Search

Skolämnet matematik är för många elever ett utmanande ämne och motivation är en avgörande faktor för att lära sig och också orka kämpa vidare när det är svårt. Det finns olika teorier om vad som påverkar motivationen och i denna uppsats så har vi valt ut fyra teorier som vi undersökt närmare, för att se om det finns något samband mellan hur högstadieelever skattar sin självtillit, självkänsla, motivation och självvärdering av ämneskunskaper. Vi gjorde en kvantitativ undersökning där studiens data utgjordes av enkäter som högstadieelever besvarade. Eleverna skattade sig själva utifrån en femgradig skala på varje fråga hur väl de höll med på påståendet eller inte. Resultatet av studien visar på någragenomgående mönster. Dels är det en skillnad mellan könen där killarna skattar sig högre vad det gäller självkänsla, självtillit och självvärdering av ämneskunskaper. Dels en skillnad på hur könen skattar sig inom motivation där tjejerna skattar sig högre än killarna. Något som motiverar eleverna i hög grad är att lyckas på proven vilket ligger i linje med vad forskning visar.

Världshälsoorganisationen (WHO) introducerade 2008 checklistan för säker kirurgi, som ett led i att minska vårdskador i samband med kirurgiska ingrepp och stärka kommunikationen mellan de olika professionerna på operationssalen. Denna checklista är uppdelad i tre delar; kontroll inför anestesistart, kontroll inför operationsstart (time-out), samt avslutning. Eftersom vår profession är operationssjuksköterskor, valde vi att fokusera på time-out, för att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av kommunikationen och följsamheten i samband med time-out. Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka granskades och analyserades. I artiklarna sökte vi efter gemensamma nämnare, de kategoriserades till huvudteman och underteman. Under huvudtemat kommunikation återfinns hierarki, som var en starkt bidragande faktor till bristfällig kommunikation inom det interprofessionella operationsteamet och till en låg följsamhet till WHO´s checklista för säker kirurgi. I huvudtemat utbildning framkom problem i samband med implementeringen av WHO´s checklista för säker kirurgi, där det saknas adekvat utbildning och handledning för hela teamet. Resultatet för uppsatsen kan ligga till grund för vidare forskning inom ämnet och bidraga till utbildning i interprofessionell kommunikation och utveckling, samt hantering av de olika hierarkierna på en operationsavdelning., In 2008, the World Health Organization (WHO) introduced the Surgical Safety Checklist as a means to reduce surgical complications and improve communication among healthcare professionals in the operating room. The checklist is divided into three parts: pre-anesthesia check, time-out before incision, and closing check. As operating room nurses, we chose to focus on the time-out component to describe operating room nurses' experiences with communication and compliance during time-out. This literature review is based on ten qualitative scientific articles, which were reviewed and analyzed. We searched for common themes in the articles, which were categorized into main themes and sub-themes. Under the main theme of communication, we found that hierarchy was a strong contributing factor to poor communication within the interprofessional operating team and low compliance with the WHO's Surgical Safety Checklist. Under the main theme of education, we found problems with the implementation of the WHO's Surgical Safety Checklist, including inadequate education and training for the entire team. The results of this study can form the basis for further research on interprofessional communication and development, as well as the management of different hierarchies in the operating room.

In an analysis of the Swedish satirical magazine PUSS (1968–1974) this article explores what is considered as improper rhetoric and aesthetic in the public sphere. It draws on theories of representation and the culture of carnival laughter and the grotesque as well as research on the Swedish folkhem and satire and democracies. I coin the concept demogrotesqueatic in order to capture how PUSS, by using comics, grotesque bodies and carnivalesque, improper rhetoric and aesthetics, makes visible fundamental challenges to democratic societies. I argue that the magazine’s representational practices highlight the function of what is often considered ‘filth’ in the public sphere and the central role the gro-tesque body plays in upholding – and breaking – boundaries of propriety. I interpret this as important democratic work, and demonstrate that while the satire in PUSS is situated in a specific time and place, it is also part of a longstanding literary and artistic tradition.

Background. Declining humoral immunity in coronavirus disease 2019 (COVID-19) patients and possible reinfection have raised concern. Mucosal immunity, particularly salivary antibodies, may be short lived although long-term studies are lacking. Methods. Using a multiplex bead-based array platform, we investigated antibodies specific to severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-CoV-2) proteins in 256 saliva samples from convalescent patients 1-9 months after symptomatic COVID-19 (n = 74, cohort 1), undiagnosed individuals with self-reported questionnaires (n = 147, cohort 2), and individuals sampled prepandemic (n = 35, cohort 3). Results. Salivary IgG antibody responses in cohort 1 (mainly mild COVID-19) were detectable up to 9 months postrecovery, with high correlations between spike and nucleocapsid specificity. At 9 months, IgG remained in blood and saliva in most patients. Salivary IgA was rarely detected at this time point. In cohort 2, salivary IgG and IgA responses were significantly associated with recent history of COVID-19-like symptoms. Salivary IgG tolerated temperature and detergent pretreatments. Conclusions. Unlike SARS-CoV-2 salivary IgA that appeared short lived, specific saliva IgG appeared stable even after mild COVID-19, as for blood serology. This noninvasive saliva-based SARS-CoV-2 antibody test with home self-collection may be a complementary alternative to conventional blood serology., Correction in Journal of Infectious Diseases, vol. 227, issue. 4, pages 603. DOI:10.1093/infdis/jiac121, Scopus:2-s2.0-85158911277QC 20210929

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilka didaktiska val som lärarna gör när de undervisar i redovisning/dubbel bokföring vid gymnasieskolans Ekonomiprogram vid olika gymnasieskolor i Skåne, samt hur eleverna upplever de använda metoderna. Undersökningen av lärarnas metodval har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med tre lärare från två olika skolor. För att göra urvalet så rikt som möjligt har lärare från olika skolor och med olika lång tid i yrket intervjuats. Även beträffande urvalet av elever har det gjorts för att få ett så rikt urval som möjligt. Informationen från eleverna har inhämtats med hjälp av enkäter, eleverna studerar på gymnasieskolans Ekonomiprogram och kommer från tre olika skolor, en kommunal skola, en friskola med allmän inriktning och en friskola med idrottsinriktning. Frågeställningar som besvarats med hjälp av materialet är: Vilka metoder använder lärarna på de gymnasieskolor jag undersökt för att lära ut dubbel bokföring? Har de aktivt valt bort vissa metoder? Varför? Vilka metoder föredrar eleverna för inlärning av dubbel bokföring? Ur materialet kan utläsas att lärarna gör sina val på grundval av beprövad erfarenhet, till viss del med stöd från klassiska pedagogiska teorier. Nyare metoder sådana som t e x digitala bokföringsprogram har till stor del valts bort då man anser att dessa tar för lång tid för eleverna att lära sig i förhållande till effekten. Ur materialet kan vidare utläsas att lärarna till en del använder praktikfall och studiebesök i sin undervisning men även där är de tveksamma till verkningsgraden. Nyare forskning har ingen påverkan på lärarnas didaktiska val. Eleverna, föredrar när läraren har genomgångar vid tavlan och de sedan får ägna sig åt eget arbete under lärarens överinseende. Eleverna är dock mer positiva till digitala hjälpmedel som t ex ”flipped classroom” än sina lärare. När materialet från intervjuerna med lärarna läggs samman med resultaten från enkäterna angående hur elevern

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom med hög prevalens och avgörande för prognosen är patientens följsamhet till rekommenderad läkemedelsbehandling. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt har visat sig vara vanligt förekommande och leder till ökat antal sjukhusinläggningar och ökad mortalitet. Trots denna vetskap är det en hög andel patienter som inte tar sina ordinerade läkemedel. Syftet var att, ur patienters perspektiv, belysa faktorer som påverkar deras följsamhet till läkemedelsbehandling vid hjärtsvikt. Som metod användes en litteraturöversikt med sökningar i databaserna CINAHL, PubMed, Medline och PsychINFO. Totalt inkluderades 15 artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Artiklarna granskades och en integrerad analys användes där likheter och skillnader sammanställdes till ett resultat. Resultatet utformades till fyra huvudkategorier som handlade om faktorer som påverkade patienternas förmåga att följa läkemedelsbehandlingen, följsamhetsfaktorer relaterade till vårdsystemet, patientens psykosociala, emotionella och ekonomiska aspekter samt patientens upplevelser av läkemedelsbehandlingens komplexitet. Till samtliga kategorier ingick ett flertal subkategorier. Faktorer som patienterna upplevde påverka deras läkemedelsföljsamhet visade sig vara individuella, multipla och varierande. Genom resultatet kunde slutsatsen dras att faktorerna som påverkade patienternas följsamhet till läkemedelsbehandling var många och varierande. Ett personcentrerat förhållningssätt är avgörande för att kunna hjälpa patienten på ett individuellt sätt.

SARS-CoV-2-specific memory T cells will likely prove critical for long-term immune protection against COVID-19. Here, we systematically mapped the functional and phenotypic landscape of SARS-CoV-2-specific T cell responses in unexposed individuals, exposed family members, and individuals with acute or convalescent COVID-19. Acute-phase SARS-CoV-2-specific T cells displayed a highly activated cytotoxic phenotype that correlated with various clinical markers of disease severity, whereas convalescent-phase SARS-CoV-2-specific T cells were polyfunctional and displayed a stem-like memory phenotype. Importantly, SARS-CoV-2-specific T cells were detectable in antibody-seronegative exposed family members and convalescent individuals with a history of asymptomatic and mild COVID-19. Our collective dataset shows that SARS-CoV-2 elicits broadly directed and functionally replete memory T cell responses, suggesting that natural exposure or infection may prevent recurrent episodes of severe COVID-19.