Search

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar och förstår den information de får gällande deras barn när de utreds för mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan. Nio halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes med vårdnadshavare till barn och ungdomar på grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Intervjuerna transkriberades ordagrant och bearbetades genom temaanalys. Ett normkritiskt perspektiv har tillämpats i analysprocessen. Resultatet visar att den informationen vårdnadshavare fått kring deras barns lärande och utveckling samt framtidsutsikter vad gäller utbildning och sysselsättning, inför barnens inskrivning i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan upplevdes som bristfällig bland respondenterna. Information om grundsärskolan och gymnasiesärskolan som skolform hade vårdnadshavare till stor del själva sökt reda på själva, vilket enligt flera respondenter varit en påfrestande process. Vidare visar resultatet att de respondenter som hade ungdomar på gymnasiesärskolan saknade kunskap och information om de möjligheter och begränsningar för arbete och fortsatta studier som gällde för deras barn efter avslutad utbildning. Enligt respondenterna borde sådan information komma tidigare för att underlätta beslut och vägval kring barnets framtid samt för att öka barnets möjligheter till delaktighet och medbestämmande i beslut som rör deras livssituation. Därtill indikerar resultatet att det verkar råda oklarheter kring vem som ska tillhandahålla information till vårdnadshavare samt var vårdnadshavare kan vända sig med frågor som rör barnets utbildning. Övergripande konstateras att merparten av respondenterna var nöjda med barnens skolgång i grundsärskolan och gymnasiesärskolan, då de såg att barnen trivdes där, samt att de fick de anpassningar de behövde för att lärmiljön skulle uppfattas som god. Emellertid efterfrågar vårdnadshavarna bättre samordning mellan de ansvariga instanserna när frågan om ett barn ska placeras i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan aktualiseras.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar tio procent av världens kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen går i skov och orsakar smärta och lidande för de drabbade, något som påverkar det dagliga livet och livskvaliteten. Sjuksköterskan har ett professionellt ansvar att uppmärksamma och respektfullt bemöta dessa unika individers omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Sjukdomen har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet och orsakar lidande, där bristfällig vård medför en fördröjd diagnos på upp till tio år. För att öka livskvaliteten krävs en lyhörd vård som tar kvinnor på allvar och arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

The properties of cellular membranes are critical for most cellular functions and are influenced by several parameters including phospholipid composition, integral and peripheral membrane proteins, and environmental conditions such as temperature. We previously showed that the C. elegans paqr-2 and iglr-2 mutants have a defect in membrane homeostasis and exhibit several distinct phenotypes, including a characteristic tail tip defect and cold intolerance. In the present study we report that screening for novel mutants with these 2 defects can lead to the identification of genes that are important contributors to membrane properties. In particular we isolated 3 novel alleles of sma-1, the C. elegans homolog of βH spectrin, and 2 novel alleles of dpy-23, which encodes the C. elegans homolog of the AP2 μ subunit. We also show that sma-1 and dpy-23 act on membrane properties in pathways distinct from that of paqr-2 and iglr-2.

The progestin and adipoQ receptor (PAQR) protein family is characterized by a 7-transmembrane domain, and a topology reversed that of G-protein coupled receptors, i.e. the N-terminus resides in the cytoplasm. Despite the presence of this class of receptors in humans, as well as in the established model organisms, the intracellular signaling pathway has not been adequately elucidated. The most extensively researched PAQR proteins are the mammalian adiponectin receptors, ADIPOR1/2, which mediate the insulin- sensitizing actions of adiponectin on glucose uptake, fatty acid oxidation and gluconeogenesis. AMPK and PPARα are downstream targets of the ADIPORs, and ceramide signaling has also been implicated in mice and yeast. The aim of our studies of the PAQR protein family in C. elegans is to further elucidate their downstream signaling pathway using a model organism well suited for the generation of unbiased knowledge through forward genetics screens. We have focused our research on the C. elegans loss of function mutant of paqr-2. This protein is closely related to the mammalian ADIPORs and the mutant displays several interesting phenotypes. A forward genetics screen led us to identify IGLR-2 as a protein that physically interacts with PAQR-2 on cell membranes. The paqr-2 and iglr-2 mutants display identical phenotypes: sensitivity to cold and exogenous glucose as well as a withered tail tip morphology defect. All three phenotypes can be suppressed by mutations that directly or indirectly increase expression of Δ9 desaturases, enzymes that convert saturated fatty acids (SFA) into unsaturated fatty acids; conversely, paqr-2 and iglr-2 mutants have increased levels of SFA and decreased expression of the Δ9 desaturase reporter pfat-7::GFP. Poikilotherm organisms, such as C. elegans, adapt to a decreased environmental temperature in part by adjusting the fluidity of their cellular membranes. We hypothesized that PAQR-2 and IGLR-2 may act as regulators of membrane fluidity, and measured this property using fluorescence recovery after photobleaching, FRAP. The results reveal that paqr-2 and iglr-2, unlike wild type, do have reduced membrane fluidity upon challenge with low temperature or glucose supplementation, and that this defect can be suppressed by mutations know to promote Δ9 desaturase activity or rescued by detergents provided at membrane-fluidizing concentrations. We conclude that the adiponectin receptor homolog PAQR-2, and its partner IGLR-2, are involved in the C. elegans homeoviscous adaptation response and regulate membrane fluidity through activation of Δ9 desaturases.

In spite of the worldwide impact of diabetes on human health, the mechanisms behind glucose toxicity remain elusive. Here we show that C. elegans mutants lacking paqr-2, the worm homolog of the adiponectin receptors AdipoR1/2, or its newly identified functional partner iglr-2, are glucose intolerant and die in the presence of as little as 20 mM glucose. Using FRAP (Fluorescence Recovery After Photobleaching) on living worms, we found that cultivation in the presence of glucose causes a decrease in membrane fluidity in paqr-2 and iglr-2 mutants and that genetic suppressors of this sensitivity act to restore membrane fluidity by promoting fatty acid desaturation. The essential roles of paqr-2 and iglr-2 in the presence of glucose are completely independent from daf-2 and daf-16, the C. elegans homologs of the insulin receptor and its downstream target FoxO, respectively. Using bimolecular fluorescence complementation, we also show that PAQR-2 and IGLR-2 interact on plasma membranes and thus may act together as a fluidity sensor that controls membrane lipid composition., Author Summary Using the nematode C. elegans as a model, we show that glucose decreases the fluidity of cellular membranes, which suggests a novel mechanism for the glucose toxicity observed in diabetics. We also show that the membrane proteins PAQR-2 and IGLR-2 are located together on cellular membranes and regulate fluidity in the presence of glucose. This is an important finding because PAQR-2 is a worm homolog of AdipoR1 and AdipoR2, themselves important anti-diabetic proteins of which the cellular mechanism of action has been difficult to elucidate. Thus in one stroke our work may explain glucose toxicity, describes a cellular mechanism that counteracts it, helps clarify the anti-diabetic roles of AdipoR1/2, and identifies IGLR-2 as a PAQR-2 co-receptor.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymkulturen tar sig uttryck i Sverige idag. Frågor som ställdes för att försöka besvara studien var bland annat; Finns det könsroller och identiteter på gym? Hur ser användandet av redskap, maskiner och övningar på gym ut? För att besvara dessa frågor har två studier genomförts. Inledningsvis gjordes en kvantitativ studie i form av en enkät där ett bekvämlighetsurval gjordes, där enkäten publicerades på Internet. Därefter gjordes en kvalitativ studie i form av en deltagande observation som genomfördes på ett gym i en mellanstor stad i Sverige. Under studien har författarna valt att använda sig utav det social konstruktivistiska synsättet då de bland annat önskat undersöka könroller och identiteter på gym. Resultatet visade att det finns skillnader mellan män och kvinnor som vistas på gym, bland annat när det kommer till redskap och sätt att träna. Studien styrker tidigare forskning som visat på att gymmet fortfarande tycks vara ett manligt fäste. Kvinnor tycks dock allt mer träda in i gymmet men flyr ännu de fria vikterna som tycks vara könskodade som manliga redskap. I studien framgår det att kvinnor i större utsträckning än män föredrar att träna i grupp eller med hög musik i hörlurarna för att inte bli störda medans männen i större utsträckning föredrar att träna själva men interagerar med andra eller att träna med en kompis eller två. Studien visar även på att män och kvinnor tycks trivas bra och mycket bra på gymmet. Slutsatsen vi har kunnat dra är att män fortfarande är det dominerande könet på gymmet och framför allt bland de fria vikterna, kvinnorna tycks ännu vara rädda för att göra entré bland de fria vikterna. Skillnad mellan män och kvinnor på gym finns det, framförallt när det gäller val av redskap och maskiner. Gymkulturen skapas av de män och kvinnor som genom att vistas på gym skapar sin egen och andras identitet samt könsidentitet.