There is a high building pressure in the Municipality of Stockholm today and the city is expected to continue to grow in the future. This trend can be seen in urban environments around the world and has resulted in new ideas concerning how to develop cities in a sustainable way. Sustainable urban development concerns both how cities should be designed, as well as how to ensure that the development processes occur in such a way, that they can help achieve sustainable development. In Sweden, development processes are regulated by law, with statutory requirements on producing a Detailed Plan in all development projects. The Detailed Plan process involves actors from both public and private sectors that need to communicate and collaborate throughout the process. This master thesis focused on finding strengths, weaknesses, possibilities and threats of the information sharing system within the Detailed Planning process at the Municipality of Stockholm. Furthermore, it investigated the feasibility of digitalisation of the process and the expressed data and analysis needs of the involved actors, as well as its connection to sustainable development. In order to investigate these research questions, a combined use of a literature review, an interview study and a SWOT-analysis was used. The literature review focused on identifying the state of the art within the research topic, the use of Geographic Information Systems in urban development and understanding the concept of sustainable urban development. In order to understand the Detailed Planning process in the Stockholm Municipality, the literature review was combined with information obtained in the interview study. The interview study was conducted as semi-structured interviews with interview subjects from developers, municipal administrations, academia and consultant agencies involved in the Detailed Planning process in Stockholm. The results from the interview study was analysed through a needs assessment. Based on the literature study and the needs assessment, the information sharing system and digitalisation of the Detailed Planning process was compiled in a SWOT-analysis used to create alternative visions for the system construction. The results of this thesis showed that in the information sharing system of the Detailed Planning process, data is mainly shared as reports between the involved actors and the involved actors use different softwares for data handling, visualisation and use. The needs assessment revealed several themes in the needs of the actors concerning Data & Analyses, Format, System & Handling and Softwares & Functions. Among the involved actors, there is a need for more georeferenced statistical data and analyses concerning human perception and behaviour connected to the built environment. All actors wanted an improved data exchange within the process and a majority of the actors are open to the idea of a GIS-kit containing available and relevant data to be shared between the actors in the beginning of Detailed Planning projects. The SWOT analysis showed both positive and negative factors affecting the information sharing system and its digitalisation. It resulted in the creation of two alternative visions for the information sharing system, based on the distribution of a GIS-kit or the creation of a shared project database. In both visions, a shared database for the municipal administrations is constructed. Based on the results, the master thesis concluded that data coordination and data format definitions are two key aspects that will affect the information sharing system progress and its digitalisation in the Municipality of Stockholm. Det är ett stort byggtryck i Stockholm idag och staden förväntas fortsätta växa framöver. Denna trend kan ses i urbana miljöer världen över och har gett upphov till nya tankar kring hur man ska utveckla städer på ett hållbart sätt. Hållbar stadsutveckling handlar både om hur städer ska utformas men även om att säkerställa att processerna sker på ett sådant sätt att hållbar utveckling kan uppnås. I Sverige är dessa processer reglerade enligt lag, med lagstadgade krav på upprättande av detaljplaner vid samhällsbyggnadsprojekt. Detaljplaneprocessen involverar privata såväl som offentliga aktörer som ska kommunicera och samspela med varandra under processens gång. Denna masteruppsats fokuserade på att finna styrkor, svagheter, möjligheter och hot kopplade till informationsutbytessystemet inom detaljplaneprocessen i Stockholms stad. Dessutom undersöktes genomförbarheten av att kunna digitalisera processen samt aktörernas data- och analysbehov och dess koppling till hållbar utveckling. För att kunna undersöka forskningsfrågorna i detta arbete, kombinerades en litteraturstudie, en intervjustudie och en SWOT-analys. Litteraturstudien fokuserade på att identifiera spjutspetsprojekt inom ämnesområdet, studera användningen av Geografiska InformationsSystem (GIS) inom stadsutveckling och beskriva innebörden av hållbar stadsutveckling. För att kunna beskriva detaljplaneprocessen i Stockholms stad, kombinerades litteraturstudien med information som framkom under intervjustudien. Intervjustudien var upplagd med semi-strukturerade intervjuer, där intervjupersonerna kom från byggaktörer, kommunala förvaltningar, akademin och konsultbolag som är involverade i detaljplaneprocessen i Stockholms kommun. Resultaten från intervjustudien analyserades i en behovsanalys. Utifrån litteraturstudien och behovsanalysen kunde sedan en SWOT-analys, över informationsutbytessystemet och dess digitalisering, utföras. SWOT-analysen låg sedan till grund för två alternativa visioner för hur systemet skulle kunna konstrueras i framtiden. Resultaten visade att data och information idag främst delas mellan de olika aktörerna i form av rapporter. De olika aktörerna använder dessutom olika programvaror för att hantera, visualisera och använda data. Behovsanalysen identifierade tre generella teman kopplat till ”Data & Analyser”, ”Format, System & Hantering” samt ”Programvara & funktioner”. Bland de involverade aktörerna fanns ett behov av georefererad statistisk data och analyser kopplade till människors uppfattning av och beteende i byggd miljö. Alla aktörer önskar ett bättre informationsutbyte mellan involverade parter. En majoritet av de involverade aktörerna var positiva till idén att ett GIS-kit med tillgänglig och relevant data delas ut i början av ett detaljplaneprojekt. SWOT-analysen uppvisade både positiva och negativa faktorer som påverkar informationsutbytessystemet och dess digitalisering. Två alternativa visioner av hur informationsutbytessystemet skulle kunna vara uppbyggt skapades. Den ena visionen baserades på distributionen av ett GIS-kit medan den andra baserades på en delad projektdatabas för alla involverade aktörer. I båda visionerna delar byggande kommunförvaltningar på en databas. Baserat på rapportens resultat blev slutsatsen av denna masteruppsats att koordinering av data och tydliga kravspecifikationer på dataformat är två huvudaspekter som påverkar utvecklingen av informationsutbytessystemet och dess digitalisering i Stockholms Stad.