Search

Organisationskulturer påverkar hur anställda tolkar och upplever organisationen. För att skapa en stark kultur som ger konkurrensfördelar behöver företag skapa en samstämmighet i värderingar. Syftet med studien var att undersöka en organisations formellt definierade värderingar och om dessa stämde överens med de anställdas värderingar. Vidare avser studien att undersöka om det formella värderingarna präglade vad de anställda upplevde på arbetsplatsen. Studien var designad som en kvalitativ intervjustudie där ett målinriktat bekvämlighetsurval användes vilket resulterade i nio deltagare (n = 9) varav tre var kvinnor och sex män, åldrarna varierade mellan 30–65. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys med en kombination av både induktiv och deduktiv ansats. Vid identifiering av anställdas värderingar användes den induktiva ansatsen vilket resulterade i fyra teman: organisationsidentitet, trygghet och förutsättningar, hälsa är mer än bara träning och ledarskapet vi litar på. Vid identifiering av organisationens värderingar användes den deduktiva ansatsen genom att sedan jämföra de olika teman med organisationens formellt uttryckta värderingar som identifierades i förväg. Under temat organisationsidentitet framkom fyra överensstämmande värderingar, en delvis och två som inte stämde överens. Under temat trygghet och förutsättningar identifierades två av de formellt uttryckta värderingarna som var samstämmande. Temat hälsa är mer än bara träning visade på två sammanstämmande värderingar och en delvis överensstämmande. Under temat ledarskapet vi litar på fanns två överensstämmande värderingar och en delvis. Totalt framkom samstämmighet i sju av tolv värderingar och att de präglade arbetsplatsen. Två värderingar stämde inte överens mellan företaget och de anställda. Tre stämde delvis men det saknades normer kring dem. Två av värderingarna återfanns under flera teman. Resultatet visade att anställda tolkade organisationen utefter dess handlingar, därför behöver ledarna skapa förutsättningar och normer kring önskade beteenden. Det är mer troligt att det skapas samstämmighet i etiska värderingar. Finns det en hög grad av samstämmighet i värderingar skapar det ökad arbetstillfredsställelse och trivsel.

Syfte: Denna studie hade för avsikt att undersöka prestationen före- och efter återhämtning vid Special Judo Fitness Test (SJFT), detta genom att använda olika typer av återhämtningsmetoder såsom aktiv- (AR), passiv- (PR) och judospecifik återhämtning (JSR). Vilken återhämtningsmetod resulterar i en liknande prestation före och efter återhämtning vid Special Judo Fitness Test? Finns det skillnader mellan de olika återhämtningsmetoderna med avseende på prestation före och efter återhämtning? Vilken återhämtningsmetod resulterar i snabbast blodlaktats eliminering? Metod: Vid ett judoläger 2014 anmälde sig 32 personer till studien. 26 personer uppfyllde kriterierna som ställdes i studien. Ett urval på 12 personer randomiserades (bortfall 5 personer). Studien varade totalt 4 dagar, där den första dagen bestod av antropometriska mätningar, samt Laktattröskeltest (LT4). Dag två, tre och fyra bestod av SJFT enligt, detta efterföljt av återhämtning i form av passiv återhämtning (stilla sittande), aktiv återhämtning (löpning, 80 % av LT4) och judospecifik återhämtning (uchi- komi, 80-100 % av LT4) samt efterföljande prestation vid Special Judo Fitness Test. Resultat: En signifikant prestationssänkning observerades vid prestation före och efter vid en specifik återhämtningsmetod, detta var signifikant för passiv återhämtning, medan för aktiv- och judospecifik återhämtning fanns det en tendens i signifikant skillnad i prestation. Vid jämförelse mellan olika återhämtningsmetoder kunde inga signifikanta skillnader observeras för några av de variablerna som analyserades för prestation vid SJFT före och efter återhämtning. Det kunde observeras signifikanta skillnader i blodlaktatseliminering mellan passiv och judospecifik återhämtning, samt aktiv- och judospecifik återhämtning för hela återhämtningsförloppet. Där både passiv och aktiv återhämtning medförde en sabbare blodlaktatseliminering än den judospecifika återhämtningen. Mellan passiv och aktiv återhämtning kunde inga signifikanta skillnader observeras. Slutsats: Samtliga återhämtningsmetoder resulterar i prestations försämringar vid SJFT efter återhämtning, dock kunde inga skillnader i prestation vid SJFT före och efter återhämtning mellan olika återhämtningsmetoder observeras. Vid eliminering av blodlaktat var PR och AR effektivare än JSR, dock verkar inte mängden blodlaktat påverka prestationen i SJFT då inga skillnader i prestation mellan de olika återhämtningsmetoderna kunde observeras. Idrott III

This dissertation presents a number of previously-forgotten practices and ‘expected opportunities’ which surrounded film at the Swedish National Museum of Fine Arts (Nationalmuseum), between 1945 and 1950. The dissertation is structured around three projects and each project has its own chapter. The three projects are: (1) the educational film production entitled Möte med konsten which took place in connection with the exhibition entitled God konst i hem och samlingslokaler; the exhibition entitled Viking Eggeling 1880–1925 which included (2) showings of Viking Eggeling’s abstract film called Diagonalsymfonin (Diagonal Symphony) in the exhibition and (3) the related film series called 30 år experimentfilm (30 years of experimental film) which included films by Maya Deren, Man Ray, Fernand Léger, Jean Cocteau, Hans Richter and Viking Eggeling. The purpose of this dissertation is primarily to investigate the areas of use and ‘expected opportunities’ associated with film in these film projects as well as the prerequisites and implementation of working with film at the museum. Because media technologies are closely interwoven with human life, a number of individuals have been identified as important figures with respect to the curation and exhibition of film at Nationalmuseum between 1945 and 1950. The analysis of these figures’ speculations, their administration, and ‘expected opportunities’ has resulted in the creation of new knowledge with respect to the museum’s operations in post-war Sweden. In summary, the present dissertation highlights the medium of film’s role and importance for those individuals inside Nationalmuseum who, in response to contemporary needs (but also with an eye to the future) worked towards developing the museum. Film was seen as an answer to the question of how an art museum such as Nationalmuseum might be able to revitalise its operations and remain relevant to a new generation’s tastes and habits with respect to the consumption of art- and culture. In their work with film, they opened up the museum’s art division to working with modern abstract art in non-conventional forms, attempted to reach new sectors of the public and reinforced the contemporary relevance of the museum in a local cultural context. This dissertation thus does not only present new knowledge about the history of film at the art museum, of which it is an obvious part of today, but also new knowledge about Nationalmuseum. From a broader perspective, this dissertation also demonstrates how it is possible take the field of art museum research in a somewhat different and relatively unexplored direction, namely, in the direction of media history.

The aim of this thesis is to study Viking Eggeling’s artwork Diagonal Symphony together with Eggeling’s own art theoretical writings. This method of reading Eggeling’s art theoretical writings with the aim to try and create a deeper understanding of his art and especially Diagonal Symphony is a new approach in Eggeling’s art historical discourse. The thesis starts with a description of how the field of art history has understood Eggeling and his art primarily through art historical research aimed at Hans Richter. I then argue that the method of understanding Eggeling’s art through his own art historical writings is a way to create an independent understanding about Eggeling’s art away from it’s explanatory relation with Richter. To understand and to analyze the relation between Eggeling’s art and art theoretical writings the thesis theoretical viewpoint are a system theoretical one with a special focus on cybernetics and the terms feedback and control. The thesis then establish that Eggeling, in his art and art theoretical writings, tried to compose his own method for creating the form figures we can see appearing in Diagonal Symphony and that this method of creating form was a way for Eggeling to control his creativity and to build up a structured system of forms. The study then concludes with the statement that Eggeling worked with the movie and the scrolls Diagonal Symphony as artistic material formations of a system of forms called Diagonal Symphony and that the system of forms called Diagonal Symphony is the result of Eggeling’s systematic method to generate form in a structured and organised way.

Genom den här magisteruppsatsen så ville jag få till en diskussion om hur man inom bland annat socionomutbildningen skulle kunna använda sig av filmen som ett verktyg inom utbildningen. Jag ville visa läsaren hur man genom att använda sig av vissa valda delar av Roy Anderssons filmproduktion kan öka förståelsen av den svenska välfärdskrisen under 90-talet. Även om denna uppsats inte är en mall i hur detta skall göras så visade jag dock genom en kort genomgång att allt som behövs för att uppnå detta är att en heldag avsätts till förmån för filmvisning och efterföljande diskussion. Genom en sådan heldag kan flertalet elever på ett konkret sätt ta till sig kunskap om den svenska socialpolitiken.

I detta examensarbete så ville jag undersöka hur de kommande socialarbetarna i två olika klasser i två olika delar av Europa ser på utbildningen, framtiden och på den kommande yrkesrollen. Jag ville utöver detta även försöka ta reda på vem det är som läser till socialarbetare och vilka anledningarna till att man gör det kan tänkas vara. Kortfattat så ville jag undersöka de eventuella likheterna samt olikheterna mellan studenterna i de två olika undersökta klasserna. Resultatet var bland annat att båda grupperna har ungefär samma anledning till varför man läser till socialarbetare, nämligen för att arbeta med människor. Detta samtidigt som man har en relativt olik social bakgrund. Men det kanske mest häpnadsväckande resultatet som framkom var att den italienska studenten känner sig mer förberedd inför den kommande yrkesrollen samtidigt som man även ansåg sig vara mer nöjd med utbildningen som helhet.

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.