Search

Denna kvalitativa studie ämnar undersöka kopplingen mellan ledarskapsutbildningsprogram och rollstress inom IT-branschen. Ledarskapsutveckling har under den senare tiden fått allt mer utrymme inom såväl forskning som i näringslivet. Ledarskapsutbildning används av företag av många olika anledningar, där ett vanligt grundsyfte till kompetensutvecklingen är den potentiella finansiella vinst företagen ser av ett förbättrat ledarskap. En bransch där ledarskapet blivit allt mer centralt är IT-branschen. På grund av konstanta förändringar inom branschen kombinerat med en hög konkurrens är IT-branschen under stor press i dagsläget. Trots att personalen av många anses vara den viktigaste resursen befinner sig branschen i en brist på kompetent personal, vilket gör att företag försöker attrahera personal med andra verktyg och värden än bara ekonomi. Ledarna inom IT-branschen måste därmed skapa engagerande arbetsförhållanden för sina medarbetare, samtidigt som de måste upprätthålla ett resultatfokus mot ledningen i denna konkurrenskraftiga bransch. Vi menar att denna situation riskerar skapa en rollstress hos ledarna, där en central orsak utgörs av de många motsägande förväntningarna. Denna studie avser därför att undersöka möjligheten för företag inom IT-branschen att öka kompetensen hos sina ledare samtidigt som de reducerar rollstress. Studien ämnar därför att besvara frågeställningen: Hur kan ledarskapsutvecklingsprogram påverka ledares upplevelse och hantering av rollstress? I en kvalitativ fallstudie vid IT-företaget Atea har tio ledare inom företaget intervjuats om sina erfarenheter av företagets ledarskapsutvecklingsprogram och dess påverkan på ledarskapet samt arbetssituationen. Studien bidrar med ny teoretisk kunskap inom ledarskapsutbildningar då programmet undersöks från ledarnas perspektiv, vilket skiljer sig från majoriteten av teorin inom ledarskap som undersöker hur medarbetare och organisationen influeras av olika faktorer som härrörs till ämnet. Även kopplingen mellan ledarskapsutvecklingsprogram och rollstress är outforskad före denna studie. Den praktiska nyttan studien bidrar med är ett förtydligat incitament för företag att investera i ledarskapsutvecklingsprogram tack vare möjligheten att kombinera kompetensutveckling med en förbättrad arbetsmiljö för sina ledare. Studiens slutsatser visar på att det finns en koppling mellan Ateas utbildningsprogram och dess ledares rollstress. Ledarnas rollstress har påverkats genom att orsakerna bakom har reducerats, hanteringsmöjligheterna har förbättrats samt vissa konsekvenser av rollstress har motverkats. Studien visar att det fortfarande finns potentiella orsaker och konsekvenser inom branschen, men lämnar riktade rekommendationer för potentiell förbättring av programmet.

Den 1a november 2010 togs revisionsplikten bort för små aktiebolag i Sverige. Sverige var det näst sista landet i EU att ta bort revisionsplikten för företag. Detta är något som EU gjort möjligt och gränserna för borttagande av revisionsplikt är betydligt högre än de vi har i Sverige idag. Huruvida borttagandet av revisionsplikten är bra eller inte är omdiskuterat och många studier undersöker varför företag som inte omfattas av revisionsplikten ändå väljer att behålla revision. I denna studie forskas det därför om vad det kan finnas för möjliga konsekvenser av att välja bort revision, då det ska finnas så många fördelar av att ha kvar den. Detta är en kvantitativ studie som med ett deduktivt angreppssätt tar sig an uppgiften att undersöka frågeställningen ”Vilka konsekvenser upplever små aktiebolag som inte längre har revision?” och har som syfte att undersöka vilka konsekvenser företag upplever som valt att inte ha revision. Ett delsyfte är att se vad som kännetecknar företagen som upplever olika konsekvenser. Detta undersöks via befintliga teorier utifrån vilka forskningsfrågor ställs upp. En webenkät skickas ut till representativa företag vilka inte omfattas av revisionsplikten och som inte har revision längre. Vidare bearbetas datan som samlats in för att sedan analyseras och jämföras med den befintliga teorin inom området. Det studien undersöker är om företag upplevt konsekvenser som exempelvis att de fått sämre lånevillkor, fått svårare att få beviljat lån, fått sämre kvalitet på årsredovisningen, fått mer internt arbete, fler skattekontroller, om de sparat tid i och med bortvalet av revision och om de upplever att nyttan av att inte ha revision överstiger kostnaden med att ha det. I empirikapitlet och analysen kan vi se att våra resultat skiljer sig från tidigare forskning. Tidigare forskning menar att revision är fördelaktigt och förbättrar samtliga områden vi tagit upp, vilket ett bortval av revision därför borde innebära att områdena blir sämre hos företagen. Detta visar sig dock inte vara sant då företag inte upplevt några konsekvenser alls. Vissa upplever emellertid att de besparat tid i och med bortvalet av revision och de flesta upplever att nyttan av att inte ha revision överstiger kostnaden av att ha revision. Vi kan dock se att det finns viss skillnad i upplevelserna inom dessa områden vad gäller företagens egenskaper, vilket vi kommit fram till med hjälp av linjära och logistiska regressioner. Företags olika egenskaper kan därför göra att de skiljer sig åt i sina upplevelser om vilka konsekvenser som kan ha uppstått.

På senare år har begreppet miljöteknik blivit alltmer omdiskuterat. För att arbetet kring miljöteknik ska kunna förankras i samhället bör de svenska företagens konkurrenskraft öka både på nationell och internationella marknader. Regionala miljöteknikcentrum har därför skapats i Sverige på senare år för att komma närmare företagen samt att kunna få lokala synergieffekter mellan företagen. I och med detta blir miljöteknik alltmer vanligt i Sverige, trots detta har relativt få studier gjorts kring begreppet och fenomenet miljöteknikcentrum. Syftet med denna studie är att kartlägga fenomenet miljöteknikcentrum i Sverige genom att studera fyra stycken aktiva centrum. Syftet med kartläggningen är att belysa för- och nackdelar med de utvalda centrumen samt belysa deras drivkrafter. Denna kartläggning ska därefter kunna fungera som ett bra underlag vid nystartandet av ytterligare centrum samt ge lärdomar till verksamma centrum. Metod för att genomföra denna kartläggning skedde i form utav en kvalitativ intervjustudie där representanter från fyra olika centrum gav sin syn av respektive verksamhet. Resultatet från intervjustudien har sedan analyserats i en SWOT - analys. Slutsatserna för studien visar på att centrumens verksamheter skiljer sig åt vad anbeträffar relationen till medlemsföretagen, syfte och aktiviteter. När det gäller hur centrumen valt att organisera sina verksamheter så skiljer sig även detta åt. I vår kartläggning har vi identifierat centrum i bolagsform, projekt eller som ideell förening. Centrumens framgångsfaktorer är individuellt utformade och utvärderingsformerna varierar.