Search

This study qualitatively examines synchronous online encounters in Swedish teacher education, learning from the distance and hybrid mode triggered by the Covid-19 pandemic, conceptualized as emergency remote teaching. The separation of bodies in such online teacher education challenges participants’ sensory involvement and how they can be “present” to one another. The aim of this study is to scrutinize body-sensory dimensions of presence to enlighten online encounters in teacher training in circumstances of emergency remote teaching, as well as in contemporary and future online teacher education, generally. Online encounters were documented by video recordings during online seminars and lectures, and by diary entries and focus groups with eight teacher educators and their students. With inspiration from a posthumanist problematization of communication and post-qualitative methodology, the analytical process puts the concepts alterity and attunement to work with the data. Results show that online teaching encounters provides an altered body-sensory situation to which participants sensorily attune in different ways, bringing both positive, and troublesome affects. Different sensory attunements further involve exploiting some body-sensory dimensions (i.e. vision) when others are concealed. When performing teacher training of all levels through emergency remote teaching/online teacher education, awareness of how the material setting of online encounters affects the body and thus the didactic conditions for building meaningful relationships in the study environment, is important. Since the lived body has a key role in teachers’ professional becoming, the study suggests a critical, creative consideration of its full sensory, along with further, qualitative expansion of online teacher education.

This study explores how digital tools play a part in the practices of Swedish school-age educare centres (SAEC). The aim is to contribute knowledge about opportunities and/or obstacles in and with digital activities in SAEC practices. Data is produced using observations and conversations at five SAEC centres. The SAEC practice is found to be characterized by three different approaches to digital tools and their use: 1) A permeating practice, where digital tools are an integrated part of the whole day, 2) A happening practice, where digital tools are present on special occasions, and 3) A neglecting practice, where digital tools are absent. These differences can be connected to how teachers interpret their assignment but also to differences in competence, access, and interest in relation to digital tools. This entails that SAEC pupils are given unequal opportunities to develop digital skills.

Vari består egentligen digital kompetens i relation till skolans undervisning? Kan en sådan definieras på en generell, ämnesövergripande nivå eller behöver begreppet nyanseras i interaktion med skolans olika ämnen? I den här boken adresserar vi didaktiska frågor som uppstår i relation till en pågående, global och till stora delar digitalt driven förändring av samhället och därmed skolan. Denna förändring påverkar om inte innebörden av, så i alla fall de praktiska uttrycken för en tänkande, kunskapsskapande individs mest grundläggande förmågor: att läsa och skriva; att kommunicera; att hantera olika typer av text i olika typer av sammanhang. Ett begrepp som inte sällan dyker upp när mötet mellan dessa förmågor och samhällets förändring diskuteras är just digital kompetens. Begreppet har ofta använts, exempelvis i olika policy-, strategi- och styrdokument (Utbildningsdepartementet, 2017) med ett kvantitativt fokus på att digitala verktyg ska tas i bruk i undervisningen, helst i alla lärares klassrum och helst så mycket som möjligt. Den implementering som skett av en mängd olika digitala verktyg i skolan har också fått till följd att digitala resurser ofta diskuteras i dikotomi med andra, analoga och redan befintliga resurser: den digitala (moderna) skolan ställs ofta mot (gårdagens) ”papper och penna-skola” (jfr Biesta, 2022). Detta, menar vi, är olyckligt då det skapar en falsk föreställning, som skymmer sikten för hur olika resurser – digitala såväl som analoga – kan fungera på olika sätt, erbjuda olika möjligheter i olika situationer, för olika personer och i relation till olika syften, såväl i som också utanför skolans värld., GranskningRapporten har sakkuniggranskats av två läsare.

The current effort to establish computational thinking in compulsory school is not a new agenda. In Sweden, the history starts in the late 1960s with the introduction of computer technology in schools. This chapter explores how the arguments for this endeavour have varied over time and what preceded the initiation of the concepts of digital competence and programming in the subject of Technology and the Swedish national curriculum of 2017. The foundation for this is, on one hand, a scrutiny of four large-scale national campaigns and, on the other hand a review of the Swedish curricula from 1969, 1980, 1994 and 2011. It was found that an underlying political agenda has tightly connected the introduction of “new” technology in schools with the competitiveness of Sweden as an industrial nation.

Artificial intelligence (AI) is often highlighted as a transformative technology that can“address some of the biggest challenges in education today”(UNESCO, 2019). Introducing data-driven AI in classrooms also raises pedagogical and ethical concerns related to students’, teachers’ and teacher educators’ understanding of how AI works in theory and practice (Holmes, 2022; Sperling et al., 2022). This extended abstract presents initial findings from the first study conducted within the WASP-HS1-funded research project: "AI Literacy for Swedish Teacher Education - A Participatory Design Approach". The project aims to establish a scientific foundation for teaching AI literacy in teacher education (TE) programs., AI literacy in Swedish Teacher Education - A participatory design approach

This paper studies how transnational children and their distantly locatedbut emotionally close family members recreate their relationship usingapplications for online video calling. The focus is on the interaction ofbodies and language, and if/how proximity of any kind is enabled. Acritical posthumanist applied linguistics is embraced and communicationis viewed as a bodily coordination ocurring in real time. This includes amaterial and dynamic view of language in constant transformation.Video captures are produced with three transnational, multilingualfamilies in China and their adult relatives residing abroad (Europe).Moment analysis informs the processing of data. The analysis includesmultipart semiotic assemblages of critical/creative moments and appliesthe Deleuzian concept of sense. The results suggest, the multi-localanalogue/digital situation in online calling transcends conventionallyimagined spatial ‘boundaries’. Furthermore, a bodily, multisensoryproximity emerge as simultaneously critical to and created by thistranscending spatiality. Multi-local communicative practices shed lighton the multiple, material and semiotic components of the humansenses, and how a rational understanding of proximity might be twisted.Proximity constantly emerges ‘in new copies’ transcending the far awayand close.

In a world flooded with data, students in school need adequate tools as Visual Analytics (VA), that easily process mass data, give support in drawing advanced conclusions and help to make informed predictions in relation to societal circumstances. Methods for how the students insights may be reformulated and presented in appropriate modes are required as well. Therefore, the aim in this study is to analyse elementary school students practices of communicating visual discoveries, their insights, as the final stage in the knowledge-building process with an VA-application for interactive data visualization. A design-based intervention study is conducted in one social science classroom to explore modes for students presentation of insights, constructed from the interactive data visualizations. Video captures are used to document 30 students multifaceted presentations. The analyses are based on concepts from Pennycook (2018) and Deleuze and Guattari (1987). To account for how different modes interact, when students present their findings, one significant empirical sequence is described in detail. The emerging communicative dimensions (visual-, bodily- and verbal-) are embedded within broad spatial repertoires distributing flexible semiotic assemblages. These assemblages provide an incentive for the possibilities of teachers assessments of their students knowledge outcomes., Funding Agencies|Linkoping University

In this study, a visual analytics application is put into practice in Swedish secondary school social science classrooms. The application offers support to analyse vast amounts of data through interactive data visualizations. Previous studies have demonstrated that the visual interactive interface challenges the traditional practice in school, where students usually demonstrate their knowledge by means of written texts. Thus, this study examines what happens if students work with more malleable, adaptable, or fluid modes when attempting to express their conclusions from work with interactive data visualizations. It aims to detect patterns in how knowledge visualizations are produced and arranged multimodally. Inspired by design-based research, the study conducted two classroom interventions followed by video captures. It employed a socio-material semiotic approach, which enables the study of interactions between both social and material actors. Three patterns emerged when students’ insights were translated into knowledge visualizations – exploring, gathering, and inserting. It became obvious how different actors taking part of such a digital multimodal writing activity affect and change every actor/everyone/everything, which in turn transfers, relocalizes, reformulates, and re-presents the communicated message. Knowing how knowledge visualizations are produced might strengthen students’ visual abilities when transforming insights multimodally.

This study examines teachers’ accounts of what is happening in practices of the School-age Educare centre (SAEC) when faced with pressure from policy reforms to adopt digital technology and promote digital competence as both a requirement and a right for all children. The aim is to explain anticipated tensions that may produce the (im)possible digital practices of SAECs. The study is conducted with teachers from three SAECs in Sweden. Reflection conversations and interviews were used to produce data that was analysed using a constructivist grounded theory approach. The study contributes to understandings of teachers' main concerns when SAECs are requested to adopt technology and align with reforms. It explains how tensions emerge, impacts SAEC teachers’ actions towards revised curricula and affect the distribution of digital learning activities. Attention is asked to ensure that the rights of also young pupils are upheld in the digital world of today and tomorrow.

In the last three decades, the development of digital technology, and not least the Internet, has affected how we communicate, make meaning, and learn, both on an individual and on societal levels. Changes in communication patterns also coincide with increased globalization, changes in production and economic conditions. What drives what is difficult to ascertain, but all factors impact the educational system and contribute to the changing conditions for teaching and learning. Teaching nowadays involves the use and incorporation of digital technologies where learning increasingly becomes a matter of student-active participation, collaboration and sharing. Moreover, students need to be able to interpret information from a diversity of sources and media, formulate questions for this content and solve problems (Binkley et al., 2012; EU, 2017; Godhe et al., 2020). This special issue aims to showcase digital approaches to communication with the help of case studies that illuminate how text, information and multimodality in the digital age shape and influence education.

Denna ”post-sanningens-tid” innebär en osannolik överbelastning avinformation. Det utmanar skolan att stödja elevernas kunskapsuppbyggnad,förmåga att hitta relevant information och samtidigt kritiskt hantera uppgifterfrån olika perspektiv.Detta design-baserade projekt har därför undersökt hur Visual Analytics (VA)och verktyg för kunskapsvisualisering (KV) kan bidra till eleversinformationsprocesser som inte bara syftar till att upptäcka fakta, se sambandoch dra slutsatser utan även utvecklar kunskaper i kombination med attityder,perspektiv och åsikter.Med stöd av aktörnätverks-teori har relationer analyserats mellan visualiseringarpå bildskärmar, interaktivitetens erbjudanden, betydelsebärande semiotiskabudskap och skolans kunskapskrav. Ambitionen har varit att förstå hur VAtillsammans med KV kan stödja lärandet i samhällskunskap på grundskolanshögstadium.Resultaten visar hur VA i undervisning påverkar läraktiviteterna med bådemervärden och utmaningar. Elever kan använda VA, dra slutsatser och göradatavisualiseringar men de måste erbjudas alternativa sätt att visa sina kunskaper(KV), jämfört med vad skolan oftast erbjuder. Här kan en kombination avmuntlig och bildlig kommunikation fungera mer flexibelt.

Vår tid kännetecknas av att samtidigt som den empirisk-realistiska uppfattningen om betydelsen av vetenskap och kunskap är ifrågasatt, står mänskligheten inför en rad utmaningar såsom hot mot klimatet, hot mot demokratiska institutioner, växande ojämlikhet och pandemier. För att möta detta behöver medborgare inte enbart kunna sovra och bedöma information utan också kan agera som politiska subjekt. Kapitlet bygger på en studie i två klassrum i ämnet samhällskunskap där elever använder officiell statistik för att med hjälp av ett visualiseringsverktyg undersöka globala handelsmönster. Eleverna presenterar sedan muntligt och visuellt sina insikter, och läraren bedömer elevernas redovisningar. Studien visar att eleverna med hjälp av visualiserad information, kan förstå ekonomiska och politiska samband, vilket skulle kunna ligga till grund för politiskt engagemang. I klassrummet uteblir dock insikten om att det “skulle kunna vara annorlunda” och att den enskilde/gruppen kan medverka till förändring. Istället hamnar fokus på bedömning av elevens prestation. Studien visar därmed att även om pedagogiska praktiker kan skapa förutsättningar för politisk subjektivitet så tenderar dessa att undergrävas av krav på bedömning, kvalificering och prestationer.

Ingress: 23 forskare inom it- och utbildningsområdet: Regeringens utredare borde inte lyfta fram läsning på skärm som något negativt. Forskning ­visar att både tryckta och digitala läromedel behövs i skolan., DN Debatt.

När covid-19-pandemin skakar utbildningssystemet i grundvalarna angrips inte bara elever och lärare utan också de pågående processer som skapas i utbildningens relationella spänningsfält. Syftet med denna text är att belysa lärares förmåga att ta in och agera i den unika fysiska och digitala kontext som uppstår. Studien genomfördes mellan 19 mars och 19 april 2020. Genom dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar dokumenterade fem svensklärare sin skolvardag under denna tid. Med hjälp av begreppet respons- och ansvarskapabel pedagogik analyseras de förändrade processerna och lärares agerande. Studien visar att de komplexa händelserna aktiverar lärares känslighet för sina inneboende förmågor och sin moraliska kompass. Med andra ord, de sociala, politiska och materiella relationer som uppstår påverkar lärares etisk-politiska praktik. Det blir än mer centralt att vara uppmärksam, nyfiken och agera ansvarsfullt. En sådan respons- och ansvarskapabel pedagogik förstärks alltså när den gängse lärarpraktiken delvis är satt ur spel. Avslutningsvis diskuteras hur undervisningen ska bedrivas framöver. Hur ska vi tänka när skolan fortsätter att innebära en turbulent tillvaro?

Den trettonde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning (SMDI13) genomfördes i Linköping 22–23 november 2018. Temat förkonferensen var Bildning, utbildning, fortbildning. Svenskämnet erbjuder genomspråket och litteraturen kraftfulla verktyg för en framåtsyftande bildning. Att äga ett språk och ha tillgång till en mångfald av textvärldar är en förutsättning för att delta i samhället fullt ut som en demokratisk, kritisk och självständig medborgare.Vi ville därför med detta tema belysa olika aspekter av forskningsområdet svenska med didaktisk inriktning. Vid konferensen i Linköping deltog ca 150 personer och under de två dagarna genomfördes drygt 60 paper presentationer och symposier, varav flera från våra nordiska grannländer. Ett nytt inslag för året var en session som ägnades åt temat ”Att skriva en forskningsansökan”, där erfarna forskare bidrog med sina erfaren-heter. Konferensen föregicks av en doktoranddag, som lockade omkring 25 doktorander och handledare. Vid konferensen hölls tre plenarföreläsningar. Cristina Vischer Bruns från LaGuardia Community College, New York, inledde konferensen med en föreläsning under temat ”Students and Stories In and Out of Classrooms”, i vilken hon talade om hur lärare kan möta elevers vikande intresse för att läsa skönlitteratur med att ta utgångspunkt i de berättelser som eleverna möter utanför skolans värld. Konferensens andra plenarföreläsning hölls av Per Ledin,Södertörns högskola, som talade under temat ”Skolans nya och kvalitetssäkrandespråk”. I föreläsningen gav han många illustrerande exempel på hur språket i granskningssamhället kan se ut och ställde frågan om detta kvalitetssäkrandespråk riskerar att leda till försämrade mellanmänskliga relationer. Konferensens sista talare var Gunilla Molloy, docent i Svenska med didaktisk inriktning. Molloys föreläsning hade rubriken ”På spaning efter ett svenskämne” och innebar en exposé över en lång lärar- och forskargärning, där svenskämnet i relation till demokrati

This study scrutinizes the emerging focus on physical activity correlated with academic achievement. The aim is to produce knowledge on the entanglement of human body and mind when involved in reading and to bridge theoretical-disciplinary gaps between cognitive and socio-cultural accounts of reading literacy. Based on a field test with 10-11-year-old primary students it engages a pragmatic problematization of the “body” in relation to reading literacy practices (Deleuze 1995). A micropolitical perspective is employed to map different articulations of ”heart”. Data indicates reading being differently experienced before/after pulse-pounding and in relation to types of reading activity. Critical/creative questions arise concerning the motoric/sensual body while in reading and the “pedestal status” of individual decoding skills, motivation/interest or an exercised brain.

This study chrono-logically investigates teachers’ professional knowledge in relation to the digitally ‘boosted’ educational landscape caused by the Covid-19-pandemic. The aim is to describe how teachers employ their competences under extreme digitizedcircumstancescompared to ordinary, to greater extent analogically organizedschooling. The study is inspired by action research where five secondary and upper secondary teachers document their work between March 19 and April 2020. Contrastive analysis highlights qualitative aspects of teachers’ (digital) competence when teaching is affected by digital “interferences” in its corporeal and material framing, a dissolved spatiality and “truncated” senses/sensuousness.Employing different dimensions of knowledge in terms of intellectusand ratio, the study argues that subjective, emotional and relational processes of teachers’ digital competence need to be prioritized in contrast to the easily measurable aspects that tend to overrun the discussions about educational digitalizationand its knowledge in society.

Hur kan en framtida digital utbildningspraktik främja elevers utveckling av kunskaper, förmågor och bildning i Hans Roslings anda? Elevers möjligheter att bidra till samhälleliga utmaningar som klimatförändringar, fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsvillkor behöver stärkas. I VISE-projektet arbetar lärare och forskare gemensamt för att skapa insikter i hur interaktiva datavisualiseringar kan bistå elever att analysera viktig fakta, skapa förståelse om vår värld och visuellt presentera dessa kunskaper., VISE - Visual Storytelling In Education.

This study examines teachers’ accounts of what is happening in practices of leisure time centres (LTCs) when faced with pressure from policy reforms to adopt digital technology and promote digital competence as both a requirement and a right for all children. The aim is to explain emerging tensions that may produce the (im)possible digital practices of LTCs. The study is conducted with teachers from three leisure time centres in Sweden. Reflection meetings and interviews are used to produce data that was analysed using a constructivist grounded theory approach. The study contributes to understandings of teachers’ main concerns when LTCs encounter new demands and change. It explains how tensions emerge and affect LTC teachers’ actions towards revised curricula and reforms. Thereby, unequal distribution of digital learning activities emerges, which in turn pushes for educational change to ensure that the rights of pupils are upheld in the digital world of today and tomorrow.

Denna text redogör för de klassrumspraktiker som uppstår mellan elever och verktyg för digital informationshantering och textproduktion samt diskuterar undervisningsinterventioner utvecklade av lärare och forskare i syfte att finna nya former för literacyundervisning- och multimodal bedömning. I en tid av stora informationsmängder, alternativa fakta och fake news blir det särskilt angeläget att utveckla elevers förmågor att hantera digitala gränssnitt, läsa digitala texter, träna på att analysera och skapa mening ur stora mängder information. Det handlar om att; via effektiva verktyg utveckla kompetenser för att säkert och kritiskt kunna hantera, interagera och kommunicera information. Verktyg utvecklade för att bidra med tekniska lösningar i detta sammanhang kallas Visual Analytics (VA) och anses utgöra en så kallad ”key technology”. Denna teknik erbjuder möjligheter för visualiseringar av stora datamängder. Dessa analysverktyg gör det möjligt att på ett annat sätt än tidigare hantera, läsa och analysera information. Det som numer i media ofta kallas för ”big data”. Verktygen erbjuder också möjligheter att producera egna budskap eller berättelser, med andra ord det finns potential att kommunicera via verktygens multimodala resurser. Det går att likna denna process, informationshanteringen, med de visualiseringar och berättelser som Hans Rosling presenterade. Att kunna interagera som han gjorde via interaktiva datavisualiseringar, och därigenom vara kapabel att både kunna läsa och uttrycka sig multimodalt, är och kommer att vara en alltmer angelägen färdighet för elever att utveckla i skolan.

This paper aims to explore how visual literacy emerges when visual analytics and students enact in social science secondary classrooms. Interacting with visual technology likely demands new forms of literacy as various dimensions of complexity emerge in such learning activities, where reading become a way to impose order and relevance on what is displayed. However, there is a lack of research how these visual processes emerge. By applying a socio-material semiotic approach, the interactions between teachers, students and a visual analytics application are followed. The paper clarifies what might strengthen or weaken the socio-material relations at work in emerging visual literacy. This design-based study was conducted in five classes in three secondary schools in Sweden, with 97 students. The visual analytics application introduced was Statistics eXplorer. Each class were followed two to three lessons by a video recording program that captured both the students and the actions at the computer screen. The socio-material analyses show that the enactments between the visual analytics and the students were both strengthened and weakened by different social as well as material forces. The actions were directed by visual properties as movement, highlighting and color. Connecting to the students these often produced a quick vision or a "locked" vision. The paper argues for close didactic alignment and deeper knowledge of how the visual interface attracts human (students’) attention and how students’ visual literacy ablilites may emerge in that relation.

This paper aims to determine the distribution of problem spaces in learning activities, when geovisual analytics is introduced into social science education. We know that various dimensions of complexity emerge in learning activities including this kind of technology. This paper clarifies the features of the problem spaces in such activities. The study was conducted in three middle schools in Sweden, in four social science classes with students aged 10 to 13 years. The specific geovisual analytics platform used was Statistics eXplorer. The learning activities were followed for two to four weeks at each school using video observations. Drawing on actor–network theory, we conducted material discursive analyses of the learning activities. The geovisual analytics generally support student understandings, but the didactic design of the classroom was not completely supportive. Six central aspects were found in the distribution of problem spaces within the learning activities. Novel approaches to pedagogy and teaching employing geovisual analytics could benefit students’ knowledge building as they work with visualized data.

Den digitala samhällsutvecklingen skapar ett gigantiskt paradigmskifte för både skolan och lärarutbildningen. Här kan skolelever spela en viktig roll och bidra till lärarstudenters pedagogiska digitala kompetens. Universitetsutbildningars förmåga att skapa relevant samverkan med det övriga samhället är avgörande för studenternas framgång (Arnold et. al, 2013). Då det handlar om att förbereda lärarstudenter för arbetslivet har samverkan med skolpraktiken alltid varit central. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) har setts som ett viktigt inslag för att utveckla studenternas pedagogiska förmågor. VFU-momenten är därför något som har ansetts vara positivt av både skola och lärarutbildning under lång tid. Just nu utmanas dock både skolpraktiken och lärarutbildningarna av den digitala samhällsutvecklingen. Numer räcker det inte att lärarstudenterna utvecklar en pedagogisk kompetens, utan det ställs också krav på att de utvecklar en pedagogisk digital kompetens. Tyvärr är nyexaminerade lärare sällan tillräckligt förberedda på den digitala verklighet eleverna lever i, eller hur utbredd användningen av digitala verktyg är på deras nya arbetsplats. Det finns alltså en diskrepans mellan vad lärarstudenter möter på VFU och vad de teoretiska kurserna erbjuder i relation till elevers digitala livsvärldar, till digitala undervisningsformer och till de digitala kompetenser elever ska utveckla i skolan (Skolverket, 2016). På så vis växer behov av nya perspektiv på både VFU liksom på den universitetsförlagda delen av lärarutbildningen. Med dessa utgångspunkter har vi försökt undersöka andra sätt att samverka än de gängse för att bidra till lärarstudenters kunskaper kring digitala verktyg och undervisning samt barns digitala världar., KlossAkut

We study how a specific Visual Analytics (VA), the Statistics eXplorer, and tools for Knowledge Visualization (KV) in school settings can be combined in a learning process. The goals are to explain how VA together with KV shape learning in social science classes in K 12 schools and to develop guidelines for didactic designs as well as a visual analytics framework for educational purposes.There is a huge divergence between the large amount of information that is produced and the capacity of humans to make sense of it. VA deals with designing and applying tools that support insights in unexplored data sets, where interactions with screens are directed through eye attention. KV on the other hand deals with expression and organisation of such insights and utilizing the knowledge thus created. Together, these could support learning. Recent research, however, point out that current methods for learning processes often only supports basic visual analysis but not the entire process of the analysis. This means that methods that include the process of making visual discoveries (VA) combined with methods that support the process to express them (KV) are lacking. We know it is easy for both students and teachers to use a VA. It is easy for teachers to learn how to maneuver a VA to produce visualizations for educational use. Despite this, the full potential of the VA has been found difficult to reach.In this world of massively mediated information and communication, current educational models therefore might fail. It looks as teachers’ lack of experience of how to arrange a didactic design of the classroom, when it comes to combining suitable tools that can facilitate analytical reasoning (VA) with a process that support students to construct meaning from visual information (KV), hampers the development of a suitable learning processes. Hence, the aim of this paper is to explore a “set up” of a cooperation in between teachers and researchers in order to support the creation of s, Funding agencies:The research is supported by funding from Marcus and Amalia Wallenberg foundation, MAW 20140120 and Norrkopings municipality research foundation. The authors thank in particular the teachers, ass. project leader Ulrika Boden and Cecilia Sunnerberg. Special thanks to Professor Mikael Jern, at the National Centre for Visual Analytics (NCVA), for valuable collaboration.

Denna artikel ger en orientering om skillnader mellan läsning av traditionella texter och digitala texter. Den problematiserar också elevers läsförståelse kopplat till webbtexters uppbyggnad och struktur. Syftet med artikeln är att läraren ska få förståelse för de specifika förmågor och färdigheter som krävs av eleverna för att skapa mening vid digitalt läsande. Artikeln har också digital informationshantering som fokus, det vill säga hur digitaliserad information söks, hur den kan förstås och hur informationen kritiskt kan granskas. Tanken är att lärare, med hjälp av denna text, ska kunna utveckla redskap som bidrar till förståelse, organisation och hantering av lärsituationer där de digitala redskapen ofta oförutsett påverkar vad som händer i klassrummet. Det handlar därför om att skapa en medvetenhet om det digitala läsandet där det samtidigt finns ett kritiskt granskande förhållningssätt till de digitala redskapen och källorna