Search

System of systems are of high complexity, and for each system, many different requirements are implemented in parallel. Systems are developed with some degree of managerial independence but later on have to work together. In this situation, many requirements are written, implemented, and tested in parallel for different systems that are to be integrated. This makes identifying bottlenecks challenging, and visualizations often used on project level (such as Kanban boards or burndown charts) have to be extended/complemented to cope with the increased complexity. In response to these challenges, the contributions of this study are to propose the following: (i) a visualization for early identification and proactive removal of bottlenecks; (ii) a visualization to check on the success of bottleneck resolution; and (iii) to provide an industry evaluation of the visualizations in a case study of a system of systems developed at Ericsson AB in Sweden. The feedback by the practitioners showed that the visualizations were perceived as useful in improving throughput and lead time. The quantitative analysis showed that the visualizations were able in identifying bottlenecks and showing improvements or the lack thereof. On the basis of the qualitative and quantitative data collected, we conclude that the visualizations are useful in bottleneck identification and resolution.

Kirja-arvio Leino, Antti: On toponymic constructions as an alternative to naming patterns in describing Finnish lake names

The refining process is not yet fully understood and more fundamental knowledge is a key to improvements in the future. A tribological view on refining could give new understanding and ideas for improvement of the process efficiency. This paper presents a new apparatus for studying the frictional properties of wood under refining conditions. A laboratory scale friction tester has been constructed where friction tests can be carried out in a steam atmosphere under high temperature/pressure and with maximum sliding velocity as high as 200 m/s. Initial studies in room temperature show that the coefficient of friction is proportional to the moisture content of wood at a sliding velocity of 24 m/s and with a normal load of 8 N. Wood extractives lowered the friction on dry surfaces and especially at high sliding velocity. The lubricating capacity of a variety of different resin model components among the extractives was also examined, but no significant effects has been found on wood specimens of 30 and 70 % in moisture contents.

Kirja-arvio Leino, Antti: On toponymic constructions as an alternative to naming patterns in describing Finnish lake names

When topographical generics such as backe, berg, slänt and stalp are treated in literature and dialect records, their lexical meaning is often given without details and precise semantic distinctions. It is indicated by 'synonyms' and by established agreement with other words within the same semantic field, rarely by contrasting definite differences between the words. This can easily give an impression of a synonymity among topographical generics which is out of proportion to the great number of words in use. The main aim of this dissertation is to establish the exact meaning of words for heights and slopes in their two functions, as appellatives and as place-name elements. The study also aims atillustrating the necessity of field work, its problems and possible sources of errors. Akademisk avhandling som för avläggande av filosofie doktorsexamen vid Stockholms universitet kommer att offentligt försvaras i hörsal 8, hus D, Frescati, torsdagen den 19 maj 1988 kl. 10.00.

This volume presents a selection of revised and edited papers given at the sixth conference on Names in the Economy (NITE), which was held in Uppsala in June 2019. The focus of this volume, and at NITE 6, is mainly the economy or economic aspects hidden or evident in various types of names: how names can hold different values; how names can be used or misused to enhance such values; how names can be used in branding; and how names can be a financial means in a global world. The contents display a broad selection of papers on commercial names and how they are connected to economic considerations and marketing. The topics span from how personal names and brand names, used in advertising in magazines, can reveal much synchronic information about attitudes and opinions, to how different cultures or languages are represented in the linguistic landscape. Some hitherto less studied areas are the complicated issue of word-marks (including brand names) regarded from a judicial point of view and the influence of building companies on the naming of new city developments. Denna konferensvolym innehåller ett urval refereegranskade artiklar baserade på de presentationer som hölls vid den sjätte konferensen i serien Names in the Economy (NITE) i Uppsala i juni 2019. Konferensvolymen studerar särskilt de ekonomiska aspekter som mer eller mindre tydligt finns i olika typer av namn: hur namn kan innehålla olika värden och bära med sig olika värderingar; hur namn kan användas eller utnyttjas för att lyfta fram sådana värden; hur namn kan användas för att bygga varumärken samt på vilket sätt ett namn kan vara en ekonomisk resurs i den globala världen. Volymen bjuder på ett brett urval artiklar om kommersiella namn och om hur namn kan kopplas till ekonomiska faktorer och marknadsföring. De ämnen som tas upp spänner innehållsligt från en studie av hur de personnamn och varumärken som används i reklam i veckotidningar kan ge synkron information om attityder och åsikter till en studie av hur olika kulturer och språk representeras i det lingvistiska landskapet i en flerspråkig miljö. Ett par artiklar handlar om områden som hittills varit mindre undersökta. En lyfter den komplicerade frågan om ordmärken, inklusive varumärken, och betraktar dem ur en juridisk synvinkel, en annan ser på byggfirmornas påverkan på namngivningen där nya stadsområden växer fram. Ilia Baranov - Drug Names as a Business ToolAngelika Bergien - Selling Political MessagesPaola Cotticelli Kurras - The Hidden Power of the WordsAlberto Ghia - Message on a BottleLinnea Gustafsson - The Persuasive Function of Company NamesSabine Heinemann - Italian SoundingJohan Järlehed, Maria Löfdahl, Tommaso Milani, Helle Lykke Nielsen & Tove Rosendal - Entrepreneurial Naming and Scaling of Urban PlacesIrina Kryukova - Russian Ergonyms as an Object of Linguistic RefexionAntje Lobin - Remarks on Nomination between Ergonymy and ToponymyErika Lunell - Trade Marks with Multiple MessagesKatalin Reszegi - The Mental and Neural Representation of NamesPaula Sjöblom - Women’s Values in 1950s Finland Conveyed by Product Names in Magazine AdvertisementsVäinö Syrjälä - Commercial Naming in the Linguistic Landscape of Historical Photographs from Helsinki

Namn och namnvård är titeln på den här boken. Den är tillägnad Annette C. Torensjö på hennes 60-årsdag. Titeln är medvetet bred (namn) samtidigt som den lyfter fram den gren av namnverksamheten som särskilt varit Annettes eget arbetsfält. Hon har i olika roller ägnat sitt yrkesliv åt namnvård och namnplanering, på engelska ofta kallat name standardization. Namnlagar samt namnvårdens aktörer och administrativa processer är något av hennes specialitet, men hon har alltid verkat i nära kontakt med annan namnforskning och med andra inriktningar inom studiet av namn. I den här boken ger tjugotvå av Annettes kollegor – namnvårdare och namnforskare – prov på de många olika namntyper, frågeställningar och problem som dagens professionella namnarbetare har att tackla. Här finner vi t.ex. förklaringar av gamla, dunkla ortnamn som Södertörn och Vingra, vi möter lätt ekivoka namn som Pittlösa och Musbacken, och vi får en inblick i moderna ortnamn från barnens värld som Bilplåten och Elefantgropen. Teoretiska resonemang om hur ortnamn ska avgränsas – Är namn på skolor ortnamn? – varvas med mycket konkreta namnfrågor som om Umeå istället borde heta Ume. Svar ges i boken. För personnamnens del behandlas givetvis namnet Annette. Men också andra namn, såväl gamla, som släktnamnet Urup och det isländska, litterära kvinnonamnet Bera, som unga. Idag kan man heta Ananas, Melona och Smultron. Hur många gör det? Finns det andra »ätliga» förnamn? Kan man ändra sitt namn och vilka regler gäller då? I ett bidrag tas särskilt transpersoners byten av förnamn upp. Efter ett lyckat sådant byte hörs: »Nu sitter namnet som en smäck». Liksom Annettes egen namnverksamhet spänner bidragen i boken från det lokala/kommunala perspektivet på namn och namnvård till det nationella (Lantmäteriet, Ortnamnsrådet) och det internationella (FN). Jubilaren själv och hennes insatser ställs i fokus i flera av dessa.

Maria Vidberg University of Helsinki Place names in contact in Helsinki. Finnish elements in the use of street names in Swedish-language contexts This study focuses on Finnish elements in the usage of Swedish place names in Helsinki. The emphasis is on name usage and toponymic competence and the material consists of spoken and written data. The study uses socio-onomastic, folk-onomastic and contact-onomastic methods. The results from the study of name usage show that there are three categories in the use of Finnish elements, i.e. 1) the use of a Finnish name only, 2) the use of a hybrid name, and 3) the parallel use of a Finnish and a Swedish name. The study distinguishes between the use of Finnish elements in names as either actual or meta-linguistic, depending on whether the names are used as such or whether they are talked about, respectively. The study of toponymic competence builds on the findings in the study of name usage and investigates which resources Helsinkian name users utilize when they only know a Finnish name but need to refer to the place in question in a Swedish context. The status of Finnish elements in Swedish contexts is furthermore studied in order to find out what status the Finnish names have when they are borrowed into Swedish discussions. The study shows that the established models of contact onomastics need to be expanded with a category of unadapted name loans. On a theoretical level, the study shows the importance of a socioonomastic approach in modern name research and how this can be combined with contact-onomastic research. Since the study addresses both spoken and written data, it is methodologically possible to study name usage from different perspectives and in particular in context, which opens up for studies on how name users deal with the encounter of names in two languages exactly at the moment when the contact occurs. Keywords: name usage, toponymic competence, name contact, Swedish place names, Finnish place names, Helsinki, socio-onomastics Maria Vidberg Helsingfors universitet Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter Studien fokuserar finska inslag i bruket av ortnamn i svenska kontexter i Helsingfors. Tyngdpunkten ligger på namnbruk och namnkännedom och materialet består av muntligt och skriftligt material. I undersökningarna används socioonomastiska, folkonomastiska och kontaktonomastiska metoder. Resultaten i studien av namnbruket visar att de finska inslagen i det svenska namnbruket i Helsingfors kan delas in i tre kategorier: 1) bruk av enbart ett finskt ortnamn i en kontext som annars är svensk (t.ex. båda säger att dom bor här i på Torkkelinmäki , sv. "Torkelsbacken"), 2) bruk av ett hybridnamn (t.ex. "Hietaniemigatan" som försvenskad form av det finska namnet "Hietaniemenkatu", sv. "Sanduddsgatan") och 3) parallellt bruk av svenska och finska namn (t.ex. bruket av uttryck som "Eirastranden Eiranranta" i stället för bara "Eirastranden"). Studien gör skillnad på faktiskt och metaspråkligt namnbruk, beroende på om namnbrukarna i första hand använder namn som i exemplen ovan, eller pratar om namn som i exemplet nå Tapaninvainio vad det nu sedan är på svenska (sv. "Staffansslätten"). Undersökningen av helsingforsares namnkännedom bygger vidare på studierna av namnbruket och undersöker vilka resurser namnbrukare i Helsingfors utnyttjar när de behöver använda ett namn i en svensk kontext men till exempel enbart känner till det finska namnet. De finska inslagen studeras också för att fastställa vilken status de har när de lånas in i svenskan. En studie av dem i relation till etablerade modeller inom kontaktonomastiken visar att kategorierna bör utvidgas till att omfatta även oanpassade lånenamn, en kategori som tidigare inte inkluderats bland namnlån. På en teoretisk nivå visar studien vikten av ett socioonomastiskt grepp i modern namnforskning och hur detta kan kombineras med insikter från kontaktonomastisk forskning. Eftersom materialet består av såväl tal som skrift ger studien en metodologisk möjlighet att studera namnbruket ur olika perspektiv och framförallt i dess kontext, vilket i sin tur öppnar för undersökningar om hur namnbrukare hanterar mötet av namn på två olika språk exakt i den stund kontakten sker. Nyckelord: namnbruk, namnkännedom, namnkontakt, svenska ortnamn, finska ortnamn, Helsingfors, socioonomastik