Search

Denne oppgaven tar for seg det termiske inneklima i en passivhusbolig, og hvordan ulike designvalg knyttet til vindusareal, utvendig solskjerming og ventilasjon påvirker inneklima og den termiske komforten. Passivhus har ofte i innledende fase blitt assosiert med høye innetemperaturer grunnet den tette bygningskroppen til konstruksjonen. På grunnlag av denne skepsisen er det valgt å utføre simuleringer i programvaren IDA ICE for å undersøke hvordan ulike designvalg og tiltak vil kunne optimalisere det termiske inneklima i henhold til anbefalinger fra Direktoratet for byggekvalitet og brukerundersøkelser fra forskningsprosjektet EBLE. Simuleringene er gjort på grunnlag av en teoretisk tilnærming til ombygging av et lavenergihus til passivhus. Resultatet av den første simuleringen viser at overtemperatur kan være et faktum i boliger hvor det ikke tas hensyn til å redusere temperatur gjennom diverse tiltak. Simuleringer hvor effekten av vindusareal, utvendig solskjerming og multi-sone ventilasjon undersøkes, viser derimot at overtemperatur kan reduseres til et akseptabelt nivå og i noen tilfeller også elimineres.

t I vårt arbete har vi utgått från bland annat begreppet storytelling. Storytelling innebär att man använder sig av historier vid exempelvis marknadsföring. Storytelling kan till exempel användas för att stärka ett varumärke eller för att marknadsföra en enskild produkt eller tjänst genom till exempel reklamfilm. Vi har genom en genusanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklamfilm som innehåller storytelling Vi har utgått från reklamfilmer från Guldäggets vinnare år 2008 och år 2016, kategorin “Film”. Detta för att jämföra hur det såg ut då och hur det ser ut idag. Vi har valt att granska Guldäggets vinnare eftersom det är Sveriges största tävling i kommunikation. Vi har även analyserat historien i reklamfilmerna i form av en egen storrytelling-analys baserat på tidigare och aktuell forskning kring berättartekniker. Vi har under 13 veckor haft praktik på en reklambyrå i Malmö. Där har vi deltagit i produktioner och studerat arbetsprocessen. Vi har under praktiken bland annat tagit del av hur man planerar en reklamfilmsproduktion. De erfarenheterna har vi använt i vår diskussion och i vår gestaltning. Gestaltningen består av en reklamfilm som är ett exempel på hur vi tycker en reklamfilm bör se ut, sett ur ett genusperspektiv. Det är också är ett sätt att tillämpa ett, för oss, nytt perspektiv i en produktion. Enligt vår genusanalys av reklamfilmerna framställs kvinnor och män på ett mer likartat sätt idag 2016 än de gjorde 2008. Abstract In our work, among other things, we have worked with the concept of corporate storytelling. Corporate storytelling involves the use of stories, for example, marketing. Storytelling can for example be used to strengthen the brand and to advertise a single product or service, for example through commercials. We have been through a gender analysis and examined how women and men are portrayed in the commercial that includes storytelling. We have used commercials from the Guldäggets winner in 2008 and 2016, from the category "Film". This is to compare how it looked then and how it looks today. We have chosen to examine Guldäggets winner because it is the largest competition in the industry. We have also analysed the story of rekamfilmerna in the form of its own large corporate storytelling analysis based on past and current research on narrative techniques. We have over 13 weeks had an internship at an advertising agency in Malmo. There we participated in productions and studied the work. During practice we, among other things, took notes on how to plan a commercial production. This experience we have then applied in our discussion and in our interpretation. The design consists of a commercial that is an example of how we think the commercials should look like, viewed from a gender perspective. It is also a way to apply, for us, a new perspective in a production. In our gender analysis of advertising films portrayed men and women in a more similar way today in 2016 than they did in 2008.

The Section of Anthropology at Carnegie Museum of Natural History possesses one of the world's outstanding collections. With more than 1.6 million archaeological and ethnological objects representing most of the continents, this collection deserves the best preventive conservation and storage possible. The Anthropology collections currently suffer from overcrowding and are intermingled with other areas and decentralized. The overcrowding puts existing collections at risk, makes it more cumbersome to use them, and limits acquisition of new objects. In order to implement more efficient space usage and improve collection care, it is imperative to begin planning improvements. CMNH Anthropology is already strongly committed to sustainable practices, but also understands that every organization and department can introduce additional improvements. This planning grant will enable investigation of methods to further increase sustainability at our facility.

Bakgrund: MRSA sprids särskilt lätt i sjukhusmiljöer. Infektioner orsakade av dessa bakterier är ett välkänt internationellt problem och sjukdomsfall med MRSA klassas från 2004 som allmänfarliga sjukdomar. Sjuksköterskan bär ansvaret för omvårdnaden kring patienten vilket inkluderar att förhindra smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans roll i att förhindra smittspridning av sjukhusrelaterade MRSA samt patients upplevelse av smittorisk av isolering. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 15 vetenskapliga orginal artiklar. Resultat: Underbemanning och dålig handhygien ökade risken för spridning och det var dålig följsamhet på sjukhus runt om i världen. Utbildning och information om MRSA till sjuksköterskor var en viktig del för att hindra spridning. Isolerade patienter som bar på MRSA kände sig kränkta, orena, rädda och dessutom fanns det en stor känsla av skam. Diskussion: Vikten av fullbemannad avdelning bestryktes, handhavandet av infektionssjuksköterska skall vara optimalt och det var samställighet med resultatet gällande utbildning. Sjuksköterskans ansvar över patientens omvårdnad krävde god empati och förståelse kring patientens upplevelse av att vara smittad. Slutsats: sjuksköterskan spelar en viktig roll i smittspridningen av MRSA. Genom tydliga riktlinjer angående hygien och utbildningar om MRSA kan sjuksköterskor bidra till att minska spridningen och patientens lidande.