullabies that make use of the dialect of the region. The theoretical goal was to test the usability of Construction Grammar (CxG) in analyses of this type of material, and to further develop the formal description of Construction Grammar in such a way as to make it possible to analyze all kinds of linguistically complex texts. The material that I collected in the 1960s comprises approximately 600 lullabies and concomitant interviews with the singers on the use of lullabies. In 1991 I collected additional material in Kvevlax. The number of informants is close to 250. Supplementary material covering the Swedish-language regions in Finland was compiled from the archives of the Society of Swedish Literature in Finland. The first part of the study is mainly based on traditional grammar and gives general information about the language and the structures used in the lullabies. In the detailed study of the Kvevlax lullabies in the latter part of the study I use a version of Construction Grammar intended for the linguistic analysis of usage-based texts. The analysis focuses on the most salient constructions in the lullabies. The study shows that Construction Grammar as a method has more general applicability than traditional linguistic methods. The study identifies important constructions, including elements typical of this genre, that structure the text in different variants of the same lullabies. In addition, CxG made it possible to study pragmatic aspects of the interactional, cultural and contextual language that is used in communication with small children. The constructions found in lullabies are also used in language in general. In addition to being able to give detailed linguistic descriptions of the texts, Construction Grammar can also explain the multidimensionality of language and the variations in the texts. The use of CxG made it possible to show that variations are not random but follow prototypical linguistic patterns, constructions. Constructions are thus found to be linguistic resources with built-in variation potentials. Vaggvisor i Kvevlax. Språkliga strukturer och konstruktioner. Temat för studien är en språklig analys av textstrukturerande konstruktioner i ett autentiskt vaggvisematerial från Kvevlax som jag själv samlat in. Det empiriska syftet är att identifiera språkliga konstruktioner i traditionella vaggvisor inom dialektområdet. Det teoretiska syftet är att pröva konstruktionsgrammatikens (CxG) användningsmöjligheter i analys av denna typ av material och att utveckla den formella beskrivningen av konstruktionsgrammatiken så att alla slag av språkligt komplexa texter ska kunna analyseras. Materialet med fokus på 1960-talet omfattar ca 600 vaggviseexempel samt intervjuer om bruket av visorna. År 1991 samlade jag i tillägg in ett kontrollmaterial i Kvevlax. Det totala antalet informanter är ca 250 personer. Materialet kompletteras av ett jämförelsematerial vid Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv och omfattar de svenskspråkiga områdena i Finland. Början av studien baserar sig främst på traditionell grammatik och ger preliminär information om de melodibaserade visornas språk och strukturer. Den metod, CxG, som används i den detaljerade språkliga analysen av vaggvisorna i den senare delen av studien är en variant av den konstruktionsgrammatiska metoden, som generellt är avsedd för bruksbaserad språkanalys. I analysen står de språkliga konstruktioner som är speciellt framträdande i vaggvisematerialet i fokus. Studien visar att konstruktionsgrammatiken som metod är mer generellt tillämpbar än traditionella språkvetenskapliga metoder. Den identifierar viktiga konstruktioner, inklusive genretypiska element, som reglerar texten i de olika vaggvisevarianterna. Likaså gör CxG det möjligt att analysera det pragmatiska i det interaktionella, kulturella och situationsbundna språket som används vid kommunikation med små barn. Visornas konstruktioner förekommer även i det allmänna språkbruket. Förutom den språkliga beskrivningen av texterna kan konstruktionsgrammatiken även förklara det mångdimensionella språket och variationerna i texterna samt ge en formell beskrivning av konstruktionerna. Med hjälp av CxG är det möjligt att visa att variationerna inte är slumpmässiga utan att de följer prototypiska språkliga mönster, konstruktioner. Konstruktionerna kan därmed betraktas som språkliga resurser med inbyggd variationspotential.