Search

Med hjälp av den digitala tekniken i vår vardag kan vi kommunicera, betala och använda oss av sociala medier som är en stor del av samhället. Personer med finmotoriska svårigheter upplever att det finns ett fysiskt hinder att använda sig av den digitala tekniken och lever därför i digitalt utanförskap. Vi har utvecklat en prototyp till ett hjälpmedel som känner av en användares armrörelser och används för att navigera på en webbplats. Syftet med vårt arbete är att utvärdera hur personer med finmotoriska svårigheter upplever navigationen på en webbplats med hjälp av en extern enhet som känner av personens egna armrörelser. För att uppnå syftet har vi ställt oss frågeställningarna: (1) Hur kan ett tydligt och lätthanterligt användargränssnitt som använder sig av en extern smartklockas inbyggda sensorer utvecklas för att hjälpa personer med finmotoriska svårigheter att navigera på en webbplats? och (2) Hur upplever personer med finmotoriska svårigheter navigation på en webbplats när de använder en smartklocka för att navigera? Vi har skapat en prototyp och utvärderat den med personer ur målgruppen genom intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna utvärderades genom tematisk analys som gav oss tre huvudteman. Den tematiska analysen har lett fram till våra slutsatser vilket är att det finns ett behov av ett externt hjälpmedel och att hjälpmedlet bör samtidigt ha möjlighet att anpassas för olika individers behov och förmågor. Vidare kan vi säga att målgruppen uppskattar att använda en extern enhet och armrörelser för att navigera på en webbplats.

This thesis delves into the realm of mobile forensics, specifically focusing on the forensic analysis of location-based data derived from smartwatches and smartphones. With the generation of wearable devices and the increasing reliance on personal electronics, understanding the differences and collaborative potential between these devices is imperative for forensic investigators. The study addresses three key research questions:1) How does geolocation differ between a smartphone and a smartwatch?2) How can information from smartphones and smartwatches collaborate to provide a more comprehensive picture in an investigation?3) Is the GPS/activity data from smartphones reliable evidence in legal cases?The research is positioned against existing studies that explore location-based health data, forensic analysis of IoT devices, and the relevance of smartwatch data in legal proceedings.The methodology used in the study is strategically chosen to offer a comprehensive understanding of the role and challenges associated with smartwatch and smartphone data in forensic contexts, such as experiments and non-structured interviews. By aligning with existing studies and leveraging experimental and interview-based approaches, the research aims to contribute valuable knowledge to the evolving field of mobile forensics. The outcomes of this study are expected to shed light on the use of location-based data in legal investigations, providing guidance for future practices and emphasizing the increasing centrality of these technologies in contemporary society.The results show that there is a difference between the devices, not only between the smartphones and smartwatches but also between the different brands. What significance this plays will be discussed and useful conclusions inferred., Denna studie undersöker området mobil forensik, med särskilt fokus på den forensiskaanalysen av geolokaliserings data från smartklockor och smartphones. På grund av denökade framväxten av bärbara enheter och det ökande beroendet av personlig elektronikär det viktigt för forensiska utredare att förstå de skillnaderna och samarbetsmöjlighetersom finns mellan dessa enheter. Studien behandlar tre centrala forskningsfrågor:- Hur skiljer sig geolokalisering mellan en telefon och en smartklocka?- Hur kan information från smartphones och smartklockor samverka för att ge enmer heltäckande bild i en utredning?- Är GPS-/aktivitetsdata från smarttelefoner tillförlitliga bevis i rättsfall?Forskningen är positionerad mot befintliga studier som undersöker platsbaseradehälsodata, forensisk analys av IoT-enheter och relevansen av data från smartklockor irättsliga sammanhang.Den metodologi som används i studien är strategiskt vald för att erbjuda en omfattandeförståelse av rollen och utmaningarna associerade med data från smartklockor ochsmartphones i forensiska sammanhang. Metoderna inkluderar experiment ochostrukturerad intervju. Genom att anpassa sig till befintliga studier och utnyttjaexperimentella och intervjubaserade tillvägagångssätt, syftar studien till att bidra medvärdefull kunskap till det växande fältet. Resultaten av denna studie förväntas belysaanvändningen av geolokaliserings data i rättsliga utredningar, ge vägledning förframtida praxis och betona den ökande centraliteten av dessa teknologier i dagenssamhälle. Resultaten visar att det finns skillnader mellan enheterna, inte bara mellansmartphones och smartklockor utan också mellan olika märken. Vilken betydelse dettahar kommer att diskuteras och användbara slutsatser dras.

Introduktion: Individer som lever med bipolär sjukdom löper högre risk för psykisk ohälsa som orsakar för tidig död och medför lidande för människor globalt. Det framhäver behovet av förebyggande insatser för bipolär sjukdom, vilket gör det till en viktig folkhälsofråga. Syfte: Syftet med studien var att ge en översikt om hur digitala verktyg främjar självständigheten för individer med bipolär sjukdom. Metod: Den här systematiska litteraturstudien inkluderade 15 vetenskapliga artiklar som samlades in från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science. I analysprocessen av de inkluderade artiklarna användes en tematisk analys. Resultat: Det framkom tre teman utifrån den tematiska analysprocessen, vilka utgör resultatet av studien; Övervakning med stöd av digitala verktyg, användarvänlighet, samt engagemang. Slutsats: Resultatet av studien visar att användningen av digitala applikationer kan användas för att öka självständigheten hos individer som lever med bipolär sjukdom., Introduction: Individuals living with bipolar disorder are at higher risk of mental illness that causes premature death and human suffering globally. It highlights the need for preventive interventions for bipolar disorder, making it an important public health issue. Aim: The purpose of the study was to provide an overview of how digital tools promote independence for individuals with bipolar disorder. Method: This systematic literature review included 15 scientific articles collected from Pubmed, Cinahl and Web of Science databases. In the analysis process of the included articles, a thematic analysis was used. Results: Three themes emerged from the thematic analysis process, which constitute the result of the study; Monitoring with the support of digital tools, ease of use and commitment. Conclusion: The results of the study show that the use of digital applications can be used to increase the independence of individuals living with bipolar disorder.

Det blir allt vanligare med kroppsburna enheter i samhället. De Kroppsburna enheterna blir allt kraftfullare och flera sensorer flyttar in i dessa. Rapporten går igenom hur man kommer åt olika sensorer som, hjärtfrekvens, lufttryck samt acceleratormeter-sensorer, men även platsdata. Detta på en smartklocka som kör Wear OS 3. Det är inte alltid den kroppsburna enheten har en skärm, eller att den är för liten för att användaren ska få ut något vettigt av den, när det blir stora datamängder. Denna rapport går även igenom hur man kommunicerar ut sin data till en Android-mobil. Under en fallstudie så implementeras det en applikation på smartklockan och en på mobilen och upprättar kommunikation mellan dem. Det visar sig att Androids gränssnitt MessageClient passar lämpligt för att snabbt sätta upp en kommunikationskanal för textsträngar eller enskilda objekt. Medans Androids DataClient är mera lämplig för om man har data större än 100 kilobyte, som t.ex. bilder. Framtida arbeten skulle kunna vara att undersöka Androids tredje alternativ för kommunikation, ChannelClient samt att utföra prestandatester på dessa för att se om det skiljer sig åt., It is getting more common with wearables in the society. Wearables are getting more powerful. More and more sensors are moving in the wearables. This thesis is about how to access sensors like, heart rate, pressure, and accelerometer, but also location data. It will go through this on a wearable device that runs Wear OS 3. It is not always the wearable has a screen, or it may be too small for the user to get anything useful out of if, when data is getting big. This thesis goes through how to a wearable can communicate with an Android mobile. Under a case study one application is implemented on the wearable, and one on the mobile, and communication is set up between them. It is shown that Androids Message is suitable for setting up a service fast, for sending small data like strings or small objects. While DataClient is more suitable for data bigger than 100 kilobytes, for example pictures. Future work could be to investigate Androids other options for communication, ChannelClient, and do performing performance tests on all of them, to see if they differ any in speed.

A smartwatch is a device used to track personal data related to health, training, sleep, and diet. The smartwatch industry has seen a steady growth in recent years and is expected to continue to grow. Today many people see the use of their smartwatch as an essential part of their daily routine. Thus, more data is being collected by the smartwatch which raises concerns regarding security and privacy regarding the data collected and distributed by smartwatches. In a worst case scenario, an adversary could perform attacks that would allow them to access personal health records, track the owner, or cause the smartwatch to malfunction either temporarily or permanently. This thesis assesses the security and privacy aspects of the Garmin Vivoactive 4 smartwatch, primarily focusing on the Bluetooth protocol. This was done by first studying research done on security and privacy vulnerabilities of the Bluetooth protocol followed by performing penetration tests targeting the vulnerabilities of the smartwatch. The results of the penetration tests shows that while the Garmin Vivoactive 4 is mostly protected against security flaws, it has multiple vulnerabilities in regards to privacy., En smartklocka är en enhet som används för att monitorera personlig data relaterad till hälsa, träning, sömn och diet. Smartklocks-branschen har de senaste åren sätt en stadig ökning och förväntas fortsätta öka. I dagsläget är det många som ser användningen av sin smartklocka som en viktig del av deras dagliga rutin. Det leder till att mer och mer data sparas och hanteras av dessa smartklockor vilket i sig leder till oro gällande säkerhet och integritet i dessa klockor. I ett värsta fall skulle en attack genomföras vilket leder till att personlig data kan kommas åt av oanhöriga, alternativt andra problem som att spåra smartklockans användare eller att få smartklocka att temporärt eller permanent sluta fungera. Målet med den här uppsatsen är att analysera säkerheten och integriteten i en Garmin Vivoactive 4 smartklocka med primärt fokus på Bluetooth protokollet. Detta görs genom att först studera forskning angående penetrationstester mot Bluetooth protokollet i smartklockor och att sedan utföra egna tester specifikt på Vivoactive 4. Resultatet visar att samtidigt som den inte har några större säkerhetsbrister finns det brist när det kommer till integriteten.

Denna studie undersökte hur smartklockors gränssnitt kan utformas för att upplevas användbara samt bidra till minimal kognitiv belastning under fysisk aktivitet. Smartklockors skärmar ställer andra krav på gränssnittet samt medför ett antal utmaningar för hur information kan presenteras på bästa sätt. Utöver detta brukar smartklockor användas i samband med fysisk aktivitet, som ställer höga krav på användarens uppmärksamhet. För att bibehålla hög kvalitet på träningen bör den kognitiva belastningen minska. För att undersöka detta har Cognitive Load Theory applicerats för att kunna optimera arbetsminnets kapacitet. Studien gjorde på personer i 20 års ålder. En kvalitativ datainsamling gjordes genom ett användartest och semistrukturerade intervjuer. Användartestet utfördes på en stationär cykel där deltagarna utförde ett antal uppgifter på en smartklocka. Efteråt skedde semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kategorisering och jämfördes med tidigare studier. Utifrån de mest förekommande resultaten skapades åtta designförslag. Resultaten visade att eliminering av viss information på gränssnitt kan minska den kognitiva belastningen samt höja användbarheten. Ett konsekvent gränssnitt skulle kunna minimera antal fel samt underlätta för användaren att korrigera fel. En tillämpning av de framtagna designförslagen kan eventuellt minimera den kognitiva belastningen vid interaktion med smartklockors gränssnitt vid fysisk aktivitet. Detta kan underlätta för användaren att fokusera på träningen samt uppleva klockan som mer användbar., This study examined how an interface for smartwatches can be designed to be perceived as useful and reduce cognitive load during physical activity. Smartwatch screens have other demands on the interface and face several challenges regarding how information can be presented. In addition to this, smartwatches are often used in physical activity, which places high demands on user's attention. To maintain high-quality training, the cognitive load should be reduced. To investigate this, cognitive load theory has been applied to optimize the capacity of the working memory. The study looked at people in their 20s. Qualitative data collection was done through a user test and semi-structured interviews. The user test was done on a stationary bike, the participants performed several tasks on the smartwatch. The participants rode a stationary bicycle while performing tasks on a smartwatch, followed by semistructured interviews. The results were analyzed by thematization and compared with previous studies. Based on the most common results, eight design proposals were created. The results showed that by eliminating unnecessary information, the interface can reduce cognitive load and increase usability. A consistent interface could minimize the number of errors and make it easier for the user to correct errors. An application of the developed design proposals may minimize the external load when interacting with the smartwatch interface during physical activity. This can support users can focus on training and experience the watch as more useful.

IoT devices within the technical market are rapidly growing in popularity. However, they are still young and due to the rapid growth and demand of the market, they are also known to be more vulnerable to attacks compared to other applications. The smartwatch is an IoT device that collects a large amount of personal data and monitors a consumer continuously, therefore it also comes with a great privacy risk if there are vulnerabilities in the device. The objective of this thesis was to assess the security of Garmin’s smartwatch Venu and to demonstrate whether the smartwatch is secure or not. The task of fully validating the security of an application or device is nontrivial and cannot be perfectly achieved. However, this thesis uses a systematic approach using state of the art approaches to attempt to assess security. The methodology PTES was applied which includes threat modelling. Threat modelling was used to list the possible vulnerabilities existing on the smartwatch. The tested vulnerabilities were selected based on the delimitations as well as their placing on an applied risk matrix. The vulnerabilities were then tested based on OWASP:s testing guide and ASVS. It was found that Garmin Venu was generally secure with a few minor security flaws. The Swedish law limited the possible security tests, as this thesis was done without collaboration with Garmin. However, the thesis does provide pointers of needed further investigation for vulnerabilities as well as conclusions that suggest that the smartwatch is secure. The threat model in this thesis provides identified threats that were not analysed due to time constraints. The conclusion of this thesis encourages further analysis of the operating system Garmin runs on, as it opens up more potential threats to be penetration tested., IoT-enheter inom den tekniska marknaden växer snabbt i popularitet. De är dock fortfarande nyutkomna och på grund av den snabba tillväxten och efterfrågan på marknaden är de också kända för att vara mer utsatta för attacker jämfört med andra applikationer. Smartklockan är en IoT-enhet som samlar in en stor mängd personuppgifter och kontinuerligt övervakar en konsument. Följaktligen tillkommer en stor integritetsrisk om det finns sårbarheter i enheten. Syftet med detta examensarbete var att bedöma säkerheten för Garmins smartklocka Venu och undersöka om smartklockan är säker eller inte. Uppgiften att helt validera säkerheten för en applikation eller enhet är inte enkel och kan inte fullbordas. Emellertid använder detta arbete ett systematiskt tillvägagångssätt som använder avancerade metoder för att försöka bedöma säkerheten. Metoden PTES tillämpades vilken inkluderar hotmodellering. Hotmodellering användes för att lista upp de möjliga sårbarheter som finns på smartklockan. De testade sårbarheterna valdes utifrån begränsningarna för examensarbetet och deras placering i en tillämpad riskmatris. Sårbarheterna testades sedan baserat på OWASPs testguide och ASVS. Sammanfattningsvis konstaterades att Garmin Venu i allmänhet var säker med några mindre säkerhetsfel. Svensk lag begränsade de möjliga säkerhetstesterna, eftersom detta examensarbete gjordes utan samarbete med Garmin. Arbetet ger tips om ytterligare väsentliga granskningar för sårbarheter samt bidrar med slutsatser som tyder på att smartklockan är säker. Hotmodellen i detta arbete innehåller identifierade hot som inte analyserades på grund av tidsbegränsning. Avslutningen i detta examensarbete uppmuntrar bland annat till ytterligare analys av det operativsystem Garmin körs på, eftersom det öppnar upp möjligheten till ytterligare penetrationstest av potentiella hot.

Digital teknik och den ökade digitalisering som är under ständig utveckling i världen medför att strukturer i samhällen ändras och likaså vårt sätt att leva, då stora mängder data samlas in. Sverige är bland de ledande länderna i världen när det kommer till användning av ny teknik och varannan svensk har minst en uppkopplad enhet i sitt hem. Smartklockor som de senaste åren stigit i popularitet ger många möjligheter till insamling av hälsodata, vilket kan leda till integritetsproblem. Syftet med detta arbete är att undersöka attityder hos studenter (20–30 år) som använder smartklockor genom att utgå från teorin om integritetsparadoxen. Integritetsparadoxen menar att människors beteende grundar sig på ett risktänk, men det verkliga beteende, hur de agerar, istället grundar sig på tillit. För att besvara syftet har fem kvalitativa intervjuer genomförts där författarna sedan analyserat hur studenterna förhåller sig till risk, tillit, integritet och deras medvetenhet kring hälsodatadelning. Det visade sig att studenterna var positiva till datadelning men synen på integritet skiljde sig åt. Risk var något som studenterna sa sig tas i beaktande, men när studenterna väl fattade beslut, såsom att ladda ner en applikation, grundade sig utfallet på tillit., Digital technology and the increasing digitalization that is constantly evolving worldwide means that structures in our society and our way of living are changing, when large amounts of data are being collected. Sweden is among the leading countries in the world when it comes to the use of new technology and every other swede has at least one connected device. Smartwatches have risen in popularity in recent years and provide many opportunities for the collection of health data, which for the users may lead to privacy problems. The purpose of this thesis is to research the attitudes of students (20-30 years old) using smartwatches based on the theory of the privacy paradox. The theory of the privacy paradox explores the relationship between the user’s behavioral intention based on the risks and their actual behavior based on trust. To fulfill the purpose the researchers conducted five qualitative interviews. The authors then analyzed the answers about how students relate to risk, trust, privacy and their awareness of sharing health data. It turned out that the students were optimistic about data sharing but the view of privacy differed. Risk was something that they said was taken into account but when the students actual decisions were made, such as downloading an application, the outcome was based on trust.

This essay describes a qualitative study of how a smartwatch used in everyday training can contribute to behavioral changes in everyday exercisers. Semi-structured interviews have formed the basis for the results of this study. The respondents' experiences and stories of self-tracking are varied and are what have created an understanding of different uses of the smartwatch during training. The users and smartwatches have contributed to various behavior change factors that then have been categorized based on a behavioral model to determine how the smartwatch communicates with the user about its collected data. Above all, the study showed that the smartwatch's training services are a way for the user to know how they can plan future training sessions by unpacking the past and how digital nudging influences the behavior., Denna uppsats presenterar resultaten från en kvalitativ studie av hur en smartklocka som används inom vardagsträning kan bidra till beteendeförändringar som kan stötta användarnas mål att ha en mer aktiv livsstil. Semistrukturerade intervjuer med smartklocksanvändare har legat som grund för resultaten i denna studie. Respondenternas upplevelser och berättelser inom självspårning är varierande och är det som har skapat förståelse för olika användningsområden med smartklockan vid träning. Olika beteendeförändringsfaktorer som användarna och smartklockan bidragit med har kategoriserats utifrån en beteendemodell för att avgöra hur smartklockan kommunicerar med användaren om dess insamlade data. Studien visar bland annat att smartklockans träningstjänster är ett sätt för användaren att veta hur de kan planera framtida träningspass genom att packa upp det förflutna och vilka digitala puffningar som fungerar eller ej för att påverka beteendet.