Search

In this Bachelor´s thesis, we have studied stress, gender, and coping strategies among social work students. In our study, we use quantitative analysis and sent out questionnaires to social work students in three separate social work programs in Sweden. Our results show that social work students experience stress during their education. Ways of coping with stress varied depending on both gender and individual. The results also showed that female students have a higher stress level than male students. When it came to the problem-focused strategy the results showed the opposite of what we expected, women were the ones using the problem-focused coping. The results from an emotionally focused strategy showed what we expected from previous research and theory, that women tended to use the strategy more. Furthermore, the avoidance coping strategy result also showed what we thought, that there is no major gender difference.

Hälften av Sveriges skogsmark ägs av privata skogsägare och resterande halvan fördelas mellan staten, aktiebolag och övriga privata ägare. När dessa skogsägare brukar sin skog är gallring en vanlig skötselåtgärd för att under en omloppstid öka tillväxten i ett givet bestånd. De flesta gallringar inom skogsbruket görs per uppdrag, där skogsägare och skogsföretag gör upp tillsammans om hur gallringen ska gå till. Detta sker via kommunikation mellan skogsägare och ansvarig virkesköpare eller produktionsledare från skogsföretaget. Det är mellan dessa parter gallringen planeras vilket kan innefatta val av gallringsform, gallringsuttag, stamval, trädslagsval och maskinval. Det är beroende på vad det finns för maskintyper inom olika geografiska områden som avgör ifall skogsägare har möjlighet till att välja mellan maskinmodeller i storlekarna liten, mellanstor eller stor skördare och skotare. Syftet med studien var att undersöka motiven till om, och i sådana fall varför, skogsägare väljer att använda viss maskinstorlek vid gallring. Detta genom att undersöka vilka faktorer som avgör skogsägares val av maskinstorlek vid gallring samt om det finns något samband mellan olika skogsägare som väljer viss maskinstorlek. Även skogsägarnas betalningsvilja för att använda små gallringsmaskiner undersöktes. Studien genomfördes i samarbete med SCA Skog och inom SCA:s verksamhet i Västerbotten samt Ångermanlands skogsförvaltning. En enkätstudie genomfördes med ett urval på tre geografiska områden: Norsjö, Kramfors samt en Kontrollgrupp bestående av Bjurholm, Nordmaling, Örträsk samt Vännäs. I Norsjö och Kramfors fanns möjlighet att använda mindre maskiner vid gallring. Kontrollgruppen har inte haft möjlighet till val av maskinstorlek då mindre maskiner inte fanns att tillgå inom dessa områden. 207 enkäter skickades ut och svarsfrekvensen uppgick till 68 %. Denna studie visade på att skogsägare var beredda att i genomsnitt betala 18 kr mer per m3 för att en liten maskin skulle användas, Half of Sweden's forest land is owned by private forest owners and the remaining half is owned by the state, limited liability companies and other private companies. These forest owners manage their forests, and a common measure is to thin the forest to increase the stand’s net wood production during a rotation period. Most of the thinning operations are outsourced, and the forest owners and the executing forest company decide together how to do the thinning. This is done by communication between the forest owner and the responsible wood buyer or production manager from the forest company. It is between these parties the thinning is planned, and the planning may include the choice of thinning form, thinning intensity, stem choice, selection of tree species and machine selection. Availability of machine types in different geographical areas determines if forest owners can choose between machine models in the sizes small, medium or large harvesters and forwarder. The purpose of the study was to investigate the reasons for if, and if so, why forest owners choose to use some machine size when having thinnings being executed. This is done by investigating the factors that determine the forest owners' choice of machine size in thinning and whether there is any connection between forest owners who choose a certain machine size. The forest owners’ willingness to pay for using small thinning machines was also investigated. The study was conducted in collaboration with SCA Skog and within SCA's operations in Västerbotten and Ångermanland's forest management. A questionnaire survey was conducted with a selection in three geographical areas: Norsjö, Kramfors and a control group consisting of Bjurholm, Nordmaling, Örträsk and Vännäs. Norsjö and Kramfors. In Norsjö and Kramfors, the forest owners had the choice to use a small machines when outsourcing the thinning. The control group has not been able to choose the machine size since smaller machines were not available in these ar

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar främst barn och ungdomar. Enligt World health organisation (WHO) hade 422 miljoner diabetes i världen år 2016 varav 10–15% består av diabetes typ 1. Att leva med kronisk sjukdom har ofta en påverkan och förändrar människors liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur diabetes typ 1 påverkar det vardagliga livet. Totalt analyserades tio artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats för att beskriva personers upplevelser enligt Bengtssons (2016) metod. Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem slutkategorier som var: Att känna sig begränsad i sina dagliga aktiviteter; Att behöva speciella rutiner och inte kunna vara spontan; Att känna sig annorlunda och beroende av andra; Att känna frustration över att möta okunskap hos omgivningen; Att känna sig orolig över vad som kan hända. En slutsats var att personer med diabetes upplevde svårigheter att leva ett normalt vardagsliv. De mötte okunskap kring sjukdomen vilket medförde att de kände sig annorlunda och därmed en skam över att leva med diabetes. Studien visade att det finns en bristande kunskap i samhället om diabetes typ 1.

Från det att lastbilstransporter för rundvirke togs upp i Skogsstyrelsens statistik under 1970-talet har det varit den dominerande transportmetoden i Sverige. I och med allt mer centraliserade industrier har transportavstånden mellan skog och industri ökat, det tillsammans med en ökad miljömedvetenhet och en politisk vilja att gå mot mer miljövänliga transporter kräver nya transportlösningar. En viktig del i strävan mot målet är ökad användning av järnvägstransport, i och med lägre miljöpåverkan - det är här terminaler kommer in i bilden. De största tveksamheterna som finns angående huruvida terminaler är rationella har med kostnadsbilden att göra. Detta gör att det blir intressant att undersöka kostnadsbilden hos en terminal och vilka investeringar i maskinparken som kan ge än effektivare omlastning och lagerhantering. Det finns en mängd olika framgångsfaktorer för att driva en biobränsleterminal. En av dessa är att man täcker behovet av maskinella resurser för den planerade verksamheten. I arbetet genomfördes en investeringskalkyl där det konstaterades att det skulle vara lönsamt för Terminalen i Bastuträsk AB att investera i en egen maskin för virkeshantering och sluta använda sig av en entreprenörtjänst. Av de undersökta maskinerna visade Sennebogen 830 de bästa resultaten och bytet ger ett kalkylerat nuvärde på mer än 18 000 000 kr. Störst påverkan på resultatet har virkesmängden som kan hanteras och huruvida det finns en tillräckligt stor efterfrågan på terminalens tjänster för att komma upp i ett högt maskinutnyttjande. Känslighetsanalyserna visade på att med de nuvarande förutsättningarna kommer investeringen med stor säkerhet att vara lönsam., From when the statistics about the roundwood transportation was collected in Skogsstyrelsen statistics in the 1970s, trucks have been the dominant method of transport in Sweden. With more centralized industries transport distances between forest and industry have increased. The increased environmental awareness and the political will to move toward more environmentally friendly transport requires new transport solutions. An important element in achieving the goal is to increase the use of railway transport which have a lower environmental impact – to manage this timber terminals have key role. The biggest doubts surrounding timber terminals are about the economics. This makes it interesting to examine the cost structure of a terminal and which investments in machinery that can provide more efficient transhipment and warehousing. One of the key factors is the need for mechanical resources. In the study a capital budget was made where it was stated that it would be profitable for Terminalen i Bastuträsk AB to invest in their own machine and stop using the services of a contractor. Of the investigated machines Sennebogen 830 showed the best results with the change giving a calculated present value of more than 18 000 000 SEK. The greatest impact on the result was the amount of timber that could be handled and whether there was sufficient demand for the terminals services in order to reach a high machine utilization. Sensitivity analyses showed that with the current conditions, the investment almost certainly would be profitable.