Search

Bakgrund: Samtidigt som andligt utövande hos personer med psykossjukdom påverkar faktorer såsom välbefinnande, återhämtning och läkemedelsföljsamhet upplever dessa patienter att den andliga dimensionen inte tas i beaktning av sjuksköterskan i omvårdnaden. För att förbättra den holistiska omvårdnaden är det således av vikt att få en ökad förståelse för sjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Syfte: Att beskriva psykiatrisjuksköterskans erfarenhet av andlig omvårdnad till patienter med psykossjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Betydelse: Genom att undersöka psykiatrisjuksköterskans erfarenheter av andlig omvårdnad hos patienter med psykossjukdom kan vi öka vår kunskap kring hur den andliga dimensionen kan integreras i omvårdnaden. Resultat: Tre huvudteman formulerades: Sjuksköterskans förutsättningar; Definitionen av andlighet, Sjuksköterskans egna trossystem, Sjuksköterskans personliga egenskaper. Hindrande faktorer; Kunskapsbrist, Strukturella faktorer, Stigma. Främjande faktorer; Vårdrelationen, Livsberättelsen som verktyg, Andligt empatiskt förhållningssätt, och Betydelsen av klinisk erfarenhet. Slutsats: Andlighet i vårdkontexten behöver definieras och andlig omvårdnad behöver utformas och implementeras i omvårdnaden. Sjuksköterskor behöver kunna prata om den andliga dimensionen och ha självkännedom om den egna andligheten. Sjuksköterskor behöver ha kunskap i kulturell och religiös normativitet samt hur andliga uttryck kan skiljas från psykotiska symtom, vilket behöver integreras i läroplanen., Background: Whilst practicing spirituality among people with psychotic illness affects factors such as well-being, recovery and compliance, the experiences of these patients is that the nurse does not take this dimension into consideration in the nursing care. To improve holistic care, it is therefore of importance to increase knowledge revolving the nurse’s experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Aim: The aim of this study was to describe psychiatric nurses’ experiences of spiritual care to patients with psychotic illnesses. Method: A qualitative literary study with a systematic approach. Meaning: By examining the psychiatric nurses’ experiences of spiritual care amongst patients with psychotic illness, we hope to increase the knowledge in how the spiritual dimension can be integrated into nursing care. Result: Three main themes were formulated: The nurses' prerequisite qualification; The definition of spirituality, The nurses' own belief system, The nurses' personal presumptions. Impeding factors: Lack of knowledge, Structural factors, Stigma. Promoting factors; The nurse-patient relationship, The life story used as a tool for continued care, The spiritual empathic approach, and The importance of clinical experience. Conclusion: Spirituality in the context of care needs to be defined, and spiritual care needs to be adequately shaped and applied in nursing. Nurses need to be able to discuss the spiritual dimensionand possess a self-awareness regarding their own spirituality. Nurses require knowledge concerning cultural and religious normativity, and how displays of spirituality can be distinguished from psychotic symptoms, which needs to be included in the nursing curriculum.

Background: Previous research shows that patients with psychotic disorders experience increased vulnerability, powerlessness, and fear as they experience feelings of losing a part of themselves during a psychotic episode. Insufficient knowledge within psychiatric inpatient care is seen by nurses as a hindrance in being able to treat patients with psychotic disorders. Aim: To describe nurses’ experience of meeting patients with psychotic disorders in psychiatric inpatient care. Method: Twelve semi-structured interviews were conducted, the participants consisted of ten nurses specialized in psychiatric care and two general nurses. The interviews were analyzed based on qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Nurses experience the importance of understanding the meaning of the relationship and looking after the use of contact personnel which clarified in the category to put the relationship first. Nurses need to create an understanding of the patient and where they are in their situation to minimize the risk of coercive measures being used which is made visible in the category to understand the unique patient. Nurses emphasize that patients remember what happened during care despite ongoing psychosis and how they remember the methods chosen to use for a long time to come which is made visible in the category to have an understanding of the patient’s increased vulnerability. Conclusion: Letting patients be the focus can benefit care in the long run, by creating a safe relationship where the interpersonal relationship can be at the center of the care. This is by creating a safe relationship with an increased understanding of patients where the interpersonal relationship can be at the center of care.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som ger olika symtom. Den här studien riktar sig mot de negativa symtomen. De negativa symtomen medför att personen har svårigheter i sina dagliga aktiviteter, som att sköta sin hygien, boende och arbete. Det kan göra dem passiva och i behov av arbetsterapi. Tidigare forskning har visat på att arbetsterapi inte är en effektiv behandlingsmetod för negativa symtom hos personer med schizofreni. Denna studie gjordes för att undersöka arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta med negativa symtom hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet är att beskriva arbetsterapeuternas erfarenheter av att arbeta med aktivitetsproblem relaterade till negativa symtom hos personer med schizofreni. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet var en kvalitativ intervjustudie. Deltagarna var arbetsterapeuter som arbetade med patienter som har schizofreni. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och alla arbetade inom psykiatrin, men inom olika områden såsom öppenvård, slutenvård eller tvångsvård. Datainsamlingen utfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier och elva underkategorier identifierades, vilka beskrev arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med aktivitetsproblem hos personer med schizofreni. Det framkom att arbetsterapeuterna använde olika strategier och metoder i arbetet med personer som har schizofreni med negativa symtom. Dessa patienter är i behov av arbetsterapi med längre kontakt där arbetsterapeuten sätter små mål utifrån patientens kapacitet för att arbetsterapi ska ge resultat. Slutsats: Arbetsterapeuterna upplevde att det är utmanande patienter att arbeta med, eftersom de saknar motivation och drivkraft. Den slutsats som kan dras från studien är att arbetsterapi behövs för personer med negativa symtom. Studiens resultat kan skapa en grund för vidare forskning inom samspelet

Bakgrund: Patienter som lider av psykossjukdom är globalt förekommande. Konsekvenserna av sjukdomen kan vara både fysiska och psykiska och leda till förtidig död. Hos denna patientgrupp kan fysisk aktivitet generera i hälsofrämjande effekter och därför är det viktigt att sjuksköterskor arbetar motivationsinriktat. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters och sjuksköterskors upplevelse av fysisk aktivitet vid psykossjukdom. Metod: Designen är en kvalitativ litteraturstudie som genomfördes med en systematisk artikelsökning där 21 kvalitativa artiklar inkluderades. Dataanalysen genomfördes med Bettany-Saltikov och McSherry’s analysmetod för kvalitativ data. Resultat: I den analyserade litteraturen framkom följande teman: Patientperspektivet: Patienters upplevelser av motivation och socialt stöd, patienters upplevelser av försvårande omständigheter för fysisk aktivitet och patienters upplevelser av främjande omständigheter för fysisk aktivitet. Sjuksköterskeperspektivet: Sjuksköterskans upplevelse av att motivera och individualisera, sjuksköterskans upplevelse av försvårande omständigheter för fysisk aktivitet och sjuksköterskans upplevelse av främjande omständigheter för fysisk aktivitet. Slutsats: Baserat på den studerade litteraturen är motivation, individualisering, socialt stöd och positiva effekter av fysisk aktivitet är centrala delar för både sjuksköterskor och patienters upplevelser av fysisk aktivitet. Enligt den studerade litteraturen beror detta på att genom motivation, individualisering och socialt stöd kan fysisk aktivitet öka och bibehållas hos patienter med psykossjukdom. Det är även viktiga delar i den hälsofrämjande psykiatriska omvårdnaden och en förutsättning för att stödja patienten i återhämtningsprocessen. Positiva effekter av fysisk aktivitet har i sin tur en betydande roll för motivationsarbetet då de genererar i förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt., Background: Psychotic disorders is a globally occurring mental illness. The impact of the disease can be both physical and mental and lead to premature death. Physical activity generates in health-promoting effects both physically and mentally in these patients. Thus, it is important that nurses encourage patients suffering from psychosis to increase their physical activity. Purpose: The purpose of the literature study was to investigate patients' and nurses' experience of physical activity for people with psychotic disorders. Method: The design is a qualitative literature study that was carried out with a systematic article search. 21 qualitative articles were included. The data analysis was carried out using Bettany-Saltikov and McSherry's analysis method for qualitative data. Results: In the studied literature, the following themes were included: The patient perspective: Patients' experiences of motivation and social support, patients' experiences of circumstances hindering physical activity and patients' experiences of circumstances promoting physical activity. The nurse's perspective: The nurse's experience of motivating and individualizing, the nurse's experience of conditions that hinder physical activity and the nurse's experience of conditions that promote physical activity. Slutsats: Utifrån den studerade litteraturen är motivation, individualisering, socialt stöd och positiva effekter av fysisk aktivitet centrala delar för både sjuksköterskors och patienters upplevelser av fysisk aktivitet. Enligt den studerade litteraturen, motivation, individualisering och socialt stöd kan fysisk aktivitet ökas och upprätthållas hos patienter med psykotiska störningar. De är också viktiga delar för både den hälsofrämjande psykiatriska vården och en förutsättning för att stödja patienten i tillfrisknandet. De positiva effekterna av fysisk aktivitet har också en betydande roll för motivationsarbetet eftersom de genererar förbättrad hälsa både fysiskt och psykiskt.

r., Boken beskriver samverkan i hälso- och sjukvård ur olika perspektiv och ger verksamhetsnära exempel. Svensk hälso- och sjukvård har jämförelsevis goda resultat men brister i exempelvis kontinuitet och koordinering. Till följd av vårdens ökade specialisering behövs förmågan att samverka för en säker vård och ett effektivt utnyttjande av resurser.

Bakgrund: Psykossjukdom kan medföra en svår och långvarig problematik för den drabbade att hantera det dagliga livet och relationen till andra människor. Anhöriga till personer med psykossjukdom har ofta ett tungt ansvar i att ta hand om och förhålla sig till den sjuke. Barn till en psykossjuk förälder befinner sig i en särskilt utsatt position och kan på olika sätt påverkas av förälderns sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med en förälder som lider av psykossjukdom. Metod: Litteraturöversikt av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserade enligt Fribergs fem-stegsmodell. Resultat: Studien identifierade tre teman; Sjukdomen ska hemlighållas, Svårnådd förälder och En svårhanterlig börda. Första temat inkluderade Att inte förstå och Ingen får veta. Andra temat inkluderade Frånvarande förälder och Psykotiska episoder. Slutligen inkluderade det tredje temat Att ta över ansvaret, Att anpassa sig och Att finna stöd. Slutsats: Yttre negativa attityder och bristande information är skadligt för barn med en psykossjuk förälder. Barnen är utsatta i mötet med förälderns symtomyttringar och påverkas negativt av det överväldigande ansvar de bär för sin förälder och familj. Vården bör därmed med ökat engagemang beakta och tilldela barn med en psykossjuk förälder insatser för att möta deras utsatthet och behov av yttre stöd.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll inom den psykiatriska vården ingår det att skapa och upprätthålla goda vårdrelationer med patienter med psykossjukdom. Den goda vårdrelationen är betydelsefullt för patientens återhämtning, en uppfattning som delas av både sjuksköterskor och patienter. Samtidigt framkommer både utmaningar och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att skapa goda vårdrelationer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en god vårdrelation med patienten med psykossjukdom. Metod: Den deskriptiva kvalitativa intervjustudien baserades på intervjuer med fjorton sjuksköterskor inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, rättspsykiatri samt behandlingshem. Insamlade data analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorin Att kliva in i en annan verklighet innehåller subkategorierna Viljan att visa engagemang och Visa respekt för patientens upplevelser. Kategorin Att möta en människa, inte en ”patient” innehåller subkategorierna Att göra det lilla extra och Det mellanmänskliga mötet. Kategorin Att vara en trygg hamn innehåller subkategorierna Den trygga och tillitsskapande sjuksköterskan och Att vara stöttepelare. Konklusion: En god vårdrelation kräver en engagerad och respektfull sjuksköterska, som besitter ett genuint intresse att möta patienter med psykossjukdom. Att skapa goda vårdrelationer är en unik process där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara flexibel., Background: The nurse's role in psychiatric care includes creating and maintaining good care relationships with patients with psychosis. The good care relationship is important for the patient’s recovery, a view shared by both nurses and patients. At the same time, both challenges and opportunities arise that affect the nurse's ability to create good care relationships. Aim: To describe the nurse's experiences of creating a good care relationship with the patient with psychosis. Method: The descriptive qualitative interview study was based on interviews with fourteen nurses in outpatient and inpatient psychiatric care, forensic psychiatry and treatment homes. Collected data were analyzed by conventional content analysis. Results: The results are presented in three main categories with associated subcategories. The category Stepping into another reality contains the subcategories Willingness to show commitment and Show respect for the patient's experiences. The category Meeting a person, not a "patient" contains the subcategories To do the little extra and The interpersonal meeting. The category To be a safe haven contains the subcategories The safe and trust-building nurse and To be a mainstay. Conclusion: A good care relationship requires a committed and respectful nurse, who has a genuine interest in meeting patients with psychosis. Creating good care relationships is a unique process where the nurse needs to possess the ability to be flexible.

Bakgrund: Psykossjukdom är en sjukdom som påverkar människan psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomen förknippas ofta med stigma och skam för den som diagnostiseras. Vården som ges ska vara personcentrerad och utgå från patientens komplexa och unika behov. Forskningen på att det saknas kunskap kring patientens egen upplevelse av att leva med en psykossjukdom. Att inhämta kunskap kring hur patientens upplevelse av stigmatisering vid psykossjukdom kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse av hur det är att leva med en psykossjukdom Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med en psykossjukdom med fokus på stigma. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar som hämtades från tre databaser användes i resultatet. Författarna har utgått ifrån Polit och Becks (2020) niostegsmodell och Thomas och Harden (2008) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Första temat var att Inte få visa vem man är med tillhörande subteman: negativa stereotyper genom medias skildring av psykossjukdom, dåligt självförtroende och låg självkänsla, att känna sig mindre värd samt svårigheter i kontakten med sjukvården. Andra temat var att Avskärma sig från omvärlden med tillhörande subteman: att hålla sin diagnos hemlig, social isolering och uteslutning av samhället, uteslutning av sin egen familj samt hanteringsstrategier och återhämtning. Slutsats: Slutsatsen är att personer med en psykossjukdom upplever lidande relaterat till det stigma som sjukdomen är förenat med. Stigmatiseringen sker både av vårdpersonal och på en samhällelig nivå. Diskriminering, låg självkänsla och dåligt självförtroende relaterat till stigmat ledde till ökad oro och ångest. Att ha ett bra stöd från familj, arbetskamrater och sjukvårdpersonal var av stor vikt för tillfrisknandet., Background: Psychosis is a disease that affects people mentally, physically and socially. The disease is associated with stigma and shame. The care provided must be centered around the person and based on the patient's unique needs. Research indicates that there is a lack of knowledge about the patient's own experiences. By gaining knowledge about how the patient's experiences of stigmatization connected to psychosis, the psychiatric nurse has an increased understanding of what it is like to live with psychosis. Aim: The aim of the literature study was to shed a light on the experiences of living with psychosis focusing on stigmatization. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted. Ten original articles retrieved from three databases were analyzed. Polit and Beck's (2020) nine-step model and Thomas and Harden's (2008) content analysis have been the authors starting point for the study. Results: The first theme was; Not being allowed to show who one is, sub-themes: negative stereotypes through the media's portrayal of psychosis, poor self-confidence and low self-esteem, to feel less worthy, as well as difficulties in contact with healthcare. The second theme was; To shield oneself from the outside world, sub-themes: to keep one's diagnosis secret, social isolation and exclusion from society, exclusion of their own family, as well as management strategies and recovery. Conclusion: Indicates that people with a psychotic illness experience suffering related to stigma. Stigmatization is raised both by healthcare professionals and at a societal level. Discrimination and low self-esteem related to stigma led to increased worry and anxiety. Support from family and healthcare professionals was of great importance for recovery.

Abstrakt Bakgrund: För patienter som har en allvarlig psykisk sjukdom är en välfungerande specialistpsykiatri i samverkan med andra aktörer av stor betydelse. Personer med schizofreni löper cirka fem gånger så hög risk att utveckla en beroendeproblematik jämfört med befolkningen generellt. Samsjuklighet innebär att en person vid ett och samma undersökningstillfälle, uppfyller kriterierna för flera psykiatriska diagnoser. Enligt tidigare forskning är det känt att samsjuklighet speglar ett svårare tillstånd med sämre prognos. Samsjuklighet komplicerar diagnostik och behandling och ställer därför stora krav på samverkan mellan psykos- och beroendevården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden för patienter med samsjuklighet inom psykosmottagningar i psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Intervjumaterialet analyserades utifrån inspiration av Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa fyra kategorier är; Komplex erfarenhet av samverkan, Utmaningar för sjuksköterskan, Strävan efter att uppnå en personcentrerad omvårdnad och slutligen Erfarenheter av kunskapsbrist hos sjuksköterskor. Slutsats: Den psykiatriska vårdens möjligheter att ge en god vård, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, visar på stora brister. Författarna upplever att krafttag behöver tas för att den psykiatriska specialistvården ska kunna erbjuda en vård till patienten som är holistisk och patientcentrerad och inte som nu, där en stor andel av patienterna faller mellan stolarna på grund av byråkratiska omständigheter. Den nuvarande uppdelningen i dagens vårdsystem, där patienter förväntas vårdas klart inom den egna specialiteten innan övertag till en annan mottagning kan ske, har skapat en svår situation för vårdpersonalen samt försämrade möjligheter att ge denna patientgrupp en god vårdupplevelse., Background: For patients who have a serious psychiatric disease is a well-functioning specialist in psychiatry in collaboration with other caregivers of great importance. People with schizophrenia are about five times as likely to develop substance abuse compared to the population in general. Comorbidity means that a person at the same examination meets the criteria for multiple psychiatric diagnoses. According to previous research it is known that comorbidity reflects a more difficult condition with poorer prognosis. Comorbidity complicates diagnosis and treatment and therefore makes great demands on the interaction between the psychosis care and the addiction care Purpose: The purpose is to examine nurses' experiences of the care for patients with comorbidity within psychosis clinics in psychiatric outpatient clinics. Method: The study was accomplished through interviews with qualitative effort. The gathered material was then analysed with inspiration from Graneheims and Lundmans content analysis. Results: The outcome was then presented based on four categories with associated subcategories. These four categories are; Complex collaboration between different caregivers, Challenges for the nurse, The quest to achieve person-centered nursing and finally Experiences of lack of knowledge among nurses. Conclusion: The psychiatric care system's ability to provide good care, according to the Health Care Act, shows major shortcomings. The authors feel that efforts need to be made to ensure that specialist psychiatric care is holistic and patient-centered and not, as at present, where a large proportion of patients fall through the cracks due to bureaucratic circumstances. The current fragmentation in the current healthcare system, where patients are expected to complete their care within their own specialty before transfer to another clinic can take place, has created a difficult situation for health care staff and reduced the ability to provide a good care exper

Background: In Sweden 1500-2000 people fall ill with psychosis every year and approximately 30,000-40,000 people live with schizophrenia, which is the most common psychotic illness. Symptoms of psychosis such as lack of perception of reality and thought disorders cause difficulties in communication for healthcare professionals. When caring for people with psychotic illnesses healthcare professionals require knowledge about treatment and caregiving for this patient group. Aim: The aim of the study was to describe people with psychotic illnesses experience with healthcare professionals. Method: Nine articles are included in this literature study and the results were analyzed using a thematic analysis. Result: Two main themes with associated sub-themes have been identified to answer the aim of this study. The first main theme is Obstacles in the meeting that resulted in three sub-themes, Lack of conversational support, Lack of individually tailored patient information and Participation. The second main theme is Affirmative meetings with two sub-themes of Confidence, trust and security in the meeting and To see the person behind the illness. Conclusion: The results indicate that a relationship built on respect and empathy enables person-centered nursing. Inadequate communication and information are described as negative experiences that created difficulties in the meeting, Bakgrund: I Sverige insjuknar 1500-2000 personer i psykos varje år och cirka 30 000-40 000 personer lever med schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen. Symtom på psykos såsom bristande verklighetsuppfattning och tankestörningar medför svårigheter i kommunikationen för vårdpersonalen. Vid vårdandet av personer med psykossjukdomar behövs det kunskap kring behandling och omvårdnadsbehov samt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman har identifierats för att besvara syftet. Första huvudtemat var hinder i mötet som resulterade i tre subteman: Brist på samtalsstöd, Brist på individanpassad patientinformation och Delaktighet. Det andra huvudtemat var Bekräftande möten med två subteman Förtroende, tillit och trygghet i mötet samt Att se människan bakom sjukdomen. Slutsats: Resultaten tyder på att en relation som är byggd på respekt och empati möjliggör för personcentrerad omvårdnad. Bristfällig kommunikation och information beskrivs som negativa upplevelser som skapade svårigheter i mötet.

Bakgrund: Psykossjukdom är en svår sjukdom som kräver en komplex omvårdnad och skapar många olika utmaningar som vanföreställningar, hallucinationer och osammanhängande tal där tillståndet förekommer i episoder. För att personer med psykossjukdom ska kunna uppnå en personcentrerad vård krävs det att sjuksköterskan har en god självkännedom, kunskap om olika symtom och ett gott bemötande. Syfte: Syftet var att undersöka vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför i mötet med personer med psykossjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio artiklar. Resultat: Studien resulterar i tre kategorier: Sjuksköterskans känsla av otillräcklighet, skapa relationer och förtroende samt kunskap och färdigheter. Samtliga kategorier beskrev vilka utmaningar sjuksköterskan ställs inför och hur det i sin tur påverkar hälso- och sjukvården för personer med psykossjukdom. Slutsats: Sjuksköterskan möter dagligen många olika personer med diverse sjukdomar och tillstånd inom området för psykossjukdomar. Det innebär att sjuksköterskan ställs infor många olika utmaningar kring bemötande för dessa personer. Aspekten självkännedom och hur personcentrerad vård ska kunna tillgodoses är viktigt för sjuksköterskan att erhålla vid mötet med personer med psykossjukdom. Utmaningar i form av kunskapsbrist och ett tidsbegränsat arbete påverkar den vård som bedrivs och ställer sjuksköterskan inför många svårigheter i sammanhanget. Känslan av att inte räck till som sjuksköterska beskrevs hos många som en stor utmaning.

Introduktion: Psykiatrisk vård har sedan tidigare fokuserat på att bota sjukdomar eller lindra symtom med lågt inflytande för patienter. Begreppet återhämtning fokuserar på individen och deras upplevelser och vården blir då personcentrerad. Psykossjukdomar kan medföra svåra symtom där antipsykotiska läkemedel är den bästa farmakologiska behandlingen. Dessa läkemedel kan dock medföra besvärliga biverkningar. Många slutar med behandlingen relaterat till de besvärliga biverkningarna. Specialistsjuksköterskor behöver då stötta patienter att kunna hantera läkemedelsbehandlingen. Tidvattenmodellen användes som teoretiskt ramverk. Syfte: Syftet med studien var att utforska patienter med psykossjukdom och deras upplevelser av behandling med antipsykotiska läkemedel. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes. 17 studier valdes ut att analyseras utifrån syfte och inklusionskriterier. Resultat: Efter utförd innehållsanalys från de inkluderade studierna resulterade det i fyra huvudkategorier: Upplevda effekter och biverkningar av antipsykotiska läkemedel, information om läkemedel och psykossjukdom, relationers betydelser för upplevelser av läkemedelsbehandling och upplevelse av läkemedel och välmående. Slutsats: Resultatet visar både negativa och positiva upplevelser av antipsykotisk läkemedelsbehandling. Delaktighet och valmöjligheter är viktigt för patienternas återhämtningsprocess. Med tidvattenmodellens tio åtaganden ges patienter möjlighet att beskriva sitt lidande och sina resurser. Specialistsjuksköterskornas helhetsperspektiv är en central del för att planera den vård som patienterna önskar. Mer forskning kring patienternas upplevelser av antipsykotiska läkemedel behövs.

Syfte: Syftet med arbetet är att fördjupa och undersöka relevanta kunskaper om patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som underlättar deras följsamhet vid antipsykotisk läkemedelsbehandling. Bakgrund: Sverige drabbas 1500–2000 människor av psykos varje år och forskning inom ämnet är viktigt då psykossjukdom utgör ett stort lidande för individen, dess anhöriga samt orsakar stora kostnader för samhället. Följsamheten vid antipsykotisk läkemedelsbehandling är ofta bristfällig vilket många gånger leder till återinsjuknande och inläggningar inom slutenvården. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på tio kvalitativa artiklar. Dataanalys: Latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kärnteman. Dessa var; personcentrerad vård, coping-strategier, terapeutisk allians och självinsikt. Slutsats: Problematik framträder när vårdtagaren inte är delaktig i sin vård och när samsyn brister eller saknas vilket leder till negativ inverkan på följsamhet. Nyckeln till god följsamhet bygger på en kombination av de fyra kärnteman och det är viktigt att sjuksköterskan inger hopp och stöttar patienten genom behandlingen för ett positivt vårdförlopp., Aim: The aim of the study was to explore patients’ experiences of nursing care measures that facilitate their adherence during antipsychotic treatment. Background: On a yearly basis about 1500-2000 people develop psychosis in Sweden. This leads to great suffering for the affected individual, their relatives and is also causing high economic burden on the society. The adherence during antipsychotic treatment is often poor which frequently leads relapse and rehospitalization. Method: Qualitative literature review. Data analysis: Latent content. Result: The result was based on ten qualitative articles whereof four main themes were found. These were; person-centered care, coping strategies, therapeutic alliance and self awareness. Conclusion: Poor patient involvement and lack of consensus between care providers and patients leads to negative impact on the treatment adherence. The key for successful medication adherence is based on the understanding and implementation of the four themes. It is also important for the nurse to provide hope, trust and security during the treatment.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett samlingsnamn för flera olika typer av tillstånd som påverkar människans uppfattning om sig själv och sin omvärld. Dessa personer får ofta andra sjukdomar och tillstånd till följd av sin psykos. Det finns många förutfattade meningar om personer med psykossjukdom och detta kan ha påverkan på hur vårdrelationen blir. En sjuksköterska bör vara trovärdig, lyhörd och känna medkänsla för att kunna hjälpa människor som är i behov av vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen inom den somatiska vården när patienten har en bakomliggande psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Sökningarna av artiklarna genomfördes i CINAHL Complete, Pubmed och Medline. Författarna granskade artiklarna objektivt. Artiklarna har analyserats och tematiserats. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman, dessa teman är: Att påverkas av attityder, Att hindras av barriärer och Att ha bristande kunskap. Slutsats: Sjuksköterskor i den somatiska vården upplever att det finns ett flertal försvårande omständigheter när det kommer till vårdandet av patienter med psykossjukdom. I Barkers tidvattenmodell beskrivs den relation mellan sjuksköterska och patient som behövs för att uppnå god vård. En god vårdrelation är av stor vikt för att främja hälsa.

Bakgrund: Det är sen tidigare känt hur återhämtning från psykisk ohälsa yttrar sig. Återhämtning och vägen dit anses vara högst individuell, om än med vissa gemensamma faktorer. Mindre omskrivet är återhämtning från psykossjukdom. Det är av värde att ytterligare litteraturstudier görs för att förtydliga och stärka eller identifiera nya gemensamma drag inom återhämtning vid psykossjukdom. Syfte: Sammanställa individers upplevelse av återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 11 studier med kvalitativ ansats. Analysförfarandet genom metasyntes i enlighet med Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i tre tredje nivåns tema: Att individen förändras och utvecklas under återhämtningen, Att omgivningen bidrar till återhämtning och Att återhämtningsprocessen har hinder. Diskussion: Jämförelser med tidigare reviewstudiers resultat görs. Vissa skillnader återfinns, främst att återhämtning innebär att vara symtomfri. Likheter som framkommer är att återhämtning är en subjektivt upplevd process. Slutsats: Vetenskapligt stöd för litteraturstudiens resultat finns. Stark indikation för klinisk implikation då studiens resultat kan vara användbart för sjuksköterskor i motivationsarbete med patient., Background: It is previously known what recovery from mental illness is. The recovery journey is a subjective process, even if some factors are recurrent. Less known is recovery from psychotic disorders. It is of great value that further systematic reviews cover the topic to clarify or strengthening already known results, or to find unknown facts about recovery from psychotic disorders. Aim: To compile the experiences of individuals recovering from psychotic disorders. Method: A systematic review including 11 studies with a qualitative approach, analyzed through meta-synthesis as described by Howell Major and Savin-Baden. Findings: The meta-synthesis resulted in three third-level themes: The individual changes and evolves during the recovery, The environment contributes to reco-very and The recovery process has obstacles. Discussion: Comparison with pre-vious reviews are made. Some differences are found, mainly that recovery means being symptom free. Similarities that emerge are that recovery is a subjectively experienced process. Conclusion: Scientific support for the systematic review is presented. Strong indication for clinical implication as the study's results may be useful for nurses in motivational work with a patient.

Bakgrund: En psykossjukdom är ett tillstånd då verklighetsuppfattningen förändras med tillkommande symtom som vanföreställningar, hallucinationer samt förvirring. Vårdpersonal har generellt en sämre attityd mot patienter med psykossjukdomar och det finns begränsad med forskning om hur patienterna upplever detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter med psykossjukdomar upplever att vara inlagda inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på fem patografier. Analysen inspirerades av Lundman och Hällgren Graneheims modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, underkategorier och kategorier. Resultat: Analysen ledde fram till fyra kategorier och två underkategorier. Tydlig rollfördelning mellan vårdpersonal och patient, Bristen på information och förtroende, Negativa affekter och negativ tillvaro och Medmänsklighet från vårdpersonal med tillhörande underkategorier vikten av goda handlingar och bevarad värdighet och självbestämmande. Slutsats: Studien visade att patienterna hade delade upplevelser av att vara inlagda inom den psykiatriska slutenvården. De negativa upplevelserna var fler än de positiva. Det framkom dock ur de positiva upplevelserna att vårdpersonal som utgick från Joyce Travelbees human-to-human-relationship model, om än omedvetet, gjorde att patienterna och vårdpersonalen etablerade betydelsefulla vårdrelationer och att patienterna då fann en mening med att vara inlagda.

Bakgrund: Forskning har visat goda effekter vid fysisk aktivitet hos patienter med psykossjukdom. Trots detta är fysisk aktivitet ett ämne och en komponent i behandling som inte prioriteras tillräckligt. Patienter med psykossjukdom lever ofta ett stillasittande liv där isolering är en del av symtombilden. Samtidigt bidrar patienters läkemedelsbehandling med biverkningar som på lång sikt påverkar den fysiska hälsan. Fysisk aktivitet beskrivs kunna bidra till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt bidra till återhämtning. Något som i ett längre förlopp kan påverka en annars dyster prognos med förkortad livslängd relaterad till fysiska hälsoaspekter. Ett sätt att påverka detta är att kontinuerligt arbeta hälsofrämjande med gruppen, vilket är ett ansvarsområde som faller på sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom. Metod: Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där analysen skedde med hjälp av induktiv innehållsanalys. Tretton sjuksköterskor verksamma inom psykos öppenvård intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema, tre kategorier samt åtta underkategorier. Resultatet visade att ett arbete med fysisk aktivitet för gruppen innebär en viktig roll som lyssnare. Samtidigt behöver sjuksköterskor vara lyhörda i mötet. Ett arbete med fysisk aktivitet är tidskrävande då symtombild och övriga omvårdnadsbehov också behöver uppmärksammas. Det är ett arbete som kan bidra till positiva förändringar för patienter vilket i sig kan leda till ett skapande av nya möjligheter i patienters liv. Slutsats: Fysisk aktivitet är en kompletterande behandling som bör få mer prioritet och ges resurser för att utvecklas i omvårdnadsarbetet för patienter med psykossjukdom., Background: Previous research has shown the positive effects that physical activity has in patients with psychosis, highlighting how antipsychotics induce weight gain and increase the risk of patients developing metabolic syndrome. Despite studies clearly demonstrating the importance of physical activity and the positive effect it has on this patient group, physical activity is still low on the agenda in the healthcare treatment and management of psychosis. Patients with psychosis often live a sedentary life, where isolation is a part of the symptomatology. At the same time, prescribed medical treatments often result in side effects that have detrimental effects on the long-term physical health of patients. Recent research demonstrates that physical activity contributes to patients’ physical health as well as their mental health, significantly contributing to their recovery. One way to improve the prognosis of patients with psychosis, often related to poor physical health, is to work with patients to promote all aspects of good health, including physical activity – a role that often fall upon nurses. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of physical activity in the nursing of patients with psychosis. Method: This is a qualitative study performed using inductive content analysis and is based on the interviews of 13 nurses working in Swedish outpatient care. Results: The result is presented as an overall theme, consisting of three main categories and eight subcategories. The result shows that the promotion of physical activity for nurses involves active and attentive listening, and demonstrates the time-consuming aspect of this work, especially as symptomatology and other needs still needs to be addressed. It is a work that can contribute to both positive change and new opportunities for patients. Conclusion: Physical activity is a complementary treatment that should be given increased priority and resources to further contribute to the impro

Bakgrund: Ungefär 2000 personer i Sverige insjuknar varje år i någon form av psykos. Psykossjukdom förknippas ofta med fördomar och stigmatisering. Forskning har visat att ju mer stigmatisering psykossjuka patienter förväntar sig från omgivningen, desto mer ökar deras stigmatisering av sig själva, vilket i sin tur påverkar deras återhämtning negativt. Personer med psykossjukdom har också beskrivit att de ej fått fullgod somatisk vård på grund av sin psykiska sjukdom. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykossjukdom inom den somatiska vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på 5 kvalitativa och 5 kvantitativa vetenskapliga artiklar. PubMed och Cinahl var de databaser som användes i sökningarna till de inkluderade artiklarna. Huvudresultat: Okunskapen kring psykossjukdomar beskrevs vara stor inom den somatiska vården. Sjuksköterskor upplevde ofta känslor som rädsla, anspänning och osäkerhet, vilket gjorde mötet med dessa patienter problematiskt. Begränsningar som tidsbrist i den somatiska vårdmiljön beskrevs bidra till ogynnsamma förutsättningar i mötet med psykossjuka patienter. Slutsats: Stigmatisering, okunskap och brister i vårdmiljön kan leda till att omvårdnaden för patienter med psykossjukdom blir bristfällig, och att de inte får vård på lika villkor som andra. Det är därför viktigt att sjuksköterskor blir medvetna om sina egna attityder och fördomar, och att de somatiska verksamheterna erbjuder sjuksköterskor mer kunskap om ämnet. De somatiska verksamheterna bör även se över möjligheter till förbättring i vårdmiljön., Background: Every year approximately 2000 people in Sweden fall ill to some kind of psychotic disorder. Psychotic disorders are often associated with prejudice and stigma. Research has shown a connection between the expected external stigma, internal stigma and the recovery of patients with a psychotic disorder. It has also been described that patients with a psychotic disorder has received insufficient care due to their psychiatric illness. Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience the encounter with patients that are suffering from a psychotic disorder within the somatic inpatient and outpatient care. Method: A descriptive literature study based on 5 qualitative and 5 quantitative scientific articles. The databases that was used to obtain articles was PubMed and Cinahl. Main result: It appeared that there is a substantial lack of knowledge regarding psychotic disorders within the somatic care. Nurses often experienced feelings of fear, tension and insecurity, which made the encounter with these patients problematic. Limitations such as time constraints contributed to unfavourable conditions in the care of patients with a psychotic disorder. Conclusion: Stigma, lack of knowledge and deficiencies in the care environment could make the care that patients with a psychotic disorder receive inadequate. Therefore, it is important that nurses in the somatic inpatient and outpatient care become aware of their own preconceptions and attitudes towards these patients, and that nurses get access to additional knowledge on this topic. The somatic units should also try to make improvements in the care environment.

Bakgrund: Personer som har psykossjukdom lider ofta av somatisk ohälsa som uttrycker sig i metabolt syndrom. Dåliga levnadsvanor samt en nödvändig läkemedelsbehandling är faktorer som bidrar till utvecklandet av metabolt syndrom. Dessa faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att dö upp till 25 år tidigare än den övriga populationen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinsatser för att förebygga och lindra metabolt syndrom för patienter med psykossjukdom. Metod: Studien är utformad och genomförd som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Databassökningen utfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån SBU´s granskningsmall och kvalitetsbedömdes utifrån författarnas kvalitetskrav. Resultat: Resultatet gav fyra områden; kommunikation och samtal, att förebygga, informera och uppmärksamma hälsorisker, att utföra ett hälsofrämjande arbete och det dagliga arbetet, vilka går hand i hand med varandra. Patienternas levnadsvanor är det huvudsakliga fyndet för att lindra och förhindra metabolt syndrom, men för att kunna genomföra livsstilsförändringar hos patienter med psykos behövs socialt stöd och information. Dessa faktorer gör även grunden till det omvårdnadsarbete för att förhindra metabolt syndrom innan det utvecklats. Diskussion: Trots sjuksköterskans arbete med dessa patienter är det ett långt arbete kvar för att komma tillrätta med detta problem och få en effektiv långsiktig lösning för ett hälsofrämjande liv för psykossjuka patienter. Konklusion: Sammanfattningsvis kan skrivas att de preventiva och lindrande åtgärderna mot metabolt syndrom för personer som behandlas för psykossjukdom är att stödja och uppmuntra till en hälsosammare livsstil, innefattande ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Sjuksköterskans arbetsuppgift och ansvar är att anpassa vården och skapa en personcentrerad och individanpassad vård till den specifike patientens förmågor och behov., Godkännande datum: 2018-11-05

Background: There is earlier research in the field of recovery and from a patient perspective. However, it is relatively unexplored if you look within the specific group of patients who suffers from a psychotic disease, and in a context of what support the patient desire from the nurse in the open psychiatric care unit. Aim: To describe what type of support patient with psychotic disease would like from the nurse, in the open psychiatric care unit. Method: The study´s methodology is qualitative and inductive. The study is built on five interviews from patients in a psychiatric open care unit who suffers from psychotic diseases. The interviews have been analysed based on qualitative content analysis. Result: The result indicates that the patients express a desire that the nurse supports them in four areas to focus on health, to get support with its problems, to be able to tell and someone listens and through time given, be able to get to know the nurse, which is the foundation of comfort and stability. Conclusion: The result responds to the purpose of the study, and the result also reveals that it's a difference in what support´s requested between de two groups of patients, one with the severe mental illness and the other who´s studied -patients who suffers from psychotic disease. The conclusion is made by compare the earlier research with the result from this study., Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området återhämtning och ur ett patientperspektiv. Det är däremot relativt outforskat om fokus riktas mot gruppen psykossjuka och i en kontext av vad de önskar för stöd av just sjuksköterskan inom ramen för den öppna psykiatrin. Syfte: Att beskriva vad patienter med psykossjukdom i den psykiatriska öppenvården önskar för stöd av sjuksköterskan i sin återhämtning. Metod: Studie bygger på fem intervjuade patienter som har kontakt med ett psykiatriskt öppenvårdsteam specialiserat på psykossjukdomar. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patienterna uttrycker en önskan om att sjuksköterskan ger stöd inom fyra huvudområden; att ha fokus på det friska, att få stöd med sina problem, att få berätta för någon som vill lyssna och att få tid att lära känna sjuksköterskan är grunden till en trygg och god relation. Slutsatser: Resultatet svarar på studiens syfte, utifrån resultatet i förhållande till tidigare forskning kan också slutsatsen dras att det är skillnad i vilket stöd som efterfrågas mellan gruppen ”svårt psykiskt sjuka”, som bakgrunden i huvudsak utgörs av, mot gruppen av psykossjuka personer.

Bakgrund Psykossjukdom förknippas ofta till starka känslor såsom rädsla, oro och ångest. Psykiatrisk omvårdnad innebär att stärka patientens känsla av egenkontroll och hjälpa patienten att utforma hanteringsstrategier. Patienten ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga välbefinnande. Personer med psykossjukdom upplever lägre välbefinnande än personer som inte har psykossjukdom. Därför behövs det kunskap om hur sjuksköterskan kan anpassa omvårdnaden för att patienter med psykossjukdom ska kunna uppnå empowerment och uppleva välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan anpassa omvårdnaden för att patienter med psykossjukdom ska kunna uppnå empowerment och uppleva välbefinnande. Metod En litteraturöversikt genomfördes. Artikelsökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. 18 artiklar inkluderades i resultatet. Tematisk analys tillämpades och resulterade i fyra teman som presenteras i resultatet. Resultat De teman som presenteras är Kommunikation och information, stöd och trygghet, delaktighet och copingstrategier. Resultatet beskriver att god skriftlig, muntlig och icke-verbal kommunikation är grundläggande för att patienter med psykossjukdom ska kunna uppnå empowerment och uppleva välbefinnandet. Stöd och trygghet kunde ges genom att visa närhet och förståelse. Att involvera patienterna i vården stärkte patienternas självkänsla. Olika hanteringsstrategier och aktiviteter ansågs viktigt för patienternas upplevda mående. Slutsats Att ha en god kommunikation med patienten visade sig vara en viktig del i att bygga upp en stödjande relation. Informationen som ges behöver vara personcentrerad. Patienter som blir involverade i sin egen vård upplever mindre negativa känslor än de som inte tillåts vara delaktiga. Att utveckla egna copingstrategier möjliggjorde att patienterna kunde uppnå empowerment. Patienterna behövde stöd utifrån sina individuella förutsättningar, ett personcentrerat förhållningssätt kan därför ses som essentiellt vid stödjande av symtom

Bakgrund: Patienter med psykossjukdom lider ofta av somatisk ohälsa som uttrycker sig i metabolt syndrom. Dåliga levnadsvanor som till exempel dålig kosthållning, inaktivitet, droger etcetera, samt den nödvändiga läkemedelsbehandling är faktorer som bidrar till utvecklandet av metabolt syndrom. Dessa faktorer leder till att denna patientgrupp riskerar att dö upp till 25 år tidigare än den övriga populationen. Syfte: Syftet med studien var att belysa preventiva och lindrande omvårdnadsinterventioner mot metabolt syndrom hos personer som behandlas för psykossjukdomar. Metod: Studien är utformad och genomförd som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Databassökningen utfördes i Cinahl, Pubmed, Scopus, Psycinfo och Psycarticle. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Linköpings universitets granskningsmallar och kvalitetsbedömdes utifrån författarnas kvalitetskrav. Resultat: Resultatet bildade tre kategorier; Levnadsvanor, Socialt stöd och Prevention, vilka står i beroende till varandra. Patienternas levnadsvanor är det huvudsakliga fyndet för att lindra och förhindra metabolt syndrom, men för att kunna genomföra livsstilsinterventioner hos patienter med psykos behövs socialt stöd och information. Dessa faktorer utgör även grunden för det preventiva arbetet för att förhindra metabolt syndrom innan det utvecklats. Konklusion: Sammanfattningsvis kan sägas att de preventiva och lindrande åtgärderna mot metabolt syndrom för personer som behandlas för psykossjukdom är att stödja och uppmuntra patienten till en hälsosammare livsstil, innefattande ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Det åligger även sjuksköterskans arbetsuppgift att individanpassa vården och skapa en personcentrerad vård, skräddarsydd för den enskilde patientens förmågor och behov. Nyckelord: Psykossjukdom, Metabolt syndrom, Omvårdnad, Sjuksköterska., Background: Patient with psychosis often suffer from somatic illness that is expressed as metabolic syndrome. Bad living habits such as bad diet, inactivity, drugs etcetera is factors that contribute to the development of metabolic syndrome. Also, the necessary drug treatment is important for the development of metabolic syndrome. These factors sets the patient group in a risk to die up to 25 years earlier than the average population. Aim: The purpose of the study was to highlight preventive and mitigating nursing interventions against metabolic syndrome in people treated for psychiatric diseases. Method: This study was designed and implemented as a general literature study with a systematic approach. The database research was performed in Cinahl, Pubmed, Scopus, Psycinfo and Psycarticle. The articles was quality-reviewed by Linköpings University’s review-templates and was quality assessed by the authors quality requirement. Result: The result formed three categories; Lifestyles, Social support and Prevention, which depend on each other. Patients' living habits are the main finding for relieving and preventing metabolic syndrome, but in order to be able to implement lifestyle interventions in patients with psychosis, social support and information are needed. These factors also form the basis for preventive work to prevent metabolic syndrome before it develops. Conclusion: In summary, it can be said that the preventative and alleviate measures against metabolic syndrome for people treated for psychiatric disease are to support and encourage the patient to a healthier lifestyle, including increased physical activity and improved diet. It is also the duty of the nurse to personalize care and create a person-centered care tailored to the individual's abilities and needs. Keywords: Psychotic Disease, Metabolic Syndrome, Nursing, Nurse.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt., A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Bakgrund: Tidigare studier visar att anhöriga till personer med psykisk ohälsa riskerar själva en försämrad psykisk hälsa och lidande. Känslor av skam, skuld och oro är vanliga. Anhöriga kan också behöva sluta arbeta och flytta för sin närståendes skull vilket kan leda till negativa sociala konsekvenser. Anhöriga önskar ha kontakt med vården och känna sig delaktiga i sin närståendes vård men upplever ofta sig exkluderade. Riktlinjer och lagar betonar vikten av att anhöriga görs delaktiga men ofta fallerar detta. Det saknas kunskap om hur sjuksköterskor i sluten psykiatrisk vård upplever kontakten med anhöriga. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kontakt med anhöriga i psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk slutenvård för personer med psykossjukdom intervjuades individuellt med semistrukturerade intervjufrågor. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fem huvudkategorier: Organisatoriska faktorer som inverkar på kontakten med sjuksköterska och anhöriga, Egenskaper hos sjuksköterskan som inverkar på kontakten med anhöriga, Patientens inverkan på kontakten mellan sjuksköterska och anhöriga, Anhörigas inverkan på kontakten med sjuksköterskan samt Betydelsen av kontakt med anhöriga. Diskussion: Centrala fynd från studiens resultat diskuteras utifrån forskningsfrågorna. Som stöd i diskussionen används tidigare forskning samt Birgitta Andersheds teori Delaktighet i ljuset - Delaktighet i mörkret., Background: Previous studies have shown that family members of individuals with mental illness are themselves at risk for worsened mental health and psychological distress. Family members desire contact with psychiatric caregivers in order to feel actively engaged in the care of their loved one, and the importance of caregiver - family member contact is emphasized in both current care guidelines and Swedish law. Despite this, many family members feel excluded. The experience of inpatient psychiatric caregivers of contact with family members has not been investigated in detail, and is crucial to remedying this situation. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of family members in inpatient psychiatric care for persons with psychosis. Method: Qualitative, semi-structured interviews were conducted on an individual basis with seven nurses working at an inpatient psychiatric clinic for patients diagnosed with psychosis, located in Stockholm, Sweden. The results were analyzed using inductive content analysis. Results: The results from the interviews could be separated into five categories affecting nurse – family contact; organizational factors, personal qualities of the nurse, influence of the patient; influence of family members and perceived meaningfulness of contact with family members. Discussions: The main findings of the study are discussed in the context of current research, as well as Birgitta Andershed’s theory of “Involvement in the Light / Involvement in the Dark”.

Induktiv intervjustudie med syfte att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor verksamma inom somatisk vård har av att vårda personer med psykossjukdom. Resultatet visar att sjuksköterskor inom den somatiska vården har relativt mycket erfarenhet av att vårda personer med psykossjukdom. Den specifika psykiatriska kompetensen uppfattades otilräcklig och vårdandet innebar ofta känslosamma möten.

Bakgrund: Psykossjukdom är ett stort och utbrett hälsoproblem i Sverige, varje år insjuknar cirka 1500- 2000 människor, och medför ett svårt lidande för individen. Religionen har för personer med psykossjukdom visat sig ge upplevelse av hopp, tröst, mening och förklaring. Dock kan psykotiska symptom i form av religiösa vanföreställningar, tendera till att göra det svårt för vårdpersonal att särskilja patologiska föreställningar med religiöst innehåll från friska religiösa tankar. Sjuksköterskans psykiatriska vårdarbete innefattar ett vårdande där man utgår från människan som en helhet och ska se till patientens behov på alla plan. Sannolikheten att möta personer från andra religioner och kulturer är hög relaterat till existerande mångkultur. Det behövs mer forskning för att öka möjligheten till ett vårdande där patienters religiösa behov inkluderas i vårdprocessen. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer med psykossjukdom och deras religiösa tankar. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma inom det psykiatriska vårdfältet. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Sjuksköterskan i mötet, Vårdandet- att möta behoven samt Sjuksköterskans upplevelse av patienten i mötet. Resultatet visade en rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap hos sjuksköterskor, i hur man möter religiösa tankar och behov. Samt att det föreligger svårigheter i hur man skiljer friska religiösa tankar från religiösa vanföreställningar. Diskussion: Resultatet diskuteras med Katie Eriksson helhetsperspektiv som teoretisk utgångspunkt samt relevanta vetenskapliga artiklar. Faktorer som rädsla, osäkerhet och låg tilltro till befintlig kunskap måste uppmärksammas för att möjliggöra ett vårdande utifrån ett helhetsperspektiv., Background: Psychosis is a large and widespread health problems in Sweden, each year 1500- 2000 people fall ill, and often causes great suffering for the individual. Religion has for people with psychosis shown to provide experience of hope, meaning, comfort and explanation. However, the patient's psychotic symptoms in the form of religious delusions, tend to make it difficult for health professionals to distinguish pathological beliefs with religious content from healthy religious thoughts. The probability to meet people from other religions and cultures is high in relation to the existing multiculturalism. We need more research to increase the possibility of caring from a holistic perspective where patients' religious thoughts and needs are included in the care process. Aim: To describe nurse’s experiences of meeting individuals with psychosis and their religious thoughts. Methods: Qualitative interviews were conducted with six nurses working in the psychiatric field. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs. Result: The study resulted in three themes; The nurse in the meeting, Caring- to meet the needs and the nurse's experience of the patient in the meeting. The result shows how fear, insecurity and a sense of lack of knowledge of how to meet the religious needs and thoughts, and difficulties in how to distinguish healthy religious thought from religious delusions. Discussion: The results are discussed with Katie Eriksson holistic perspective as a theoretical basis as well as relevant scientific research. Factors such as fear, insecurity and a sense of lack of knowledge must be addressed to enable caring from a holistic perspective.

Background: It´s obvious that stigma reduces life opportunities and make people act throughout an outcast role. Stigma enters spheres where it is made up to protect a group, but only results in painful feelings for the vulnerable. Individuals suffering from psychosis are exposed to discrimination because of fear and prejudices. These are applied upon individuals whereas they stigmatize themselves. Aim: To investigate the experience of self-stigma and stigmas effects on life for patients suffering from psychosis. Method: 24 scientific articles have been used and analyzed together with Whittemore and Knalfs integrative method (2005) for the result in this literature review. After formulating a problem literature has been searched, evaluated, and analyzed in four steps which are presented. The literature was found through databases, free searching compounds and through references. As a theoretic framework the figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens vardag has been used. Results: The psychiatric contact, to be a psychiatric patient and being labeled with a psychiatric diagnosis affected the way individuals labeled themselves. Individuals wanted to be seen as unique and listened to. The diagnosis contributed to feelings of shame and affected self-esteem and self-ability. Through acceptance of the disease participants could become something different than just a patient in the psychiatric services. Through other people the participant’s self-image could be built up. Social stigmas were described in all levels of society and also within the family. Relationships were important and a link to live a normal life and recover. Normality was desirable and said to occur through activities such as work and studies. Discussion: Was discussed through relevant research and Anette Erdners figure Existentiell ensamhet hos personer med psykiska funktionshinder from the doctoral Berättelser om ensamhetens var