Search

Med startpunkt i växthusmetaforen har projektet utforskat utbildning som en plats där barn och unga utvecklas som innehavare och utövare av mänskliga rättigheter. Utifrån en didaktisk forskningsansats har projektets centrala vetenskapliga intresse varit att undersöka syften, innehåll och arbetssätt i undervisning och lärande om barns mänskliga rättigheter, i förskolan och grundskolan. I föreliggande rapport behandlas och besvaras forskningsfrågorna: - Vilka syften vill man nå genom undervisning om barns mänskliga rättigheter? Vad är innehållet i undervisning om, i och genom mänskliga rättigheter och vilka arbetsmetoder används? För att besvara dessa frågor genomfördes klassrumsforskning i fyra åldersgrupper: förskolan och grundskolans tidiga, mellan- och sena år. Forskarna studerade undervisning om barns mänskliga rättigheter, och data skapades genom intervjuer med lärare och barn samt genom observationer av pågående undervisning. En didaktisk analys gjordes av materialet, med stöd av ett analysredskap som utvecklades ifrån de tre didaktiska frågorna varför, vad och hur. I rapporten ges först en bakgrund till förskolans och skolans uppdrag att utbilda barn och unga i och om mänskliga rättigheter. Utbildning för mänskliga rättigheter introduceras och placeras i svensk politik- och läroplanskontext. Tidigare utbildningsforskning om barns rättigheter och utbildning för mänskliga rättigheter beskrivs, och studiens teoretiska och metodologiska ramverk redovisas. Därefter presenteras resultaten från projektets fyra delstudier, var och en från en specifik åldersgrupp. I det sista kapitlet görs en sammanfattande analys och det samlade resultatet diskuteras., Setting out from the metaphor of a greenhouse, this project has explored education as a site for children’s and young people’s development as holders and practitioners of human rights. Drawing on a Didaktik research approach and terminology, the core scientific interest of the project has been to examine the aims, content and working methods in the teaching and learning of children’s human rights in early childhood education and compulsory school. The current report explores and answers the research questions: - What aims are strived for through the teaching in, through and about human rights? What is the content of the education, and which working methods are used? To answer these questions, classroom research was undertaken in four age groups: in early childhood education and in early, middle and late school years in Swedish compulsory school. The researchers studied teaching about children’s human rights, and data was collected by means of interviews with teachers and children and observations of ongoing teaching. The analysis drew on didactic theory, and an analytical tool based on the three didactic questions of why, what and how was developed and used. The report first provides a background to the role of early childhood education and school to educate children and young people in and about human rights. Human rights education is introduced and elaborated, and placed in a Swedish policy and curriculum context. An account of previous educational research on children’s rights and human rights education in school is given, and the study’s theoretical and methodological framework presented. The findings from the four studies undertaken within the project are thereafter presented in four chapters, each presenting the results from a specific age group. The final chapter presents a concluding analysis and discussion of the collated findings., Education as greenhouse for children's and young people's human rights

This research seeks to increase the knowledge about the role of language in the teaching of human rights. The specific interest is to examine how language use extends and specifies the human rights learning situation. Drawing on John Dewey’s arguments for two main constituents of an educative language use—the extension of vocabulary and rendering it more precise, observational data from ongoing human rights teaching in six Swedish classes in Years 2–3, 5 and 8 are analysed. The findings show six focal points towards which the language use in the teaching extends the students’ vocabulary and generic understanding of human rights, and three objectives for an increased preciseness in students’ language. The paper highlights differences between the age groups concerning the focal points and precision objectives, and points out potentials and strengths in the observed teaching, as well as aspects of problematic character to consider further.

Med startpunkt i växthusmetaforen har projektet utforskat utbildning som en plats där barn och unga utvecklas som innehavare och utövare av mänskliga rättigheter. Utifrån en didaktisk forskningsansats har projektets centrala vetenskapliga intresse varit att undersöka syften, innehåll och arbetssätt i undervisning och lärande om barns mänskliga rättigheter, i förskolan och grundskolan. I föreliggande rapport behandlas och besvaras forskningsfrågorna: - Vilka syften vill man nå genom undervisning om barns mänskliga rättigheter? Vad är innehållet i undervisning om, i och genom mänskliga rättigheter och vilka arbetsmetoder används? För att besvara dessa frågor genomfördes klassrumsforskning i fyra åldersgrupper: förskolan och grundskolans tidiga, mellan- och sena år. Forskarna studerade undervisning om barns mänskliga rättigheter, och data skapades genom intervjuer med lärare och barn samt genom observationer av pågående undervisning. En didaktisk analys gjordes av materialet, med stöd av ett analysredskap som utvecklades ifrån de tre didaktiska frågorna varför, vad och hur. I rapporten ges först en bakgrund till förskolans och skolans uppdrag att utbilda barn och unga i och om mänskliga rättigheter. Utbildning för mänskliga rättigheter introduceras och placeras i svensk politik- och läroplanskontext. Tidigare utbildningsforskning om barns rättigheter och utbildning för mänskliga rättigheter beskrivs, och studiens teoretiska och metodologiska ramverk redovisas. Därefter presenteras resultaten från projektets fyra delstudier, var och en från en specifik åldersgrupp. I det sista kapitlet görs en sammanfattande analys och det samlade resultatet diskuteras., Setting out from the metaphor of a greenhouse, this project has explored education as a site for children’s and young people’s development as holders and practitioners of human rights. Drawing on a Didaktik research approach and terminology, the core scientific interest of the project has been to examine the aims, content and working methods in the teaching and learning of children’s human rights in early childhood education and compulsory school. The current report explores and answers the research questions: - What aims are strived for through the teaching in, through and about human rights? What is the content of the education, and which working methods are used? To answer these questions, classroom research was undertaken in four age groups: in early childhood education and in early, middle and late school years in Swedish compulsory school. The researchers studied teaching about children’s human rights, and data was collected by means of interviews with teachers and children and observations of ongoing teaching. The analysis drew on didactic theory, and an analytical tool based on the three didactic questions of why, what and how was developed and used. The report first provides a background to the role of early childhood education and school to educate children and young people in and about human rights. Human rights education is introduced and elaborated, and placed in a Swedish policy and curriculum context. An account of previous educational research on children’s rights and human rights education in school is given, and the study’s theoretical and methodological framework presented. The findings from the four studies undertaken within the project are thereafter presented in four chapters, each presenting the results from a specific age group. The final chapter presents a concluding analysis and discussion of the collated findings., Education as greenhouse for children's and young people's human rights

Med startpunkt i växthusmetaforen har projektet utforskat utbildning som en plats där barn och unga utvecklas som innehavare och utövare av mänskliga rättigheter. Utifrån en didaktisk forskningsansats har projektets centrala vetenskapliga intresse varit att undersöka syften, innehåll och arbetssätt i undervisning och lärande om barns mänskliga rättigheter, i förskolan och grundskolan. I föreliggande rapport behandlas och besvaras forskningsfrågorna: - Vilka syften vill man nå genom undervisning om barns mänskliga rättigheter? Vad är innehållet i undervisning om, i och genom mänskliga rättigheter och vilka arbetsmetoder används? För att besvara dessa frågor genomfördes klassrumsforskning i fyra åldersgrupper: förskolan och grundskolans tidiga, mellan- och sena år. Forskarna studerade undervisning om barns mänskliga rättigheter, och data skapades genom intervjuer med lärare och barn samt genom observationer av pågående undervisning. En didaktisk analys gjordes av materialet, med stöd av ett analysredskap som utvecklades ifrån de tre didaktiska frågorna varför, vad och hur. I rapporten ges först en bakgrund till förskolans och skolans uppdrag att utbilda barn och unga i och om mänskliga rättigheter. Utbildning för mänskliga rättigheter introduceras och placeras i svensk politik- och läroplanskontext. Tidigare utbildningsforskning om barns rättigheter och utbildning för mänskliga rättigheter beskrivs, och studiens teoretiska och metodologiska ramverk redovisas. Därefter presenteras resultaten från projektets fyra delstudier, var och en från en specifik åldersgrupp. I det sista kapitlet görs en sammanfattande analys och det samlade resultatet diskuteras., Setting out from the metaphor of a greenhouse, this project has explored education as a site for children’s and young people’s development as holders and practitioners of human rights. Drawing on a Didaktik research approach and terminology, the core scientific interest of the project has been to examine the aims, content and working methods in the teaching and learning of children’s human rights in early childhood education and compulsory school. The current report explores and answers the research questions: - What aims are strived for through the teaching in, through and about human rights? What is the content of the education, and which working methods are used? To answer these questions, classroom research was undertaken in four age groups: in early childhood education and in early, middle and late school years in Swedish compulsory school. The researchers studied teaching about children’s human rights, and data was collected by means of interviews with teachers and children and observations of ongoing teaching. The analysis drew on didactic theory, and an analytical tool based on the three didactic questions of why, what and how was developed and used. The report first provides a background to the role of early childhood education and school to educate children and young people in and about human rights. Human rights education is introduced and elaborated, and placed in a Swedish policy and curriculum context. An account of previous educational research on children’s rights and human rights education in school is given, and the study’s theoretical and methodological framework presented. The findings from the four studies undertaken within the project are thereafter presented in four chapters, each presenting the results from a specific age group. The final chapter presents a concluding analysis and discussion of the collated findings., Education as greenhouse for children's and young people's human rights

Med startpunkt i växthusmetaforen har projektet utforskat utbildning som en plats där barn och unga utvecklas som innehavare och utövare av mänskliga rättigheter. Utifrån en didaktisk forskningsansats har projektets centrala vetenskapliga intresse varit att undersöka syften, innehåll och arbetssätt i undervisning och lärande om barns mänskliga rättigheter, i förskolan och grundskolan. I föreliggande rapport behandlas och besvaras forskningsfrågorna: - Vilka syften vill man nå genom undervisning om barns mänskliga rättigheter? Vad är innehållet i undervisning om, i och genom mänskliga rättigheter och vilka arbetsmetoder används? För att besvara dessa frågor genomfördes klassrumsforskning i fyra åldersgrupper: förskolan och grundskolans tidiga, mellan- och sena år. Forskarna studerade undervisning om barns mänskliga rättigheter, och data skapades genom intervjuer med lärare och barn samt genom observationer av pågående undervisning. En didaktisk analys gjordes av materialet, med stöd av ett analysredskap som utvecklades ifrån de tre didaktiska frågorna varför, vad och hur. I rapporten ges först en bakgrund till förskolans och skolans uppdrag att utbilda barn och unga i och om mänskliga rättigheter. Utbildning för mänskliga rättigheter introduceras och placeras i svensk politik- och läroplanskontext. Tidigare utbildningsforskning om barns rättigheter och utbildning för mänskliga rättigheter beskrivs, och studiens teoretiska och metodologiska ramverk redovisas. Därefter presenteras resultaten från projektets fyra delstudier, var och en från en specifik åldersgrupp. I det sista kapitlet görs en sammanfattande analys och det samlade resultatet diskuteras. Setting out from the metaphor of a greenhouse, this project has explored education as a site for children’s and young people’s development as holders and practitioners of human rights. Drawing on a Didaktik research approach and terminology, the core scientific interest of the project has been to examine the aims, content and working methods in the teaching and learning of children’s human rights in early childhood education and compulsory school. The current report explores and answers the research questions: - What aims are strived for through the teaching in, through and about human rights? What is the content of the education, and which working methods are used? To answer these questions, classroom research was undertaken in four age groups: in early childhood education and in early, middle and late school years in Swedish compulsory school. The researchers studied teaching about children’s human rights, and data was collected by means of interviews with teachers and children and observations of ongoing teaching. The analysis drew on didactic theory, and an analytical tool based on the three didactic questions of why, what and how was developed and used. The report first provides a background to the role of early childhood education and school to educate children and young people in and about human rights. Human rights education is introduced and elaborated, and placed in a Swedish policy and curriculum context. An account of previous educational research on children’s rights and human rights education in school is given, and the study’s theoretical and methodological framework presented. The findings from the four studies undertaken within the project are thereafter presented in four chapters, each presenting the results from a specific age group. The final chapter presents a concluding analysis and discussion of the collated findings. Education as greenhouse for children's and young people's human rights

The study presented in this paper is a research synthesis of earlier studies. Drawing theoretically on the northern European Didaktik tradition, the paper examines how issues relating to the teaching and learning of children’s human rights have been approached in educational research. The purpose of the paper is to map and synthesise the educational interest in children’s rights research with a view to identifying the motives, content and processes of education for human rights suggested in research. The chosen publications are analysed in three steps, based on three didactic questions: what, how and why. Six educational categories in the teaching and learning of children’s human rights are identified: involvement, agency, awareness, citizenship, respect for rights and social change. In each category, the motives, educational content and processes are clarified. A conclusion is that even though the motives for rights education vary, the content and processes in the education seem to rotate around human relations and interaction.

This dissertation focuses on the municipality (the local authority) as a participant in Swedish educational policy. The reform of school governance in the 1990s, gave municipality wider authority in the educational field and a greater responsibility for education. Discussions about the equivalence of education were a key aspect in decentralising school governance and responsibility for education, and questions were raised about how equivalence would be affected by increased local influence on education. Since the meaning of equivalence had become contested in educational policy, the answer differed. In the dissertation, political discussions about the municipality and about equivalent education are merged, and together form a base for the main question: In what different ways are the municipality constructed as a participant in educational policy? The analysis is undertaken within a curriculum theory tradition and from a discourse theory perspective that focuses school and education as situated in a field of tension determined by social and political struggle. The research interest is directed to the world as constructed in language and communication. The empirical material studied in the dissertation consists of national political texts, texts from the National Agency for Education and interviews with local politicians (local authority committee members). From the analysis, three discourses about the municipality as a participant in educational policy are identified. These are: The municipality as responsible for performance, which centres the construction of the municipality on a responsibility for educational performance. All actions undertaken by the municipality are in the discourse defined within a framework of goal achievement and results. The municipality as a non-participant, where the municipality has no place in educational policy or realisation of the educational system. Education is considered as a matter between the state, the professionals and the families. The municipality as a political-ideological actor, where the municipality is constructed as a participant with scope to organise school on the basis of certain political and ideological principles. The ideological stance adopted by the political majority guides the municipality’s actions in the educational field. The discourses have tangible consequences for the shape which school education assumes on a day-to-day basis in municipalities. Depending on which discourse that dominates a municipality’s understanding of its own role, the actions undertaken by that municipality will be more or less directed towards education performance, and more or less ideologically based., Avhandlingen fokuserar kommunen som en part i Svensk utbildningspolitik. När styrningen av skolan reformerades i 1990-talets början fick kommunerna ett ökat ansvar för skolan, och större möjligheter och befogenheter att fatta beslut om hur den egna skolan ska organiseras. Diskussioner om utbildningens likvärdighet utgjorde en nyckelaspekt för den decentraliserade styrningen av och ansvaret för skolan, och frågan restes om hur likvärdigheten skulle påver-kas av ett ökat lokalt inflytande över utbildningsområdet. Eftersom betydelsen av likvärdighet hade blivit omstridd i den utbildningspolitiska debatten, fick frågan olika svar beroende på vilken innebörd som gavs begreppet likvärdighet. I avhandlingen förs de politiska diskussio-nerna om kommunens ansvar för skolan och om likvärdig utbildning samman, och dessa te-man utgör en helhet som ligger till grund för avhandlingens huvudfråga: På vilka olika sätt framträder kommunen som en part i utbildningspolitiken? Avhandlingens ansluter sig till en läroplansteoretisk tradition, och till ett diskursteoretiskt perspektiv där utbildningen och dess innehåll betraktas befinna sig i ett spänningsfält ytterst bestämt av sociala och politiska krafter i kamp. Forskningsintresset riktas mot världen som konstruerad i språk och kommunikation. Avhandlingens empiriska material består av natio-nella politiska texter, Skolverkstexter, kommunalpolitiska texter och intervjuer med kommu-nala skolpolitiker. Utifrån analysen kan tre diskurser om kommunen som en part i utbildningspolitiken identifie-ras. Dessa är: Kommunen som resultatansvarig, där konstruktionen av kommunen centreras kring ett ansvar för utbildningens resultat. Alla kommunens handlingar definieras i diskursen inom detta ram-verk av måluppnående och utbildningsresultat. Kommunen som icke-part, där kommunen inte ses ha någon uppgift i utbildningspolitiken eller skolans genomförande. Utbildning betraktas i diskursen som en angelägenhet mellan staten, skolans professionella och familjerna. Kommunen som politisk-ideologiskt handlande, där kommunen konstrueras som en part med utrymme att organisera skolan utifrån specifika politiska och ideologiska principer. De ideo-logiska ställningstaganden som görs av kommunens politiska majoritet är kraftigt vägledande för kommunens handlingar på utbildningsområdet och påverkar hur utbildning organiseras i kommunen. De olika diskurserna får påtagliga konsekvenser för hur den konkreta skolverksamheten tar form i en kommun. Beroende på vilken av diskurserna som dominerar en kommuns uppfatt-ning om sin egen roll, så kommer kommunens handlingar att vara mer eller mindre inriktade mot utbildningsresultat, och mer eller mindre politiskt-ideologiskt präglade.