Search

Language processing is a highly predictive process (Xiang & Kuperberg, 2016). For example, when we are walking along a busy road talking to a friend when suddenly a loud car whizzes by, we are most likely still able to understand what our friend articulated at that very moment. One explanation for this phenomenon is that we actively predict the upcoming words based on the preceding context. These predictions however may be differently precise depending on the constraint or the entropy of the sentence provided. Whereas highly constraint sentences (or sentences with a low entropy) lead to few and similar last word completions, sentences with low constraint (or a high entropy) induce many different final words (Willems, 2016). However, it is unknown whether predictions are stable within subjects over time, even when the sentence constraint is low. In this study, our primary aim is therefore to examine the relationship between the level of entropy of a sentence and the stability of the prediction of the last word over time. In order to answer this question, participants will perform three sessions of a sentence completion experiment. In the first session, participants will complete 240 spoken sentences for which the last word is missing with the first word that comes to their mind. The 240 sentences will have either a low (N = 80), medium (N = 80), or high entropy (N = 80). In the second and third session participants will again complete 240 sentences, each time consisting of 120 from the first session (40 low, 40 medium, and 40 high entropy sentences) and 120 new sentences (40 low, 40 medium, and 40 high entropy sentences). After each trial, participants will be asked to rate their confidence in whether they have seen the sentence in the first session and whether they think they completed the sentence in the same way. For entropy, we use the definition as per Shannon (1948), namely as the average amount of surprise contained in a source, in our case a spoken sentence, quantifying its uncertainty. To assess the entropy of the sentences used in this experiment, an independent sample performed sentence completions in a pre-test. Previous research indicates that the use of context in generating predictions is altered in psychiatric disorders, such as schizophrenia and autism, as well as in their subclinical variants (e.g., Haker et al., 2016; Sterzer et al., 2018; Tarasi et al., 2022). The secondary goal of this study is therefore to investigate whether the temporal stability of a final word prediction is related to subclinical personality traits (i.e., psychotic-like experiences and autistic spectrum traits).

Denna undersökning syftar till att identifiera de aspekter som anses fördelaktiga vid genomförandet av ämnesövergripande undervisning på högstadiet och gymnasiet. Studien tar en konstruktivistisk och fenomenografisk utgångspunkt i Biggs 3P modell (2003) där tre olika delar beskrivs: premiss, process och produkt. Premisserna innefattar eleverna och den lärandemiljön som undervisningen bedrivs i, processen är det undervisningssätt som används och ses i denna studie som ämnesövergripande undervisning, och produkten ses som elevernas läranderesultat. I studien används textanalys som metod, där tio examensarbeten från lärarprogrammet har analyserats. Examensarbetena är från spridda universitet runtom i Sverige och behandlar ämnesövergripande undervisning. I alla examensarbeten har författarna använt sig av intervju som metod för att undersöka ämnesövergripande undervisning. Resultatet visar på att det finns olika definitioner av ämnesövergripande undervisning och att arbetet läggs upp på olika sätt. Eleverna beskrivs vara starka för att få ut maximalt av undervisningssättet och lärandemiljön har en stor inverkan på processen. Detta då olika ramfaktorer så som organisation, mentalitet och inställning gentemot ämnesövergripande undervisning spelar stor roll för dess genomförande. Resultatet visar även att målet med ämnesövergripande undervisning är en djupare förståelse för helheter och att det är detta läranderesultat, tillsammans med ökad allmänbildning och bättre färdigheter inom områden som problemlösning och samarbete, som karaktäriserar läranderesultatet för ämnesövergripande undervisning.

Corporate Social Responsibility (CSR) är det arbete som företag åtar sig utöver den lagliga skyldigheten och innefattar bland annat arbete med miljö och samhälle. Fenomenet har framförallt undersökts i större företag i och med deras stora inverkan på omgivningen. I små och medelstora företag (vidare kallat SMEs) är CSR-arbetet inte lika väl utforskat. Syftet med detta arbete är att utforska hur och varför SMEs i Sverige, med fokus på enmans- och mikroföretag i Uppsala, arbetar internt med CSR-relaterade aktiviteter. Genom intervjuer undersöker studien huruvida femton enmans- och mikroföretag i detaljhandeln arbetar med CSR inom kategorierna välgörenhet, samhället, miljön samt leverantörer. Undersökningen visar att dessa företag inte arbetar med CSR som en del i en strategi utan att de arbetar lokalt med fokus främst på det miljörelaterade arbetet. Ägarnas personliga engagemang inom olika områden reflekterades ofta i företaget och generellt fanns åsikten att ”det lilla man kan, gör man”, som en respondent uttryckte det.