Search

Bakgrund: Palliativ vård innebär för anhöriga med hjälp av sjukvårdspersonal att bland annat lindra lidande. En palliativ vård i hemmet är beroende av anhörigas insatser. För att kunna stödja anhörigas roller behövs ett professionellt förhållningssätt från sjuksköterskan. Joyce Travelbees omvårdnadsteori beskriver vikten i att sjuksköterskan skapar ett team med anhöriga och patient, för att kunna använda allas resurser och samtidigt kunna stötta anhöriga. Ett sådant arbetssätt går in i en personcentrerad vård som använder sig av ett humanistiskt synsätt och arbetar för att patienten ska få en mening, begriplighet och ett sammanhang i vardagen. När kommunikationen brister hos patienten, kan sjuksköterskan kommunicera med anhöriga och samtidigt få viktig information om anhörigas önskemål. Sådan information är rimligtvis viktig för sjuksköterskan så att dem kan utveckla sitt professionella förhållningssätt och deras omhändertagande av anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser om att vårda sina närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt baserat på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och bedömdes i en kvalitetsgranskningsmodell. Den insamlade datan analyserades med stöd av analysmodell. Resultat: Ett huvudtema, tre deltema och sex underteman identifierades. Huvudtema Upplevelse av en ny livssituation. Tre deltaman med två underteman vardera Upplevelse av plikt och meningsfullhet (upplevelse av plikt, upplevelse av meningsfullhet), Upplevelse i att anpassa sig till en ny vardag (upplevelse i att ta på sig ny roll, upplevelse att sätta sina närstående i första hand) och Anhörigas upplevelser av stöd och support (upplevelse av stöd från sjukvården, upplevelse av stöd från vänner och familj). Slutsats: Resultatet visade att anhörigas livssituation förändrades när den nya rollen om att vårda sina anhöriga infann sig. Plikten kallade samtidigt som det kändes meningsfullt och en chans att få vara tillsamm

Bakgrund Palliativ vård är en vårdform som ska lindra lidande och förbättra livskvalitén hos patienter och anhöriga när sjukdom inte längre går att bota och livet går mot sitt slut. Palliativ vård utgår från ett helhetsperspektiv (holism). Det finns en ojämlikhet i tillgänglighet till palliativ vård globalt, då endast en liten andel av de med palliativa vårdbehov får detta tillgodosett. Det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet. Studier visar på bristfällig forskning av patienters upplevelser av denna vårdform. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes i tre databaser; PubMed, CINAHL Complete och Nursing & Allied Health Premium. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ data valdes ut och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet visade att hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov för att öka välbefinnande och även öka möjlighet till närhet till anhöriga. Hemmet bidrog till normalitet och oberoende trots svår sjukdom. Det framkom att vården i hemmet kunde upplevas både trygg och otrygg beroende på hur vården var organiserad. Patienterna hade en oro för att svårbehandlade symtom skulle uppstå i hemmet eller att de skulle vara en börda för anhöriga. Det var viktigt för patienterna att ha en god relation till hälso- och sjukvårdpersonalen. Det framkom att patienters emotionella behov blev otillräckligt bemötta. Slutsats Hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov. När vårdpersonalen samordnar vården och har ett gott bemötande ökar patienters trygghet och välbefinnande. Alla patienter bör få tillgång till palliativ vård av god kvalitet vid livets slut. Mer forskning behövs som belyser patientperspektivet inom denna kontext., Background Palliative care is a form of care that is supposed to ease suffering and enhance patients and relatives’ quality of life during terminal illness at the end of life. There is an inequality in access to palliative care worldwide, since only a few of those in need receive it. It´s becoming more and more common with palliative home care. Studies show that there is a lack of knowledge about patients experience of this form of care. Aim The aim of the literature review was to explore patients’ perspective of palliative home-based care. Methods A literature review with a systematic approach were performed in three databases: PubMed,CINAHL Complete and Nursing & Allied Health Premium. Fifteen scientific articles of qualitative data were selected and analysed through three steps based on Thomas and Hardens thematic synthesis. Results The result showed that the patient´s home is an important place for terminally ill patients since it enhanced their wellbeing their ability to be close to relatives. Being at home also gave a sense of normality and independence despite severe illness. Home-based palliative care could be perceived as both safe but also unsafe depending on how well the care was organized. Patient´s worried that intractable symptoms would occur in their home or that they would be perceived as a burden to their relatives. It was important for patient´s to establish a good relationship with the healthcare professionals. Sometimes the patient´s emotional needs were insufficient met. Conclusions The patients home seem to be an important place for patients with palliative needs. When the health care staff coordinates care and have a friendly reception it increases the patients’ security and well-being. All patients should have access to palliative care of good quality at the end of life. More research reflecting the patient’s perspective in this context is needed.

Bakgrund Allt fler personer väljer att leva sin sista tid i livet i hemmet och att även avlida där. För att kunna göra detta är närståendes deltagande avgörande och deras vårdinsatser är väsentliga för att möjliggöra palliativ vård i hemmet. Stöd till närstående är en naturlig del av ramverken för palliativ vård. Syfte Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem vid livets slutskede i hemmet. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk översiktsmetodologi genomfördes för att identifiera relevant forskning publicerad åren 2014 till 2024. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och analyserades genom en sammanställning av likheter och skillnader. Utifrån detta formades fyra olika teman som därefter delades in i underkategorier. Resultat Närstående försummar sig själva och prioriterar den döende personens behov, vilket leder till ett komplext samspel av känslor och utmaningar som påverkar deras välbefinnande. Att anta rollen som närståendevårdare kan utlösa förändringar i relationer och konflikter i familjen. Resultaten betonar närståendes behov av kunskap och stöd. Slutsats Genom att identifiera utmaningar som närstående står inför och tillgodose deras behov kan sjuksköterskor och beslutsfattare genomföra förändringar för att förbättra närståendestödet och främja meningsfull vård i livets slutskede., Background More people are choosing to spend their final days at home and pass away there. The involvement of loved ones is crucial to enable home-based palliative care, with their caregiving efforts being essential. Supporting loved ones is inherent in palliative care frameworks. Aim This literature review aims to describe the experiences of family caregivers providing end-of-life care to a family member at home. Method A structured literature review with elements of systematic review methodology was conducted to identify relevant research published from 2014 to 2024. Twelve articles with a qualitative approach were selected and analyzed through a synthesis of similarities and differences. Based on this, four distinct themes were formulated, which were then further divided into subcategories. Results Caregivers often prioritize the needs of the dying over their own, leading to complex emotions and challenges that affect their well-being. Assuming the caregiving role can also impact relationships and lead to conflicts within the family. The findings emphasize the importance of knowledge and support for family caregivers. Conclusions By identifying challenges faced by caregivers and addressing their needs, nurses and policymakers can implement changes to enhance caregiver support and promote meaningful end-of-life care.

Vården förflyttas idag ut från lasaretten och utförs alltmer i patientens hem. Hemmet som vårdmiljö innebär trygghet för patienten, men är komplext. För sjuksköterskan innebär vårdandet att möta patienten och skapa en god vårdrelation genom det vårdande samtalet där patientens livsvärld synliggörs. Med en alltmer ökande vård som utförs i hemmen så kan patientens privata sfär och trygghet äventyras. Denna litteraturöversikts syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i palliativt skede i hemmiljö. Analysen resulterade i tre huvudteman: ”Organisation och omgivande faktorer i vårdandet”, ”Vardagen och vårdandet” och ”Patienten, hemmet och anhöriga”, som därefter delades upp i sju underteman. Ur resultatet sågs flera faktorer som påverkade sjuksköterskans upplevelser av vårdandet. Här identifierades vårdrelationen med patienten som viktig och att vårda med anhöriga nära patienten, men även yttre faktorer såsom begreppet tid runt vårdandet och teamarbete lyftes fram som betydande faktorer. Sjuksköterskan är i behov av stöd och utbildning för att kunna ge god vård. Teamarbete sågs som centralt och var viktigt för att möjliggöra en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan, patient och anhöriga. Sammanfattningsvis visar studien på att sjuksköterskan upplever vårdandet som komplext, men att det är viktigt i vårdandet att sjuksköterskan bekräftar patienten och finns till för dennes behov för att patienten ska uppleva välbefinnande och god vård sista tiden i livet.

Allt fler personer väljer idag att vårdas hemma palliativt under den sista tiden i livet. Detta innebär ett ökat ansvar och stora förändringar i livet, för de anhörigvårdare som ska vårda den sjuka närstående i hemmet. Sjuksköterskor har en plikt i att bemöta anhöriga såväl som patienten i vården, samt ge god information och stöd. Med stödet av vårdpersonalen kan anhörig vårdaren uppnå hälsa och välbefinnande, i den utmanande situationen de befinner sig i. För att bättre skapa en förståelse kring anhörigvårdares behov i vården, har författarna valt att göra en kvalitativ litteraturstudie. Detta görs för att belysa anhörigas upplevelser när en närstående vårdas i hemmet vid livets slutskede. En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes har gjorts för att belysa detta fenomen. Tio artiklar av forskningsstudier som belyser anhörigvårdares upplevelser i den palliativa vården hemma, har analyserats och beskrivits. Nya teman har skapats som presenterats i resultatet. Resultatet visar att anhörigvårdare upplever en känsla av plikt och en förväntning från andra på att vårda den närstående, samt konsekvenser på sin hälsa. De beskriver olika coping strategier för att hantera utmaningen av situationen. De upplever även ett behov av information och kunskap från vårdpersonal och familj, för att uppnå en känsla av trygghet i vårdandet. Resultat fynden som presenterats i denna litteraturstudie bekräftas av andra studier i diskussionen. De kliniska implikationerna av detta arbete är vikten av att vårdpersonal bemöter anhöriga utifrån deras behov i vårdandet, för att främja anhörigas välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: Att vara närstående till en döende person som får palliativ vård i hemmet innebär stora påfrestningar som påverkar dem psykiskt och somatiskt. Sjuksköterskor som tar hand om palliativa patienter utgår från de fyra hörnstenarna; symtomkontroll, samarbete, kommunikation och relation, samt stöd till närstående. Närstående till äldre personer som får palliativ vård i hemmet blir ofta delaktiga i omvårdnaden, ibland ofrivilligt, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse för att kunna identifiera vilka behov eller resurser som finns i takt med ökat palliativ vårdbehov i hemmet. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en äldre person som får palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en litteraturöversikt av vetenskapliga originalartiklar. Sökningar gjordes i två databaser, PubMed och CINAHL, och 14 kvalitativa artiklar användes till resultatet efter urval- och granskningsprocessen. Resultat: Många närstående inte ville lämna den äldre personen ensam och åsidosatte sina egna behov. De upplevde en plikt mot den äldre personen att delta i den palliativa omvårdnaden och saknade tillräcklig kunskap. Brist på stöd och information gav negativa upplevelser. Att bli sedd av vårdpersonal var betydelsefullt. Diskussion: Att leva med en döende person påverkade närståendes psykiska hälsa genom upplevelser av bland annat oro, rädsla och ångest. Sjuksköterskan kan ge stöd genom information och utbildning. Slutsats: Genom att se närstående som en person med egna behov av stöd och hjälp samt arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan minska ansvarsbördan och främja hälsan och välbefinnande hos närstående., 2023-11-03

Sammanfattning Bakgrund: Att arbeta med palliativ vård är en viktig uppgift för sjuksköterskor inomhemsjukvården. De har ofta möjlighet att skapa en nära relation med patienten och dess anhöriga, vilket innebär att de kommer i kontakt med hela familjen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas medverkan i palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ design genomfördes, för att göra en sammanfattning av forskningsläget inom omvårdnadsområdet. Metoden som har valts är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat:Två gemmensamma huvudtema framkom i analysen, Sjuksköterskans roll i palliativ vård i hemmet och Psykosociallt stöd för anhöriga i palliativ vård i hemmet,samt sex subteman: Utmaningar och framgångsfaktorer i relation med anhöriga, Att arbeta inom palliativ vård hos etniska minoriteter, Betydelsen av god kommunikation för patienterns och anhörigas välbefinnande, Anhörigas behov av psykosociallt stöd under palliativ vård i hemmet, Tillgängliga resurser och tjänster för anhörig stödoch Effektivt stödoch interventioner för att underlätta anhörigas välbefinnande. Slutsats: Enligt resultatenspelar kombination av den enskilda sjuksköterskan professionella erfarenhet och vårdkunskap, tillsammans med familjevårdarnas förmåga att kommunicera sina behov, en avgörande roll för att identifiera och möta behovet av stöd. Sjuksköterskor behöver kontinuerligt anpassa vården och fortsätta att utveckla relationen med anhöriga. Genom att lära känna familjen bättre blir de inbördes relationernamellan familjemedlemmarna tydliga. Det betonas att det är genom samarbete och ömsesidig förståelsesom sjuksköterskor kan tillhandahålla optimal vård och stöd för både patienten och familjen.

Bakgrund: Många vill vårdas och dö i hemmet. Det innebär att de närstående får ta en stor del av vårdandet. Hos den äldre patienten är dödsförloppet ofta längre och mer oförutsägbart. Äldre patienter får mer sällan ta del av den specialiserade palliativa vården. Den palliativa vården syftar till att ge vård ur ett helhetsperspektiv och fokuserar på livskvalitet. Den ska även inkludera och ge stöd till de närstående. Att få vårdas i det egna hemmet kan innebära en ökad trygghet både för både patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva äldre närståendes upplevelse av att leva med en partner som vårdas i livets slut i hemmet. Metod: Litteraturöversikt som baserades på 12 kvalitativa artiklar. Tematisk analys användes för att analysera artiklarna. Resultat: Resultatet beskriver de äldre närståendes upplevelser utifrån tre huvudteman och sju subteman. Huvudtemat; Att vara närstående och äldre med subteman I nöd och lust, Den vacklande hälsan och vårdandets utmaningar. Huvudtemat; Stödets betydelse med subteman Det sociala stödets betydelse och Det professionella stödets betydelse. Det tredje huvudtemat; Tankar och rädslor med subteman Sorg och död samt Hopp, mening och gud. Slutsats: Att den, ofta sköra, äldre närstående behöver ökat stöd

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt., 2023-03-23

Introduktion: När det inte finns något sätt att bota en sjukdom går vården över till att vara lindrande och benämns palliativ vård. Palliativ vård i Sverige utgår från fyra hörnstenar: multiprofessionellt samarbete, symtomlindring, stöd till närstående samt relationer och kommunikation. När palliativ vård ges i hemmet är den närstående inte bara anhörig utan får ofta en stor roll i vårdandet av patienten. För att ge förutsättningar för god omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan kan etablera en bra relation med patienten och dennes närstående samt veta hur dessa personer upplever sin situation. Syftet: Studiens syfte var att undersöka och beskriva närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Studien genomfördes med allmän litteraturöversikt som metod och deskriptiv design. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga originalstudier från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Av studiens resultat framkom fyra teman: upplevelse av otrygghet och trygghet, prioriterade patientens behov framför sina egna, behov av stöd och relation till sjukvården. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar att vårda patienten samt ett stort behov av stöd vilket kunde tillgodoses av familj och vänner, tillräcklig medicinsk kunskap och goda relationer till sjukvårdspersonal. Slutsats: Närstående till en patient som vårdas palliativt i hemmet kan uppleva känslor av otrygghet och trygghet. De prioriterar ofta patientens behov och har ett stort behov av stöd. På grund av detta blir relationen till sjukvårdspersonalen viktig. Personcentrerade omvårdnadsplaner, där närståendes delaktighet främjas och uppmuntras, ger förutsättningar för god omvårdnad. Stöd, information och vägledning kan hjälpa närstående att uppmärksamma de egna behoven. Att vara vårdande närstående får negativa konsekvenser på individ-och samhällsnivå. Ett omsorgsansvar som begränsar deras arbetsmöjligheter och sociala relationer medför minskade skatteintäkter samt ojämlika livsv, Introduction: When there is no way to cure an illness, the care turns to alleviating care and is called palliative care. Palliative care in Sweden is based on four cornerstones: multiprofessional collaboration, symptom relief, support for relatives and relationships and communication. When palliative care is given at home, the relatives often have a major role in the care of the patient. In order to provide the conditions for good nursing care, it is important that the nurse can establish a good relationship with the patient and their relatives and know how these people experience their situation. Purpose: The purpose of the study was to investigate and describe the experiences of relatives during palliative care at home. Method: The study was conducted with general literature review as method and descriptive design. The result was based on 13 scientific original studies from the databases PubMed and Cinahl. Results: From the results of the study, four themes emerged: experience of insecurity and security, prioritizing the patients’ needs over their own, need for support and relationship to healthcare. The main findings of the study were that relatives experienced a great responsibility to care for the patient and a great need for support which could be met by family and friends, sufficient medical knowledge and good relationships with healthcare personnel. Conclusion: Relatives of a patient receiving palliative care at home may experience feelings of insecurity and safety. They often prioritize the patient's needs and have a great need for support. Because of this, the relationship with the healthcare staff becomes important. Person-centered care plans, where the participation of relatives is promoted and encouraged, provide the conditions for good care. Support, information and guidance can help relatives pay attention to their own needs. Being a caring relative has negative consequences on an individual and societal level. A caring responsibility that limits th

Introduktion/Bakgrund: Allt större delen av världens befolkning lever längre till följd av tillgång till mer avancerad sjukvård. Ökad belastningen på sjukvården gör att en större del av vården bedrivs i hemmet, det medför att även döende sker i högre grad i det egna hemmet. Närstående bidrar i ökande grad med omvårdnad, det är därför viktigt att tillvarata deras välmående. Närstående välbefinnande är viktigt kopplat till den palliativa vården i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes erfarenheter vid palliativ vård i hemmet Metod: Litteraturstudie Resultat: Närståendes perspektiv på palliativ vård undersöktes och fyra huvudteman samt ett undertema framkom dessa var: (1) Att känna påfrestning; (2) Upplevda praktiska utmaningar; (3) Känslan av trygghet och otrygghet; (3.1) Undertema: Information som trygghetsgivande upplevelse (4) upplevelsen av delaktighet. Slutsats: Närstående ställs inför utmaningar när palliativ vård genomförs i hemmet. För att stödja dem krävs att vårdpersonalen är uppmärksam och lyhörd inför närståendes behov samt ser dem som en värdefull tillgång i vården. Olika individanpassade stödåtgärder som syftar till att ge trygghet vid palliativ vård i hemmet är viktiga.

Bakgrund: Individer som har behov av komplex vård så som palliativ vård i hemmet ökar,vilket leder till utmaningar för samhället och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för attkunna ge en god, säker och jämlik vård vilket är betydande inom palliativ vård i hemmet.Genom sammanställning av sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet, kankunskap ökas vilket leder till god palliativ vård som kan öka livskvaliteten hos patienten.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård i hemmet.Metod: Studien var en allmän litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ metod. Studienbaserades på sju vetenskapliga artiklar som analyseras utifrån Fribergs (2017) analysmodell.Resultat: Resultaten utföll i tre huvudteman och sju underteman. Resultatet visar attsjuksköterskornas upplevelser inom palliativ vård innebar att det behövdes mer kunskap,kompetens och fortbildning samt att kommunikation och samarbete är väsentlig för attsjuksköterskan ska kunna arbeta med att tillgodose patientens behov i den personcentreradevården.Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap, kompetens samt fortbildning för attkunna utföra en god personcentrerad palliativ vård. Bristen på erfarenhet och kompetens kanleda till negativa konsekvenser gällande omvårdnaden och patientsäkerheten.

Bakgrund: Världens befolkning växer och åldras samt att behovet för palliativ vård till patienter med svår sjukdom ökar. Det leder till en global utmaning eftersom de flesta patienter med svår sjukdom önskar att spendera livets slutskede i sitt hem. Det kan därmed leda till en utmaning för närstående som tar hand om patienten i deras hem. För att kunna tillhandahålla god vård i hemmet är det betydelsefullt för närstående att få stöd och vägledning från sjuksköterskan. Syfte: Syfte med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som utgår ifrån Fribergs analysmodell (Friberg, 2022). Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskrev närståendes upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Dessa fyra kategorier handlade om upplevelsen av att inte känna sig sedda, att anpassa livsstilen, att känna ansvar samt behov av stöttning och kommunikation. Slutsats: Utifrån studien resultat framgick det att närståendes upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet var varierande. Resultatet påvisade närstående behov av trygghet i sin vårdande roll, vilket kan göras om sjuksköterskan har en kontinuerlig kontakt med närstående i form av hjälp och stöd. Utifrån studien kan ett tydligt behov av utökad kunskap om närståendes roll av att ge palliativ vård ses.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara. Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet., Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

Bakgrund: En åldrande befolkning och ett ökande behov av palliativ vård för personer med kronisk sjukdom är en global utmaning. På grund av begränsade resurser i hälso- och sjukvården är det ofta närstående som tillhandahåller palliativ vård i hemmet. Därför är det viktigt att närstående får ett gott stöd och den kunskap de behöver för att kunna tillhandahålla informell vård hemma för den sjuke familjemedlemmen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt av kvalitativ design med induktiv ansats och är baserad på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: I resultatet redovisas fyra teman som identifierades i analysen och som är att känna sig isolerad och ensam, att hantera ett förändrat förhållande, att känna stort ansvar och att ifrågasätta sin insats. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående ofta känner sig ensamma och isolerade när det inte finns tillräckligt stöd från vårdpersonalen och när den palliativa vården sker i hemmet, och utan tillräckligt stöd kan närståendes hälsa påverkas av negativa upplevelser. Vidare framkom det i resultatet även att närstående upplevde känslan av ett tungt ansvar i rollen som vårdgivare av den sjuke familjemedlemmen när de ger palliativ vården i hemmet. Därför är det viktigt att sjuksköterskan ger stöd från samhället till individen och närstående i övergångsprocessen. Detta kräver en förtroenderelation för att patienter och närstående ska kunna ta till sig kunskap om den nya situationen och belyser vikten av ett personcentrerat vårdfokus.

Bakgrund Närstående till anhöriga som vårdas vid livets slutskede har önskemål att vården kan ges i hemmet. Detta kan väcka känslor och leda till förändring i den närståendes livssituation. De närstående blir ofta en vårdare. Det är vikigt att sjuksköterskan uppmärksammar närståendes situation, för att kunna ge stöd så att närstående inte hamnar i ett långvarigt sorgeförlopp. Syfte Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter vid vård av anhöriga i hemmet vid livets slutskede. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på sexton artiklar från åtta länder. Kvalitativa, kvantitativa och blandmetod studier ingår. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i fem kategorier; Omvårdnad i hemmiljö, Närståendeskänslor, Närståendes sorgbearbetning, Samverkan och kommunikation med hälso- och sjukvården samt stöd till närstående från hälso- och sjukvård. Resultat visar att vård av anhöriga i livets slutskede i hemmet var utmanande både psykiskt, innefattande ilska och långvarigt sorgeförlopp, och fysiskt i form av trötthet. Närstående beskrev också positiva erfarenheter som att kunna vara nära och ge god vård utan att inte behöva åka till sjukhuset. Slutsats Bra kommunikation mellan alla aktörer, tydlig information, personalens empati, engagemang och stöd var viktigt för närstående. Sjuksköterskans närvaro och stöd bidrog till att närstående fick stöd vid vårdandet., Background Significant others who care for family members at the end of life want to care for the sickat home. This can arouse emotions and lead to changes in life situation. Significant others often become carers. It is important that the nurse pays attention to the situation of significant others in order to be able to provide support to them so that they do not end up in a long-term grief process. Aim The purpose is to describe the significant others experiences in caring for relatives at home in the end of life care. Method The study was conducted as a literature review. The result were based on sixteen articles from eight countries. Qualitative, quantitative and mixed studies were included. Results The literature review resulted in five categories; Nursing in the home environment, significant others emotions, significant others grief process, collaboration- communication and support to the significant others from health care. Results show that caring for relatives at the end of life at home was challenging mentally; anger and long-term grief and physically in the form of fatigue. Significant others also described positive experiences of being close and being able to provide good care without having to go to the hospital. Conclusions Good communication among all parties, clear information, staff empathy, commitment and support were important for significant others. The nurse's presence and support contributed to the relatives receiving support in the care.

Bakgrund: En sjukdom som är obotlig benämns som palliativ vård och det är något som alla individer har rätt till att få. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och ge en så bra livskvalitet som är möjligt. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och vid palliativ vård krävs ett holistiskt och humanistiskt synsätt där omvårdnaden av hela människan och anhöriga är essentiellt. Palliativ vård kan ges på olika platser, bland annat på sjukhus, ordinärt boende eller särskilt boende och allt fler väljer att vårdas palliativt i hemmet. Det förekommer olika utmaningar inom den palliativa vården i hemmet, bland annat utmaningar med missnöjda anhöriga, hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och brister inom samverkan inom teamet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo har använts för att hitta empiriska studier med kvalitativ ansats som skulle besvara syftet, 14 studier kom att användas. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys av studierna skedde utifrån metodboken av Friberg F, 2017. Resultat: Det skapades tre huvudteman: emotionella utmaningar, samarbete i team och organisatoriska utmaningar. Utifrån de tre huvudtemana skapades nio subteman: personlig utmaning, anhöriga, etiska dilemman, hierarki, kommunikation, stöttning inom teamet, tidsbrist, bristande kunskap och miljö. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet visade att det förekom flertal omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet. Några av dessa utmaningar var etiska dilemman, bristande stöttning inom teamet och bristande kunskap, och alla dessa kom att påverka sjuksköterskornas omvårdnadsarbete i negativ bemärkelse., Background: Palliative care is when a disease is terminal, and it is a personal right to receive palliative care when needed. The purpose of palliative care is to ease the patients suffering and to promote a high quality of life. The nurse has a responsibility for the patient's care and should have a holistic and humanistic view and approach, both to the patient and the patient's relatives. Palliative care can be given in different places, inter alia in hospital settings, retirement homes and in the patient’s own home and more people prefer to be treated with palliative care in the home today. There are different challenges when giving palliative care at home, e.g with disgruntled relatives, high workload and deficits in the cooperation within the team. Aim: The aim of this literature review was to examine care-related challenges within the palliative care in the patient's home, with focus on the nurse’s experiences and emotions. Method: A literature review was done with a qualitative approach. The database used was Cinahl, PubMed, Psycinfo. 14 empirical studies have been used and were analyzed with SBU template for qualitative studies. Thereafter Friberg F, 2017 was used to analyze the results.Results: Three main themes emerged: emotional challenges, cooperation in team and organizational challenges. The main themes have nine sub themes: personal challenges, relatives, ethical dilemmas, hierarchy, communication, support within the team, insufficient knowledge, lack of time and environment. Conclusion: The nurses' experiences showed that there exist several challenges in palliative care at the home. Some of these challenges were: ethical dilemmas, lack of support in the team and lack of knowledge. All of these challenges affected the care that the nurses gave in a negative way.

Palliativ vård är till för att förbättra patienters och närståendes livskvalitet när patienten har drabbats av en obotlig sjukdom. Vid palliativ vård i hemmet är närstående en resurs som ofta utför en stor del av vården. Till följd av detta riskerar de att själva drabbas av ohälsa. Distriktssköterskans uppgift är bland annat att stödja och handleda patienten och närstående med ett hälsofrämjande perspektiv. Om patient och närstående görs delaktiga i vården skapas förutsättningar för en vårdande relation. Genom att ge stöd och avlasta närstående kan distriktsköterskan påverka situationen för närstående men även för patienten. Syftet med den här studien var att belysa närståendes upplevelse av relationen med vårdpersonal vid palliativ vård i hemmet. En litteraturöversikt med systematisk sökning har valts som metod där kvalitativa data samlats in och analyserats med tematisk analys. I resultatet framkom huvudtemat en trygg relation som i sin tur utgjordes av tre teman: tillit, partnerskap och kommunikation. Närstående kände att de hade större tillit till den palliativa vården när vårdpersonal var tillgängliga, utförde kontinuerlig vård och hade egenskaper och färdigheter som var lämpliga. Partnerskapet skapades genom nära relationer, involvering av närstående och att vårdpersonal lättade på bördan. Upplevelsen av en välfungerande kommunikation uppnåddes genom att närstående var välinformerade och fick hjälp med vägledning. En trygg relation vid palliativ vård i hemmet är en pågående process. Distriktssköterskan behöver vara medveten om vad som krävs för att kunna skapa en trygg relation med närstående då det även är betydelsefullt för patientens vård.

Bakgrund: Anhörigvårdares upplevelser av att vårda en person med en demenssjukdom bör belysas, eftersom sjukdomen förändrar hela vardagen både för den drabbade och den anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående med en demenssjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie med åtta artiklar med kvalitativ design. Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades i resultatet: anhörigas motiverande upplevelser av att vårda sin närstående, anhörigas upplevelser av känslomässiga påfrestningar av att vårda sin närstående samt anhörigvårdares upplevelse av att behöva stöd och information. I resultatet framkom positiva och negativa upplevelser av att vårda en anhörig, behovet av stöd och information samt bristerna som fanns. Anhörigvårdare upplevde att vårdandet gav värdefulla stunder och en tillfredsställelse av att få hjälpa. De upplevde däremot att relationen påverkades och att det var påfrestande att ingå i en ny roll som vårdare. De upplevde även att stödet från den formella vården var otillräcklig och inte personcentrerad. Konklusion: När en närstående drabbas av en demenssjukdom förändras livssituationen och anhörigvårdare kan uppleva psykisk såväl fysisk ohälsa. Stöd och information i ett tidigt skede kan ha betydande inverkan på anhörigvårdare och deras förmåga att bibehålla sin egen och den demensdrabbades livskvalité., Background: Family caregivers experience of caring for a person with dementia should be highlighted, since the disease changes the everyday life both for the affected and the relative. Aim: The Aim with the literature study was to describe relatives’ experiences of caring for a relative with dementia. Method: The study is a general literature study with eight articles using qualitative design. Data was conducted through a content analysis. Results: Three categories were identified in the result: relatives’ motivating experiences of caregiving for their relatives, relatives’ experiences of emotional stress from caregiving for their relatives and family caregivers experience of needing support and information. The result showed positive and negative experiences of caring for a relative, the need of support and information and the shortage that existed. Family caregivers experienced that the caring provided valuable moments and the satisfaction of being able to help. However, felt though that the relationship was affected and that it was stressful to enter a new role as a caregiver. They also experienced that the support from the formal care was insufficient and not person-centered. Conclusion: When a relative gets diagnosed with dementia the life situation changes, and family caregivers experience psychological and physical illness. Support and information at an early stage can have a significant impact on family caregivers and their ability to maintain their own and the dementia sufferer’s quality of life.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnadstid. Palliativ vård grundar sig på symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till anhöriga. Sjuksköterskor har en ledande roll i omvårdnaden och arbetar utifrån etiskt och personcentrerat förhållningssätt. Förutsättningar för omvård i patientens hem är beroende av vårdgivarens ekonomiska förhållanden och vårdpersonalens kompetensnivå, vilket kan orsaka skiftande kvalité på vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom allmän palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturöversikt utfördes genom strukturerade sökningar i databaserna CINAHL complete och PubMed/MEDLINE. Alla studier kvalitetsgranskades. Dataanalys utfördes enligt Whittemore och Knafls metod. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2010–2020. Resultat:Resultatet presenteras i fyra kategorier: Vikten av kommunikation, vikten av ett personcentrerat förhållningssätt, vikten av bra förutsättningar för att vårda i patientens privata hem och vikten av att stödja och samverka med anhöriga. Sjuksköterskor hade positiva och negativa erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Bra kommunikation, fungerande samarbete och tillfredsställelsen som arbetet gav upplevdes positivt. Bristande kompetens, otillräckligt med tid samt svårigheter i etiska dilemman upplevdes negativt. Slutsats:Patienter i behov av allmän palliativ vård, vars önskan är att vårdas i sitt hem är en växande vårdform som är komplex och ställer krav på sjukvården. Sjuksköterskor stödjer patient och anhöriga genom en tryggvårdrelation som underlättar vägledningen genom vårdprocessen. Sjuksköterskors förhållningssätt grundar sig på kompetens, erfarenhet, självförtroende och yrkesskicklighet. Ökade resurser behövs för att sjuksköterskor ska kunna uppnå personcentrerat förhållningssätt inom palliativ vård., Background:The purpose of palliative care is to provide care to people with life-threatening disease who have an expected shortened lifetime. Palliative care is based on symptom relief, teamwork, communication, and support for relatives. Based on ethical grounds, nurses have a leading role providing nursing care using a person-centred approach. The quality of care in the patient's home varies and the conditions for nursing depends on financial conditions of the health care provider and the level of competence of the healthcare professionals. Aim:The aim was to describe registered nurses’ experiences of caring for people receiving general palliative care at home. Method:A literature review was conducted through structured searches in the databases CINAHL complete and PubMed / MEDLINE. All studies were quality reviewed. Data analysis was performed according to Whittemore and Knafl's method. A total of 18 scientific articles were included, which were published between 2010–2020. Results:The results are presented in four categories: Importance of effective communication, importance of person-centered care, importance of prerequisites for providing good care in the patient's private home and importance of supporting and collaborating with relatives. The nurses had positive and negative experiences from palliative care at home. Good communication, collaboration, and the personal satisfaction that was provided through work were perceived as positive. Lack of knowledge, insufficient time, and difficulties in dealing with ethical dilemmas were perceived as negative. Conclusion:People in need of general palliative care, whose desire is to be cared for in their home, is a growing form of care which places demands on healthcare. Caring for patients in their homes is a type of care that appears to be complex. Nurses support the patient and relatives by creating a secure care relationship that also facilitates guidance through the healthcare process. The nurse's approach is based

Bakgrund: Palliativ vård handlar om att främja livskvalitén hos patienter och dess närstående. Sjuksköterskans uppgift inom palliativ vård innebär att se döden som en naturlig process som inte ska påskyndas eller fördröjas. Oavsett om patienten väljer att vårdas på sjukhus, hospice eller i hemmet ska vården vara likvärdig. Att vårdas i hemmet kan vara problematiskt och utmanande gällande regelsystem, symtomhantering, rutiner och diskontinuitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes systematiskt genom bildandet av koder och analyser. Resultat: Tre huvudkategorier; etiska utmaningar, relationella utmaningar och teamarbetets betydelse och sex underkategorier; hemmet som arbetsplats, att känna sig otillräcklig, vårdrelationens betydelse, kommunikationens betydelse, möjligheter samt svårigheter identifierades. Slutsats: Att arbeta inom palliativ vård i patientens hem erfors som ensamt och utmanande. Skapandet av en tillitsfull och nära relation med patient och närstående var viktigt. Samarbete från kollegor var av stor betydelse då det utvecklade sjuksköterskornas kompetens. Teamarbete ansågs därför vara en viktig grundpelare inom palliativ vård.

Bakgrund: Palliativ vård sker ofta i hemmet där anhöriga många gånger får ta huvudansvaret förvården samt att finnas där för att möjliggöra för den sjukas önskningar. Tillsammans med anhörigastår sjuksköterskan i fokus med sitt kunnande och nära samarbete med familjerna. Palliativ vårdsyftar på att lindra symtom och lidande samt att göra den sista tiden så värdig som möjligt. Det ärviktigt att se helheten och vara lyhörd för de behov som uppstår. Syfte: Var att belysa anhörigasupplevelser vid palliativ vård i hemmet. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt där 14artiklar inkluderades till resultatet. Resultat: Att bli anhörigvårdare innebar att rollerna förändradesoch att ansvaret inte alltid var önskat. Stöd och information från sjuksköterskan och teamet var viktigför att anhöriga skulle känna sig inkluderade. Många saknade kunskap för vården och behovet attförbereda sig var omfattande. Kontinuitet i vården bidrog till trygghet och vissa anhöriga fann detmeningsfullt att utföra vården i hemmet. Diskussion: De ansvar som anhöriga fick då de vårdade enpalliativ närstående i hemmet kunde upplevas utmanade och känsloladdat. Sjuksköterskan kan medsitt kunnande bistå anhöriga med information, stöd, råd och adekvat vägledning. Att kommunicera,vara lyhörd, samarbeta samt inkludera anhöriga är viktiga delar i den palliativ vården som sker ihemmet. Slutsats: Vård i livets slut i hemmet gör att anhörigas roller och relationer förändras ochhöga krav ställs på anhöriga och sjuksköterskor. Vidare forskning inom palliativ vård bör fokusera påhur sjuksköterskan kan hjälpa anhöriga att minska ansvarsbördan i den palliativa vården i hemmet., Examinationsdatum: Mars 2021

Bakgrund: Varje år behöver 70 000–75 000 människor palliativ vård, varav de flesta har en cancersjukdom. Närstående har en viktig och central del i palliativ vård och kan påverka den drabbades mående innebär att lindra symtom och lidande där fokus inte ligger på att bota sjukdomen. Sjuksköterskan har en viktig roll att stötta och involvera närstående i kommunikationen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med cancer i livets slutskede i hemmet. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultatartiklarna hade kvalitativ design och hämtades från CINAHL Complete och MEDLINE. Resultat: Litteraturöversikten presenterades i tre teman och fem underteman. Det första temat innefattar att bli en vårdare, med undertemat ansvar att ständigt vara på vakt. Det andra temat innefattar känslor av vårdandet, med underteman stress och tiden nära döden. Det sista temat innefattar behov av stöd, med underteman stöd från familj och vänner, stöd från hälso-sjukvården. Slutsats: Resultatet visade att närstående kände ett ansvar av att vårda sin anhörig, detta ansvar medförde bland annat att tunga beslut låg i deras händer angående anhörigas autonomi. Ansvaret bidrog även med negativa effekter både psykiskt och fysiskt i form av utmattning. Förberedelser inför döden visade sig vara en viktig del för närståendes mentala hälsa samt att stöd från familj, vänner och vårdpersonal framkom som betydelsefullt., Background: Every year, 70 000–75 000 people need palliative care, most of them have cancer. Relatives have an important and central part in palliative care and can affect the victim's mood. Palliative care involves relieving symptoms and suffering where the focus is not on curing the disease. The nurse has an important role to support and involve relatives in the communication. Autonomy is seen as a difficult ethical dilemma in palliative care as the sufferer may have difficulty being self-determined in the final stages of life. Aim: The purpose was to describe relatives' experiences of caring for a relative with cancer in the final stages of life at home. Method: The chosen method was a literature review linked to Friberg. Ten scientific articles were included in the results. The articles were analyzed according to Friberg's method. The result articles had a qualitative design and were taken from CINAHL Complete and MEDLINE. Results: The literature review was presented in three themes and five sub-themes. The first theme includes becoming a caregiver, with the sub-theme responsibility to be constantly on guard. The second theme includes emotions of care, with the sub-theme of stress, the time close to death. The last theme includes need for support, with the sub-theme support from family and friends, support from health care. Conclusion: The results showed that close relatives felt a responsibility to care for their relatives, this responsibility meant, among other things, that heavy decisions were in their hands regarding the relatives' autonomy. The responsibility also contributed with negative effects both mentally and physically in the form of exhaustion. Preparations for death proved to be an important part of the mental health of close relatives and that support from family, friends and care staff emerged as meaningful.

Vård har under en längre tid varit i förändring och patienters förväntningar på vården likaså. Ökade kostnader i sjukvården har drivit fram ny teknik som också gjort vård i hemmet mer tillgänglig. Samtidigt gör skiftet mot mer vård i hemmiljö att bristen på teknisk infrastruktur och patientens integritet kräver ökat fokus. Användarens synvinkel är en aspekt som är viktig vid introduktion av teknik i vård och hälsa på ett generellt plan och i synnerhet om teknik ska användas och vad som gör att det fortsätter användas. En handfull ramverk för användning av teknik i hälsa och vård har undersökts. Ett konceptuellt ramverk för anammande och spridning knyter samman teknik, roller och problem med en bredare kontext. Ett annat ramverk diskuterar fortsatt användande utifrån bland annat patientens personliga behov, hälsostatus, livshändelser och sociala influenser. Det ramverk som valdes som verktyg för studien var NASSS-ramverket som genom att undersöka användandet i sju domäner: Sjukdomens karaktär, Teknologin, Identifierade värden, Ansvar och roller, Organisationen, Den breda kontexten och Anpassning och inkluderande över tid används för att utvärdera användning i en organisation i kommunal regi genom en fallstudie. Studien använde semistrukturerade intervjuer för att ställa frågor till användare kopplade till NASSS-ramverket. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och kategoriserades. Med ramverket kunde sedan användandet utvärderas enligt följande: Användandet har passerat slutpunkterna Icke-anammande, Övergivande, Ingen uppskalning lokalt, Misslyckad spridning och Hållbarhet på sikt. Dock riskeras hållbarheten längre fram. Vidare kunde den samlade analysen jämföras mot komplexitet i ramverkets domäner. Där var 8 att betrakta som Enkla, 10 som Komplicerade och 2 som Komplexa vilket också väl speglar svårigheter för användandet av tekniken i organisationen. Slutligen summerades även försvårande faktorer som framkommit

Bakgrund De flesta sjuksköterskor kommer under sitt yrkesliv komma i kontakt med döende patienter, varav flertalet önskar att dö hemma. Därför är kunskap om palliativ vård viktigt. Den palliativa vården bör bedrivas med ett holistiskt synsätt där patient, närstående och vårdpersonal ses som en enhet. Likt Martinsens omvårdnadsteori är den palliativa vårdens kärna att lindra lidande och öka patientens välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar användes. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL i april 2020. Totalt 18 artiklar publicerade mellan år 2010–2020 inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med integrerad analysmetod. Resultat Majoriteten av studierna visade att patienterna värdesätter kontinuitet, kompetens och tillgänglighet. Även patienternas egen och närståendes delaktighet i vården omnämns i flertalet studier som både positiva och negativa upplevelser. Huvudfynden i litteraturöversikten presenterades som fyra teman med utgångspunkt i patienternas upplevelser av hemsjukvårdsteamet och insatsernas påverkan på vardagslivet, känslomässiga upplevelser och betydelsefulla faktorers inverkan, det sociala samspelet och att leva med närvaro av sjukdom och död. Slutsats I denna litteraturöversikt presenterades patienters upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Gemensamt för flertalet studier var att patienterna uppskattade kompetens, kontinuitet, engagemang och tillgänglighet. Resultatet visar att alla deltagande patienters upplevelser är subjektiva och individuella upplevelser, men har utgångspunkt i samma teman. Det är viktigt att inte bara utföra palliativ hemsjukvård efter arbetsplatsens dagliga rutiner och riktlinjer, utan se till patienten och framförallt individen som vårdas.

Bakgrund: Målet inom palliativ vård är att lindra lidande, främja livskvaliteten samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Allt fler patienter vill vårdas i hemmet, vilket möjliggör att patienten bibehåller känslan av trygghet. Att vårda patienter i livets slutskede är en svår men viktig uppgift för sjuksköterskan. Författarna vill därför skapa en djupare förståelse av faktorer som utgör en betydelsefull del i sjuksköterskans arbete i palliativ vård i hemmet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i patientens hem. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och Pubmed. Analysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Ur analysen framträdde tre huvudteman och två underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: vårdrelationens betydelse, utmaningar i vårdandet och samarbetet mellan olika vårdprofessioner. Vidare presenteras två underteman: svårigheter att etablera en god vårdrelation och områden som påverkar samarbetet. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen presenteras tre teman: medveten närvaro, känslomässiga upplevelser och bristande samarbete och stöd. Författarna diskuterade dessa teman utifrån egna reflektioner, tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och Watsons omvårdnadsteori., Background: The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote quality of life and to take into account the individual’s physical, mental, social and existential needs in event of incurable illness. An increasing number of patients want to be cared for in their home, which allows them to maintain the feeling of security. Caring for patients at the end of life is a difficult, but important task for a nurse. The authors therefore want to create a deeper understanding of the factors that play an important part in the nurse’s work in palliative care in the home. Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in the patient’s home. Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. Databases used were CINAHL Complete, Medline and Pubmed. The analysis was done according to Friberg’s analytical model. Three main themes and two sub-themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three main themes: the importance of the nursing relationship, challenges in nursing care and the collaboration between different healthcare professions. Furthermore, two sub-themes are presented: difficulties in establishing a good care relationship and areas that affect collaboration. Discussion: In the method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the results discussion, three themes are presented: conscious presence, emotional experiences and lack of cooperation and support. The authors discuss these themes based on their own reflections, previous research, the background of the literature review and Watson’s nursing theory.

Vid vård i livets slutskede har sjuksköterskan en mycket viktig roll som omvårdnadsansvarig för patienten. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede i hemmet. Tillvägagångssättet som har använts i detta arbete är en litteraturstudie med inifrånperspektivmed fokus på människor och i detta fall sjuksköterskors upplevelse. Litteraturstudien bestod av tio kvalitativa studier och har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i sex kategorier: Att kommuniceramed kollegor är svårt men samarbete är viktigt; Att ha patientens hem som arbetsplats är problematiskt; Att göra fel vid ensamt arbete skapar rädslor; Att känna behov av struktur och organisering vid ett tidspressat arbete;Vikten av god kunskap och erfarenhet vid palliativ vård i hemmet; Att bemöta och bilda en relation till patient och anhöriga. I resultatet framkom det att sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet uppskattar en god kommunikation mellan kollegorna då det är mycket ensamarbete och sjuksköterskorna var oroliga för att göra misstag. Det visade sig även att struktur och organisering i arbetet blev ännu viktigare när det var ett högt tempo. Sjuksköterskors kunskap, erfarenhet och ett gott bemötande av patienten samt dess anhöriga var en förutsättning för god vård.

Bakgrund: Ett av målen med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten för både den vårdsökande personen och dess närstående. Från att vara närstående till att själv vara delaktig i vården kring personen med cancer är ett stort steg. För närstående kan exempelvis vardagen och relationer förändras och de förväntas ta ett stort ansvar i sin vårdarroll. Syfte: Syfte var att beskriva närståendes upplevelse av att i hemmet vårda en person med cancer i palliativt skede. Metod: En litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Fjorton kvalitativa artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs femstegsanalys. Artikelsökningen genomfördes i Medline och CINAHL.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier samt nio underkategorier, kategorierna var; närståendes inre upplevelse av vårdsituationen, närståendes yttre upplevelse av vårdsituationen samt närståendes interaktion med omvärlden. Både positiva och negativa upplevelser framkom från de närstående som vårdat en person i hemmet. Att erhålla stöd från vårdpersonal samt ett socialt nätverk var av stor vikt för att hantera känslorna som uppkom. Slutsatser: Avgörande för upplevelsen av den palliativa vården i hemmet var stöd, information och trygghet från vårdpersonal vilket möjliggörs genom familjefokuserad omvårdnad., Background: One of the objectives with palliative care is to improve the quality of life for both the person with cancer diagnosis and their family caregivers. It is a big leap to become a family caregiver. The everyday life and relationships are examples of things that can change for the family caregiver and they are expected to take great responsibility in their caring role. Aim: The purpose was to describe family caregivers’ experiences of caring for a person with a cancer diagnosis in a palliative state at home. Method: A literature review with an inductive approach founded on 14 qualitative articles. The search of articles was performed at Medline and CINAHL. Results: The results highlighted three categories with nine subcategories, the categories were; the family caregivers internal experience of the care situation, the family caregivers external experience of the care situation and the family caregiver’s interaction with the environment. Both positive and negative experiences emerged from the family caregivers that cared for a person at home. Support from the healthcare staff and a social network was of great importance in dealing with the feelings. Conclusion: Decisive for the experience of the palliative care at home was support, information and safety – which is enabled by family-focused care.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att förbättra livskvaliteten för patienter som drabbas av en obotlig sjukdom. Att vårda patienten palliativt i hemmet är inte alltid ett självklart val för anhöriga, då det innebär stora förändringar av hemmiljön och rollförändring inom familjen. Att anhöriga väljer att vårda i hemmet anses som ett stort ansvar, som kan yttra sig i form av utmattning, oro och depression. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelse av palliativ vård i hemmet ur ett anhörigperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med bygge på vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och inkluderades femton kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att anhöriga kände stort ansvar att vårda den sjuke och ansvaret påverkade deras hälsa och dagliga liv. Anhörigas egna behov ignorerades då fokuset låg hos den sjuke. Stöd från hälso-och sjukvårdspersonalen underlättade vårdandet av den sjuke. Däremot upplevde anhöriga upplevde otillräckligt stöd av hälso- och sjukvårdspersonalen när det gäller information och förberedelsen för vårdrollen. Diskussion: Anhöriga möter nya situationer när de väljer att ta på sig rollen som vårdare till den sjuke i hemmet. För att kunna hanter den nya situationen behöver anhöriga stöd samt information från hälso-och sjukvårdspersonalen. Stödet kan se ut på olika sätt och en viktig uppgift för sjuksköterskan är att våga ge stöd i de existentiella frågorna likväl som de medicinska. Slutsats: Anhörigas livssituation blev förändrad i rollen som vårdare och de beskrev både praktisk och känslomässiga förändringar i det dagliga livet. Oron över att se den sjuke lida, ansvaret samt maktlösheten är några av orsakerna som leder till att anhöriga blir isolerad i hemmet., Examinationsdatum: 2020-12-10

Bakgrund Som sjuksköterska är det i princip oundvikligt att inte komma i kontakt med döende patienter någon gång under sitt yrkesliv. Flertalet patienter önskar i dagsläget att få spendera sin sista tid i livet i sitt eget hem. Kunskap om den palliativa vården är därför viktigt, inte minst för patientens närstående som ofta har en stor roll vid palliativ hemsjukvård. Palliativ vård skall bedrivas i samråd med patient och om möjligt även dess närstående. Att vara vårdande närstående kan vara mycket påfrestande och det är därför viktigt att hälso- och sjukvård erbjuder gott stöd till de närstående. Rehnsfeldts omvårdnadsbegrepp ömsesidighet är ett viktigt begrepp inom den palliativa vården och sjuksköterskan har en stor roll i främjandet av ömsesidighet i relationen med de närstående samt patienten. Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökningarna skedde i databaserna CINAHL och PubMed i september 2020. Totalt inkluderades sexton vetenskapliga artiklar i litteraturöversiktens resultat, tio kvalitativa respektive sex kvantitativa, som var publicerade mellan år 2010–2020. De sexton inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversiktens huvudfynd presenterades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i Närståendes upplevelser av att leva i närhet till sjukdom och död, Närståendes upplevelser av stöd och Närståendes upplevelser av den sena palliativa fasen. Majoriteten av studierna visade på att närstående upplevde en stor känsla av ansvar och att de var i behov av stöd från personer i sin närhet, antingen sjukvårdspersonal eller andra närstående. Studierna i resultatet belyste även vikten av god information under hela palliativa vårdtiden. Slutsats Gemensamt för flert, Background As a nurse, it is basically inevitable to not encounter dying or death at some point throughout the professional career. Many patients express a wish to die in their own home. Therefore, knowledge of palliative care is important, not least for the patient's close/extended family, who often play a major role in palliative home care. Palliative care must be provided in consultation with the patient and, if possible, also with their family. Being a family caregiver can be very stressful and it is therefore with utmost important that health care providers offer support to the family caregiver. Rehnsfeldt's concept of mutuality is an important concept in palliative care and the nurse has a major role in promoting mutuality in the relationship with the family caregiver and the patient. Aim The aim was to describe relatives’ experiences of palliative homecare. Method The study design was a literature review, where both qualitative and quantitative original articles were included. The databases CINAHL and PubMed were in September 2020, used for finding articles. A total of sixteen scientific articles were included in this literature review’s results. Ten of the articles were qualitative studies and six where quantitative studies, all of which were published sometime between 2010–2020. The sixteen included articles were reviewed using Sophiahemmet University's quality control guidelines for scientific articles and then an integrated analysis method was performed. Results The literature review's main findings were presented in three categories which were; Relatives' perceptions of living close to illness and death, Relatives' perceptions of support and Relatives' perceptions of the late palliative phase. Most of the studies showed that the close/extended family member felt a great sense of responsibility and that they were in need of support from people in their vicinity, either from professional carers or from close/extended family. The studies in the results also

Bakgrund: Patienter som erhåller palliativ vård i hemmet önskar att lidandet lindras samt att känna trygghet och bli sedda som en helhet. Sjuksköterskor har ansvaret över patienter och den palliativa hemsjukvården. Sjuksköterskor ska se patienters behov, problem och resurser. Anhöriga som vårdar patienter palliativt i deras hem, upplever att de behöver stöd från sjuksköterskor. Examensarbetet har använt sig av Erikssons caritativa vårdteori som kan appliceras på den palliativa hemsjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats och med en beskrivande syntes har använts i detta examensarbete. Resultat: Under analysen framkom två teman, hinder till att ge en god vård, där subteman var: att uppleva maktlöshet och stress, att inte ha förutsättningar och att uppleva ensamhet i sin roll. Det andra temat var vikten av att kunna ge en god vård, där subteman var: vikten av samverkan, vikten av gott stöd och betydelsen av reflektion. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att maktlöshet kunde kännas i situationer där möjlighet till god vård inte fanns. De upplevde även ett behov av kunskaps utveckling samt utvecklig av resurser och organisatoriska aspekter fanns.

Suicid är ett globalt folkhälsoproblem. Forskning visar att det krävs ett stort engagemang och mycket erfarenhet för att förhindra suicid samt påverka patientens välbefinnande. Samtidigt som patienter som är i behov av suicidpreventiva åtgärder ökar, minskar antalet slutenvårdsplatser. Svar på det minskade antalet vårdplatser har psykiatriska närsjukvårdsteam startats, som bland annat har uppdraget att arbeta med suicidprevention. Hur vårdarna upplever arbetet med suicidprevention i hemmet är oklart, då forskningen på området är begränsad. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av suicidprevention i hemmet utifrån ett vårdarperspektiv. I studien användes en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. Livsvärldsintervju med 10 vårdare genomfördes. Insamlad data analyserades genom en beskrivande innebördsanalys. Sex innebördsteman framträdde i datamaterialet: Hemmiljön ger trygghet i mötet, Ett möte som kräver en aktiv närvaro, Ett personligt och delat ansvar, En frihet som skapar trygghet i vårdandet, Suicidprevention i hemmet skapar utmaningar och En meningsfull vård. Studien visar att det går att vårda patienter för suicidprevention i hemmet. Arbetet upplevs ge möjligheten att göra en bredare bedömning. Det upplevs också ge möjlighet att erbjuda en helare vård där patienter och anhöriga ges möjlighet att delta. Att göra suicidriskbedömningar innebär ett stort ansvar för vårdarna och för att hantera detta behövs kunskap och erfarenhet av suicidpreventivt arbete. Kollegorna upplevs bidra till en ökad trygghet i bedömningarna och de fungerar som ett känslomässigt stöd. Studien visar att området suicidprevention i hemmet behöver undersökas ytterligare för att förbättra och utveckla arbetssituationen och vården för vårdarna respektive patienterna och deras anhöriga.

Kommunala hemsjukvårdsverksamheter har speciella förutsättningar som bidrar till möjligheten att arbeta integrerat. Några hinder/svårigheter och möjligheter: Ansvar och arbetsuppgifter för olika specialistområden upplevs begränsa möjligheterna att ”gå utanför ramarna”. Verksamheten organiseras i vad som brukar kallas stuprör, dvs. funktion för funktion eller område för område. En vanlig föreställning är att arbetsmiljölagen är underordnad andra lagar så som exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen vilket bidrar till att arbetsmiljölagen inte prioriteras lika högt. Eftersom varje ledningssystem har fokus på ett område, kan det i praktiken vara svårt att se hur och även varför de ska integreras. Om ledningssystemet istället bygger på en helhetssyn på verksamheten (ett verksamhetsledningssystem), är det lättare att ha fokus på och även mer naturligt att inkludera de områden som är relevanta, t.ex. arbetsmiljö, patientsäkerhet, kvalitet eller miljö. Igenkänningen i att patientsäkerhet och arbetsmiljö ”är olika sidor av samma mynt”, kan vara en bra ingång till diskussionen om integrering. Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering. Flera samverkansformer där det går att bygga vidare på ett helhetsperspektiv och tydliggöra sambandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet och utveckla arbetet med integrering. Gröna korset är ett inspirerande exempel för att arbeta integrerat och bör kunna användas också inom hemsjukvård. Rapporteringssystem för avvikelser, exempelvis IA-systemet (KIA) möjliggör att rapportera avvikelser i både arbetsmiljö och patientsäkerhet och kan vara en del i integreringen., Denna rapport har tittat på arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbetets möjligheter att integreras och bidra till en ökad effektivitet och god verksamhetsstyrning. Systematiskt patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete styrs av olika regelverk, men har likheter vad gäller krav att arbeta med bl.a. mål, rutiner för riskbedömning och avvikelsehantering och uppföljning, dvs. ledningssystem. Vi har undersökt vilka möjligheter och vilka hinder som finns för att skapa ett integrerat och effektivt arbetsmiljö- och patientsäkerhetsarbete i kommunal hemsjukvård. Rapporten listar hemsjukvårdsorganisationernas svårigheter samt möjligheter för sådan integrering.