Search

Studiens syfte var att på experimentell väg undersöka hur skillnader i kunskapssyner och politisktillhörighet ger upphov till olika skattningar av dimensionerna värme och kompetens utifrån stereotypecontent model. Kunskapssynerna som manipulerades i studien var två kontrasterande sätt att se på kunskap,dessa var realism och relativism. Politisk tillhörighet mättes antingen via att exponera deltagarna för enpolitisk manipulation för partiet Sverigedemokraterna som sedan jämfördes med en icke-politiskmanipulation, där ingen partitillhörighet framgick. Dataunderlaget och studiens målgrupp var lärare somskulle skatta en fiktivt påhittad arbetssökande lärare. Genom dataunderlaget (N= 243) genomfördes enenkätstudie där deltagarna blev exponerade för olika kunskapssyner och antingen politisk eller icke-politiskinformation för att studera skillnader grupperna emellan. Resultat kan sammanfattas som att en relativiskkunskapssyn föranleder högre skattning på värme jämfört med en realistisk kunskapssyn. Vidare föranlederden realistiska manipulationen högre skattning på en av tre items kopplade till kompetens (strukturerad). Entidigare anställning hos Sverigedemokraterna föranledde en lägre skattning på graden av empati och positivattityd men inte för de övriga fyra utfallsvariablerna. Framtida forskning kan förslagsvis undersöka i vilkenutsträckning som ordningseffekter inverkar på resultatet och hur olika manipulationer av kunskapssyn gerupphov till liknande resultat.

The purpose of this essay is to examine how the Swedish Democrats (SD) try to hide their roots of right-wing extremism by the use of political whitewashing to appear as a more established and accepted party in the eyes of society as well as by other members present in parliament. The essay analyzes and compares the party’s party program from different years, the first one from 1989, the year when the first party program was adopted. The theoretical framework of Gunnar Sjöblom acts as a focal point when conducting analysis of the three political arenas, the parliamentary, the internal and the electoral arena, with a specific focus on the electoral arena. The method used to find out how SD have been using political whitewashing is qualitative content analysis. This essay shows how political whitewashing has been used in different ways and is focused on three policy areas where SD has been the center of controversial debates. The analysis showed that SD has been frequently using political whitewashing in an attempt to position themselves as a less extreme party in favor of a more centralized party.

In the last couple of decades, right-wing populist parties have experienced a steady rise insupport in many countries across Europe. This rise in popularity has been correlated to theincreasing distrust with establishment parties and institutions. However, this expands into a vastfield of earlier research where many types of explanations are appearing. The right-wingpopulist party family has also in many cases been seen as a homogenous and united family ofparties, where differences in for example policies are uncommon. This, however, does not seemto be the case. In fact, during the research for this study, numerous differences have beendiscovered between many prominent political parties on the right-wing in Europe. In this study,two of these parties are looked at, the Sweden Democrats in Sweden, and the True Finns inFinland. Today these parties are both prominent right-wing parties in their respective countrieswith substantial political support and influence. But their histories and backgrounds are in factvery much different. The Sweden Democrats have what could be described as a troublesomehistory with early links to extremist and neo nazi groups in the early 1990s. Since then, the partyhas made almost a herculean effort to “clean up” its image to appear more electable to theSwedish public. Meanwhile, the True Finns have completely different roots, as they are in manyways direct descendants to another populist party, the Rural Party, who went bankrupt in 1995.They have roots in the more conservative and traditional agrarian populism that has been a moreconstant and established political force in Finland, especially after the Second World War. Inconclusion, there are substantial differences between the Sweden Democrats and True Finns.These differences could be considered to have played a key role in shaping the different partiestoday, the question is, in what ways?

The following essay aims to investigate how the migration policies of the two historically biggest mainstream parties in Sweden, Socialdemokraterna and Moderaterna, have evolved following the establishment of the radical right party, Sverigedemokraterna, in the Swedish parliament. This is attained through examining the party manifestos published by these parties during the election-years following the period between 2006 and 2022 in order to present how the parties position themselves in relation to Sverigedemokraterna. This is done using categories derived from Meguids (2005) modified spatial theory. Moderaterna is concluded to have had an dismissive approach towards Sverigedemokraternas migration policies, which were charactarized by harsh criticism towards the current migration policies, in 2006. Moderaterna later on adopted a more adversarial approach in 2010 and 2014 but have since 2018 adopted a more accomodative position. Socialdemokraterna was concluded to have had an adversarial approach in 2006 but have since 2010, with the exception of 2018 when the party expressed a more adversarial position in regards to Sverigedemokraternas migration policies, been characterized by a dismissive approach. However, the results demonstrate that the migration policies of both Moderaterna and Socialdemokraterna overall have moved closer to Sverigedemokraternas.

7 år har passerat sedan metoo-rörelsen inleddes, vilket lett till uppmärksammandet av våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Sveriges politiker har sedan dess infört en rad åtgärder i syfte att motverka våldet, något som tyder på att våld i nära relation är en viktig politisk fråga även idag. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning av våld i nära relation, samt vilken kunskap denna beskrivning vilar på. Genom en tematisk analys har nio kammarprotokoll och sex motioner analyserats, under tidsperioden 2022-01-01 – 2023-12-31. Resultatet har i sin tur analyserats utifrån tidigare forskning som antyder att den svenska kriminalpolitiken idag kommit att bli politiserad och medfört ett skifte från partipolitisk enighet till oenighet, från expert till politiker och från gärningsman till brottsoffer. Tidigare forskning anser även att Socialdemokraterna och socialdemokratiska partier har kommit att bedriva en hårdare kriminalpolitik som liknar konservativa partiers. Analys har även skett utifrån det teoretiska begreppet valence-issue och Socialdemokraternas respektive Sverigedemokraternas bakomliggande ideologier. Utöver detta har även det teoriinspirerade analysverktyget WPR använts, i syfte att finna orsaksförklaringar i de lösningar Socialdemokraterna föreslår. Resultatet visar att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna över lag är samstämmiga, framför allt när det kommer till partiernas framställningar och lösningar av våld i nära relation. Detta tyder på en politisk högervridning av den svenska kriminalpolitiken där Socialdemokraterna kommit att närma sig Sverigedemokraternas kriminalpolitik. Resultatet visar även att partierna generellt inte hänvisar till något kunskapsunderlag i sina uttalanden. Sverigedemokraterna använder sig däremot av empirisk forskning och expertutlåtanden i större utsträckning, för att potentiellt legitimera uttalandena och stärka dess saklighet. Socialde

I takt med den allt eskalerande våldsvågen i Sverige, som i allt högre grad letat sig ner i åldrarna har ungdomsbrottsligheten målats fram som ett allvarligt samhällsproblem. Det har medfört ett ökat intresse och fler debatter gällande vilka kriminalpolitiska åtgärder som anses vara lämpliga för att komma till bukt med problemet. Under de senaste åren har flera tuffa lagreformer gjorts och efter riksdagsvalet 2022 har ytterligare straffskärpande lagförslag presenterats. Straffskärpningarna har gett uttryck för ett skifte i hur unga lagöverträdare betraktas inom det kriminalpolitiska fältet. Det är därför viktigt att synliggöra och fördjupa förståelsen kring vilka antaganden och uppfattningar som ligger till grund för dessa förslag. Syftet med föreliggande studie är att belysa hur Sveriges tre största partier, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna, rättfärdigar straffskärpningar gentemot unga lagöverträdare. Forskningsfrågan besvarades genom en reflexiv tematisk analys av 10 interpellationer med tillhörande debatt samt 8 motioner. Studien förankras i de teoretiska begreppen ansvariggörande, moralpanik och straffpopulism. Analysen av de politiska dokumenten visade att rättfärdiganden bakom straffskärpningar grundar sig i en påstådd alarmerande samhällsutveckling, där ungdomsbrottsligheten beskrivs vara ett hot mot välfärdssamhället. Det handlar vidare om att tillgodose såväl samhället som brottsoffrens intressen, som tydligt ligger i framkant för de kriminalpolitiska prioriteringarna. En dubbelhet i framställningen av barn förblir också noterbar, där straffskärpande åtgärder både straffar dem för den samhällsfara de beskrivs vara men även skyddar dem från vidare exploatering från kriminella gäng. Dessutom visar analysen att lagstiftningen bör spegla brottets straffvärde, eftersom unga lagöverträdare idag begår allt grövre brott. Samtliga tre partier ställer sig bakom ett hå

Högerpopulismens framväxt under de senaste decennierna är idag ett faktum. Även i Sverige har denna ideologiska familj nått nya höjder på grund av Sverigedemokraternas historiskt snabba valframgångar och med SDs intåg i riksdagen 2010 introducerades även ett nytt begrepp i den svenska politiken, nämligen svenskfientlighet. Denna uppsats har, genom en kritisk diskursanalys, studerat SDs användning av begreppet samt dess koppling till partiets högerpopulistiska ideologi. Med stöd av centrala teoretiska utgångspunkter visar undersökningens resultat att begreppet används i flera olika sammanhang men med samma budskap, det vill säga att den etniska svensken anses vara utsatt i dagens Sverige. De mest förekommande utövarna av denna svenskfientlighet är enligt Sverigedemokraterna den politiska eliten som aktivt missgynnar folket genom lagstiftning, invandraren som enligt SD systematiskt utför våldsdåd mot svenskar samt så kallade icke-lojala svenskar som aktivt förnekar och nedvärderar den svenska kulturen. Sammanlagt anspelar SD på känslostrukturer såsom rädsla, äckel, kärlek och ressentiment genom begreppet svenskfientlighet då partiet skapar ett narrativ om det sanna svenska viet mot de svenskfientliga andra. Slutligen leder användningen av svenskfientlighet till en särskild aspekt av självstigmatisering som SD uppnår genom att konstruera svenskhet som ett avvikande stigma i Sverige. Att belysa detta förutfattade stigma av svenskhet blir således till något karismatiskt som SD använder för politisk vinning.

Political communication plays a pivotal role in election campaigns, constituting a significant tool for political actors to reach out to their electors. Over the past two decades, the development of social media platforms has led political parties and their representatives to utilise these platforms in order to engage with the public. Simultaneously, an expanding trust for populist leaders and parties across numerous countries worldwide has led to significant political shifts. This study aims to examine the communicative strategies used by two prominent Swedish parties, Moderaterna and Sverigedemokraterna, on Instagram prior to the 2018 and 2022 national elections. Through a rhetorical analysis of textual and visual content posted on the political parties' Instagram accounts, the study investigates how the parties have utilised the traditional rhetorical strategies of ethos, pathos, and logos to communicate their messages. Furthermore, the study identifies whether the parties adopt populist tools to influence, persuade, and mobilise their audiences. The findings suggest that the parties' communicative strategies differ to some extent, and identify variances between the election years of 2018 and 2022. Moderaterna tended to consistently utilise ethos but gradually increased their use of pathos and populist tools. Sverigedemokraterna used pathos and populist tools more consistently but increased their use of logos arguments. The identification of rhetorical strategies and populist elements provides insight into the complex narrative that political actors employ to influence public opinion and engage voters., Den politiska kommunikationen är av central betydelse för partiers valkampanjer och utgör ett betydande verktyg för politiska aktörer att nå ut till sina väljare. De senaste två decennierna har tillväxten av sociala medieplattformar inneburit att politiska partier och dess representanter blivit allt mer närvarande på dessa digitala plattformar. Samtidigt har observerats hur flertalet länder världen över ser en ökning i förtroende för populistiska ledare och partier. Denna studie syftar till att undersöka de kommunikativa strategierna hos två av Sveriges främsta partier, nämligen Moderaterna och Sverigedemokraterna på plattformen Instagram inför valåren 2018 och 2022. Genom en retorisk analys av text- och bildinnehåll som publicerats på partiernas Instagramkonton, undersöker studien hur partierna använt sig av de traditionella retoriska strategierna ethos, pathos och logos för att kommunicera sina budskap. Vidare identifierar studien hur partierna använder sig av populistiska verktyg för att påverka, övertyga och mobilisera sina väljare. Resultaten redogör att partiernas kommunikation delvis skiljer sig åt, och belyser skillnader i kommunikationen mellan valåren 2018 och 2022. Moderaterna tenderar att kontinuerligt använda ethos men ökade gradvis sin användning av pathos och populistiska verktyg. Sverigedemokraterna använde sig mer konsekvent av pathos och populistiska verktyg, men ökade sin användning av logosargument. Identifieringen av retoriska strategier och populistiska element ger inblick i det komplexa narrativ som politiska aktörer använder för att påverka opinionen och engagera väljarna.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur teorier kring geografisk ojämlikhet, främst beskrivet av Andrés Rodriguez-Pose, kan beskriva den politiska tillväxten Sverigedemokraterna har haft i Sverige mellan valåren 2018 och 2022 på lokal och nationell nivå. Detta har genomförts med en kvantitativ metod, där två multipla regressionsanalyser, en för nationell och en för lokal nivå, har undersökts, där variablerna har operationaliserats från Rodriguez-Pose teorier. Sammanfogningen av demografisk data, såsom arbetslöshet, utbildningsnivå, ekonomisk standard och ålder, och valresultat för Sverigedemokraterna mellan åren 2018 och 2022 har skapats med hjälp av Geografiska Informationssystem-programmet ArcGIS Pro. Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan geografisk ojämlikhet och förändringen i Sverigedemokratiskt valstöd mellan åren 2018 och 2022. Resultatet påvisar även ett starkare lokalt än nationellt samband i den multipla regressionsanalysen. Däremot har båda utfallen små determinationskoefficienter, vilket indikerar att de valda modellerna inte i någon betydande mån förklarar förändringen i partistöd för Sverigedemokraterna mellan valen 2018 och 2022. Således har Rodriguez-Pose teorier om ekonomisk ojämlikhets påverkan på populism delvis bekräftats i en svensk kontext, men där sambanden har varit så pass svaga, att fler studier skulle behövas för att vidare bekräfta eller dementera teorin i Sverige.

Denna uppsats syftar till att undersöka Sverigedemokraternas ideologiska utveckling och dess koppling till högerpopulism övertid. Genom att analysera partiets principprogram från 1989, 2011 och 2023 samt relevanta teoretiska ramverk för populism, presenterar uppsatsen en fördjupad förståelse för partiets politiska förändringar över tid. Studien integrerar teoretiska perspektiv från forskare som Mudde (2017), Eatwell och Goodwin (2018) för att analysera Sverigedemokraternas utveckling inom ramen för de olika idealtyperna av populism. Dessutom granskas tidigare forskning för att belysa partiets politiska strategier och ideologiska förändringar. Resultaten pekar på en ökad betoning av högerpopulistiska ståndpunkter inom Sverigedemokraterna, särskilt när det gäller invandringsfrågor och nationalistisk retorik. Samtidigt diskuteras de potentiella konsekvenserna av denna förändring för politisk polarisering och social stabilitet i Sverige. Slutligen ger studien insikter i högerpopulismens växande inflytande som fenomen, både nationellt och globalt, och understryker vikten av att främja demokratiska värderingar och social sammanhållning för att möta dessa utmaningar på ett konstruktivt sätt., 2024-05-24

Sweden has seen a change in its political landscape over the last couple of decades, with an increase in popularity of a right wing populist party. Over time its ideas have been normalized within the established parties. Leading us to today’s situation. As such the purpose of this thesis is to find out how much of the Tidö agreement between the current government led by prime minister Ulf Kristersson and the right wing populist party the Sweden Democrats have been influenced by the latters political ideas and policies. The thesis does this in two ways, by looking into how much of the Tidö agreement includes right wing populism, and on how much of the Sweden Democrats election platform influenced the agreement. The result shows that the Tidö agreement has to a large degree been affected and influenced by right wing populism and the election platform of the Sweden Democrats. With various examples shown.

Under de senaste decennierna har säkerhetsbegreppet breddats och alltfler forskare intresserar sig för hur sjukdomar utgör, och framställs som, säkerhetshot. Säkerhetiseringsteorin hävdar att säkerhetshot konstrueras när aktörer framställer något som ett existentiellt hot. De fåtal studier som gjorts om säkerhetisering av covid-19 i Sverige har främst undersökt hur regeringen har säkerhetiserat covid-19, medan oppositionens roll förblivit outforskad, trots oppositionens makt att forma den allmänna debatten. Uppsatsens syfte är att undersöka om och isåfall hur oppositionen genomförde säkerhetiseringsförsök av covid-19 under pandemins första år. En kvalitativ diskursanalys av Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas retorik om covid-19 under mars och december 2020 visar att båda partierna genomfört säkerhetiseringsförsök där covid-19 framställts som ett ekonomiskt och hälsomässigt existentiellt hot mot flertalet referensobjekt, däribland människor, företag och arbetstagare, även om referensobjektens sammansättning ändrades över tid. Vidare tycks syftet med Sverigedemokraternas säkerhetiserande språk ändrats från att i mars ha använts för att motivera åtgärder mot covid-19 till att i december kritisera regeringen för politisk vinning. Detta står i kontrast till Vänsterpartiet som i mindre utsträckning använde ett säkerhetiserande språk i december. Resultaten visar hur oppositionen kan spela en viktig roll i skapandet av säkerhetshot. Framtida forskning bör därför undersöka kopplingen mellan oppositionens retorik i krissituationer och de faktiska åtgärder som genomförs samt publikens acceptans av dessa.

Tidigare forskning om populism menar att populistiska partier ökar under kris. Utifrån det och faktumet att Sverige hade en vänsterpolitisk regering var vår hypotes således att Sverigedemokraterna borde fått ökat väljarstöd under det första året av covid-19. Denna hypotes stämde däremot inte in i den svenska kontexten, då regeringspartierna generellt ökade i stöd medan Sverigedemokraterna minskade. Den här studien undersöker hur det första året av covid-19 förde med sig förskjutningar i Sverigedemokraternas väljarstöd. Med hjälp av en idéanalys och populistisk teori finner studien att politiskt placera sig i opposition och uttrycka kritik mot etablissemanget är centralt för deras väljarstöd. Vidare kompletteras studien med en sekundärdataanalys, vilket tar hänsyn till teorierna rally-around the flag och politisk tillit, och finner en samvariation mellan smittspridningen av covid-19 och partiets väljarstöd, där en hög smittspridning ledde till minskat stöd medan när spridningen avtog ökade Sverigedemokraternas väljarstöd.

Det politiska klimatet har förändrats både internationellt och nationellt under de senaste decennierna. Populism har varit ett globalt växande fenomen, vilket resulterar i att det finns ett intresse av att studera hur det påverkat den svenska politiken och undersöka om partier har uppvisat populistiska ideal. Därav ämnar denna studien att analysera Ny Demokrati och Sverigedemokraterna. Ny Demokrati var banbrytande genom att vara det första svenska riksdagspartiet som uppvisade populistiska tendenser och även Sverigedemokraternas politik har diskuterats utifrån den populistiska ideologin. Syftet med studien är därmed att analysera om de två partierna har uppvisat populistiska ideal. Genom uppsatsens två frågeställningar: Har det förekommit populistiska ideal inom Ny Demokrati och Sverigedemokraterna? Vilka varianter av populistiska ideal har förekommit inom partierna? I avsikt att genomföra den komparativa analysen har en idéanalys tillämpats i studien. Metoden har även underbyggts med en idealtypsanalys, med populism som idealtyp och fyra konstruerade variabler. Resultatet av studien visar att det finns en variation mellan partierna. Slutsatsen av studien är att Ny Demokrati och Sverigedemokraterna har uppvisat populistiska ideal, i varierande utsträckning utifrån studiens undersökta variabler.

Uppsatsen bygger på en empirisk tematisk innehållsanalys med syfte att undersöka hur svenska partier använder sig av negativ kampanj under valåret 2022 på Instagram. De partier som mäts är Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna. Tematisk analys har använts induktivt vilket innebär att materialet formar teman som hittas i primärmaterialet. Negativ kampanj används som teori och en skala. Kodningen av materialet har skett stegvis. Fyra variabler kan spåras i varje inlägg. Variablerna som används är: 1: Temat av inlägget, 2: Vilken nivå på skalan av negativ kampanj som identifierats, 3: Vilken tidpunkt inlägget publicerades och 4: mot vilket annat parti inlägget riktas mot. Slutsatsen i arbetet visar att negativ kampanj inte ofta förekommer bland svenska partier. Undersökningen finner också att partierna använder sig av negativ kampanj för att uppnå olika ändamål. Socialdemokraterna är mest kritiska gentemot Sverigedemokraterna under valmånaderna 2022 och jämförs med Tyskland på 30-talet. Sverigedemokraterna, till skillnad från Socialdemokraterna fokuserar mer på diverse partimedlemmar i det Socialdemokratiska partiet och man påpekar deras inkompetens. Moderaterna är sakliga och fokuserar mest på skatter som Socialdemokraterna har inrättat i samband med deras politik samt att de anser att fler kärnkraft bör byggas.

Is it possible for a left-wing mainstream party to use the strategy Accommodation against an anti immigrant niche party, at the same time as its leaders experiences Affective Polarizing against the same party? A coexistence might seem incompatible, since Accommodation describes how a party decreases the policy differences to another party, while Affective Polarization on elite level captures the negative emotional attitude and distance to another party. Drawing on Meguids theory of Accommodation, and previous research on Affective Polarization on elite level, I examine the possibility of coexistence of the two phenomena in a qualitative and theory-developing case study of the Swedish Social Democratic party’s (Socialdemokraterna) relation to the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) 2010-2022. By comparing immigration policies expressed in the two parties election manifestos, as well as analyzing affective polarization ques in the Swedish Social Democratic party’s elections speeches, this study proves that the two phenomena can coexist. The result contributes to the literature on Accommodation theory as well as Affective Polarization theory.

Radical right wing populist parties are, or were, typically at some point isolated from executive power. After the Swedish elections in 2022, the Sweden Democrats became not only a support party to the national government, but made their way into local ruling coalitions in many municipalities. This study explores the municipalities which SD rules after the 2022 elections, through the lens of traditional coalition forming theory. The coalitions are examined through qualitative statistical methods. The data was based on coalition data from SKR (the Swedish association of Municipalities and Regions), which in combination with data from Valmyndigheten (the Swedish Election Agency) were used for calculations. The study hypothesised that both SD, and its potential mainstream right-wing coalition partners, would have motives to form larger coalitions than traditional theory assumes. It was found that in the municipalities where the cordon sanitaire against SD was broken, the coalitions indeed tended to be larger than in other municipalities. The significance of these results, as well as potential future research that could complement and further the research done in this study, is discussed at the end.

The aim of this paper is to examine how the Swedish political parties the Sweden Democrats (SD), Social Democrats (S), and the Moderates (M) relate to the principle of freedom of expression and the burning of the Quran, which has sparked a Koran crisis as well as a security crisis in Sweden in 2023. The analysis methodology applied in this study is a descriptive idea analysis, which aims to identify values, descriptions, and prescriptions conveyed by the parties during their speeches and debates. The paper also applies three theoretical perspectives:Sociological institutionalism, rational choice institutionalism and John Stuart Mill's harm principle, to explain and evaluate the parties' arguments and positions through institutional factors, rational choice, and moral principles. The study reveals noteworthy disparities in the perspectives of the parties concerning the significance of freedom of expression, the causes and consequences of the Koran burnings, and the appropriate measures to deal with the situation. This research facilitates comprehension of the political discourse and the course of action associated with a contentious and delicate topic that impacts the democracy and security of Sweden.

Sweden has in the past thirteen years seen an increased support for a rightwing populist party: The Sweden Democrats. Previous surveys and research show that the Sweden Democrats has taken a large part of their supporters from the Social Democrats, and that a large amount of their supporters are workers. The aim of this thesis is to use quantitative method to analyze which factors that explain which one of the two parties: the Sweden Democrats and the Social Democrats, that workers support. The two categories of explanatory factors that are mainly analyzed is materialistic and non-materialistic explanatory factors. The results show that the main factors that affect if workers support the Sweden Democrats rather than the Social Democrats is non-materialistic factors such as negative attitudes towards new liberal individualistic values such as religious freedom, increased gender equality and increased rights for LBTQ-people, but also negative attitudes towards multiculturalism and immigration.

Senaste decennierna har Sverigedemokraternas (SD) väljarstöd ökat framgångsrikt, inte minst bland personer med utländsk, inklusive utomeuropeisk, bakgrund. SD:s väljare skiljer sig från övriga i valmanskåren med avseende på politiska attityder – förtroende för politiker, institutioner, nationalism, synen på invandring och placering på vänster-högerskalan – och sociala skiljelinjer – utbildningsnivå, inkomst och yrkestillhörighet. Personer med utländsk bakgrund är en växande väljargrupp i Sverige, även som SD-väljare och sympatisörer. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka vad som utmärker SD-sympatisörer från andra partiers sympatisörer inom grupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund med avseende på politiska attityder och socioekonomiska egenskaper. Detta har undersökts genom deskriptiv statistik och regressionsanalyser med data från den nationella SOM-undersökning 2021. Resultaten av bivariata regressionsanalyser visar att SD-sympatisörer med utländsk och utomeuropeisk bakgrund skiljer sig från andra partiers sympatisörer med samma bakgrund avseende graden av förtroende för politiker och myndigheter och ideologisk orientering. De är i högre grad för minskat antal flyktingar och tillhör gruppen arbetare. I multivariat regressionsanalys kvarstår de statistiskt signifikanta sambanden mellan förtroende för myndigheter, ideologisk orientering och yrkestillhörighet för gruppen med utländsk bakgrund. För den utomeuropeiska gruppen var sambanden inte längre signifikanta. Eftersom grupperna är underrepresenterade i forskning och väldigt heterogena behövs studier med tydligare differentiering i framtiden.

This study explores the discursive constructions of a right-wing populist politician, especially examining the discursive constructions of immigrants. The study focuses on Sverigedemokraterna, examining the party leader Jimmie Åkesson, during a speech in Almedalsveckan 2022. Åkessons discursive constructions are examined, targeting the construction of The Other. The discursive constructions are discovered with the critical discourse methodology Discourse Historical Approach (DHA), utilizing the analytical tools; lexical choices, overlexicalisation, lexical absence, nomination, predication, and selected argumentative strategies. The retrieved information is subsequently analyzed with the theoretical framework, consisting of right-wing populistic ideology, right-wing populistic discourse, the exclusion of right-wing populistic discourse, and othering. The methodology and theoretical framework aims to establish tendencies in the discursive constructions of the immigrant, as The Other. The outcome reveals that Åkesson actively constructs The Other with negative attributes, which eventually results in further stereotypization of the immigrant. The argumentative strategies legitimizes the constant othering, and the discursive strategies constructs the immigrant as an enemy, for the entirety of Sweden. The rhetorical skillfulness of Åkesson hides the applied racist discourses, resulting in general difficulty discovering the othering., Följande studie ämnar belysa hur en framgångsrik högerpopulistisk aktör konstruerar invandrare. Studien undersöker specifikt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons diskursiva konstruktioner av Den Andre i sommartalet under Almedalsveckan 2022. Det empiriska materialet analyseras med kritisk diskursanalys, specifikt det historiska angreppssättet Discourse Historical Approach (DHA), och tillämpar analytiska verktygen; lexikala ordval, överlexikalisering, lexikal avsaknad, nomination, prediktion, och utvalda argumentativa strategier. Därefter analyseras den upptäckta informationen med det teoretiska ramverket, bestående av högerpopulistisk ideologi, högerpopulistisk diskurs, exkludering i högerpopulistisk diskurs, och andrafiering. Metodologin och det teoretiska ramverket tillämpas i syfte att påträffa tendenser i Åkessons diskursiva konstruktioner av invandraren, som Den Andre. Studiens resultat avslöjar att Åkesson genomgående tillskriver Den Andre negativa attribut, vilket slutligen resulterar i vidare stereotypisering av invandraren. Åkessons tillämpade argumentativa strategier legitimerar andrafieringen, och tillämpade diskursiva strategier konstruerar invandraren likt Sveriges gemensamma fiende. Slutligen konstateras att Åkessons retoriska skicklighet döljer den rasistiska diskursen, vilket resulterar i att andrafieringen blir svårläst.

The purpose of this study is to analyze how two of Swedens biggest political parties, the Social Democrats and the Swedish Democrats used framing before and during the application of a Swedish membership in the North Atlantic Treaty Organization, called NATO. The Russian invasion of Ukraine at the end of February this year is taken into consideration when investigating which issues and problems the political parties are referring to when explaining the rapid shift in the parties national security approach. A Swedish membership in NATO have during a long time divided the swedish population in half, where one half is certain that a membership would only destabilize the international security situation in the world even more than Russia is already doing, but the other half is convinced that Sweden need a NATO membership to secure our national safety. The Russian invasion of Ukraine has completely changed the political situation, resulting in changed political views from both politicians and the population. The Social Democrats are a party that has been working for Sweden as a non-aligned nation since the party was founded, and the Swedish Democrats has only been interested in an alliance with the neighboring country of Finland. Therefore, it is of utmost interest to investigate how the two parties have justified and explained their change of opinion to their voters via media, and how this usage of framing can be understood.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta politiker från Sverigedemokraterna gestaltats inågra utvalda uppmärksammade skandaler i dags- och kvällspress. Studien ämnade även attjämföra dessa skandaler med varandra för att se om det fanns likheter och skillnader i mediasrapportering om dem. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av två teorier, gestaltningsteorinoch politisk skandal teori. Gestaltningsteorin handlar kort om hur olika gestaltningar gör vissinformation mer framträdande, vilket i sin tur påverkar hur läsaren lagrar informationen ochförstår sin omvärld. Politisk skandal teorin utgörs av fyra olika idéer om hur skandalerpåverkar samhället och demokratin. Studien är baserad på en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod, där den kvantitativametoden bestod av en kvantitativ innehållsanalys, där 114 artiklar undersöktes. Denkvalitativa delen i studien utgjorde av en kvalitativ innehållsanalys åtta utvalda artiklar. Denanvändes för att på ett mer djupgående sätt analysera på vilket sätt politikerna gestaltades.Studien visade att det generellt sätt var vanligast att skandalerna förekom i nyhetsartiklar, därExpressen var överrepresenterat. Det är även vanligt förekommande att flera skandaler tasupp i samma artikel. Studien kunde visa att politikerna gestaltades genom fem olikagestaltningstyper. Dessa var skandalgestaltning, konfliktgestaltning, moralgestaltning,ansvarsgestaltning och politisk spel- och strategi gestaltning. Studien visade också att det inteförekommer någon direkt fördjupning i politikerna som person, utan det är ett rakt perspektivsom tas och hålls genom hela artikeln.

Syftet med denna studie är att undersöka innehållet i Sverigedemokraternas principprogram för att skapa en förståelse för inslag av radikal högerpopulism i partiets politiska ideologi, så som den kommer till uttryck i dessa texter. Forskningsfrågans relevans grundar sig i den splittring som identifierats bland forskare som sysslar med Sverigedemokraternas politiska ideologi och hur den bör definieras. Trots att Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti, vilket medför ett stort politiskt inflytande, finns alltså en osäkerhet bland forskare om partiets ideologi och intentioner. Det är vanligt förekommande att Sverigedemokraterna beskrivs baserat på deras ställningstagande i enskilda politiska frågor, exempelvis frågor om invandring, men i den här uppsatsen presenteras en analys av Sverigedemokraternas beskrivningar av Sverige, världen och politik i allmänhet. Mitt syfte ska besvaras genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Det material som analyseras är Sverigedemokraternas partiprogram/principprogram från åren 1996, 1999, 2003, 2011 och 2019. I analysen utgår jag från ett teoretiskt ramverk baserat på Jens Rydgrens beskrivningar av radikal högerpopulism. En idealtyp för radikal högerpopulism formuleras med syftet att förenkla och förtydliga ideologins olika grundbultar. Resultatet visar att Sverigedemokraternas principprogram innehåller radikala högerpopulistiska tendenser under alla år, men det identifieras också skillnader som indikerar att principprogrammens primära fokus varierar under åren. Partiets invandringspolitiska ståndpunkter är centrala delar som går i linje med ideologin i samtliga program, där en intolerans inför olikheter och stark etnopluralistisk nationalism identifierats. De radikala högerpopulistiska tendenser som identifieras förekommer i en sådan utsträckning, även 2019, att studiens resultat kan tolkas som stöd till påståenden om att radikal högerpopulism kan användas för a, The purpose of this study is to examine the content of the Sweden Democrats' party program in order to create an understanding of potential elements of radical right-wing populism in the party's ideology, as expressed in these texts. The relevance of the research question is based on the division identified among researchers of the Sweden Democrats' political ideology and how it should be defined. Even though the Sweden Democrats are Sweden's second largest party, which entails a large political influence, there is still a great deal of uncertainty among the public as well as experts about the party's ideology and intentions. It is common for the Sweden Democrats to be described based on their stance on individual political issues, for example issues of immigration, but this essay presents an analysis of the Sweden Democrats' descriptions of Sweden, the world and politics in general. My purpose is to be answered through a targeted qualitative content analysis. The material that is analyzed is the Sweden Democrats' party programs from the years 1996, 1999, 2003, 2011 and 2019. In the analysis, I use a theoretical framework based on Jens Rydgren's descriptions of radical right-wing populism. An ideal type for radical right-wing populism is formulated with the aim of simplifying and clarifying the core of the ideology. The results show that the Sweden Democrats' party programs contain radical right-wing populist tendencies between the years 1996-2019, but differences are also identified which indicate that the primary focus in the party programs vary over the years. The party’s immigration policies align particularly well with the ideology in all programs, where an intolerance towards differences and a strong ethnopluralist nationalism have been identified. The radical right-wing populist tendencies that are identified occur to such an extent, even in 2019, that the study's results can be interpreted as support for claims that radical right-wing populism can be used to

The political discourse has undergone a change in the past decades, both in Sweden and in most of the Western world. This development has been described by several news agencies in Sweden as the political climate becoming "harder". Previous research shows that the power of journalists has increased with mediatization. During the 2000s, the right-wing populist party Sweden Democrats has also been invited to parliament, which may have contributed to this change. Populism is closely linked to polarization, and strong polarization is a threat to democracy. This study deals with the subjects of media convergence and populism by analyzing two political debates produced by SVT in 2006 and 2022. The purpose of the study is to contribute knowledge on how the political debates have changed during the 2000s, and in what way. This is done by analyzing the final debates on SVT from 2006 and 2022 and the actors participating, where the role of journalists is a central component. The theoretical framework used in the study is those that deal with rhetoric, populism and media convergence. The method used is pragmadialectics, which is a newer form of rhetorical method combined with an analysis schema for televised debates. The results of the study suggest that the Sweden Democrats' entry into parliament has contributed to populist tendencies in Swedish politics and increased polarization. The study also indicates that another consequence of the Sweden Democrats' participation in the final debate is an intensification of media convergence. The results also show that journalists receive a stronger power position in the debate in 2022 than they did in the 2006 debate, partly through camera angles but also their authority in the debate itself., Det politiska samtalet har genomgått en förändring de senaste årtionden, såväl i Sverige som i stora delar av västvärlden. Denna utveckling har beskrivits av fler nyhetsbyråer i Sverige som att det politiska klimatet “hårdnat”. Tidigare forskning visar att journalisternas makt har ökat, i takt med medialiseringen. År 2010 röstades det högerpopulistiska partiet Sverigedemokraterna in i riksdagen, vilket kan ha bidragit till denna förändring. Populism är nära sammankopplat med polarisering och en stark polarisering är ett hot mot demokratin. Denna studie behandlar ämnena medialisering och populism genom att analysera två slutdebatter producerade av SVT år 2006 respektive 2022. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur de politiska debatterna förändrats under 2000-talet, och på vilket sätt. Detta genom att analysera slutdebatterna på SVT från år 2006 och 2022 samt de aktörer som deltar, där journalisternas roll är en central komponent. Det teoretiska ramverk som använts i studien är sådana som behandlar retorik, populism och medialisering. Metoden som använts är pragmadialektik, vilket är en nyare form av retorisk metod som kombineras med ett analysschema för tv-sända debatter. Studiens resultat tyder på att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen bidragit till populistiska tendenser inom svensk politik och en ökad polarisering. Studien indikerar också på att en annan konsekvens av Sverigedemokraternas deltagande i slutdebatten är en intensifiering av medialiseringen. Resultatet visar dessutom att journalister erhåller en starkare maktposition i debatten år 2022 än de gjorde under debatten 2006, dels genom hur de porträtteras genom kameravinklar men också hur auktoritärt de agerar under de olika debatterna.

The purpose of this study is to examine the use of the concept utanförskap in the parliamentary debate focusing on the three largest parties socialdemokraterna, moderaterna and sverigedemokraterna. This study finds itself in the context after the refugee crisis of 2015 and in times where the values we thought where everlasting are being questioned. Where political tension in the fields of immigration and integration reach their highest level of political conflict and where immigration policy reaches its highest-level om importance during the 2018 election campaign. Immigration and integration are attached to the concept of utanförskap as the concept is used as an implication of earlier failed integration. This study uses a combination of methods where Kosselecks conceptual history and Faircloughs critical discourse analysis are applied to the empirical material of proposals in the parliament. Both rest on the theoretical foundation of constructivism. The main finding in the study is that the three parties use the concept differently. Moderaterna use the concept of economic utanförskap while socialdemokraterna use the concept of social utanförskap and lastly sverigedemokraterna use a combination of booth other uses of the concept. The analysis shows no signs of conceptual change based on the empirical material and the previous research from Davidsson (2010) between the time periods of 2003-2006 and 2016-2018. The discourses discovered in the use of the concept are the sub-class discourse and the inside/outside discourse.

Populism as a phenomenon is increasing in Europe. This study is therefore centred on howpopulist parties affect mainstream parties when entering the parliament. Moreover this studyresearches how party behaviour theories such as the median voter theorem and cartel partytheory explains mainstream parties' transition on the political and ideological scale when apopulist party is included in the parliament. This study aims to identify populistic discourse in Swedish parties election manifestos. Additionally, examine if the degree of populisticdiscourse differs from the year 2010 when the populist party entered the parliament, the yearof 2018 and the year of 2022 when the populist party entered an alliance with the government.The methodical approach for this research has been a qualitative content analysis. The categories for populist communication strategy attempts to contribute with an operationalization, a measuring instrument of populism in the empirical material. Moreoverthe categories is based on Jan Jagers and Steffan Walgraves theory surrounding populism as a political communication-style. The eight units of analysis are the election manifestos of the Swedish parties: The christ democratic party, the moderate party and the sweden democrats. The empirical research shows that populism as a communication style appears within the election manifestos and that the degree of populist rhetoric differs within the mainstream parties from when the populist party entered the parliament in 2010 and government alliancein 2022.

Following thesis investigates the intertwined relationship between the rise of gang-violenceand right-wing populist parties, more specifically the True Finns and the Sweden Democrats. The purpose of this essay being, how the True Finns and the Sweden Democrats usegang-violence to legitimize xenophobia. Analysis are done by using a CDA-approach, the threedimensional model by Norman Fairclough. Materials used in this discourse analysis are material from the parliament, material from the parties websites and public media prior to the general elections in 2022 and 2023. The theoretical tools for analyses in this thesis rely oncombined theories from previous studies in Trygghet as issue ownership and discourses used by the Swedish Democrats and True Finns to legitimize their ideological standpoints. Through combining the theoretical framework and Fairclough’s threedimensional analysis,the empirical findings were analyzed to find which discourses are used when referring to gang violence to legitimize xenophobia. Main results of the analysis found that the parties use similar discourses when talking about gang violence, related to safety, a promised fullness to come and a feared doomsday to legitimize xenophobia. However there were also some culturally bound differences in how the parties legitimized xenophobia when discussing gangviolence. The main conclusion of the study was that some of the findings matched the theoretical framework, while some did not.

Why are social democratic parties losing voters to right-wing populist parties? For decades, social democratic parties across Europe have been in decline. Much of this decline can be attributed to voters leaving in favor of right-wing populist parties. Despite extensive research on the growing support for these parties, researchers are yet to agree on even the most fundamental causes. In Sweden this phenomenon is seen in the voter flow from the Social Democrats to the Sweden Democrats. In this study, Sheri Berman's theory of social democratic success factors is used to explain the decline of the Social Democrats in favor of the Sweden Democrats, by conducting interviews with Sweden Democrat politicians who used to be Social Democrats. Results suggest that respondents' decisions to leave the Social Democrats were preceded by prolonged disappointment with the Social Democrats' political direction. According to respondents, the Social Democrats have lost focus on social unity within the Swedish population, down-prioritized social democratic politics and ideology in favor of political power and become an elite party lacking representatives that workers can identify with. Interestingly, respondents' decisions to leave the Social Democrats are not attributed to any essential shift in their personal values, but to the social democratic party abandoning social democracy. Migration, while mentioned by some respondents, is tied to welfare and economic politics as well as a lost sense of community. While social democracy used to be the only ideology combining communitarianism, the primacy of politics and democratic ideals, results indicate that these earlier social democratic traits now constitute success factors for today's right-wing populist parties.

En kraftig våg av ökad gängkriminalitet och dödligt skjutvapenvåld har de senaste åren lett till omfattande debatter gällande kriminalpolitiska åtgärder för att minska brottsligheten i Sverige. Efter valet 2022 gjorde Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna, och Sverigedemokraterna en överenskommelse kallat Tidöavtalet, där partierna tillsammans har lagt fram sju samarbetsområden för mandatperioden 2022–2026, varav ett av områdena handlar om kriminalitet. Syftet är att undersöka hur den nuvarande regeringen motiverar de straffskärpande lagförslagen “Dubbla straff för gängkriminella”, “Skärpta straff för gängrelaterad brottslighet” och “Återfall ska straffas hårdare”, som anses kunna få bukt med problemet kring gängkriminalitet. Med hjälp av reflexiv tematisk innehållsanalys samt straffpopulism och symbolpolitik som teoretiska perspektiv, har vi analyserat en SOU och elva motioner. Vår analys visar att det finns symbolpolitiska och straffpopulistiska uttalanden i Kristdemokraternas, Liberalernas, Moderaternas, och Sverigedemokraternas motioner för de straffskärpande åtgärderna. Detta visas bland annat i hur de polariserat samhället mellan de kriminella nätverken och den hederliga medborgaren, hur trygghet blivit en symbol för välfärdsstaten, och genom den alarmistiska motiveringen som ligger bakom de straffskärpande åtgärderna. Vidare legitimeras åtgärderna med hjälp av valslogans om nolltolerans, att brottsoffren och de laglydiga i samhället ska prioriteras samt att åtgärden har en avskräckande effekt och har fungerat för Danmark. Forskningen visar generellt på att fängelsestraff inte har en effekt vad gäller avskräckning eller återfall, men indikerar på att det kan finnas en kriminogen effekt. Detta förstärker tanken om att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna använder sig av symbolpolitik.

This essay was intended to analyse and categorize the feminist approach of four Swedishparliamentary parties consisting of the Moderates, Sweden Democrats, Social DemocraticParty, and the Left Party. The subjects of this scientific analysis have therefore consisted ofthe election manifestos, party programs and statements on individual political subjects fromthe respective parties. The methodological approach of the aforementioned analysis consistedof a qualitative idea analysis that was formulated towards the goal of identifying theirrespective reality description, problem formulation and advocated solutions/actions. Theresearch delimitation was in turn restricted to three pre-selected issues/political subjectsrelated to the topic of equality. These consisted of men´s violence towards women, economicinequality, and working environment/work safety. The result of this study varied between theparties that were subjected to the analysis and provided an initial insight into the feministstandpoint of said actors. This included the conclusion that there are varied perspectivesregarding how equality is defined, the problems related to the topic, and which measures thatare considered to be the most suitable to mitigate and manage these existing issues.

The purpose of this study is to examine the Swedish parliamentary debate on migration policy that has been shaped during the last three parliamentary elections. This study attempts to analyze how The Swedish Democrats and The Moderate Party frames and portrays migration as a problem. Using frame analysis, this study provides an overview of what frames are prevalent during the debate over the course of each period. Essentially, this paper explores how migration has been conceptualized, particularly how the problem has been defined, what the underlying causes are, what remedies are proposed and what moral values are extracted. As demonstrated in the result, there has been a change in the discourse over time as The Moderate Party have to a greater extent moved away from a responsibility framing to a framework that problematizes migration more like the way The Sweden Democrats portray migration.

This essay, ”The word is Mightier than the Sword” compares and contrasts one speech from two different political parties, held on International Worker’s day in Sweden. The aim is to discover differences and similarities in the use of topoi, attitudes and rhetorical identification. The material is gathered from 2022, which includes one speech from Vänsterpartiet (the Left Party) and one from Sverigedemokraterna (the Sweden democrats). The 1:st of May is a democratic day which is the labor movement's international celebration and demonstration day. Today politicians, even though they don't identify with the purpose of this day, sees this as a possibility to win more voters and support. The result shows that the Left Party is using more of the topos ”blaming” on the government as whole and the Swedish Democrats use a negative attitude throughout the speech with personal attacks and attacks against culture. The left party focuses more on rhetorical identification between them and the audience, and the Swedish Democrats are trying to create a new identification between the nation, Sweden, and the audience.

Sedan knappt ett år tillbaka har evenemangen som kallas “drag story hour” uppmärksammats som ett säkerhetshot av högerpopulistiska aktörer. Detta i en kontext där hbtq-personers rättigheter inskränks på flera platser, något som beskrivs vara resultat av den globala antigenusrörelsen. I en enstaka fallstudie om Sverigedemokraternas (SD) politisering av dragqueens, syftar denna uppsats till att undersöka huruvida en koppling finns mellan SDs retorik och antigenusrörelsen. Genom diskursanalys undersöks material publicerat av och om Sverigedemokraterna med hjälp av framingteori. Analysen visar att tre centrala inramningar varit övergripande i SDs retorik; “Indoktrinering”; det “onaturliga”; och “barnens säkerhet”. Fynden visar att det går att se en koppling mellan argument som förs av antigenusrörelsen och SD, i enlighet med teorin om opportunistisk synergi. Således svarar uppsatsen på frågeställningen: På vilket sätt talar Sverigedemokraterna om dragqueens som ett säkerhetshot och går det att se en koppling mellan argumenten som förs och den globala antigenusrörelsen?

Uppsatsens kartlägger Sverigedemokraterna samt Socialdemokraternas tjänstemannassyner, utifrån deras retorik kring tjänstemannaansvaret. För att beskriva tjänstepersonssyner kommer vi jämföra partiernas retorik mot fem olika idealtyper för tjänstepersoner. Detta kommer sedan att sättas in i en större forskningsdiskurs kring ideologisk syn på förvaltning, avgränsat till populism, för att ge en potentiell förklaring till den diskrepans vi tycks se mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas tjänstepersonssyner i fråga om tjänstemannaansvaret. I vår analys har vi uppdagat 4 idealtyper. Socialdemokraternas tjänstepersonsyn grundar sig framförallt på byråkraten och demokratins väktare, medans Sverigedemokraterna främst lyfter idealtyperna den politiserade tjänstepersonen och aktivisten. Vidare fanns det ytterligare en idealtyp i Sverigedemokraternas retorik: den inkompetenta tjänstepersonen, som materialet påvisade. Sverigedemokraternas tjänstemannassyn har sedan satts in i en kontext av populistisk forskning. Där deras framställning av tjänstepersoner bland annat kopplas till den populistiska bilden av experter som en del av den korrupta eliten.

During the last two decades, we have seen a rise of right-wing populist parties in Europe. In Sweden and Denmark, the support for the two right-wing parties, The Sweden Democrats and The Danish People’s party, deviate from each other. The Sweden Democrats is still on the rise, while The Danish People’s party have lost almost all their support. Why? This is a theory-testing investigation of Bonnie Meguid’s theory on ’’mainstream-parties’’ and their strategies to meet ’’nisch-parties’’. We conduct the examination by investigating Sweden and Denmark using a most-similar design method. Our units of analysis are, in Sweden: The Sweden Democrats, The Social Democrats and The Moderate party, and in Denmark: The Danish People’s Party, The Social Democrats and The Conservative People’s Party. We examine each party’s election manifesto for each election, and compare them to the election results. We found that the Danish, mainstream-parties have taken over the ownership of the nisch-party´s main question. In Sweden, however, the mainstream-parties did not achieve the same results. We are able to conclude that Meguid’s theory is not fully sufficient – there are several other factors that may affect the party’s election results.

Climate change is a global issue and a serious threat to the world we live in. The consequences of climate change are devastating. Despite the overwhelming scientific consensus on climate change, studies have shown that politicians and voters of far-right parties are particularly likely to dismiss climate change. People who in various ways go against the research and large amounts of scientific evidence regarding climate change, are commonly called climate change deniers. The aim of this thesis is to increase the understanding of climate skepticism within the radical right-wing populist party the Sweden Democrats. By identifying, developing and then using three different perspectives which are highlighted based on previous research in the area, these have been able to be used in a text analysis of gathered statements regarding the climate issue made by politicians within the Sweden Democrats. This study shows that climate skepticism within the Sweden Democrats can be understood through the perspectives of protection of the economy, distrust and nationalism. While further research is needed in the area of right-wing populism and climate change denial, this study hopes to be seen as a nuanced contribution that can be used in the further studies of understanding climate skepticism.

Under de senaste åren har allt fler forskare intresserat sig för förklaringar och orsaker till högerpopulismens framväxt. Olika förklaringar har ofta grundat sig på en dikotomi mellan kulturella värderingar och ekonomisk marginalisering. Nyligen har även teorier som argumenterar för en förmodad koppling mellan meritokrati och populism växt fram, där status varit en sammanbindande länk. Denna uppsats har, via en logistisk regressionsanalys, undersökt sambandet mellan status och väljarstöd för det största högerpopulistiska partiet i Sverige, Sverigedemokraterna. Undersökningens slutsats visar att medan ett sådant samband inte kan etableras kausalt, går resultatet överlag i linje med argumentet. För framtida forskning rekommenderas att mer utförligt undersöka status som en del i den sociala stratifikationen, men även att titta på hur meritokratiska ideal och diskurser eventuellt inverkar på statusbegreppet i relation till högerpopulistiska partier.

During the 21st century, right wing populist parties (RPP:s) all over Europe have started entering the political parliaments. The Sweden Democrats have, like few others, had a fast growing political success in Sweden, growing from about 7% in the 2010 election to about 20% in the 2022 election. With their success, it is inevitable that the sociocultural and sociopolitical discourse has changed. This means that, according to media logic, the traditional mass media has had to adjust. The relationship between RPP:s and mass media have a history of being antagonistic, in regards to ideals and policies. How does the success of the Sweden Democrats affect the news reporting made by Swedish media? In this study, we examine the differences between the news reporting made by Aftonbladet in the month leading up to the 2010 election and the 2022 election in Sweden. The study is made up of both a quantitative and qualitative part, both complementing each other, and is theoretically based on previous research on the right wing populist performance, radical rhetorics and traditional media. The results indicate that the Sweden Democrats have gained political legitimacy through the traditional media over the past 12 years, partly by exploiting certain political topics and using sensationalist and populist rhetoric. But also by affecting socio-political discourse and therefore becoming central in mass media's report on political events and/or subjects

Today in Swedish politics, many parties advocate for a more restrictive migration policy than ten years ago, so even Moderaterna. The purpose of this thesis is from a describing point of view, explain why Moderaterna has taken this approach. This will be done from multiple aspects, including vote maximization, parti cohesion and parliamentary influence. The method used is a motive analysis with anchoring in Gunnar Sjöbloms theory of the three political arenas, the party internal arena, the voter arena, and the parliamentary arena. Multiple factors may explain why Moderaterna have decided to advocate a more restrictive migration policy, for example the change can be attributed to the migration crisis in 2015 and Modertaerna having to change its stance to meet the changing opinion on migration of Swedish voters. Another factor boils down to Moderaterna having had difficulties keeping the party united behind its politics, among many other factors. In conclusion Moderaterna has made a sharp turn in its migration policy, and this can be boiled down to many different factors.

The studies on political parties in the political sphere have for a long time been at the center of understanding why political parties act the way they do and how this affects their chances in upcoming elections. Instead, this paper aims to examine how representatives from the Social Democrats, Swedish Democrats and Liberals relate to the parties common positions regarding the European Union in the election manifesto for the 2019 European Parliament elections. A comparative qualitative content analysis is used to analyze three different election manifestos and six different debate articles written by the representatives. By mapping out the content of the material and trying to read a connection, the study has found that representatives relate very well to the parties common position but there are some discrepancies in the Social Democrats and the Swedish Democrats. With the help of theories on party action, political profiling and European integration this will be explained and discussed.

Under de senaste tio åren har den globala osäkerheten ökat. Konflikter i Afrika, Mellanöstern och Östeuropa har lett till att säkerhetsfrågor har blivit allt viktigare. Sverige har länge värdesatt sin neutralitetspolitik, men detta håller på att förändras då allt fler politiska partier börjat överväga ett medlemskap i Nato. Högerpartiet Sverigedemokraterna (SD) har länge varit mot ett sådant medlemskap, men verkar under senare år ha öppnat upp för ett sådant. Denna uppsats använder sig av svenska riksdagsdebatter samt debattartiklar publicerade i svenska tidningar för att undersöka hur Sverigedemokraternas argument kring ett eventuellt medlemskap har förändrats över tid. Arbetet drar slutsatsen att Sverigedemokraterna faktiskt har fått en mer positiv inställning till Nato. Det upplevda hotet från Ryssland har bidragit till detta åsiktsskifte, men också Sverigedemokraternas önskan att skapa ett närmare försvarssamarbete med Finland.