Search

I rapporten presenteras resultat från de två första åren (2020 och 2021) av den svenska delen av den internationella surveyen Sprat Acoustic Survey (SPRAS-Swe,) i Östersjön. Surveyen har pågått sedan 2001, men Sveriges deltagande började först 2020 efter leveransen av Sveriges nya forskningsfartyg R/V Svea. Expeditionens huvudsyfte är att ta fram fiskerioberoende data på förekomst i antal av skarpsill och sill. Dessa data tillsammans med andra nationers data utgör en grund i bestånduppskattningsarbetet som görs inom ICES arbetsgrupp WGBFAS. Vår målsättning är att testa möjligheten att se SPRAS-Swe som en ekosystemsurvey vilket innebär att utöver den datainsamling som krävs enligt manual även samla in annan typ av data för att öka kunskapen kring ekosystemet Östersjön. Målet är också att utveckla insamlings- och analysmetoder för att på sikt minska dödligheten av fisk.

Den årliga kusttrålundersökningen längs den västsvenska skärgården sträcker sig från utsjöbanken Fladen i Kattegatt i söder till Singlefjorden vid norska gränsen i norr. Undersökningen har utförts årligen sedan 2001 med syftet är att inventera artsammansättningen och rekryteringen hos fisk i allmänhet samt förekomst av stor torsk i synnerhet. Kusttrålundersökningen tillför också grundläggande data avseende indikatorer för kustfiskarter inom ramen för arbetet med Havsmiljödirektivet. År 2020 utfördes kusttrålningen under 9 dagar mellan den 31 augusti och 10 september. Totalt trålades 33 stationer varav 8 låg i utsjön och 25 vid kusten. Endast en torsk över 40 cm fångades, dock var längdfördelningen av torsk över 20 cm per timme högre än vid föregående år, både vid kusten och i utsjön.

Kusttrålningar har genomförts längs svenska kusten i Västerhavet sedan 2001. En huvudsaklig målsättning sedan starten har varit att övervaka utvecklingen av lokala bestånd och kustkomponenter av bestånd för ett urval av fiskarter med särskild fokus på torsk. Sedan 2009 är provtagningen fokuserad till kustavsnittet med skärgård mellan Fladen banken i söder och Singlefjorden i norr och sedan 2013 är provtagningen anpassad för att även övervaka fisksamhällets utveckling för Havsmiljödirektivet vad det gäller biologisk mångfald och marina näringsvävar. Årets kusttrålning genomfördes den 3-13 september 2018 då sammanlagt 32 trålstationer besöktes i norra Västerhavet. I kustområden gjordes 24 tråldrag och i utsjön gjordes åtta tråldrag. Fångsterna av torsk längs kusten under 2018 låg i stort sätt på samma låga nivå som föregående år. Förekomsten av stor könsmogen torsk längs kusten var fortsatt mycket låg; den största torsken som fångades i kustområdena under 2018 var 56 cm lång och fångades i Askeröfjorden. Fångsterna av torsk i utsjön under 2018 indikerar i jämförelse med 2017 års provtagning en fortsatt minskning. Fångsterna av torsk i utsjön 2018 var de lägsta som registrerats sedan provtagningen började. Vitling är en av de vanligaste fiskarterna som fångas i kusttrålningen under de senaste åren (2013-2018). De negativa trenderna för vitling både i utsjön och i kustområdena fortsatte under 2018 på samma sätt som under 2017. Fångstnivåerna för kolja i kustområdena var på en liknande nivå som under 2017 års kusttrålning samtidigt som koljan i utsjön befann sig på den lägsta nivå som registrerats sedan kusttrålningen startade. Generellt, vad det gäller torskfiskar så utgjordes fångsterna nästan uteslutande av juvenil fisk. Två arter av rocka fångades – knaggrocka och klorocka. Totalt fångades 48 olika fiskarter.

I äggundersökningen i Bohusläns skärgårds- och fjordområde som genomfördes under tre veckor (v. 9, 14 och 17) våren 2017 kunde ägg från total 16 olika fiskarter identifieras med hjälp av så kallade genetiska streckkodsmarkörer. Provtagningsområdet sträckte sig inomskärs från Smögen i norr till Marstrand i söder. Tidiga stadier av fiskägg (stadie Ia-Ib), som indikation på eventuell lokal lek identifierades för arterna: torsk, lerskädda, sandskädda, rödspätta, skarpsill och skrubbskädda. Ägg från ytterligare två torskfiskar - vitling och bleka kunde identifieras dock utan att specifika äggstadier kunde bestämmas. Största koncentrationen av torskägg (alla stadier) hittades utanför Brofjorden samt i Gullmarsfjorden och runt ön Lyr mellan Orust och Tjörn. Tidiga stadier av torskägg (stadie Ia-Ib) hittades framförallt utanför Brofjorden och runt ön Lyr. Plattfiskägg hittades över hela provtagningsområdet dock med en viss koncentration av ägg från rödspätta i och utanför Brofjorden.

The last decades have seen a grooving insight in the need of development towards a sustainable society. This manifests in several political statements but also reveals the problem with realization. In this study we investigate how the concept of education in sustainable development is presented in steering documents for the Swedish upper secondary school and especially the national technology programme. This choice of programme is made because its content easily can be connected to the three categories in sustainable development: environment, social and economic issues. Another perspective that has became current in the educational system in Sweden and also manifested in political documents is Entrepreneurship. Inspired by both discourse analysis and by Bourdieu’s theories about social practices in society we have studied the Swedish national steering documents for the technology programme out from writings of sustainable development and entrepreneurship. The result is remarkable in that even if writings about sustainable development exist, they get more diminished and less committing the closer you get to the actual teaching situation. In documents, that steer and signals especial values for teaching in the programme, we find interesting diverges in statements. Sustainable development seems to be valued lower compared with for example entrepreneurship and product development for economic growth. Both sustainable development and entrepreneurship are highlighted in the steering documents and a political aim is to connect them, but it is interesting to see how different they are emphasized in the different documents especially in the more concrete course syllabi. One conclusion can be that Sweden on an international level has ambitions to be seen as a nation taking responsibility for the future but has not been able to transmit this into action in the educational system.

In this study different multivariate methods were used to link the content of dioxins and furans in biota to different sources. The data used in the study were mainly from already existing analysis off dioxins and furans but also some data has been generated by sampling and analysis within the project. Lack of data, especially from biological samples, limited the modelling to the set of 17 toxic congeners comprised of seven dioxins and 10 furans. Two different multivariate modelling methods were used, principal component analysis (PCA) and positive matrix factorisation (PMF) for the source apportionment. The PCA shows that herrings from the Bothnian Bay and Gulf of Finland has well defined pattern. The spread in pattern is larger for the Herrings caught in The Baltic proper and Bothnian bay. Also the age of the Herring effect the patterns, 2-year old Herring are well grouped and separated from older Herrings. When adding source samples (flue gas, combustion, background) to the PCA for biota the only well defined overlap were between biota and flue gas. The PMF model for Baltic Herring points to three significant sources. One of them is identified to be a background/combustion. One of the other sources is not fully identified but some parts of the pattern are likely flue gas. The last source can not be identified by use of data collected in this project. In this study different multivariate methods were used to link the content of dioxins and furans in biota to different sources. The data used in the study were mainly from already existing analysis off dioxins and furans but also some data has been generated by sampling and analysis within the project. Lack of data, especially from biological samples, limited the modelling to the set of 17 toxic congeners comprised of seven dioxins and 10 furans. Two different multivariate modelling methods were used, principal component analysis (PCA) and positive matrix factorisation (PMF) for the source apportionment. The PCA shows that herrings from the Bothnian Bay and Gulf of Finland has well defined pattern. The spread in pattern is larger for the Herrings caught in The Baltic proper and Bothnian bay. Also the age of the Herring effect the patterns, 2-year old Herring are well grouped and separated from older Herrings. When adding source samples (flue gas, combustion, background) to the PCA for biota the only well defined overlap were between biota and flue gas. The PMF model for Baltic Herring points to three significant sources. One of them is identified to be a background/combustion. One of the other sources is not fully identified but some parts of the pattern are likely flue gas. The last source can not be identified by use of data collected in this project.

IVL har på uppdrag av Naturvårdsverket genomfört en screening av sötningsmedlet sukralos. Sukralos är en disackarid, som modifierats i tre positioner med klor. Ämnet är ca 600 gånger sötare än sackaros och används efter tillstånd i USA och Europaunionen, m.fl. länder som tillsats i livsmedel. Ämnet är lättlösligt i vatten och vid intag utsöndras minst 95 % i oförändrad form. Ingen ackumulering i organismen är känd och nedbrytning eller omvandling har endast påvisats i vattenmiljö under inverkan av mikroorganismer. Tre primära klorinnehållande omvandlingspordukter har påvisats. De studier i djurförsök som legat till grund för tillståndsgivningen har visat mycket små effekter. Det huvudsakliga syftet med denna översiktliga kartläggning var att bestämma koncentrationer av sukralos i några olika matriser i miljön, framförallt för att belysa viktiga transportvägar i vattenmiljön i Sverige. Totalt bestämdes sukralos i 57 prover. Studien visar att; • Sucralose detekteras i vattenrecipienter i Sverige som tar emot utgående vatten ifrån reningsverk. • Inkommande vatten till svenska avloppsreningsverk (2 ARV) innehåller 3 500-7 900 ng sukralos/l. • Reningsgraden m a p. sukralos är låg i reningsverk, maximalt uppmättes 10 % reningsgrad i de parade prover som analyserats (inkommande/utgående). • Sukralos detekterades i alla de 29 utgående reningsverksvattenproverna ifrån 25 olika reningsverk i landet; 1 800-10 800 ng/l, median 4 900 ng/l. • Det sker ingen ackumulation av sukralos i slam. Denna rapport utgör den första delen av en fördjupad screening av sukralos i den svenska miljön. I en fortsättande, kommande rapport kommer resultat ifrån undersökningar av sukralosupptag i akvatiska biotaprover att redovisas.

The Swedish Environmental Research Institute Ltd. (IVL) and the Norwegian Institute for Air Research (NILU) have performed a "screening study" of silver during 2007 as an assignment from the Swedish Environmental Protection Agency. Silver is a precious noble metal long used as jewellery, for ornament and as a coin metal. Silver may appear as solid waste from applications in electronic industry, in batteries, mirror glass etc. However, it is mainly the uses in photographic applications and as antiseptic for medical purposes and in consumer products, that are of environmental concern. While the use in photography will decrease due to the development of digital cameras, the use as antimicrobial agent in consumer products may increase. The overall objective of the screening was to determine the concentrations of silver in some compartments of the Swedish environment, focusing on the release into the aquatic environment. The program included measurements in background areas and close to potential point sources and areas affected by diffuse sources. Sample types included untreated and treated municipal sewage wastewaters, landfill leakage waters, sludge, and surface water samples. In addition, samples of fish muscle were analysed. This report is only available in English.

Hormone regulated processes govern the larval development and reproduction in aquatic vertebrates. The involvement of pollutants in these processes needs to be examined in the evaluation of consequences of their release into the aquatic environment. Prognosis models may be used as a pre-screening step to predict such properties. This work describes the development of models to predict the properties involved in estrogenic hormone activity, i.e. induction (in absolute and relative figures) and binding affinity to the human estrogen receptor Models were developed using molecular hologram descriptors, i.e. derived only from the chemical structure of substances. Statistical molecular design (SMD) was used to select substances for experimental testing of receptor induction. Substances were then divided in a set for model construction and a validation set. Models were calculated for a large number of systematically varied hologram configurations to find those with the best data based on the predictive ability (Q2-value). The models with the best predictive ability were those based on holograms that considered chirality in the chemical structure. No other systematic effect of hologram length and fragment length was observed. The best models for each biological response were then further refined by a pruning procedure that resulted in exclusion of descriptors that did not contribute positively to the model. The three estrogenic responses were predicted within a factor 10 (root mean square error of prediction 0.7 - 1.0), which should be sufficient for the pre-screening purpose. A broad applicability characterises the three models, only the structural formula of a new substance is needed to be able to perform the prediction. Hormone regulated processes govern the larval development and reproduction in aquatic vertebrates. The involvement of pollutants in these processes needs to be examined in the evaluation of consequences of their release into the aquatic environment. Prognosis models may be used as a pre-screening step to predict such properties. This work describes the development of models to predict the properties involved in estrogenic hormone activity, i.e. induction (in absolute and relative figures) and binding affinity to the human estrogen receptor Models were developed using molecular hologram descriptors, i.e. derived only from the chemical structure of substances. Statistical molecular design (SMD) was used to select substances for experimental testing of receptor induction. Substances were then divided in a set for model construction and a validation set. Models were calculated for a large number of systematically varied hologram configurations to find those with the best data based on the predictive ability (Q2-value). The models with the best predictive ability were those based on holograms that considered chirality in the chemical structure. No other systematic effect of hologram length and fragment length was observed. The best models for each biological response were then further refined by a pruning procedure that resulted in exclusion of descriptors that did not contribute positively to the model. The three estrogenic responses were predicted within a factor 10 (root mean square error of prediction 0.7 - 1.0), which should be sufficient for the pre-screening purpose. A broad applicability characterises the three models, only the structural formula of a new substance is needed to be able to perform the prediction.

Rapporten redovisar resultat från behandling av 9 olika svenska lakvatten, dagvatten från en sorteringsyta och ett kommunalt avloppsvatten. Totalt organiskt material, närsalter, tungmetaller och specifika organiska ämnen har analyserats. För några vatten har också hormonstörande effekter bestämts före och efter behandling. Denna och tidigare liknande undersökningar visar ' Biologisk behandling i luftad damm eller aktivslam-liknande system som t.ex. SBR ger bra minskning av lättnedbrutet organiskt material förutsatt tillräcklig luftning. Effekten är beroende av slamhalt och uppehållstid och normalt bäst i SBR eller liknande system. Minskningen av kväveföreningar i biologiska system är beroende av både väl luftade, aeroba, delar/perioder och icke luftade, anoxiska, delar eller perioder. De behövs för nitrifikation respektive denitrifikation. För lakvatten som normalt har hög halt kväveföreningar i förhållande till tillgängligt organiskt material krävs tillsats av en extern kolkälla för att nå full denitrifikation och låga kvävehalter. Det fungerar normal bra i SBR och liknande system. Tungmetaller och stabila organiska föreningar kan avskiljas genom att de adsorberas till bioslammet. Förutsatt att slammet tas ut på ett kontrollerat sätt innebär det en rening av vattnet. Metallavskiljningen via slammet tycks vara sämre vid behandling av lakvatten än vid behandling av kommunalt avloppsvatten, antagligen beroende på bildning av lösliga komplex med fulvosyror i lakvattnen. Någon form av luftning av lakvattnet är också nödvändig för att undvika lukt. ' Våtmarker, översilningsytor och bevattning av skogsytor är olika sätt att använda den naturliga kväveomsättningen, upptag i växter och adsorptionen till markpartiklar. Genom att de inte luftas artificiellt och man inte tillför något organiskt material krävs stora ytor för att få både nitrifikation och denitrifikation att fungera. Nitrifikationen förutsätter också att det inte finns mycket oxiderbart organiskt material i vattnet. Dessa system kräver alltså i praktiken någon typ av styrd biologisk förbehandling. På grund av de stora ytorna får man normalt en bra avskiljning av tungmetaller och stabila organiska föreningar som är dåligt vattenlösliga. Nackdelen är att man samtidigt förorenar ett större markområde, som eventuellt kan bli mättat och börja släppa ifrån sig olika föreningar igen. Det gäller särskilt metaller vid en försurning. ' Kemisk fällning kan användas för att minska mängden tungmetaller i vattnet. Även en del organiskt material kan fällas ut. Det enklaste sättet att fälla ut metaller är att höja pH på lakvattnet. Om man behöver nå lägre resthalter måste man fälla metallerna som sulfider. Fällningen påverkar inte de lättnedbrutna organiska ämnena eller kväveföreningarna. ' Indunstning är en dyr metod som ger mycket bra avskiljning av både organiskt och oorganiskt material. Den höga kostnaden beror på stort behov av energi och kemikalier och dyr utrustning på grund av stora korrosionsproblem. ' Behandling i kommunala reningsverk är fortfarande det vanligaste i Sverige, antingen direkt eller efter lokal förbehandling. I de flesta fall utgör belastningen av flöde, organiskt material, närsalter och tungmetaller bara en liten del, jämfört med det kommunala avloppsvattnet. I det studerade fallet var det ca 5 % av flödet och mindre än 5 % av allt utom ammonium och klorid. Före anslutning bör man dock kontrollera om lakvattnet ger en stabil hämning av respiration eller nitrifikation i verket, och man bör följa upp kvaliteten på uttaget bioslam. Rapporten redovisar resultat från behandling av 9 olika svenska lakvatten, dagvatten från en sorteringsyta och ett kommunalt avloppsvatten. Totalt organiskt material, närsalter, tungmetaller och specifika organiska ämnen har analyserats. För några vatten har också hormonstörande effekter bestämts före och efter behandling. Denna och tidigare liknande undersökningar visar ' Biologisk behandling i luftad damm eller aktivslam-liknande system som t.ex. SBR ger bra minskning av lättnedbrutet organiskt material förutsatt tillräcklig luftning. Effekten är beroende av slamhalt och uppehållstid och normalt bäst i SBR eller liknande system. Minskningen av kväveföreningar i biologiska system är beroende av både väl luftade, aeroba, delar/perioder och icke luftade, anoxiska, delar eller perioder. De behövs för nitrifikation respektive denitrifikation. För lakvatten som normalt har hög halt kväveföreningar i förhållande till tillgängligt organiskt material krävs tillsats av en extern kolkälla för att nå full denitrifikation och låga kvävehalter. Det fungerar normal bra i SBR och liknande system. Tungmetaller och stabila organiska föreningar kan avskiljas genom att de adsorberas till bioslammet. Förutsatt att slammet tas ut på ett kontrollerat sätt innebär det en rening av vattnet. Metallavskiljningen via slammet tycks vara sämre vid behandling av lakvatten än vid behandling av kommunalt avloppsvatten, antagligen beroende på bildning av lösliga komplex med fulvosyror i lakvattnen. Någon form av luftning av lakvattnet är också nödvändig för att undvika lukt. ' Våtmarker, översilningsytor och bevattning av skogsytor är olika sätt att använda den naturliga kväveomsättningen, upptag i växter och adsorptionen till markpartiklar. Genom att de inte luftas artificiellt och man inte tillför något organiskt material krävs stora ytor för att få både nitrifikation och denitrifikation att fungera. Nitrifikationen förutsätter också att det inte finns mycket oxiderbart organiskt material i vattnet. Dessa system kräver alltså i praktiken någon typ av styrd biologisk förbehandling. På grund av de stora ytorna får man normalt en bra avskiljning av tungmetaller och stabila organiska föreningar som är dåligt vattenlösliga. Nackdelen är att man samtidigt förorenar ett större markområde, som eventuellt kan bli mättat och börja släppa ifrån sig olika föreningar igen. Det gäller särskilt metaller vid en försurning. ' Kemisk fällning kan användas för att minska mängden tungmetaller i vattnet. Även en del organiskt material kan fällas ut. Det enklaste sättet att fälla ut metaller är att höja pH på lakvattnet. Om man behöver nå lägre resthalter måste man fälla metallerna som sulfider. Fällningen påverkar inte de lättnedbrutna organiska ämnena eller kväveföreningarna. ' Indunstning är en dyr metod som ger mycket bra avskiljning av både organiskt och oorganiskt material. Den höga kostnaden beror på stort behov av energi och kemikalier och dyr utrustning på grund av stora korrosionsproblem. ' Behandling i kommunala reningsverk är fortfarande det vanligaste i Sverige, antingen direkt eller efter lokal förbehandling. I de flesta fall utgör belastningen av flöde, organiskt material, närsalter och tungmetaller bara en liten del, jämfört med det kommunala avloppsvattnet. I det studerade fallet var det ca 5 % av flödet och mindre än 5 % av allt utom ammonium och klorid. Före anslutning bör man dock kontrollera om lakvattnet ger en stabil hämning av respiration eller nitrifikation i verket, och man bör följa upp kvaliteten på uttaget bioslam.

Measurements of pharmaceuticals were performed in 179 samples of water, sludge, manure, sediment and biota at background sites, municipal STPs, landfills, hospital effluents and recipient water from STPs. Bioassays of hormone activity were performed for a selected number of water samples. The NSAIDs were the most frequently detected pharmaceuticals and occurred in the highest concentrations. There were large differences in concentrations both between substances and between sampling sites. A regional trend in the STP effluent water could be observed for the NSAIDs and for some antibiotics with increased concentrations in samples originating from the north. No pattern could be seen for the hormones. Estrogenic effects were detected in STP outlets to the aquatic environment while values obtained for androgenicity were in most samples close to or below the detection limit. Based on the risk asessment (MEC/PNEC) risk quotients >1 was obtained for estradiol, estriol, ethinylestradiol and ibuprofen. Measurements of pharmaceuticals were performed in 179 samples of water, sludge, manure, sediment and biota at background sites, municipal STPs, landfills, hospital effluents and recipient water from STPs. Bioassays of hormone activity were performed for a selected number of water samples. The NSAIDs were the most frequently detected pharmaceuticals and occurred in the highest concentrations. There were large differences in concentrations both between substances and between sampling sites. A regional trend in the STP effluent water could be observed for the NSAIDs and for some antibiotics with increased concentrations in samples originating from the north. No pattern could be seen for the hormones. Estrogenic effects were detected in STP outlets to the aquatic environment while values obtained for androgenicity were in most samples close to or below the detection limit. Based on the risk asessment (MEC/PNEC) risk quotients >1 was obtained for estradiol, estriol, ethinylestradiol and ibuprofen.

The development of models to predict important environmental properties is easily recognised in the light of the great number of existing chemicals that still need to be characterised. To meet the needs for testing new chemicals such models may also be useful. Here new quantitative structure-activity relationship (QSAR) models are presented to predict acute and subacute aquatic toxicity to a green alga (Pseudokirschneriella subcapitata), a crustacea (Daphnia magna), two fish species (Lepomis macrochirus, Leuciscus idus) and a bacterial bioluminescence inhibition test (Microtox3). The toxicity is predicted from more than 1400 molecular descriptors using the multivariate statistical method partial least squares (PLS) regression. The models are based on descriptors calculated from the chemical structure only and can be applied to substances that have not yet been isolated or synthesised. QSAR models were obtained for which the standard prediction errors in logarithmic units correspond to the following concentration factors: Microtox 15 min bioluminescence inhibition EC50 - a factor 3.4; green alga 96 h growth rate inhibition EC50 - a factor 2.8; Daphnia magna 48 h immobilisation EC50 - a factor 2.3; Lepomis macrochirus 96 h toxicity LC50 - a factor 2.4; Leuciscus idus 96 h toxicity LC50 - a factor 3.5 In addition to development of prognosis models, the aim of this project was to develop methodology to obtain more reliable QSAR model predictions of toxicity The development of models to predict important environmental properties is easily recognised in the light of the great number of existing chemicals that still need to be characterised. To meet the needs for testing new chemicals such models may also be useful. Here new quantitative structure-activity relationship (QSAR) models are presented to predict acute and subacute aquatic toxicity to a green alga (Pseudokirschneriella subcapitata), a crustacea (Daphnia magna), two fish species (Lepomis macrochirus, Leuciscus idus) and a bacterial bioluminescence inhibition test (Microtox3). The toxicity is predicted from more than 1400 molecular descriptors using the multivariate statistical method partial least squares (PLS) regression. The models are based on descriptors calculated from the chemical structure only and can be applied to substances that have not yet been isolated or synthesised. QSAR models were obtained for which the standard prediction errors in logarithmic units correspond to the following concentration factors: Microtox 15 min bioluminescence inhibition EC50 - a factor 3.4; green alga 96 h growth rate inhibition EC50 - a factor 2.8; Daphnia magna 48 h immobilisation EC50 - a factor 2.3; Lepomis macrochirus 96 h toxicity LC50 - a factor 2.4; Leuciscus idus 96 h toxicity LC50 - a factor 3.5 In addition to development of prognosis models, the aim of this project was to develop methodology to obtain more reliable QSAR model predictions of toxicity

In vitro-test baserade på rekombinanta jäststammar med gener för mänsklig androgenreceptor och östrogenreceptor a har använts till att undersöka avloppsvatten från massa- och pappersbruk. Androgena effekter påvisades, men nivåerna var så låga att numeriska värden ej gick att beräkna vid normalutförande av test. Även toxiska effekter som hämmade jästcelltillväxt förekom. Försök att spåra substanser med androgen effekt visade att en heterogen samling ämnen med relativt låg lipofilitet förekom i separerade androgena fraktioner. Androgeniteten var alltför låg och sammansättningen av ämnen alltför komplex för att dessa skulle kunna identifieras. Undersökningar av dessa ämnens ursprung visade att råvattnet vid industriprocesserna sannolikt inte var källan. Test av androgenitet i prov av processvatten från tillverkning med rötskadad granved och humöst sjövatten visade att ursprunget kunde vara ur ved. Test med dessa in vitro-metoder utfördes på gallprov från juvenil regnbåge som exponerats 3 veckor i burar placerade utanför avloppsvattenutsläpp. Ämnen med såväl östrogen som androgen aktivitet ansamlades i galla hos fiskar som exponerats för skogsindustriavloppsvatten. In vitro-test baserade på rekombinanta jäststammar med gener för mänsklig androgenreceptor och östrogenreceptor a har använts till att undersöka avloppsvatten från massa- och pappersbruk. Androgena effekter påvisades, men nivåerna var så låga att numeriska värden ej gick att beräkna vid normalutförande av test. Även toxiska effekter som hämmade jästcelltillväxt förekom. Försök att spåra substanser med androgen effekt visade att en heterogen samling ämnen med relativt låg lipofilitet förekom i separerade androgena fraktioner. Androgeniteten var alltför låg och sammansättningen av ämnen alltför komplex för att dessa skulle kunna identifieras. Undersökningar av dessa ämnens ursprung visade att råvattnet vid industriprocesserna sannolikt inte var källan. Test av androgenitet i prov av processvatten från tillverkning med rötskadad granved och humöst sjövatten visade att ursprunget kunde vara ur ved. Test med dessa in vitro-metoder utfördes på gallprov från juvenil regnbåge som exponerats 3 veckor i burar placerade utanför avloppsvattenutsläpp. Ämnen med såväl östrogen som androgen aktivitet ansamlades i galla hos fiskar som exponerats för skogsindustriavloppsvatten.

Androgena och östrogena effekter i Vramsåns åvatten och avloppsvatten från Tollarps reningsverk har undersökts med testmetoder baserade på hormonreceptorer för androgener och östrogener. Låga men mätbara androgena effekter uppmättes i de längst uppströms belägna provpunkterna och i behandlat avloppsvatten från reningsverket. Nedströms var androgeniteten ej kvantifierbar. Avloppsvattnet var även östrogent och effekter av östrogener kunde påvisas särskilt i vattenprover nedströms Tollarp. Högst östrogenitet uppmättes i Rambrobäcken som dock inte belastas av något reningsverksutsläpp. Nivån var så hög, 0.59 ng östradiol-ekvivalenter/L, att effekter på fisk skulle kunna befaras. Androgena och östrogena effekter i Vramsåns åvatten och avloppsvatten från Tollarps reningsverk har undersökts med testmetoder baserade på hormonreceptorer för androgener och östrogener. Låga men mätbara androgena effekter uppmättes i de längst uppströms belägna provpunkterna och i behandlat avloppsvatten från reningsverket. Nedströms var androgeniteten ej kvantifierbar. Avloppsvattnet var även östrogent och effekter av östrogener kunde påvisas särskilt i vattenprover nedströms Tollarp. Högst östrogenitet uppmättes i Rambrobäcken som dock inte belastas av något reningsverksutsläpp. Nivån var så hög, 0.59 ng östradiol-ekvivalenter/L, att effekter på fisk skulle kunna befaras.

Inkommande och utgående vattenströmmar vid reningsverket i Siljansnäs, Leksands kommun undersöktes avseende effekter i screentest för östrogena och androgena effekter. Såväl lakvatten från Lindbodarna som det kommunala avloppsvattnet hade östrogena effekter. Efter behandling i reningsverket minskade effekten men det utgående avloppsvattnet innehöll fortfarande en ansenlig östrogen effekt. Lakvattnet hade en svag men ändå mätbar androgen effekt. Kommunalt avloppsvatten före behandling var androgent men enbart efter inblandning med lakvatten minskade den androgena effekten. Minskningen kan bero på hämmande ämnen i lakvattnet. Efter behandlingen minskade den androgena effekten avsevärt. Inkommande och utgående vattenströmmar vid reningsverket i Siljansnäs, Leksands kommun undersöktes avseende effekter i screentest för östrogena och androgena effekter. Såväl lakvatten från Lindbodarna som det kommunala avloppsvattnet hade östrogena effekter. Efter behandling i reningsverket minskade effekten men det utgående avloppsvattnet innehöll fortfarande en ansenlig östrogen effekt. Lakvattnet hade en svag men ändå mätbar androgen effekt. Kommunalt avloppsvatten före behandling var androgent men enbart efter inblandning med lakvatten minskade den androgena effekten. Minskningen kan bero på hämmande ämnen i lakvattnet. Efter behandlingen minskade den androgena effekten avsevärt.

Östrogena effekter har undersökts i 18 kommunala reningsverk med varierande metoder för rening och tolv industriutsläpp. Kommunala avloppsvatten innehåller ämnen med östrogena effekter. Uppmätta effekter i utgående, behandlade avloppsvatten motsvarade Östrogena effekter har undersökts i 18 kommunala reningsverk med varierande metoder för rening och tolv industriutsläpp. Kommunala avloppsvatten innehåller ämnen med östrogena effekter. Uppmätta effekter i utgående, behandlade avloppsvatten motsvarade

Projektets syfte är att ta fram bedömningsgrunder för miljöpåverkan för sorbenter och deras användning vid bekämpning av olje- och kemikaliespill. Som en del av detta ingår en prövning och utvärdering av lämpliga ekotoxikologiska testmetoder. Med dessa metoder ska effekter i olika miljöer, på olika organismer och i olika nivåer i ekosystemet kunna mätas och värderas. Oanvända sorbenter har undersökts med ett urval ekotoxikologiska testmetoder dels vid direkt exponering, dels efter utlakning i vatten. 10-11 sorbenter representerande olika ursprung och råmaterial har ingått. Effekter av lakvatten på undersökta organismer i landmiljö var mycket små. Vissa sorptionsmedel utövade toxiska effekter på organismer i vattenmiljön antingen i test med hela sorbenten närvarande eller via utlakning och exponering för en vattenfas. Multivariat analys av data visade att algtest, Microtox-test, och akut toxicitet i test av fiskyngel gav unik information om toxiska egenskaper hos sorbenter. Ingen av dessa tre organismer/tester kan ersättas av någon av de andra. Projektets syfte är att ta fram bedömningsgrunder för miljöpåverkan för sorbenter och deras användning vid bekämpning av olje- och kemikaliespill. Som en del av detta ingår en prövning och utvärdering av lämpliga ekotoxikologiska testmetoder. Med dessa metoder ska effekter i olika miljöer, på olika organismer och i olika nivåer i ekosystemet kunna mätas och värderas. Oanvända sorbenter har undersökts med ett urval ekotoxikologiska testmetoder dels vid direkt exponering, dels efter utlakning i vatten. 10-11 sorbenter representerande olika ursprung och råmaterial har ingått. Effekter av lakvatten på undersökta organismer i landmiljö var mycket små. Vissa sorptionsmedel utövade toxiska effekter på organismer i vattenmiljön antingen i test med hela sorbenten närvarande eller via utlakning och exponering för en vattenfas. Multivariat analys av data visade att algtest, Microtox-test, och akut toxicitet i test av fiskyngel gav unik information om toxiska egenskaper hos sorbenter. Ingen av dessa tre organismer/tester kan ersättas av någon av de andra.

Restriktioner i utsläpp av kväve vid rening av kommunalt avloppsvatten har lett till en utbyggnad av reningsverk för att reducera kväveutsläppen. Metodiken bygger på mikrobiella processer som ibland störs av ämnen som förekommer i avloppsvattnet. Denna rapport beskriver en metodik att spåra och identifiera ämnen som hämmar kvävereduktionen. Vattenprov innehållande hämmande ämnen fraktioneras och i fraktionerna spåras dessa ämnen med test av hämning av nitritoxidation med en renkultur av Nitrobacter. Ämnen i toxiska fraktioner identifieras. Med denna metodik har några omättade fettsyror och två monoterpener påvisats svara för huvuddelen av den hämmande effekten i ett avloppsvatten. Restriktioner i utsläpp av kväve vid rening av kommunalt avloppsvatten har lett till en utbyggnad av reningsverk för att reducera kväveutsläppen. Metodiken bygger på mikrobiella processer som ibland störs av ämnen som förekommer i avloppsvattnet. Denna rapport beskriver en metodik att spåra och identifiera ämnen som hämmar kvävereduktionen. Vattenprov innehållande hämmande ämnen fraktioneras och i fraktionerna spåras dessa ämnen med test av hämning av nitritoxidation med en renkultur av Nitrobacter. Ämnen i toxiska fraktioner identifieras. Med denna metodik har några omättade fettsyror och två monoterpener påvisats svara för huvuddelen av den hämmande effekten i ett avloppsvatten.

Rapporten en sammanställning av de sorbenter för kemikalie- och oljespill finns på den svenska marknaden idag. Här presenteras uppgifter om tillverkare och återförsäljare, tillverkade eller sålda volymer, priser liksom olika egenskaper hos sorbenter. I rapporten anges också metodik för sorbenters spridning och uppsamling samt kvittblivning av använda sorbenter. Översikten är en uppföljning av en liknande sammanställning 1991 (SRV Cirkulär 6/91 R). Uppgifterna har lämnats av tillverkare och återförsäljare genom en rundfrågning under april-maj 1998 Rapporten en sammanställning av de sorbenter för kemikalie- och oljespill finns på den svenska marknaden idag. Här presenteras uppgifter om tillverkare och återförsäljare, tillverkade eller sålda volymer, priser liksom olika egenskaper hos sorbenter. I rapporten anges också metodik för sorbenters spridning och uppsamling samt kvittblivning av använda sorbenter. Översikten är en uppföljning av en liknande sammanställning 1991 (SRV Cirkulär 6/91 R). Uppgifterna har lämnats av tillverkare och återförsäljare genom en rundfrågning under april-maj 1998