Search

Denna uppsats ägnas åt att undersöka hur industriföretag, specifikt inom skogsindustri branschen, arbetar för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till deras företag. Syftet med uppsatsen är således att erhålla en fördjupad förståelse för strategierna som industriföretag, specifikt inom skogsindustrisektorn, använder sig av för att attrahera kvinnliga ingenjörsstudenter till sina organisationer. Samtidigt syftar studien till att analysera och kartlägga tankesättet hos kvinnliga och manliga ingenjörsstudenter när det gäller deras utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Tidigare forskning och teori lägger grunden för möjliga orsaker till kvinnors underrepresentation inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics) och undersöker initiativ för att öka deras närvaro inom teknikområdet. Dessutom diskuteras kritik kring att anpassa kvinnor till mansdominerade miljöer och betoningen av att ändra strukturer. Resultatet, grundat på tio intervjuer (fyra med företagsrepresentanter och sex med studenter), belyser det centrala bakomliggande problemet enligt företagen. Dessa insikter formar de strategier som används för att locka kvinnor till skogsindustrisektorn. Därtill visar resultatet på skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga ingenjörsstudenters resonemang kring utbildningsval och framtida preferenser avseende bransch och arbetsgivare. Därigenom har vi identifierat de strategier som företagen använder i sin verksamhet och som även uppfattas som attraktiva av studenterna. Studiens avslutande del visar på en alternativ förklaring till strategierna och resonemangen utifrån nyinstutionell teori Meyer och Rowan, 1977) och genussystemet (Hirdman, 1988).

Den svenska skogsindustrin genomgår stor digital förändring och möjligheter till ny innovation inom skog ökar. Därmed är det av intresse att förstå hur skogsföretag hanterar sin innovationsprocess från start till slut samt vilka faktorer som påverkar processen. Med detta som syfte utfördes en kvalitativ fallstudie där semistrukturerade intervjuer utfördes med nyckelpersoner från olika skogsföretag, varpå datan analyserades genom tematisk analys. Studien belyser hur flera faktorer påverkar utvecklingen och implementeringen av innovationer inom svenska skogsföretag. För det första är starka interna samt externa förbindelser avgörande, då de underlättar effektiv kommunikation och idéutbyte. Skogsföretag bör också främja en arbetsmiljö där medarbetarna har möjlighet till frekventa interaktioner och känner sig engagerade i innovationsprocessen. Detta kräver att företaget har strukturer och rutiner som tydligt stödjer innovationsarbetet, utan att vara för byråkratiska. Dessa insikter bidrar till en effektivare och mer innovativ skogssektor. För att fördjupa förståelsen av innovationsprocessen är det dock även viktigt att undersöka hur specifika kombinationer av påverkansfaktorer samverkar i en innovationsprocess samt att ytterligare studera kommunikationens roll i sammanhanget. Dessutom bör mer fokus läggas på att analysera hur specifika innovationsstrategier praktiskt implementeras för att ytterligare effektivisera innovationsprocessen inom skogsföretag.

Ett osynligt stycke tyg är en essä som utgår från två olika, men ändå överlappande, konstnärliga processer; forskningsprojektet FACT stage one, och det soldrivna, ljudkonstprojektet UNDER. Essän utforskar ljudets och lyssnandets specifika kapaciteter utifrån min konstnärliga fältinspelningspraktik, vilket är den “ljudmodalitet” som jag har arbetat med i över 20 år. Texten diskuterar ljudets och lyssnandets platsrelaterade, politiska och dolda förmågor när det gäller att utmana det “vi tror vi vet” om mänskliga och mer-än-mänskliga organismer – och som ett möjligt verktyg för att hitta öppningar och uppenbarelser bortom stereotypt vetande.

Frågan om hur fiberrika sediment utanför pappers- och massaindustrier ska hanteras har varit fokus för mycket forskning det senaste decenniet. I syfte att bilda sig en uppfattning om fibersedimentens påverkan på omgivande ekologi har flertalet fiskundersökningar genomförts i IVLs regi sedan 2017. Under 2021 genomfördes sådana undersökningar vid fyra industrier längs norrlandskusten med en något modifierad metod, även inkluderande insamling av fisk av större storlek samt även vid två referensområden i stället för ett. Huvudtemat i denna rapport är hur de förändringarna fallit ut, men även andra aspekter, däribland tidstrender gällande fiskhälsa och föroreringshalter i fisk redovisas. Resultaten var positiva, eftersom de genomförda förändringarna bidrog till att tydligare och mer nyanserade tolkningar av resultaten kunde göras., Other funders: SCA, Holmen

Title: Green is associated with the forest – a qualitative study on green marketing within the forest industry Purpose and research questions: The purpose of this study is to create an understanding of how actors within the forest industry work with green marketing and environmental arguments, as well as identifying benefits that green marketing may create and possible challenges associated with it. Research questions: 1. How do actors within the forest industry apply green marketing? 2. Which benefits may actors within the forest industry gain in their work with green marketing and when applying environmental arguments? 3. Which obstacles may actors within the forest industry face in their work with green marketing and when applying environmental arguments? Method: The study is made using a qualitative research methodology with a deductive approach. Primary data has been gathered by conducting semi-structured interviews with seven actors within the forest industry in Sweden, as well as The Swedish Forest Agency. Conclusions: This study concludes that actors within the forest industry apply green marketing and that it is a key for success. Actors within the forest industry wish to promote their green work to an even greater extent, but at the same time they are worried about being accused of greenwashing. Furthermore, environmental arguments are applied when marketing green work and source references are used in the process., Titel: Grönt associeras med skogen - En kvalitativ studie om grön marknadsföring inom skogsindustrin Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur aktörer inom skogsindustrin arbetar med grön marknadsföring och miljöargument samt att identifiera nyttor som grön marknadsföring kan ge upphov till och vilka utmaningar som kan finnas. Forskningsfrågor: 1. Hur tillämpar aktörer inom skogsindustrin grön marknadsföring? 2. Vilka nyttor kan aktörer inom skogsindustrin möta vid arbete med grön marknadsföring och vid tillämpning av miljöargument? 3. Vilka hinder kan aktörer inom skogsindustrin möta vid arbete med grön marknadsföring och vid tillämpning av miljöargument? Metod: Studien har en kvalitativ undersökningsmetod med en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju aktörer inom skogsindustrin i Sverige samt myndigheten Skogsstyrelsen. Slutsats: Slutsatserna av denna studie är att aktörer inom skogsindustrin tillämpar grön marknadsföring och att det är en central faktor för framgång. Aktörer inom skogsindustrin vill marknadsföra det gröna arbetet i ännu större utsträckning men är oroliga för att bli anklagade för greenwashing. Miljöargument tillämpas vid marknadsföring av det gröna arbetet och källhänvisningar används vid tillämpningen.

Köpsågverk, det vill säga relativt små privata sågverk som inte äger skog, har sedan mellankrigstiden hamnat i kläm mellan å ena sidan råvaruförsörjning och timmerpriser och å andra sidan avsättningsvillkoren på främst regionala men också nationella och internationella marknader. Utvecklingen i hela den svenska skogsindustrin präglades särskilt under 1950- och 1960-talen av hårdare internationell konkurrens som i sin tur drev fram ökad koncentration, ny produktionsteknik, samt stordriftsproduktion med större kapitalinsats. För att hantera konkurrensen har de små köpsågverken försökt organisera sina intressen för att framför allt påverka tillgång och prisnivå på råvaran. Vi vill här beskriva hur köpsågverk i Västerbotten samarbetat inom ramen för den svenska skogsindustrins utveckling mot mer kapitalintensiv produktion och en allt starkare koncentration av verksamheterna. Hur såg kampen om skogsråvaran ut i praktiken?, Norrländska köpsågverk i skogsindustrins globalisering.

Denna studie undersöker hur nordiska skogsindustrier för verksamhetsåret 2021 redovisar hållbarhetsinformation i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards. Skogsindustrins hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisningar är högaktuellt och genomgår en stor förändring, där GRI kan vara ett hjälpande verktyg för harmonisering. Med utgångspunkt i legitimitetsteori undersöker studien hur balansen mellan positiv och negativ information upprätthålls. Bland den rapporterade negativa informationen identifieras ytterligare legitimitetsstrategier som används för att skapa, stärka eller återställa förlorad legitimitet. I undersökningen används en kvalitativ metod med kvantitativa inslag. GRI:s indikatorer delas subjektivt upp som positiva, negativa och neutrala indikatorer. Uppdelningen möjliggör en undersökning för hur balansen mellan positiva och negativ information upprätthålls, samt skapar förutsättningar för att identifiera legitimitetsstrategier. Studiens design skapar förutsättningar för direkta kopplingar till de ämnesspecifika miljömässiga och sociala rapporteringarna för att undersöka balansbegreppet, samt legitimitetsstrategiernas utsträckning bland de ämnesspecifika dimensionerna. Genom jämförelse av resultatet med tidigare forskning kan studien visa på hur den nordiska skogsindustrin förhåller sig gentemot andra branscher. Studien föreslår att balansen mellan positiv och negativ information i sin helhet upprätthålls, däremot förekommer sektioner i GRI-indexet där balansen är hämmad. Dessutom visar studien att det finns en hämmad balans mellan den miljömässiga och sociala dimensionen i hållbarhetsrapporteringen i enlighet GRI., This study examines how Nordic forest industries for the business year 2021 report sustainability information in accordance with Global Reporting Initiative (GRI) Standards. The forest industry's sustainability work and sustainability reports are highly topical and are undergoing a major change, where GRI can be a helpful tool for harmonization. Based on legitimacy theory, the study examines how the balance between positive and negative information is maintained. Among the reported negative information, additional legitimation strategies are identified that are used to create, strengthen or restore lost legitimacy. The study uses a qualitative method with quantitative elements. GRI indicators are subjectively divided into positive, negative and neutral indicators. The division enables examination of how the balance between positive and negative information is maintained and creates conditions for identifying legitimacy strategies. The study's design lays the foundation for direct connections to the topic specific environmental and social reports to examine the concept of balance, as well as the extent of legitimation strategies among the topic specific dimensions. By comparing the results with previous research, the study can show how the Nordic forest industry compares to other industries. The study suggests that the balance between positive and negative information is maintained as a whole, but there are sections in the GRI-index where the balance is inhibited. Furthermore, the study shows that there is an inhibited balance between the environmental and social dimensions in sustainability reporting in accordance with GRI.

Bakgrund: I dagens rådande klimat- och artkris ökar förväntningarna på skogsindustrins hållbarhetsarbete och därmed även kvaliteten på dess hållbarhetsredovisningar. Ingen information som kan tänkas påverka intressenternas beslut får uteslutas och inte heller bestå av endast selektiv vald information som bara speglar gynnsamma aspekter av företaget. Tidigare studier har påvisat brister inom skogsindustrin och andra branschers hållbarhetsredovisningar, bland annat kring hur företagen redogör för negativ information. Informationen förskönas, mörkas och vinklas med hjälp av olika legitimeringsstrategier, detta för att påverka intressenternas uppfattning om företaget. Studien utgår från legitimitetsteorin och företagens användande av olika legitimeringsstrategier. Den bidrar till ökad förståelse och kunskap kring hur dessa strategier används av svenska skogsbolag. Syfte & Problemformulering: Uppsatsens syfte är att beskriva hur skogsbolagens negativa påverkan betonas i hållbarhetsredovisningen och därmed få en djupare förståelse över hur informationen framhålls. Frågan som undersöks är hur redogörs negativ information i svenska skogsbolags hållbarhetsredovisningar? Metod: Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av svenska skogsbolags års- och hållbarhetsredovisningar. Utifrån dessa redovisningar identifierades den negativa informationen som sedan klassificerades in efter olika legitimeringsstrategier och därefter analyserades på en djupare nivå. Slutsats: Studien påvisar att skogsbolag använder legitimeringsstrategier när de redogör för sin negativa information. De tre vanligaste strategierna är angivande av fakta, rationalisering och korrigerande åtgärder. Vid vissa tillfällen får intressenterna en mer detaljerad bild av problemet men i de flesta fall är informationen försumbar och det saknas ingående förklaringar. Korrigerande åtgärder är den vanligaste strategin eftersom det oftast uppdagas någon form av åtgärd kopplad till den negativa informationen. Gen, Background: In today's current climate and species crisis, expectations of the forest industry's sustainability work and thus also the quality of its sustainability reports increase. No information that may affect the decisions of the stakeholders may be excluded, nor may it consist only of selectively selected information that only reflects favorable aspects of the company. Previous studies have shown shortcomings in the forest industry and other industries' sustainability reports, including how companies report the negative information. The information is refined, darkened and angled with the help of various identification strategies, in order to influence the stakeholders' perception of the company. This study is based upon the theory of legitimacy and the corporations´ usage of different legitimation strategies. It contributes to increased understanding and knowledge of how these strategies are used by Swedish forest companies. Purpose & Research question: The purpose of the thesis is to describe how the forest companies’ negative impact is emphasized in the annual and sustainability report and thereby a deeper understanding of how the information is emphasized. The question that is investigated is how is negative information reported in Swedish forest companies' sustainability reports? Method: The study is based on a qualitative content analysis of Swedish forest companies annual and sustainability reports. Based on these reports, the negative information was identified, which then classified according to different identification strategies and then analyzed at a deeper level. Conclusion: The study shows that forest companies use legitimation strategies when they report their negative information. The three most common strategies are indicating facts, rationalization, and corrective action. At certain times, the stakeholder gets a more detailed picture of the problem, but in most cases the information is negligible and there are no detailed explanations. Co

Swedish forestry has a history of being conceived as a catalyst for economic growth and welfare, nearly representing a cornerstone in society. Multiple Swedish forest industries have taken actions to become more circular throughout the years, pointing mainly at environmental sustainability. However, what is perceived as sustainable or even circular is debated. Naturally, the main actors need to take their stakeholders into account while deciding on their business model and the potential outcomes of their choice. This study aimed to discover and describe the advantages and challenges with the implementation of a circular business model within the forest industry. It also mapped the complex nature of the stakeholders of the forest industries and brought insight to how the business ecosystem may affect the said implementation. Given the literature review of the implementation of circular business models and the business ecosystem, the study was carried out through a qualitative method. Due to the complexity of the research questions, a case study was being conducted and data was collected through in-depth-interviews in two rounds. In the first round three respondents from three companies were interviewed followed by three respondents from the same companies and two who were seen as stakeholders in the second round. In addition, the interviews were completed by a review of secondary data for further perspectives. The results shed a light on the complexity of circular business models within the forest industry. The companies are continuously working on improving their operations and use of materials. Together with stakeholders the companies have joined initiatives and projects where the possibilities to recycle, reuse and remanufacture waste to a greater extent are being investigated. The shift towards a circular business model has been gradual as the interest in circularity has increased. It is in their interest to optimize the material usage and energy-efficiency to mi

Den svenska skogsindustrin är den tredje största exportören av skogsprodukter i världen och närmare 80% av produktionen exporteras. Den höga efterfrågan på svenska skogsprodukter har tillåtit det svenska sågverksföretaget Derome Timber AB att göra nyinvesteringar som resulterat i ökad produktion. Vid ett av företagets fyra sågverksanläggningar har ledningen emellertid identifierat avdelningen Justerverket som en flaskhals på grund av de stora mellanlager och kassationer som uppstått. Som följd härav vill Derome undersöka och kartlägga kvalitetsbristkostnaderna som är kopplade till avdelningen Justerverket. Tidigare studier menar att sågverksindustrin inte tillämpar systematiska förbättringsarbeten i samma utsträckning som andra industrier. Syftet med denna studie är att undersöka hur systematiska förbättringsarbeten kan tillämpas i sågverksindustrin för att arbeta med kvalitetsbristkostnader. Syftet uppfylls genom en litteraturgenomgång och ett Lean Sex Sigma (LSS) projekt vid Derome Timber AB:s avdelning Justerverket. LSS är en förbättringsstrategi som kombinerar verktyg från Lean och Sex Sigma, avsedd för att reducera kostnader och öka effektivitet. LSS-projektet följer strukturen DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve och Control) och genomförs med hjälp av flera kvalitetstekniska verktyg under respektive fas i förbättringscykeln. I en av studien framtagen konceptuell modell illustreras vidare hur systematiska förbättringsarbeten kan tillämpas i sågverksindustrin för att arbeta med kvalitetsbristkostnader genom LSS-verktyg och DMAIC. Merparten av fallföretagets kvalitetsbristkostnader utgörs av dolda kvalitetsbristkostnader i form av förlorade intäkter som beräknades uppgå till ca 13Mkr. Genom insamling av frekvensdata framkom det att driftstopp står för den primära orsaken till de identifierade kvalitetsbristkostnaderna. Orsaken till driftstoppen kartlades därefter genom verktygen Ishikawadiagram och 5 Varför tillsammans med sågverkets medarbetare. I denna fas, The Swedish forest industry is the third largest exporter of forest products in the world and almost 80% of the production is exported. The high demand for Swedish forest products has allowed the Swedish sawmill company Derome Timber AB to make new investments, resulting in an increased production. At one of the company's four sawmill facilities, however, the management has identified the Adjustment department as a bottleneck due to the large intermediate storage and rejections that have arisen. Therefore, Derome wants to investigate and identify the costs of quality linked to the Adjustment Department. However, previous studies have found that the sawmill industry does not apply systematic improvement methods to the same extent as other industries. The aim of this study is to investigate how systematic improvement methods can be applied in the sawmill industry to work with cost of quality. The aim is achieved through a brief literature review and a Lean Sex Sigma (LSS) project at Derome Timber AB's Adjustment department. LSS is an improvement strategy that combines tools from Lean and Six Sigma, designed to reduce costs and increase efficiency. The LSS project follows the structure of DMAIC (Define, Measure, Analyze, Improve and Control) and shows the use of several quality improvement tools in each phase of the improvement cycle. A conceptual model developed in the current study illustrates how systematic improvement methods can be applied in the sawmill industry to work with cost of quality through LSS and DMAIC. The vast majority of the case company's cost of quality consists of hidden costs in the form of lost income, which is estimated to approximately 13 million SEK. Through the collection of frequency data, it emerged that downtime account for the primary cause of the identified costs of quality. The cause of downtime was then mapped through the tools Ishikawa diagram and 5 whys together with the sawmill's employees. In this phase, it emerged that data on do

Rapporten, som är framtagen inom Mistra Digital Forest, visar hur visualiseringsverktyget BioMapp kan användas för att analysera påverkan på olika aspekter av hållbarhet från tänkbara alternativa användningar av skogsråvara längs hela värdekedjan, från skog till produkt. BioMapp kan förse beslutsfattare med de underlag de behöver för att fatta faktabaserade beslut, för ökad hållbarhet inom svensk skoglig sektor. Rapporten visar exempel på den typ av resultat som kan genereras med BioMapp.

Skogsindustrins representant Peter Holmgrens analyser är behäftade med en rad faktafel och vetenskapliga brister som står i strid med både EU:s klimatpolitik och IPCC:s färdväg mot Parisavtalets mål. Inte desto mindre har just hans analys blivit till skogsindustrins huvudsakliga argumentering för sin påstådda klimatnytta. Svenska politiker borde nu kunna genomskåda dessa felaktigheter och därmed ändra kurs i sin klimatpolitik. Det skriver Kjell Prytz, Ida Sellstedt och David van der Spoel, medlemmar i Skydda Skogen, i en replik.

Enligt IPCC har klimatkrisen två orsaker: förlust av biomassa och fossil förbränning. Det är inte primärt utsläppen som skapar klimatkrisen utan det faktum att det finns ett av människan skapat överskott av växthusgaser som koldioxid i atmosfären. För att få bort koldioxid från atmosfären finns i dag endast en metod: att återställa den förlorade skogen. Den svenska klimatpolitiken behöver uppdateras för att hamna i samklang med EU:s klimatlag och IPCC:s vägledning, skriver tre medlemmar i Skydda skogen.

Skogsbrukets återbetalningstid är betydligt längre än vad klimatmålet tillåter. Det visar ny forskning enligt Kjell Prytz, lektor i fysik vid Mälardalens Högskola och Harry Frank, f d forskningsdirektör ABB Corporate Research samt ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Vid skogsavverkning tas en del av de näringsämnen som trädet använt under sin tillväxttid bort från marken och förs inte tillbaka. Detta kan leda till näringsfattigare mark och lägre pH vilket leder till sämre tillväxt för träden. Skogsstyrelsen rekommenderar olika åtgärder för att motverka detta och en av åtgärderna är återföring av aska till skogen. Det finns vissa riktlinjer för vad koncentrationen av grundämnen bör vara för att detta ska anses positivt för skogen. Det har bedrivits forskning sedan 2018 för att återföra slam och aska från pappersbruk till skogen genom att föra in det i plantor som ska utsättas i skogen. Detta i form av härdade produkter som pellets eller pulver. Fokus i denna studie är att undersöka olika askor, slam och härdade produkter som biokol för att jämföra med riktvärdena för askåterföring som Skogsstyrelsen har bestämt. Därutöver benämns några skadliga ämnen som kan ha förekommit i för höga koncentrationer. Prover förbereds genom torkning och malning av hydrokol, pyrokol, torvmark, pyrolyserad träflis, bioaska, blandslam och bioslam. Dessa pulveriserade prover analyseras sedan i en XRF-analys för att få ut koncentrationer av olika grundämnen för provernas torrsubstans. Slam från pappersbruk visade sig innehålla lägre koncentrationer av de makronäringsämnen och spårämnen än askan, och ur näringssynpunkt vore ren askåterföring bättre. Men med ren askåterföring råder en större risk att få en högre koncentration av giftiga ämnen som vanadin och nickel vilket förekom i högre grad i askan. Andra höga halter av spårämnen var krom i ett hydrokolprov och kobolt och svavel vilket uppkom i askproverna. En blandning av aska med en andel slam bör skapa bra förutsättningar för ökad näring med liten risk för skadliga grundämnen. Denna rapport kom fram till att en blandning av ca 55 % slam och 45 % aska bör vara lämpligt för att undvika förgiftning av nickel och vanadin och samtidigt innehålla de nödvändiga näringsämnena. Genom att processa slam frå, During deforestation, some of the nutrients used by the trees during the growth period are removed from the soil and not returned. This can lead to poorer content of nutrients in the soil and lower Ph, which leads to poorer growth for the trees. The Swedish Forest Agency recommends various measures to counteract this and one of the measures is ash recycling, which there are certain guidelines for, what the concentration of elements should be for this to be considered positive for the forest. A research project has been conducted since 2018 to return sludge and ash from paper mills to the forest by introducing it into plants to be planted in the forest. This in the form of hardened products such as pellets or powders. This report mainly focuses on checking different ashes, sludge and hardened products such as biochar to compare with the guideline values for ash recycling that the Swedish Forest Agency has set. In addition, this report highlights some harmful substances that may have been present in too high concentrations. This is done by drying and grinding samples from hydrochar, pyrochar, peat soil, pyrolyzed wood chips, bioashes, mixed sludge and biosludge. These powdered samples are then run in an XRF analysis to obtain concentrations of different elements for the samples for a maximum dry content. The sludge was found to contain lower concentrations of the useful and dangerous substances than the ashes, and from a nutritional point of view, pure ash recycling would be better. But with pure ash recycling, there is a greater risk of getting a higher concentration of toxic substances such as vanadium and nickel. The results show hazardous elements such as nickel, chromium, cobalt, sulfur and vanadium measured in excessive doses. These occur mainly in the ash samples. A mixture of ash with a proportion of sludge should create good conditions for increased nutrition with little risk of harmful elements. As a suggestion, this report shows that a mixture of

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaden i hållbarhetsredovisningens väsentlighet över tid innan hållbarhetsredovisning var obligatorisk (2013) och efter att den blev obligatorisk (2020). De tio valda hållbarhetsredovisningarna återfinns bland de fem största företagen i den svenska skogsindustrin. Den teoretiska ram som valts för att undersöka denna studie är legitimitetsteorin och intressentteorin. För att utforska rapporterna har vi använt oss av innehållsanalys med kategorisering. Kategoriseringen baseras på obligatorisk information och icke-obligatorisk information, baserad på CSR-terminologi. Resultatet presenteras som procentandelen av den totala rapporten. En kvalitativ metod användes för att tolka resultatet och analysera andelen väsentlig information i rapporterna. Resultatet av denna studie indikerar att en del av informationen har ökat och annan information har minskat i omfattning sedan lagstiftningen. Det innebär också att det är avgörande att företag använder riktlinjer för att sammanställa en hållbarhetsrapport. Studien indikerar också att företagen bedömde samma områden som väsentliga under samma jämförda år., The aim of this study is to explore the difference in the materiality of sustainability reports over time, before sustainability reporting was mandatory (in 2013) and during (in 2020). The ten sustainability reports analyzed are found among the five biggest companies in the Swedish forest industry. The theoretical framework chosen to investigate this study is the Legitimacy Theory and the Stakeholder Theory. To explore the reports, we have used Content analysis with categorization. The categorization is based on mandatory information and non-mandatory information, based on CSR terminology. The result is presented as a percentage share of the total report. A qualitative approach was used in order to interpret the result and analyze the share of material information in the reports. The result of this study indicates that some of the information has increased, and other information has decreased since the law regulation. It also implies that it is crucial that companies use guidelines in order to assemble a sustainability report. The study also indicates that the companies assessed the same areas as material during the same compared years.

Nivåerna av växthusgaser i atmosfären har ökat drastiskt de senaste århundradet, till följd av mänsklig aktivitet. Det krävs en stor omställning för oss människor om klimatförändringarna ska motverkas och för att konsekvenserna för planeten inte ska bli allt för stora. Koldioxid är en av de viktigaste växthusgaserna och skogen är en viktig del i balansen av koldioxid i atmosfären genom att växter och träd binder in koldioxid och lagrar biogent kol i biomassan. Rundvirke kan användas för att producera en mängd olika produkter med olika användningsområden och varierande livslängd och det finns både globala och nationella mål som stödjer ett arbete för en minskad klimatpåverkan med skogens resurser som verktyg. Syftet med examensarbetet var att analysera inbindningen av biogent kol i det årliga tillskottet av träbaserade produkter från svensk skogsindustri, för att sedan undersöka potentialen att öka tiden för inbindning av det biogena kolet. FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram en generell metod för att beräkna lagringen av kol i skördade träprodukter och beräkningarna bygger på tre produktkategorier, vilka är sågade trävaror, spånskivor och papper och kartong. Detta examensarbete har utvidgat FN:s klimatrapportering genom att studera totalt sexton produktkategorier. Flödet av biogent kol studerades genom en materialflödesanalys, som bygger på massbalans mellan ”inputs” och ”outputs” i ett system. Systemet studerades från det att råvara förbrukas till dess att produkterna går som avfall och förbränns. Statistik över råvaruförbrukning inom sågverksindustrin och massaindustrin, samt produktionsmängd av fibermassa och träbaserade produkter användes i analysen. En stor volym biomassa går dessutom direkt till förbränning och ger bioenergi. Resultatet visade att sågade trävaror från sågverksindustrin har längst medellivslängd och binder även in störst mängd biogent kol. Biobränslen har kortast medellivslängd, och koldioxid frigörs till atmosfären på mycket kortast tid. En, The levels of greenhouse gases have increased drastically over the past hundred years as a result of human activity. Major actions are needed to counter climate change, if the consequences are not to be too great. Carbon dioxide is one of the most important greenhouse gases and the forest is an important part of the balance of carbon dioxide in the atmosphere, by the fact that plants and trees bind carbon dioxide and store biogenic carbon in the biomass. Roundwood can be used to produce a variety of products with different applications and varying life spans and there are both global and national goals that support a work to reduce climate change with forest resources as tools. The aim of the thesis was to analyse the storage of biogenic carbon in the annual addition of wood-based products from the Swedish forest industry, and then to investigate the potential to increase the time of storage. The UN Climate Panel (IPCC) has developed a general method for calculating the storage of carbon in harvested wood products and the calculations is based on three product categories, which are sawn wood, wood-based panels and paper and paperboard. This thesis has expanded the UN climate reporting by studying a total of sixteen product categories. The flow of carbon was studied using a material flow analysis, which is based on the mass balance of inputs and outputs in a system. The system was studied from the raw material being consumed until the products are defined as waste and incinerated. The calculations were based on statistics on raw material consumption in the sawmill industry and the pulp and paper industry, as well as production volume of fibre pulp and wood-based products. A large volume of biomass also goes directly to incineration and provides bioenergy. The binding time of biogenic carbon was analysed to explore the potential of increasing the binding time, using different strategies. Sawn timber products from the sawmill industry have the longest average life span

I takt med att utsläppskontrollen vid Sveriges industrier blivit allt bättre och utsläppen successivt minskat har intresset för historiska utsläpp och hur de eventuellt påverkar den omgivande miljön ökat. I detta projekt har en metod utvecklats att över tid kunna följa upp och övervaka miljötillståndet i vattenområden utanför skogsindustrier där det tidigare avsatts fibersediment och därtill associerade föroreningar. Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk i transekter ut från föroreningskällorna går det att bedöma graden av miljöpåverkan och hur stort påverkansområdet är. Om undersökningarna upprepas med vissa intervall går det även att bedöma om påverkan ökar eller minskar över tid. Genom att undersöka olika biomarkörer i fisken går det också att bedöma om det föreligger någon påverkan på fiskens hälsotillstånd och fortplantningsförmåga. Eftersom det finns många områden med förorenade sediment men begränsat med samhälleliga resurser för åtgärder bör den föreslagna undersökningsstrategin bli ett värdefullt verktyg för att kunna rangordna och prioritera mellan områden så att åtgärder genomföras där de gör mest nytta. Projektet har pågått mellan 2018 och 2020 och innefattat fältundersökningar och analyser av vildlevande fisk från ett tiotal skogsindustrirecipienter. Det har utförts inom ramen för IVL:s samfinansierade forskningsprogram med medfinansiering från Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning., Utanför många av Sveriges skogsindustrier påträffas sediment där historiska utsläpp av cellulosafibrer och olika föroreningar avsatts. I detta projekt har en metod utvecklats att över tid kunna följa upp och övervaka miljötillståndet i sådana vattenområden Genom att mäta halter av olika föroreningar i fisk i transekter ut från föroreningskällorna går det att bedöma graden av miljöpåverkan. Den föreslagna undersökningsstrategin har potential att bli ett verktyg för rangordning och prioritering som underlättar att miljövårdande åtgärder genomförs där de gör mest nytta.

The world has gathered around the idea that sustainable development is possible. At the same time, corporations are in constant development, both economically, but also in power and authority. While the main goal for corporations always has been to generate profit through their operations, corporations can also serve the needs of the public. By aligning with sustainability, corporations can contribute to sustainable development and a better future. As positive side-effect profitability can be increased, and more loyal customers gathered. However, for this to be possible, corporations need to communicate their contribution to sustainable development in a reliable way. Only then, legitimacy can be attained, and the corporation positioned as sustainable in the mind of its stakeholders. The aim of this study is to explain how forest corporations communicate their core business related to sustainability. The notion is that the forest corporations in this study base their business on a circular bioeconomy that may generate favourable sustainability results. The study was designed as a comparative case study of the communication of three forest corporations from Sweden. The corporate communication in the sustainability reports was examined with the complement of interviews with corporate representatives from each corporation. A theoretical framework based corporate branding, legitimacy, and corporate sustainability was established and used to guide the analysis of the findings. The findings showed that the corporations connected the core business with sustainable development using variations of three main areas. These areas were “climate benefits”, “responsible management of forests”, and “responsibility for communities and employees”. All corporations communicated the climate benefit using a quantified model based on the IPCC’s guidelines LULUCF. However, the calculations differ between the corporations. While the corporations see potential positive effects of a standardi, Världen har samlats runt idén om att hållbar utveckling är möjligt. Samtidigt utvecklas företag konstant, både ekonomiskt, men också i makt och inflytande. Medan huvudmålet för företag alltid varit att generera vinst genom deras dagliga verksamhet, kan företag också möta samhällets behov. Genom att ansluta sig till hållbarhet kan företag bidra till en hållbar utveckling och en bättre framtid. Som en positiv sidoeffekt kan lönsamheten öka och mer lojala kunder ansluta. För att detta ska vara möjligt måste företagen kommunicera deras bidrag till hållbar utveckling på ett trovärdigt sätt. Bara då kan de erhålla legitimitet och företaget positioneras som hållbart i deras intressenters medvetande. I den här studien är syftet att förklara hur skogsbolag kommunicerar hur deras kärnverksamhet är kopplat till hållbarhet. Studien grundar sig i att de studerade skogsbolagen bygger sin verksamhet på en cirkulär bioekonomi som genererar positiva hållbarhetsresultat. Studien var utformad som en jämförande fallstudie över tre svenska skogsbolags kommunikation. Företagskommunikationen i hållbarhetsrapporterna studerades och kompletterades av intervjuer med företagsrepresentanter från samtliga företag. Ett teoretiskt ramverk som berör företagsvarumärke, legitimitet och företagshållbarhet etablerades och guidade analysen av resultatet. Resultatet visade att företagen kopplade deras kärnverksamhet med hållbar utveckling genom några variationer av tre huvudområden. Dessa områden var ”klimatnytta”, ”ansvarsfullt skogsbruk av skogar” och ”ansvar för samhällen och anställda”. Alla företag kommunicerade klimatnyttan genom en kvantifierad modell baserad på IPCC:s riktlinjer LULUCF, men beräkningarna varierar dock. Medan företagen ser potentiella positiva effekter av att ta fram en standardiserad modell för att beräkna och förevisa klimatnytta har det inte varit en prioriterad fråga. Gällande ansvarsfullt skogsbruk av skogar och ansvar för samhällen och anställda använde företagen det existe

Idag publicerar många av de större svenska företagen hållbarhetsrapporter som komplement till de traditionella finansiella rapporterna. En hållbarhetsrapport ska ge information om företagets arbete med hållbarhetsfrågor och dess påverkan på den värld det verkar i. För att ge legitimitet åt sina hållbarhetsrapporter upprättar många företag dessa enligt standardiserade ramverk utvecklade av Global Reporting Initiative (GRI). Dessa ramverk ställer krav på att rapporterna innehåller vissa data och att de ska ta upp ett antal bestämda problemområden gällande hållbarhet. Ramverken tillåter emellertid viss flexibilitet, vilket gör att olika företags hållbarhetsrapporter, trots att de följer samma ramverk, kan redovisa mycket varierande information och data. I uppsatsen presenteras begreppet ekoeffektivitet som ett sätt att mäta och jämföra hållbarhet hos företag genom att kombinera miljömässiga- och ekonomiska data. Genom att analysera den data som redovisas i hållbarhetsrapporter från tre fallföretag inom den svenska skogsindustrin utreds hur väl denna data kan användas för att beräkna, och jämföra hållbarhet i form av ekoeffektivitet. Uppsatsen är genomförd i form av en fallstudie där först en litteraturgenomgång av ämnet ekoeffektivitet görs som sedan ligger till grund för analyser av miljödata publicerad i de valda fallföretagens hållbarhetsrapporter. I analysen testas hur väl denna data kan användas för att beräkna ekoeffektivitet och sedan jämföras mellan fallföretagen. Resultatet av uppsatsen visar att den miljödata som publiceras i fallföretagens hållbarhets-redovsningar är komplicerad att jämföra mellan företagen. Detta beror till stor del på att fallföretagen inte är konsekventa i användandet av enheter och ingående variabler. Av samma anledning visar uppsatsen att det är svårt att jämföra ekoeffektiviteten mellan fallen, även om det är enkelt att beräkna för de enskilda företagen. För att jämföra ekoeffektivitet mellan fallen, visar uppsatsen att det är av störr, In addition to traditional financial reports, many Swedish companies publish sustainability reports. A sustainability report provides information about the work the company is doing in favor of sustainability and the impact the company has on the world around it. To give the sustainability report, it is often developed in accordance with standards established by the Global Reporting Initiative (GRI). These standards ensure that the reports contain certain data and that they address a number of problem areas important for sustainability. However, the GRI standards allow for a certain degree of flexibility when it comes to the information that needs to be reported. This means that the information that is reported can differ a great deal between companies. This essay introduces the concept of eco-efficiency as a way to measure and compare the sustainability of a company by combining environmental- and economical data. By analyzing the data in sustainability reports from three case-companies in the Swedish forest industry, it is investigated if the data is usable for calculating and comparing sustainability in terms of eco-efficiency. The essay is conducted as a case study with a literature review of the topic ecoefficiency as a foundation for the analysis of the data published in the sustainability reports from the case companies. The analysis tests if this data is suited for the calculation of eco-efficiency and if it can be used for comparing the reports of the companies. The results show that it is complicated to compare the environmental data published in the sustainability reports of the case companies. This is largely due to the fact that the companies are not consistent in the methods in which they calculate, nor the units in which they present the data. For the same reason, the results also show that comparing eco-efficiency between the case companies is complicated although it is fairly simple to calculate for the individual case. The essay finds that the most

The importance of corporations in sustainable development has increased. With augmented expectations of responsibility from the general public, the corporation may be obligated to engage in corporate sustainability to obtain legitimacy and a social license to operate. However, acting responsibly and being perceived as a responsible corporation, may also infer positive economic effects for said corporation. To be able to benefit from responsible actions economically, the corporations need to be able to communicate their efforts effectively. Ineffective, false, or unbacked communication, on the other hand, may invite criticism and adverse effects. This study aimed to explain how forest corporations ensure legitimacy in their operations through Corporate Social Responsibility (CSR) communications. To do this, corporate communication was examined through sustainability reports of three forest corporations. Corporate statements and messages aiming to ensure legitimacy from stakeholders was examined in the study. In addition, corporate representatives were interviewed to provide further information about the statements, and messages the corporations use regarding corporate social responsibility. A theoretical framework consisting of legitimacy, institutional theory, and CSR communications was used to guide the analysis of the findings. The findings showed that forest corporations used several key statements to communicate their sustainability efforts to their stakeholders through the sustainability reports. These statements were analyzed, and discussed using the theoretical framework of legitimacy, institutional theory and CSR communication strategies. The study contributes with possible explanations of how corporations may communicate their CSR activities to enable certain legitimacy to be ensured. By using CSR communication strategies, the corporations are assisted in their strive for legitimacy. A conclusion from this study is that specific CSR communications strategie, Företagens betydelse för en hållbar utveckling har ökat. Men intensifierade förväntningar från allmänheten gällande ansvarstagande innebär att företag öka sina ansträngningar gällande hållbarhet för att få legitimitet och kunna bedriva sin verksamhet. Att agera ansvarsfullt och uppfattas som ett ansvarsfullt företag kan emellertid också innebära positiva ekonomiska effekter för företaget. För att ekonomiskt kunna dra nytta av företagets ansvarsfullhet måste de också kunna kommunicera sina insatser effektivt. Ineffektiv, falsk eller dåligt underbyggd kommunikation kan å andra sidan innebära kritik och negativa effekter för företaget. Denna studie syftade till att förklara hur skogsföretag säkerställer legitimitet i sin verksamhet genom Corporate Social Responsibility (CSR)-kommunikation. För att göra detta undersöktes företagskommunikation genom hållbarhetsrapporter från tre skogsföretag. Dessutom intervjuades företagsrepresentanter för att kunna få fördjupad förståelse av handlingar, uttalanden och meddelanden gällande företagens sociala ansvar. Ett teoretiskt ramverk bestående av legitimitet, institutionell teori och CSR-kommunikation användes för att vägleda analysen av resultaten. Resultatet visade att skogsföretagen använde flera viktiga uttalanden för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter via hållbarhetsrapporterna. Dessa uttalanden analyserades och diskuterades med hjälp av det teoretiska ramverket bestående av legitimitet, institutionell teori och CSR-kommunikationsstrategier. Studien bidrar med möjliga förklaringar kring hur företag kan kommunicera sina CSR-aktiviteter för att säkerställa legitimitet. Genom att använda en modell för olika CSR-kommunikationsstrategier, kan företagen hjälpas i sin strävan efter legitimitet. En slutsats från denna studie är att specifika CSR-kommunikationsstrategier ger specifika typer av legitimitet.

This review summarizes what is known about the Swedish nature conservancy model with voluntary set-asides in the forest industry through mapping out how much forest that already has been set-aside, which quality the set-asides inherent and how long the set-asides are planned to be conserved. To optimize the contribution to formally protected forests the review gives examples of ways forward and how the set-asides can be managed to recreate missing habitats in formally protected forests. The articles in this review cover the model itself, its driving forces, the actors’ opinions about the model or applied management in voluntary set-asides. Results shows that voluntary set-asides is an important complement to formally protected forests to stop the loss of biodiversity. This is because they select different habitats than what is already protected, they also select a larger area of productive forestland than formal protection which is crucial if Sweden should be able to reach the national environmental goals. At the same time, because it’s voluntarily, it’s complicated to follow-up, guarantee and map out the quality, duration and exact distribution of the set-asides. The most important advantage with voluntary set-asides is that it’s a conservancy model which is welcomed by the forest owners’ and companies themselves and if it’s optimized it could help to create a diverse and dynamic network of protected forest that can be customized to where it’s needed the most. With customized management, the set asides should in first place aim to restore and protect deciduous forests in southern Sweden.

Growing forests are extremely valuable for the climate, for our shift towards a non-fossil-based society as well as to our economy. In order to create a healthy and lucrative forest that can cope with increasing future demands and challenges, certain forestry actions are required in which pre-commercial thinning is the most important one. Studies show that pre-commercial thinning today suffers from an acute shortage of available workforce with necessary qualifications. This project investigates the possibilities of creating a forest machine that can perform pre-commercial thinning autonomously. This project resulted in a concept called CURO. CURO is a fully autonomous robot that carries out pre-commercial thinning in young forest stands. It is designed to be agile and compact to be able to move around easily in the forest. For an autonomous forest machine to be able to perform successfully in a difficult terrain, lots of data is needed. Information about the forest is gathered over time when different forestry actions are carried out in the area. This information is shared with CURO. It combines all the collected information with data perceived from its own sensors to make the best suitable decision for each individual forest stand.

Today, companies need to constantly improve in order to be competitive and achieve good results. Gamification is a concept that is being implemented by more and more companies to increase motivation for employees as well as to engage them to work in a way that can help fulfil the goals of the company, which in the long run can lead to improved results. This study is based on a case with an international IT consulting company and their customer who works in the forest industry. The consulting company has developed an IT system for the customer, where timber car drivers are the system users among others. The purpose of the study has been to explore the possibilities to gamify the existing IT system in order to increase the system usage and encourage certain behaviors of the drivers that are aligned with the customer’s goals. Furthermore, the goal of the study has been to follow a gamification framework to develop suggestions on features in the system that can support these behaviors of the drivers. The framework has been used in combination with different methods for data collection such as interviews and open questionnaires. The use of the framework has resulted in four features that can be implemented in the system to support certain behaviors of the drivers. All features provide feedback to the user in different ways, following an action taken, to motivate continued use. Prior to implementation however, it is recommended that measures be taken to ensure that the gamification project is able to succeed., Idag behöver företag ständigt förbättra sig för att vara konkurrenskraftiga och uppnå goda resultat. Gamification är ett koncept som implementeras av allt fler företag för att öka motivationen hos anställda samt för att engagera dem så att de arbetar efter verksamhetens mål, något som långsiktigt kan leda till ett förbättrat resultat. Denna studie är baserad på ett fall hos ett internationellt IT-konsultbolag och deras kund som verkar inom skogsindustribranschen. Konsultbolaget har utvecklat ett IT-system för kunden där några av systemanvändarna är timmerbilschaufförer. Syftet med studien har varit att undersöka möjligheter till att gamifiera det befintliga IT-systemet för att öka systemanvändningen och uppmuntra till beteenden hos chaufförerna som går i linje med kundföretagets mål. Vidare har målet med studien varit att följa ett gamification-ramverk för att ta fram förslag på funktioner i systemet som kan stödja dessa beteenden. Ramverket har använts i kombination med olika metoder för datainsamling som exempelvis intervjuer och öppna enkätfrågor. Användningen av ramverket har resulterat i fyra funktioner som kan implementeras i systemet för att stödja vissa beteenden hos chaufförerna. Samtliga funktioner ger på olika sätt återkoppling till användaren efter en utförd handling, för att motivera till fortsatt användning. Innan implementering rekommenderas dock vidtagande av åtgärder för att gamification-projektet ska ha möjlighet att lyckas.

I dagsläget saknas ett effektivt sätt att ute i fält kunna mäta in sträckor och tillhörande kartobjekt vid planering av nybyggnation av vägar. Skogsbolagen önskar att kunna göra detta med en mobil enhet med eller utan internetuppkoppling med hjälp av ett geografiskt informationssystems-ramverk med öppen källkod. Därför har vi utfört en fallstudie. Det vi behövde ha svar på var vilka krav som ställts på en sådan lösning. Dessa krav fördes fram genom en intervju med en person hos vår samarbetspartner som hade haft kontakt med ett skogsbolag. Vi identifierade åtta ramverk varav fem återstod efter sållningen. Sållningen utfördes genom att avfärda ramverk som ej uppfyllde de huvudkrav framförda genom intervjun. Dessa fem ramverk analyserades genom att ta fram för- och nackdelar baserat på hur väl dessa ramverk uppfyllde de jämförelsekriterier vi tagit fram. Jämförelsekriterierna baserades på kraven vi fick fram genom intervjun, samt ytterligare kriterier som ansågs vara viktiga vid arbete med öppna källkods-lösningar. Som t.ex. kvalitén på ramverkets dokumentation, när ramverket senast uppdaterades, kostnad mm. Det ramverk som vi slutligen kunde rekommendera var “Mapbox”. Detta ramverk hade inte den högsta kravtäckningen av de kraven framförda genom intervjun. Dock beslutade vi att det var det lämpligaste valet då sett till de övriga kriterierna gällande öppna källkods-lösningar så hade Mapbox bäst förutsättningar., Today, there’s no effective way for field data collection and its associated map objects when planning construction of new roads. The forest industry wishes to be able to do this with a mobile device with or without an internet connection, with the help of an open-source geographical information system-framework. We have therefore conducted a case study. We needed to know what the requirements were. The requirements needed was forwarded during an interview with one person from our partner organization that had contact with a forest company. We identified eight frameworks, whereas five were left after the screening. The screening was done by discarding the frameworks that didn’t fulfill the main requirements that we got from the interview. The five remaining frameworks were analyzed by identifying the pros and cons that were based on how well the frameworks fulfilled the evaluation criterias. The evaluation criterias were based on the requirements we got from the interview as well as the additional criterias that we considered important when working with open-source frameworks. E.g. the quality of the documentation, when the framework was last updated, the eventual cost etc. The framework we finally recommended was “Mapbox”. This framework did not have the highest coverage of requirements. However we decided that it was the most well-suited choice based on the open-source criteria’s we put forward.

In 1972, the United Nations (UN) held its first international environmental conference in Stockholm with 113 participating countries and during the conference, participants agreed that the environmental issue is as important to humanity as peace and development. The concept of sustainable development arose in the 1980s and gained global spread in 1987 when the World Commission launched its report on environment and development and defined sustainable development as "A development that satisfies today's needs without compromising the ability of future generations to satisfy their needs." During the 2000s, the United Nations has highlighted the importance of companies taking responsibility for their activities and contributing to sustainable development through two initiatives. This has led to companies wanting to take responsibility for their business but do not know how to proceed. The purpose of this study is to provide knowledge of how sustainability strategy can be formulated using the UN Global Compact and the UN Sustainable Development Goal and how the Sustainability Strategy can be implemented. The theoretical framework is based primarily on a model that is clearly focused on implementing sustainability strategies, but also research that addresses difficulties with implementing sustainability strategies. The study also contains an attachment with important concepts. The method is based on qualitative interviews with employees at BillerudKorsnäs and is supplemented by a documentary study. The results of the interviews and the document study are described in the study section. The analysis connects results and theory to study how BillerudKorsnäs handled implementation of sustainability strategy and difficulties with this. The study shows that BillerudKorsnäs has dealt with the implementation of the sustainability strategy and has formulated a sustainability strategy that can clearly be linked to the UN Sustainable Development Initiative.

Syftet med detta projekt är att med hjälp av en materialinriktad designprocess skapa en produkt av biokompositmaterialet OrganoComp® för att demonstrera dess styrkor och möjligheter. Arbetet kommer att följa metoden ”Material Driven Design (MDD)”, vilket betyder att processen kommer att börja med en noggrann studie av materialet – dels tekniskt och ur ett användarcentrerat perspektiv, men även jämförelsemässigt mot andra material. Insikterna från dessa studier kommer sedan trattas ner och sammanfattas i en ”designintention” som ska sätta målet för designarbetet. Slutligen kommer ett antal koncept som uppfyller designintentionen arbetas fram, varav ett koncept – ett litet, ihopvikbart och nedbrytbart paraply/regnskydd kommer att väljas ut som det slutgiltiga. Paraplyet visar på materialets vattenavvisande egenskaper, i kombination med hårdhet och vikbarhet. Målet med projektet är att skapa en demonstrator som även har potential att bli en användbar produkt i framtiden, och samtidigt ge företaget OrganoClick nya insikter och flera förslag på nya användningsområden för sitt material.