Search

Denna avhandling studerar befästningar i deras landskapssammanhang. Den undersöker vilka faktorer som bidragit till byggandet av befästningar, var de finns och förhållandet mellan bosättning och befästningar. Fokus ligger på stadsborgen från 1600-talet e.Kr. Jönköping, Kristianstad och Göteborgs samt förhistoriska befästningar i Jönköpings och Skåne län samt Göteborgs kommun. Litteraturstudier, kartstudier, Geografiska Informationssystem (GIS) och fältbesök används för att sätta befästningarna i ett sammanhang. Visuella analyser (Viewshed) skapas för att ytterligare visualisera befästningarna i deras landskapsmiljö och för att bedöma de faktorer som bidrar till deras konstruktion och förhållande till bebyggelse. Resultaten visar att det finns många olika faktorer som påverkar placering och konstruktion av befästningar. Befästningslinjer, försvarsbarhet, tillgång till vatten, hur attacker genomförs, kommunikativa-social-politiska-ekonomiska-religiösa och landskapsfaktorer kan alla ha spelat en roll i motiveringen för befästningsbyggandet. Det finns möjligen fler faktorer som påverkar läget. Ett absolut svar kanske inte är möjligt eftersom vi inte kan redogöra för de otaliga effekterna i det förflutna. Resultaten indikerar också att även om det finns tydliga kopplingar mellan 1600-talets stadsfort och deras tillhörande bebyggelse, finns det inget tydligt samband mellan de förhistoriska befästningarna och bebyggelsen i fråga. Förhistoriska ringfort sticker ut eftersom det finns tydliga tecken på bosättningsaktivitet på två av platserna som ingår i denna studie. En skarp kontrast uppstår mellan ringborgen och de andra förhistoriska befästningarna som beaktas i denna studie, eftersom endast en plats har säkra bevis för bosättningsverksamhet inom sig när man betraktar bergsborgen. Det är uppenbart att endast detaljerad utgrävning och undersökning kommer att kunna belysa om bosättningsverksamhet förekom vid förhistoriska befästningar (Bergsfortifikationer/Ringfort), och ri

I denna magisteruppsats kommer strategiska lägen och boplatsers relation till gravar att studeras. Arbetet riktas in på Arnäs och Själevad socken i Örnsköldsvik kommun som ligger in Västernorrlands län. Mer specifikt så är det järnåldersboplatser i Skommarskatan, Gene, Vågnäs and Sörvåge som inkluderas i uppsatsen. Terrängmodellerings kartor, viewsheds, landhöjnings kartor och historiska kartor, litteratur samt fältinventering används för att komma fram till vilket sätt boplatser blev strategiskt belagda och vilken rumslig relation det finns mellan boplatser och gravar. Det visar sig att gravar verkar vara anlagda nära boplatser, men resultatet tyder på att man inte nödvändigtvis ser gravarna från boplatserna på boplatslokalerna. Resultaten visar att viewsheds inte alltid stämmer med det man ser i fält.Resultatet antyder på att terräng, relation till vatten, närhet till färskvatten, kommunikation möjligheter, handelsmöjligheter, resurstillgångar, huskonstruktion och på vilket sätt människorna livnärde sig på har en inverkan på vilket sätt boplatser anlades. Tidigare så har mycket fokus varit lagt på hur RAÄ 22:1 i Gene var strategiskt lagd inom arkeologisk forskning, men i den här uppsatsen har fokus legat på andra typer av boplatser och andra delar av landskapet med hänsyn till fler lokaler. Denna studie har demonstrerat att tidigare studier av järnåldersboplatser i Arnäs och Själevad socken har varit begränsad i sin syn att belysas boplatsers relation till landskapet. Tidigare forskning var fokuset på en lokal och det har visat sig vara en brist när man jämför med landskaps studiemetoder använda i denna studie. Nu har agrara, jägare-samlare och säljägare boplatser studerats och vidgat perspektivet på boplatser strategiska lägen inom studieområdet.

The aim of this paper is to find where the earliest signs of farming are located in the municipality of Örnsköldsvik and to see if typical artefacts ascribed to farming societies are represented in that area. The study focuses especially on Neolithic and Bronze Age periods. Literature on early farming in this area was utilized as well as archaeological reports from sites with noted signs of Neolithic and Bronze Age farming. A spatial examination of previously collected material eg. pollen analysis, artefacts and excavated sites are presented using a combination of maps. The relationship between soils and artefacts is also examined. Issues concerning why, how and what type of farming was practiced as well as by whom and where is also discussed.