Search

Objective: Moral distress emanating from value conflicts comprising ethical dimensions pose a threat to nurses’ health and retention, as well as to the quality of care. The aim of the present study was to investigate the relationships between the frequency of ethical value conflicts (EVC), and the perceived distress when they occur, respectively, and nurses’ work-related stress, burnout symptoms, turnover intent, team effectiveness, and patient safety. Method: A two-wave longitudinal cohort questionnaire study was performed among registered nurses at six hospitals in two Swedish regions. Cross-sectional analyses (T1) were based on 1817 nurses in 228 care units (CU), and longitudinal analyses (T1 – T2) on 965 nurses in 190 CU. Hypothesis testing was performed using multilevel controlled regression modeling. Result: The results indicated that nurses who were often exposed to EVC also to a higher extent tended to report these conflicts as stressful. Frequent exposure to EVC induced by insufficient resources, inapt organizational structures or interpersonal staff relations were cross-sectionally associated with work-related stress, burnout symptoms, turnover intent, and team effectiveness. The longitudinal analyses indicated that EVC induced by a lack of resources primarily had negative effects on nurses’ health and well-being. At the CU level, such conflicts also impaired team effectiveness. At the individual level, EVC induced by organizational constraints or interpersonal relations negatively affected care effectiveness. Conclusions: EVC are related to negative consequences in healthcare, and such processes take place both on the individual and organizational levels., CC-BY 4.0

Aim: To explore if and how nurses' perceived organizational support affects their ability to handle and resolve ethical value conflicts. Design: A mixed methods design with a longitudinal questionnaire survey and focus group interviews. Methods: A questionnaire survey in six hospitals in two Swedish regions provided data from 711 nurses responding twice (November–January 2019/2020 and November–January 2020/2021). A cross-lagged path model tested the mutual prospective influence between the organizational climate of perceived organizational support, frequency of ethical value conflicts, and resulting moral distress. Four focus group interviews were conducted with 21 strategically selected nurses (April–October 2021). Qualitative data collection and analysis were inspired by Grounded Theory. Results: A climate of perceived organizational support was empowering, contributing to role security. It prospectively decreased the frequency of ethical value conflicts but not the moral distress when conflicts did occur. Conclusion: It is important to facilitate the development of perceived organizational support among nurses, but also to reduce the occurrence of ethical value conflicts that the nurses cannot resolve. Implications for the Profession: By ensuring a shared care ideology, good interprofessional relations within the entire care organization, providing clear and supportive organizational structures, and utilizing competence adequately, healthcare managers can facilitate and support the development of perceived organizational support among nurses. Nurses who are empowered by perceived organizational support are stimulated by and take pride in their work and experience the work as meaningful and joyful. Impact: The study addressed the question of whether healthcare organizations could support nurses to resolving ethical value conflicts, and thus reduce moral distress. Perceived organizational support is related to factors such as ideological caring alignment and suppor, CC BY 4.0

Denna masteruppsats undersöker hur styrsystem påverkar en innovationsgrupps förmåga att innovera inom ett stort, etablerat företag i transportsektorn. Studien fokuserar på direkta styrmedel, specifikt handlings- och resultatstyrning, och deras inverkan på innovationsaktiviteter. Innovation är en avgörande drivkraft för konkurrensfördelar och värdeskapande, men att hantera det är en komplex utmaning för många företag. En abduktiv metod användes, inklusive semistrukturerade intervjuer med anställda och chefer över olika divisioner, observationer av möten och dagliga operationer samt analys av relevanta dokument. Intervjuerna genomfördes i tre faser; en innovationsgrupp ansvariga för att utveckla och anpassa organisationens produktutbud vilka kommer att kallas DAPO, mellanchefer och ledningen. Resultaten visar att samspelet mellan handlings- och resultatstyrning påverkar gruppernas innovationspotential. Handlingsstyrning, som inkluderar specifika processer och beteenden som anställda måste följa, begränsar ofta kreativitet och flexibilitet. Resultatstyrning, som fokuserar på resultaten snarare än metoderna, kan dock motverka detta genom att ge grupperna incitament att innovera om de uppnår uppsatta mål. Studien visar att när dessa styrmedel inte är väl anpassade leder det till konflikter och ineffektivitet, särskilt för DAPO. För att bättre förstå hur resultat- och handlingsstyrning påverkar varandra och en grupp, utvecklades ett ramverk med stöd av resultaten som representerar effekterna. Ramverket visar hur en grupp, som DAPO, inte kan uppfylla sitt syfte i organisationen på grund av brist på handlings- och resultatstyrning inom gruppen. Istället måste de koppla samman med en annan grupp för att uppnå detta, vilket ofta inte överensstämmer med den gruppens upplevda syfte, vilket leder till konflikter. För att hantera dessa utmaningar diskuterar uppsatsen en bättre integration av handlings-och resultatstyrning med hjälp av DAPO för att säkerställa att de kompletterar, This master's thesis examines the influence of management control systems (MCS) on a team's ability to innovate within a large, established firm in the transport sector. The study focuses on direct controls, specifically action and result controls, and their impact on innovation activities. Innovation is recognized as a crucial driver of competitive advantage and value creation, yet managing it remains a complex challenge for many firms. The research methodology involved an abductive approach, including semi-structured interviews with employees and managers across different divisions, observations of meetings and daily operations, and analysis of relevant documents. The interviews were conducted in three phases, capturing perspectives from an innovation team responsible for developing and adapting the organizations product offering that will be referred to as DAPO, mid-level managers, and top management. Findings indicate that the interaction between action and result controls significantly affects the teams innovation potential. Action controls, which include specific processes and behaviors that employees must follow, often restrict creativity and flexibility. However, result controls, which focus on the outcomes rather than the methods, can counterbalance this by providing teams with the incentive to innovate if they achieve set targets. The study revealed that when these controls are not well-aligned, it leads to conflicts and inefficiencies, particularly for DAPO. To better understand how result and action controls affect each other and a team, a framework was developed with support from the findings that represent the effects. It shows how a team, such as DAPO, is not able to fulfill their purpose in the organization due to lack of action and result controls on their team. Instead, they must connect with another team to achieve this, which often misaligns with that teams perceived purpose, leading to conflicts. To address these challenges, the thesis discusses

Spendrups is one of Sweden's leading breweries with an annual production of 360 millions liters of beverages. In addition to their sales and production, they also offer to repurchase the beverages if the customer has changed their mind, received the wrong products or if the beverages were damaged during transport. Spendrups is experiencing disruptions in the return process, which has been identified in the study through a process mapping. The purpose of the study is to help Spendrups gain a better understanding about the activities in the return process. The process mapping was conducted after interviews and observations with personnel from relevant departments where the data also was collected. Data was used to design the process map, which was later verified by relevant personnel. Disruptions were identified through interviews and observations, as well as through the designing of the process map. After interviews, observations, and the design of the process map, several areas of disruption could be identified. Some noted disruptions include lack of information sharing, manual work processes, and tracking of recurring issues. The observed disturbances lead to a slower work process in several departments, mishandling in one department often affects the next department which has consequences for the whole process. An improvement suggestion is to complement digital work routines such as handheld scanners at the terminal in Loviseberg to minimize errors caused by human factors. Another improvement is to introduce deviation reports to follow up recurring problems which could lead to identifying the underlying problem and work to resolve it. Finally, several improvement suggestions are presented in addition to the two previously mentioned, as well as some additional improvement areas which could be further studied., Spendrups är ett av Sveriges ledande bryggerier som årligen producerar cirka 360 miljoner liter dryck. Utöver deras produktion och försäljning erbjuder de även att köpa tillbaka dryck ifall kunden har ångrat sig, fått fel leverans eller något skadats i transporten. Spendrups upplever störningar i returprocessen av fullgods, som innefattar intakta produkter, vilka har identifierats i studien med hjälp av en processkartläggning. Studiens syfte är att hjälpa Spendrups med att få en större förståelse kring aktiviteterna i returprocessen. Processkartläggningen genomfördes efter intervjuer och observationer med personer på berörda avdelningar, där data samlades in. Datan användes till att utforma en processkartläggning, som sedan verifierades av personal på avdelningar kopplade till processkartan. Störningar identifierades genom intervjuer och observationer samt via utformning av processkartan. Efter intervjuer, observationer och utformningen av processkartan kunde flera störningsområden identifieras. Några noterade störningar är bristande informationsdelning, manuella arbetsrutiner och uppföljning av återkommande problem. De noterade störningarna bidrar till en långsammare arbetsprocess i flera avdelningar, en störning eller felhantering i en avdelning påverkar nästa avdelning, vilket får konsekvenser för hela returflödet. Ett förbättringsförslag som föreslås är att införa digitala arbetsrutiner i form av handscanners på terminalen i Loviseberg för att minimera fel som uppstår på grund av den mänskliga faktorn. Ett annat förbättringsförslag som föreslås är att införa avvikelserapporter i arbetet med uppföljningen av återkommande problem, vilket skulle medföra att ett område som det konstant uppstår problem i kan studeras närmare och rotorsaken till problemet kan identifieras och därefter arbeta efter att lösa det. Slutligen presenteras flera förbättringsförslag utöver de två tidigare nämnda, och några ytterligare förbättringsförslag som kan studeras vidare föreslås i rap

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem världen över och orsakar många kvinnor fysiska och psykiska skador. Det är oftast män som utsätter kvinnor för våld, detta tyder på en tydlig mansdominerad samhällsstruktur och är en direkt kränkning av kvinnors rättigheter. Sjuksköterskor utgör en nyckelroll i att identifiera våldsutsatta kvinnor då dessa fall förekommer i alla olika vårdinstanser. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie vars resultat är baserat på 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och har både kvantitativ och kvalitativ ansats. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplever brist på kunskap och utbildning i sitt yrke för att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor. Brister i verksamheten som avsaknaden av rutiner och riktlinjer eller för hög arbetsbelastning gör att sjuksköterskor inte kan eller hinner ta sig tiden att hjälpa dessa kvinnor. Att ämnet är stigmatiserat och kulturella skillnader är bidragande faktorer till att sjuksköterskor upplever ett hinder i sitt yrke att ta sig an fall av våld i nära relationer. Slutsats: För att arbetet mot våld i nära relationer ska gå framåt och för att kvinnor ska få god och relevant vård så är detta ett ämne som bör uppmärksammas mer. Vidare krävs tydliga rutiner och riktlinjer från arbetsplatser som sjuksköterskor kan förhålla sig till och stödja sig emot. Utbildning på sin aktuella arbetsplats men även så tidigt som under utbildningen till sjuksköterska behövs för att sjuksköterskor ska känna sig självsäkra och bekväma i sin roll att bemöta våldsutsatta kvinnor., Background: Intimate partner violence is a public health problem worldwide and is the cause of many women’s physical and psychological injuries. The fact that men often subject violence against women indicates a male-dominant social structure and is a direct violation of women’s rights. Nurses therefore play a key role in identifying women exposed to violence as these cases occur in various healthcare institutions. Aim: To describe nurse’s experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A descriptive literature study. The results are based on 12 scientific articles. These articles were collected from the database PubMed and have both qualitative and quantitative approach. Result: Nurses experience a lack of knowledge and training to identify and respond to intimate partner violence. Shortage in healthcare operations such as a lack of routines and guidelines or heavy workload means that nurses cannot or do not have the time to help these women. Stigma and cultural differences contribute to nurses experiencing obstacles in their profession to deal with cases of intimate partner violence. Conclusion: In order for the work against intimate partner violence to progress and for women to receive qualitative care, this is a topic that should receive more attention. Furthermore, routines and guidelines from the workplace are required for the nurses to relate to and lean against. Training in the current workplace, but also as early as in nursingschool are needed so that the nurses feel confident and comfortable in their role of responding to women exposed to intimate partner violence.