Search

In this project I let sorrow speak through the objects and give the absence a place to be present. Through the creating process and material shaping, I portray the complexity of my own sorrows. Personal, but not private. With my examples and my objects I want to arouse something personal touching on the theme of grief. I believe and am convinced that everybody needs to get in touch with their grief at some point. Of course, we need to take the time to process it in different ways, but I would like to say that materials and objects can help us get in touch and act as a link we can all relate to. Only if we listen. Although my belief is obvious, I have become well aware that not everyone can or knows how to do so. With my work I want you to get this help. I want you to be present with the absence.

I dagens samhälle är det mycket viktigt för många att ha stabil uppkoppling för trådlös kommunikation. För att uppnå bra nätverkstäckning behöver radioantenner placeras ut på så optimala platser som möjligt. För att förenkla processen att identifiera dessa platser påbörjades utvecklingen av en radiovågssimulator hos arbetsgivaren. Två olika program har skapats som utgör grunden för simulatorn, ett som kan generera en 3D-miljö som återspeglar en verklig plats, och det andra programmet simulerar radiostrålar med hjälp av strålspårning. Problemet är att dessa program inte kan köras samtidigt som ett enda program, vilket innebär att täckningen inte kan undersökas i den miljö som genererats. Detta projekt har som mål att få de två olika programmen att fungera tillsammans så att det är möjligt att analysera var täckning kommer finnas om sändare placeras ut i miljön. Det ska även vara möjligt att byta betraktningsperspektiv i miljön för att möjliggöra att användaren kan undersöka var täckning finns i 3D-miljön. För att uppnå målen undersöktes de tidigare programmen för att avgöra hur programmen skulle kunna kopplas tillsammans. Resultatet är att de två programmen nu kan köras tillsammans som ett enda program där radiovågssimuleringen kan interagera med den automatiskt genererade 3D-miljön. Detta skapar ett program som tydligt kan simulera var sändare kommer att erbjuda stabil täckning i den miljön som genererats., In today's society, a stable wireless connection is very important for many. In order to achieve good network coverage, radio antennas need to be placed in the most optimal locations possible. In order to simplify the process of identifying these locations, the development of a radio wave simulator was previously started at the employer. Two different programs have been created that form the basis of the simulator, one that can generate a 3D environment that reflects a real location, and the other program simulates radio waves using ray tracing. The problem is that these programs cannot run concurrently as a single program, which means that coverage cannot be examined in the generated environment. This project aims to make the two different programs work together so that it is possible to analyze where coverage will be if transmitters are placed in the environment. It must also be possible to change the viewing perspective in the environment to enable the user to examine where coverage is in the 3D environment. To achieve the objectives, the previous programs were examined to determine how the programs could be linked together. The result is that the two programs can now run together as a single program where the radio wave simulation can interact with the automatically generated 3D environment. This creates a program that can clearly simulate where transmitters will offer stable coverage in the environment generated.

My degree project is an exploration of fragility and impermanence in objects. An attempt to find a language for it and to put words on a bodily feeling. Where objects are given space through an installation. Like an extension, or mirroring, of my body or your body. I’m thinking about the complexity of human, trapped emotions and fragments, like puzzle pieces or layers of memories. I’m thinking about vulnerability and tears, unredeemed tears. When the first tear rolls down the cheek there is no stop. A bridge is created between an inner world and the outer when sensitive experiences are allowed to come to the surface and be released.

Studiens syfte är att undersöka vilka meningserbjudanden som sker i förskolornas utomhusmiljöer som barnen plockar upp som bidrar till deras lek. Syftet med studien är att bidra till kunskap om utomhusmiljön samt se möjligheterna och de erbjudanden som finns att utforska i utomhusmiljön. Metoder som tillämpas är tematisk analys och observation. Empirin består utav fältanteckningar och observationsschema som analyseras genom Gibsons teori om affordance. Studiens resultat visar att det finns många faktorer som förändrar vilka meningserbjudanden (affordance) som barnen plockar upp till exempel hur utomhusmiljön är utformad med naturbaserade inslag, lekplatsstruktur eller en kombination av båda. I resultaten går det att urskilja att de lösa och fastsittande objekten som finns tillgängliga för barnen att plocka upp under leken bidrar till interaktion mellan individer, vilka meningserbjudanden som pedagoger ger barnen med planerade och spontana aktiviteter samt väderförhållandets meningserbjudanden. Pedagogerna behöver vara medvetna om meningserbjudanden i både deras egna handlingar och utomhusmiljöns för att kunna stötta barnen i deras lek och utforskande.

I denna uppsats används fragmentsestetik som metod för att analysera berättartekniken i Jacob’s Room av Virginia Woolf. Receptionskritik av romanen och teoribildningen kring fragmentsestetik inleder. Därefter undersöks hur teorin påverkar läsningen. Vidare förklaras hur olika teman kan hålla samman den ofta uppbrutna intrigen. Därtill tydliggörs hur fragmentsestetiken påverkar gestaltningen av huvudpersonen Jacob. Huvudpersonen sätts också in i ett modernistiskt sammanhang och hans gestalt analyseras i relation till staden. Modernismens begrepp flanör undersöks och huruvida Jacob kategoriseras som sådan. Avslutningsvis diskuteras den moderna stadens gestaltning och funktion. Fragmentsestetiken sätter texten i rörelse då London och dess invånare omväxlingsvis speglas som objekt och subjekt. Således bildas enhetlighet och brottstycken av den intrig som utgör romanen., Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-08-24

The subject of mathematics, based on my experience, is not something that students perceive as creative or exploratory. It seems to be common for teachers to struggle with implementing exploratory teaching methods. This study examines how teachers utilize realizations in various types of responses when students indicate, in some way, that they are not engaged in the mathematical discourse. The aim is to determine if this approach can enhance an investigative character in teaching. It is conducted using a modified version of the RTA tool and a modified version of Dimenäs' (1995) didactic response framework. A teacher's lessons have been transcribed, analyzed, and coded to identify correlations between response and realization. It was found that the teacher primarily exhibits a controlling character, and initially using multiple categories of realizations leads to a reduced need for categories in the teacher's response.

Die Studie versucht, Husserls Modell einer nicht-wissenschaftlichen Lebenswelt für pädagogische Untersuchungen zum Verhältnis von Technik und Bildung in der verwissenschaftlichen Welt zu öffnen. Sie diskutiert Entwicklungsprobleme der Spätmoderne unter pluralen Fragestellungen und führt Ansätze und Traditionen zusammen, die unterschiedliche Wege zur Weiterentwicklung der modernen Bildungstheorie beschritten haben. Im Zentrum steht die Frage, wie moderne Technik einerseits als lebensweltliche Entfremdung des Menschen problematisiert und andererseits als Produkt menschlicher Freiheit und Weltgestaltung gewürdigt werden kann. In vier Kapiteln werden die methodischen Ansätze und Antworten vorgestellt, die der Philosoph und Pädagoge Eugen Fink (1905–1975), der Philosoph Martin Heidegger (1889–1976), der Philosoph und Erziehungswissenschaftler Theodor Litt (1880–1962) und der Soziologe Helmut Schelsky (1912–1984) auf die Frage nach dem Verhältnis von Bildung und Technik gegeben haben. Im Durchgang durch ihre Positionen wird ein Konzert erarbeitet, dessen Originalität darin liegt, Abstimmungsprobleme von Bildung, Technik und Lebenswelt aus postdualistischer, praxistheoretischer sowie posthumanistischer Perspektive zu thematisieren., The study attempts to open Husserl's model of a non-scientific lifeworld for pedagogical investigations of the relationship between technology and “Bildung” in the scientific world. It discusses developmental problems of late modernity under plural questions and brings together approaches and traditions that have taken different paths to the further development of modern “Bildungs”-theory. The central question is how modern technology can be problematized on the one hand as the alienation of human beings from the world of life and on the other hand be appreciated as a product of human freedom and the shaping of the world. Four chapters present the methodological approaches and answers that philosopher and educator Eugen Fink (1905–1975), philosopher Martin Heidegger (1889–1976), philosopher and educationalist Theodor Litt (1880–1962), and sociologist Helmut Schelsky (1912–1984) have given to the question of the relationship between education and technology. In the course of their positions, a concert will be developed whose originality lies in addressing the coordination problems of “Bildung” (education), “Technik” (technology) and “Lebenswelt” (lifeworld) from a post-dualist, praxis-theoretical as well as post-humanist perspective.

Architectural documentation is crucial in the development process, as it helps developers understand the system’s architecture and make informed decisions. However, conventional documentation methods are often timeconsuming and error-prone since most of the work is done manually. This becomes even more ambiguous whendealing with complex systems and when requirements are prone to changing during the development process. This thesis addresses these challenges by exploring the potential benefits of utilizing object-oriented documentation tools and plugins to improve the efficiency of writing and maintaining architectural documentationwhile also making sure that the conveyed information is sufficient and understandable for junior developers. Moreover, it investigates the possibility of generating an easy-to-maintain context view with the use of metadatato display architectural information. The thesis employs both a qualitative case study as well as a rapid application development (RAD) approach.The case study involves interviewing junior developers to find patterns in what junior developers look for inregards to understanding a system’s architecture. Using the RAD approach, a prototype system is developedthat utilizes DollarDoc to treat documentation components as objects by being able to refer to these objectsfrom one file to another. The result shows how architectural documentation can be designed to effectively communicate critical aspects of the system’s architecture to junior developers by providing a clear overview of its components. Thiscontributes to a better understanding of the system’s functionality and purpose, leading to increased productivity and engagement. By using object-oriented documentation tools, the documentation structure becomesmore maintainable, allowing for automatic updates and reliable information.

The purpose of this essay is to investigate the deformed Viking swords as seen in the historical Swedish province of Uplands during the Late Iron Age.Three sites have been selected for their concentration of deformed and fragmented swords,as well as other phenomena that are part of the phenomenon. Birka,Kiplingeberg and Söderby are the three choose parts of Upland chosen for the similarities and difference of the swords appearing in cremation graves. To get a deeper understanding of the phenomenon beyond “killing of an object”, the theoretical perspective of charismatic objects, personhood and ritual theories have been used to approachthe swords.This will allow the essay to address the question of why different forms of swords appear and discuss who the form was for.

Diese Arbeit erforscht das Verhältnis zwischen Architektur und Stadt anhand des Œuvre von Oswald Mathias Ungers. Seine persönliche Reise wird anhand seiner Projekte und Werke beleuchtet. Insbesondere Ungers Idee der Grossform aus dem Jahre 1966, welche einen klaren Bruch zum Mainstream der von Funktionalität getriebenen Architektur der 60er Jahre verkörpert, wird entwurfsbestimmend für diese Projektarbeit. Das Ziel dieser Arbeit ist es die Idee der Grossform und die Vorstellung einer kollektiven Erinnerung in einem Entwurf zusammenzuführen. Als Standort wird dafür ein stark fragmentierter städtischer Bereich in Innsbruck bearbeitet, und ein neuer ordnender Stadtkörper nach den erforschten Prinzipien der Grossform installiert. Die Grossform als neuer Stadtkörper changiert zwischen Objekt und Stadtraum. Auf den Stadtraum bezogen stellt sie eine klare Figur dar und auf die architektonische Objektebene bezogen gliedert sie sich in einzelne Komponenten. Die einzelnen Komponenten wurden aus Ungers Darstellung der Transformation des Rasters entwickelt und auf den jeweiligem Genius loci abgestimmt. Das dialektische Verhältnis der Grossform wird in Anbetracht der zwei Gesichtspunkte, Stadt und Objekt, in dieser Masterarbeit als Synthese in einen konkreten Entwurf überführt, welcher ein Manifest der dialektischen Grossform als kollektive Erinnerung darstellt., Masterarbeit Universität Innsbruck 2023

(Föremål för förändring) Ett specifikt objektfenomen har stått i centrum för mitt undersökande. Detta fenomen uppkommer när ett objekt kopieras, och under kopieringsprocessen misstolkas, då originalets funktion är okänd för kopieraren. På grund av misstolkningen tenderar kopian att förlora originalets funktion, vilken då ofta skiftar till att endast uttrycka identitet och status. Då denna identitets-status-funktion även är högst applicerbar på smycken, blir fenomenet en modell som tillåter mig att omvandla nutida praktiskt funktionella objekt till framtida smycken. Inför omvandlingen av de funktionella objekten identifierar jag de beståndsdelar som jag tror är mest vitala för igenkänningen av originalen. Jag vrider, vänder och förskjuter sedan dessa detaljer genom en hypotetisk framtida kedja av missförstånd. Smyckena behåller genom denna metod subtila essenser av originalen. Jag använder mig av material som representerar de olika världar som de framtida objekten stammar från. Jag vill få betraktaren att leva sig in i kopieringsresorna som verken färdats genom och föreställa sig de uttryck som verken plockat upp och gjort till sina på vägen.

Studiens syfte är att utifrån lärares perspektiv undersöka vilka tidiga insatser som görs i matematikundervisningen för elever i matematiksvårigheter, samt att ta reda på hur dessa insatser ser ut avseende omfattning och pedagogiskt material. För att besvara syftet har två frågeställningar formulerats: Vilka interventioner beskriver lärare som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter i åk F-3? samt Hur beskriver lärare de tidiga insatserna i relation till omfattning och pedagogiskt material? Inledningsvis redogörs för tidigare forskning som belyser olika former av matematiksvårigheter, tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter samt relationen mellan lärares kompetens och tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter. Därefter presenteras ett sociokulturellt perspektiv på lärande och aktivitetsteorin som de teoretiska konstrukt som tillämpats vid analys av resultatet. En kvalitativ enkätstudie används som metod för att besvara studiens syfte. Vidare tillämpas tematisk analys för att systematisera studiens resultat. I resultatet synliggörs att lärare gör interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter och att dessa insatser ser olika ut i förhållande till omfattning och pedagogiskt material. Utifrån den tematiska analysen har teman och underteman identifierats för att presentera resultatet. De teman som identifierats är interventioner som utgör tidiga insatser, omfattning och pedagogiskt material och berör således de två frågeställningarna. I analysen synliggörs att samtliga delar i aktivitetssystemet kunde identifieras i resultatet. Vidare i slutsatsen konstateras att lärare utför interventioner som tidiga insatser för elever i matematiksvårigheter, samt att dessa insatser ser olika ut med avseende på omfattning och pedagogiskt material. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning mot bakgrund av detta examensarbete.

Nästan alla människor i Sverige har en koppling till en hund, även om de aldrig haft en egen. Det har blivit allt vanligare för svenskar att adoptera tidigare gatuhundar från andra länder i Europa. Syftet med studien är att kunna visa vilken relation som finns mellan människor som adopterar gatuhundar och de gatuhundar som adopteras. Hur resoneras det kring relationen människa-hund och vilka uppfattningar om hundars värde och människors skyldigheter påverkar denna relation? Målet är att få en djupare förståelse kring relationen mellan människa och hund och om den relationen påverkas genom adoption av gatuhundar. Hur kan vi se hundars värde som enskilda individer genom adoption av gatuhundar? Forsknings- frågorna besvaras med hjälp av litteraturstudier samt två semistrukturerade intervjuer med två personer som själva adopterat gatuhundar från Grekland. Studien visar att det kan finnas en uppfattning om en inneboende relation mellan människa-hund, där synen hos de intervjuade är att hundar och människor hör ihop och att hundar ska leva som familjemedlemmar tillsammans med människor. Denna syn kan ha påverkats av bland annat det alltmer individualistiska samhället som gör att människor söker sällskap av en hund. Studien visar även att det kan finnas förutfattade meningen om hur ”andra” människor inte har samma nära relation till hundar som en själv, en syn som bland annat kan bottna i white saviour complex. Hundarna som adopteras anses värdefulla som egna individer och detta visas till exempel genom att man aktivt söker en hund som ska passa ihop med en själv och sin familj. Adoptionen i sig ses även som ett sätt att visa hundens värde som enskild individ, till skillnad från köp av hund från uppfödare, där hunden snarare ses som en vara och ett objekt. Hundarna växlar dock mellan subjekt och objekt, och det är till stor del människan som avgör när växlingen sker.

Zeitgeschichte - verstanden als Geschichte des 20. und 21. Jahrhunderts - ist im Bereich der Ausstellungen in der Regel darauf angewiesen, dass es zu dem gewählten Thema Objekte gibt. Das gilt für Sonderausstellungen ebenso wie für die Teile einer Dauerausstellung. Ein eigener Ausstellungstyp sind solche Veranstaltungen, die - wie vergrößerte Bücher - einen Denkraum schaffen, in dem man entlang der Zeitleiste Ereignisse kennenlernen kann. Im Gegensatz zum Buch sind sie soziale Orte - Plätze, an denen Menschen miteinander ins Gespräch kommen können, an denen sie sich gemeinsam etwas intellektuell aneignen. Wie für eine gute Unterrichtsstunde sollte dabei ein Medienwechsel stattfinden zwischen Texten, vergrößerten Fotografien, Filmen - seien es Wochenschauen oder mitgeschnittene Reden von Politikern, Dokumentar- oder Spielfilme.

Das Deutsche Historische Museum (DHM) ist Teil einer vernetzten Erinnerungslandschaft, die aus Museen, Gedenkstätten, Mahnmalen und anderen Gedenkorten besteht. Für die Geschichte des 20. Jahrhunderts ist diese Erinnerungslandschaft nicht nur in Berlin und seinem Umland besonders vielgestaltig. Während die meisten Museen und Gedenkstätten Objekte bzw. Dokumente zu ihrem jeweiligen Spezialgebiet sammeln, hat das DHM den Auftrag, zur gesamten deutschen Geschichte im europäischen Kontext zu sammeln. Da die Bestückung der Dauerausstellung mit Originalen das vorrangige Sammlungsziel ist, wird am DHM nicht ganz so detailliert gesammelt wie an den thematischen Spezialmuseen und Gedenkstätten. Gesucht werden vielmehr aussagekräftige und anschauliche Originale, die einen historischen Sachverhalt exemplarisch verdeutlichen.

At the end of his life Husserl writes about Greece as the birthplace of spiritual Europe. Since many of us are critical of the Occident’s footprint in the world, with driven lust for power, materialism and egoism, the question arises of a search for the foundations of ancient Greek culture. Both Greek philosophy and Christianity have an emphasized individual personal appeal. How has this individualization impulse been founded and further developed? And could egoism be understood as emancipation effort gone wrong? If so, why and how? And is it true that matter has a spiritually individualizing effect? With focus on the crystallization of two basic philosophical concepts, by Aristotle, the general and the individual, we try, against the background of Husserl’s idea, to investigate the background of the European birth and its further upbringing, with bearing on our current situation.

Artikelns syfte är att skapa medvetenhet om den tyska idealismens påverkan på didaktiskt tänkande, både när det gäller undervisningsinnehåll och specifikt när undervisningsinnehåll förstås i relation till antropocen. Artikeln är strukturerad så att den belyser de två aspekter som ingår i artikelns titel: kopplingen mellan didaktik och idealism, samt undervisningsobjektets status och antropocen. Den första aspekten rör kopplingen mellan didaktiken och idealismen. Här kommer artikeln påvisa idealismens påverkan på didaktiskt tänkande. Jag argumenterar för att idealismens arv lett till att undervisningsobjektet reduceras till ett undervisningsinnehåll i didaktiskt tänkande. Den andra aspekten rör vikten av att återupptäcka undervisningsinnehållet i antropocen. Det är i relation till antropocen som jag argumenterar för vikten av att göra en åtskillnad mellan undervisningsinnehållet och undervisningsobjektet.

Odgovor na pitanje o tome postoji li napetost između uvida da nam koncept dispozitiva otkriva promjenljivost objektivne stvarnosti i teorije da projektiranje arhitektonskog objekta zavisi od različitih elemenata koji su obuhvaćeni konceptom dispozitiva. Glavna je teza ovoga članka da primjena dispozitiva u polju arhitekture pomaže boljem razumijevanju tog koncepta – od Michela Foucaulta, preko Gillesa Deleuzea do Giorgia Agambena. U članku iznosim argumente u prilog tvrdnji da se nestabilan filozofski koncept dispositifa može precizirati iskustvima arhitektonske prakse i teorije. Pokazat ću ne samo zašto je arhitektu potrebna filozofija nego i obratno, zašto arhitekt i njegova praksa mogu pomoći filozofima., The answer to the question of whether there is a tension between the insight that the concept of dispositif reveals to us the variability of objective reality and the theory that the design of an architectural object depends on the various elements captured by the concept of dispositif The primary thesis of this paper is that the application of dispositifs in the field of architecture helps us to better understand this concept – from Michel Foucault to Gilles Deleuze to Giorgio Agamben. In other words, the paper presents arguments that the unstable philosophical concept of dispositif can be made more precise through the experiences of architectural practice and theory. On this occasion, I would like to show not only why architects need philosophy, but also, conversely, how an architect and his practice can help philosophers.