Search

Bakgrund Studier visar att det är vanligt att barn känner rädsla oro och ångest inför en operation. Att ha ont i magen och inte kunna sova några dagar innan operation är vanligt bland barn. Många sjuksköterskor möter dagligen barn i sitt yrke och ibland kan det vara en utmaning att tillgodose barns behov av trygghet. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan utföras i det preoperativa skedet för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn som är mellan 2–14 år. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultatet baserades på fyra kvalitativa och 13 kvantitativa artiklar. Artiklarnas fynd delades in i olika kategorier utifrån likheter och skillnader för att kunna sammanställa resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudkategorier. Dessa är: Åldersanpassad information, distraktion och bemötande. Under huvudkategorier presenteras underkategorier: Skriftlig information, visuell information och spel, lek som distraktion, avledning som distraktion, sjuksköterskans förhållningssätt och föräldrars roll. Slutsats Sjuksköterskan kan utföra preoperativa omvårdnadsåtgärder för att minska och motverka rädsla, oro och ångest hos barn. Kommunikation är en viktig del i omvårdnaden. Barns rädsla, oro och ångest ökar om föräldrarna är oroliga. Att arbeta barncentrerat men även familjefokuserat är därför viktigt. Background Studies show that it is common for children to feel fear, worry and anxiety before an operation. Having a stomach-ache and not being able to sleep a few days before surgery is common among children. Many nurses meet children daily in their profession and sometimes it can be a challenge to meet childrens need for security. Aim The purpose of this literature review was to chart nursing interventions that can be performed in the preoperative stage to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children aged 2–14 years. Method A structure literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The result was based on 4 qualitative and 13 quantitative articles. The findings in the articles were then divided into different categories based on similarities and differences in order to compile the results. Results The results revealed three main categories. These are: Age-appropriate information, distraction and treatment. Under the main categories, subcategories are presented: Written information, visual information and games, play as a distraction, diversion as a distraction, the nurse's approach and the role of parents. Conclusions The nurse can perform preoperative nursing interventions to reduce and counteract fear, worry and anxiety in children. Communication is an important part of nursing. Childrens fear, worry and anxiety increase if the parents are worried. Working childcentred and also family-focused is therefore important.

Denna studie har till syfte att ur ett medarbetarperspektiv undersöka hur digital onboarding ser ut på den svenska arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kvalitativ metod har sex intervjuer genomförts med individer från olika delar av den svenska arbetsmarknaden. Data har sedan samlats från intervjuerna med respondenterna som vidare analyserades tematiskt. I den tematiska analysen har resultatet analyserats tillsammans med studiens teoretiska ramverk, där Säljös (2000) tolkning av det sociokulturella perspektivet samt Bauers (2010) 4C modell var i fokus. I diskussionen har resultatet dessutom jämförts med tidigare forskning på ämnet, där studiens resultat visat sig ha vissa likheter med forskning även från andra arbetsmarknader. Studiens resultat visade att nyanställda upplever svårigheter med kontakt med kollegor vid digital onboarding, där det visat sig vara både svårare att skapa meningsfulla relationer samt den vardagliga kontakten för exempelvis enkla frågor som vanligtvis sker på den fysiska arbetsplatsen. Ytterligare ett resultat som synliggjorts i studien är att upplevelserna av digital onboarding skiljer sig beroende på upplägg, företag, bransch och tjänst men att det fortfarande finns gemensamma teman, bland annat vikten av struktur. Vidare har studiens frågeställningar - Hur beskriver nyanställda sina erfarenheter av digital onboarding? och Vilka svårigheter upplever nyanställda med digital onboarding? blivit besvarade under studiens diskussion med följande konklusion. The purpose of this study is to investigate from an employee perspective what digital onboarding looks like in the Swedish labour market. Based on a qualitative method, six interviews have been conducted with individuals from different parts of the Swedish labour market. Data was then collected from the interviews with the respondents, which were further analysed thematically. In the thematic analysis, the results have been analysed together with the study's theoretical framework, where Säljö's (2000) interpretation of the sociocultural perspective and Bauer's (2010) 4C model were in focus. In the discussion, the result has furthermore been compared with previous research on the subject, where the study's results have been shown to have certain similarities with research from other labour markets as well. The results of the study show that new employees experience difficulties with contact with colleagues during digital onboarding, where it has been shown that it is both more difficult to create meaningful relationships as well as the everyday contact, for example simple questions that usually take place in the physical workplace. Another result made visible by the study is that the experiences of digital onboarding differ depending on the set-up, company, industry and employment, but that there are still common themes, including the importance of structure. Furthermore, the study's questions - How do new employees describe their experiences of digital onboarding? and What difficulties do new employees experience with digital onboarding? have been answered during the study's discussion with the following conclusion.

Sammanfattning Kalkylens huvuduppgift är att tillgodose företagsledningen och andra beslutsfattare med relevant kostnadsinformation. Traditionellt har det förekommit skillnader i kalkylanvändning mellan Sverige och Danmark. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kalkylmetod, fullkostnads- eller bidragsmetod, som är den dominerande inom externredovisningen i Sverige och Danmark. Vidare undersöks det om det finns några förklaringsvariabler till valet av kalkylmetoder i dessa två länder och hur dessa metoder har utvecklats under de senaste 20 åren. I denna studie kommer kvantitativ metod att tillämpas med en deduktiv ansats. Studien präglas av positiv forskningsmetod och kategoriseras inom Mainstream accounting research. Empirin har samlats in genom en dokumentstudie av årsredovisningar över börsnoterade svenska och danska företag som är listade på Nasdaq OMX Nordic i Stockholm och Köpenhamn under Large, Mid och Small Cap per 31 december 2013. Uppgifter om värdering av varulager ligger till grund för bedömning om vilken kalkylmetod som ett företag använder inom externredovisningen. Resultatet av studien visar att fullkostnadsmetoden dominerar bland svenska och danska börsnoterade företag i alla storlekar, men framförallt, bland stora och medelstora företag. Detta är en förändring jämfört med vad tidigare danska undersökningar har visat, då bidragsmetoden var den dominerande kalkylmetoden bland danska industriföretag. Fullkostnadsmetoden fortsätter att dominera bland svenska företag. Som resultatet av den här studien visar har företagets storlek, bransch, institutionella faktorer och lagstiftningen påverkan i valet av kalkylmetoden, då företag i olika branscher föredrar olika kalkylmetoder. Eftersom de flesta tidigare undersökningarna om användning av kalkyleringsmetoder främst handlade om företag inom industribranschen är den här studien intressant eftersom den undersöker alla börsnoterade företag i Sverige och Danmark som är indelade i 10 segment/branscher. Under studiens gång har det framkommit att vissa företag inte anger kalkylmetod i sina årsredovisningar samt att ett antal företag kan ha använt flera kalkylmetoder, därför skulle det vara intressant att undersöka om vissa branscher använder bägge metoder och i så fall vilka kalkyleringsmetoder som används i vilka beslutssituationer. Kvalitativ forskningsmetod skulle vara mer lämplig för en sådan typ av undersökning och urvalet kan behöva begränsas till att antingen undersöka stora, medelstora eller små företag eller att välja ett antal branscher, till exempel, Konsumenttjänster och Hälsovård. Abstract The main task of cost calculation is to provide senior managers and other decision-makers with accurate cost information. Traditionally there have been differences in using costing methods in Sweden compare to Denmark. The main purpose of this study is to examine whether full costing or variable costing is used more frequently in financial accounting among Swedish and Danish companies. Further investigation is made regarding whether there are any factors that influence the choice of the costing methods used in these two countries and if the situation has changed over the past 20 years. This study use a quantitative research method, a deductive approach and categorized within the Mainstream accounting research. The data is collected by studying the annual reports of Swedish and Danish companies listed on NASDAQ stock exchange market in Stockholm and Copenhagen, under Large, Mid and Small Cup by the end of December 2013. The costing method for inventory valuation is used to determine whether a company prefer to use full costing or variable costing in financial accounting. The result of this study shows that full costing method dominates both among Swedish and Danish listed companies of all sizes, but the domination is very large among big and medium size companies. It is a shift from variable costing to full costing method among Danish companies compare to the previous results. The result of this study confirms the assumption that the company size, branch of industry, institutional factors and legislation influence the choice of the costing method in any given company. This study differs from the previous studies by investigating companies representing all sizes and branch of industries listed on the stock exchange market in Stockholm and Copenhagen. Some companies have not stated the costing method used for inventory valuation. Some companies probably use different costing methods for different purposes, which is why there is a need for further research by investigating fewer amount of companies, for example, one or two branch of industries, using a qualitative research method.

Author: Annelie Kjellström & Victoria Svensson Title: ”Why can’t I sit alone on Christmas Eve?” Eight voices regarding social needs in own housing. Supervisor: Magdalena Damberg Assessor: Jan Petersson The aim of this essay is to investigate what social needs care receivers within the geriatric care have, and have had, and whether theirs social needs today are met or not. We also want to get an understanding of how elderly want to get their social needs met. We want to get answers to that by the following questions. How does a good day look like from the care receiver’s point of view? Does the care receiver’s wish agree with the actual situation and have the social needs changed with increasing age? To what degree are they listened to, and what are one listening to? In our study we have used earlier studies and different theories as aging and modernization by Cowgill and Holmes, Meads view of mind, self and society and a development theory of positive aging by Tornstam to interpret the material. The research effort in the study is qualitative. The empirical study is built on interviews with eight respondents in the age of 74 to 93. The respondents are care receivers and have been selected by unit managers in one of the municipalities of Kalmar County. Results and analysis will be integrally shown. Our result shows that the respondents have different social needs. The social need consists of, for example, seeing relatives or friends, participate in various activities and reading books. What we found was that health is an important factor for how well the social needs can be met. We take it as most respondents experience their life as meaningful despite poor health and strength. Keywords: Social needs, elderly people, care receivers, geriatric care, social constructions.