Search

The purpose of this study is to develop understanding of the relation between instructional practices and students' reading amount. As part of a larger mixed-methods study of reading practices across the curriculum in Swedish compulsory school, a selection of 14 classes from Grades 6 and 9 were observed over a total of 59 lessons. The data generated were coded and analyzed using both quantitative and qualitative methods. The results reveal a great variation in teachers' instructional practices which is shown to have both direct and more indirect consequences for students' reading amount. By combining the results from quantitative and qualitative analyses in the light of Self-Determination Theory, the study shows that most reading is done in classrooms where teachers manage to fulfill students' need for competence, relatedness, and autonomy while maintaining classroom structure and ensuring lesson time for reading. The findings are discussed considering previous research on instructional practices in relation to students' reading motivation and reading amount, adding to our understanding of what makes students read in everyday classrooms. Limitations of the study, directions for further research, and implications for practice are also discussed.

Den här boken handlar om att rusta blivande och verksamma lärare i vetenskapligt tänkande. Det innebär bland annat att förstå vad en teori är men också hur teori kan tjäna verksamma lärare och gynna den pedagogiska praktiken. Boken fokuserar på det multikulturella klassrummet och syftar till att förbereda för möten med en skola med många elever med utländsk bakgrund. Detta görs genom verksamhetsnära beskrivningar av betydelse för det som sker och kan ske i undervisningspraktiken, samt genom att sätta in dessa beskrivningar i ett teoretiskt ramverk. Därmed kan bokens kunskapsbidrag också bli en del i den progression som behövs för att studenterna ska klara det självständiga examensarbetet i utbildningens slutfas. Boken är tänkt att skildra vad som kan möta lärarstudenter i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) och som färdiga lärare. Boken kan med fördel även användas i andra kurser än VFUkurserna och den kan också ge viktiga insikter till verksamma lärare och alla som har att besluta om skola.

As leisure-time reading among adolescents declines in the western world, stakeholders try to increase students' motivation for school-related reading. We examine the relationship of students' autonomous and controlled reading motivation with their amount and experiences of school-related reading in four school subjects, controlling for students' attitudes toward the school subjects and general attitudes toward reading. Questionnaire data were collected from 3308 students in Grades 6 and 9 at 144 schools in Sweden. Multiple linear regression indicates that students' attitudes toward the subject are more important predictors of reading amount than their reading motivation. Motivation type was primarily related to students' affective experiences of the reading, and only weakly related to their amount of school-related reading. Results suggest that the relationship between motivation and school-related reading differ from voluntary leisure-time reading. The study thus complements previous research which primarily has focused on the role of students' motivation for their amount of leisure-time reading., Läsa eller inte läsa: En studie av grundskolans läspraktiker.

This article presents a study of how Swedish pre-service history teachers narrated their nation’s past. Previous research on national history education has generally focused on the treatment of conflicts in national history and what challenges that poses for history education. The present study seeks to complement and broaden this research through its focus on a country where national history is generally perceived as uncontroversial and the debate on national history is generally characterised by consensus, and on what strategies future history teachers use when recounting the national history of Sweden. Using a qualitative approach, we asked our respondents to “Tell us the history of Sweden in your own words” in writing. The study finds that the vast majority of the respondents approach their national history in a way that reinforces a traditional view of Swedish national history. These narratives are generally presented in a way that does not engage with or show how perspective and position affects our rendering of history, which has often been regarded as problematic in history educational research. At the same time, these results also show that our respondents are well familiar with the dominant way of perceiving the Swedish past, something that could also be argued to be valuable in history education, depending on how we choose to approach national history., Artikeln presenterar en studie av hur svenska historielärarstudenter skildrade Sveriges historia. Tidigare forskning om nationell historieundervisning har främst närmat sig ämnet från ett konfliktperspektiv och undersökt vilka utmaningar detta innebär för historieundervisningen. Föreliggande studie söker att komplementera tidigare forskning genom att fokusera på ett land vars nationella historia generellt uppfattas som okontro­versiell och där debatten om den nationella historieskrivningen i stor utsträckning präglas av konsensus, samt på vilka strategier historielärarstudenter använder när de skildrar Sveriges historia. Genom en kvalitativ forskningsansats bad vi våra respond­enter att skriftligen”Berätta Sveriges historia med dina egna ord”. Studien visar att majoriteten av respondenterna skildrar den svenska historien på ett sätt som återger en traditionell syn på Sveriges historia. Dessa narrativ är generellt skrivna på ett sådant sätt att de inte visar hur perspektiv och positionering påverkar hur vi skildrar det förflutna, något som ofta ansetts vara problematiskt i historiedidaktisk forskning. Samtidigt visar studiens resultat att respondenterna är välbekanta med det dominerande sättet att skildra den svenska historien, något som även kan vara värdefullt för historieundervisningen, beroende på hur vi väljer att närma oss den nationella historien.

Even though the importance of extensive reading practice is well documented, as are students’ changing leisure-time reading habits, knowledge of how much students read at school is still limited. Therefore, this study investigates how many pages of continuous text, nonfiction as well as fiction, students in middle (Grades 4–6) and lower secondary (Grades 7–9) school read during an ordinary school day. Comparing data from two large-scale surveys, in 2007 and 2017, our analyses indicate that the proportion of students who read one full page or more has decreased significantly. More students in middle school compared to lower secondary still read nonfiction, whereas the reading of fiction is now equally low. We conclude that the growing achievement gap among Swedish students on reading literacy tests is mirrored in the widening divide between students who still read extensively at school and those who do not read at all.

Läsförmågan hos elever i den svenska grundskolan är långt under vad den var 20 år sedan, samtidigt som fritidsläsandet fortsätter att minska. Skolan har därför ett viktigt kompensatoriskt uppdrag då vi vet att det krävs rikligt med läsning för att bli en god läsare (Kuhn & Stahl, 2003). Elever behöver också läsa olika typer av texter för att utveckla ordförrådet inom olika ämnen (Biemiller, 2001). Dessutom måste elever kunna läsa längre texter för att utveckla kunskap genom läsning (Topping et al., 2007; Merisuo-Storm & Soininen, 2014). Forskning visar också att längden läsning i skolan och på fritiden korrelerar positivt med läsförmågan (Taylor et al., 1990). Studien utgår från självbestämmandeteorin (SDT) vilken betonar att typen av motivation är viktigare än mängden motivation (Ryan & Deci, 2000). Ju mer autonomt reglerad elevers motivation är, desto bättre är förutsättningarna för att de ska vilja läser mer. Forskning har visat på ett rekursivt samband mellan autonom motivation och synen på den egna läsförmågan (Guthrie & Wigfield, 2000). Syftet är att visa på relationen mellan hur mycket eleverna läser och deras motivation till läsning, attityd till läsning och synen på den egna läsförmågan. Följande frågor är i fokus: Hur många sidor sammanhängande text läser elever i årskurs 6 och 9 i svenska, engelska, historia och kemi under en dag i skolan? Vad är elevernas generella attityd till läsning? Vilken motivation uttrycker elever för läsning av skönlitteratur och sakprosa i skolan? Hur ser eleverna på sin egen läsförmåga och skolans såväl som sina egna läspraktiker? Analyserna bygger på data från 3408 webbaserade elevenkäter från 144 grundskolor i 18 kommuner. Dessutom genomfördes 194 strukturerade elevintervjuer i sex klasser valda utifrån grad av motivation och mängden skolrelaterad läsning. Resultatet visar att elever i årskurs 6 läser mer i skolan än elever i årskurs 9 och att elever i årskurs 6 visar en högre grad av inre motivation, Att läsa eller inte läsa: En studie av grundskolans läspraktiker

In this paper we will report some results from a project (funded by the Swedish Research Council) with an aim to develop knowledge of existing reading practices to better understand what kind of support students receive at school to develop reading skills. In this we lean on earlier research that stresses the importance of many hours of diverse reading practice to develop necessary reading skills to be an active part of a democratic society. Data were collected 2017 and relate to the findings of a similar study conducted in 2007. The main research questions addressed in this paper are: To what extent do students in grade 6 and 9 read continuous text, nonfiction as well fiction, as part of their school work?What differences in the amount of reading between grade 6 and 9, among boys and girls respectively, can be detected?What can be noticed about changes in students´ reading at school during the last decade? In the year 2017 data were collected by a questionnaire, distributed to schools with grade 6 and grade 9 in a mid-Swedish region, the same was done in 2007 for all students in grade 5 and 8 in one of Sweden’s largest municipalities. Students were asked to estimate how many pages of continuous text, fiction and non-fiction, they had read in class during the day of the questionnaire. For the 2017 study we also asked about the amount of text read out of school as some kind of school assignment (e.g. homework). In total 1526 (2007) and 3289 (2017) answers remained after data cleaning.We found that reading at school has declined substantially the last decade (e.g. 22% had read less than one page/day in 2007, 30% in 2017). An even higher percentage of students don’t read any pages of continuous school texts in grade 9 compared to grade 6, and girls still read more than boys. We also found that the amount of text read as part of the students’ schoolwork out of school (2017) is lower than for text read at school. These patterns are the same for non-fiction as well as fo

Elmersjö, Clark, and Vinterek establish the framework of the book in this introductory chapter. They introduce the different approaches to teaching history introduced by Peter Seixas in 2000: the best story approach enhancing collective memory, the disciplinary approach, and the postmodern approach. By linking these approaches to different genre positions taken by historians and described by Keith Jenkins and Alun Munslow (the reconstructionist, constructionist, and deconstructionist positions), Elmersjö, Clark, and Vinterek frame the book’s general theme of teaching rival histories in an epistemological question regarding what history is and what it can be.

Contested narratives and disputed histories have long been an important issue in history teaching all over the world, and has been described as "history" or "culture wars." In this book, authors from different parts of the world ponder the question "what can teachers do (and what are they doing) when there are conflicting narratives of the same past in circulation?" The volume presents a survey of approaches to dealing with rival histories in the classroom and it puts an epistemological issue at the center of discussion: what does it mean for the epistemology of history to teach more than one narrative? Divided into three sections that deal with historical cultures, multicultural societies and multiperspectivity, the chapters of the book showcase that how to deal with rival histories is very much contextually dependent. Diverse teaching traditions and societal debates makes for different contexts where the ability for teachers to engage in the teaching of rival narratives are very different.

The Comparing our Pasts (COP) project aimed to determine what Swedish and Australian pre-service history teachers know, understand and believe to be important about their nations’ past. In this study pre-service history teachers were asked to write a short history of their nation in their own words without using outside sources of information. This article reports on a preliminary analysis of resulting texts, comparing and contrasting their conceptualisations of Sweden and Australia and what aspects of history were manifest in the analysed data. Given that the participant group is situated in two different national contexts, this study aims to analyse how the pre-service teachers’ narratives of the nation can be understood as influenced by the national historical cultures of Sweden and Australia. The results show that the respondents’ narratives expressed both similarities and differences that highlight the pertinence of a historical cultural approach to history education and pre-service history teacher training that may be linked to the differing national historical contexts. These results are then used to argue the importance of an awareness of historicity in order to highlight and stress how our views of and approaches to national history is contextually contingent. This poses a challenge to history teacher training both in Sweden and Australia., Comparing Our Pasts

Presentationen tar sin utgångspunkt i en pilotstudie som genomfördes på en förskola i en medelstor stad i Sverige. Syftet var att med hjälp av observationer undersöka hur man i förskolan arbetar med att skapa lust och motivation samt förutsättningar för barns lärande inom kunskapsområdena: kreativitet, självuppfattning, ansvar och genomförande, tänkande och analys, kommunikation och sociala relationer samt empati. Syftet var även att undersöka möjligheten att genom observationer kunna fånga arbetet med ovan nämnda områden. I studien ingick tre förskollärare och en barnskötare som arbetade på en avdelning med 18 barn i åldrarna 3-4 år. Datainsamlingen har främst skett genom observationer under sammanlagt 10 dagar (60 timmar). Pedagogernas handlingar har registrerats genom inspelningar med diktafon samt fältanteckningar som sedan transkriberats och analyserats utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjuer har genomförts med pedagogerna efter de tio observationsdagarna. Resultaten tyder på att det är möjligt att genom observationer fånga hur pedagoger arbetar för att skapa förutsättningar för barns lärande inom de studerade kunskapsområdena samt hur man arbetar för att skapa lust och motivation hos barnen. Vi har kategoriserat hur vi tolkar att pedagogerna gör för att skapa dessa förutsättningar: 1) ”Genom att pedagogen gör något” med underkategorierna: Förstärkande, Tillåtande, Avvaktande, Upplysande, Rolltagande, Förklarande, Konkretiserande och Närande, och 2) ”Genom att pedagogen uppmuntrar eller uppmanar barnet att göra något” med underkategorierna: Erinrande, Undersökande, Prövande, Hypotesskapande, Erfarande och Problematiserande. Ett åskådliggörande och begreppsläggande av sätt att arbeta antas kunna öka pedagogernas möjligheter att bredda sin handlingsrepertoar.

Icke-kognitiva kompetenser i förskolan: Skolverket: Dnr 2013-00175

De överväganden och förslag som redovisas i detta betänkande har tagits fram med utgångspunkt i en kunskapsbas. Kunskapsbasen består av dels översikter över aktuella forskningsresultat inom ett antal områden som har bäring på frågan om flexibel skolstart i grundskolan, dels några internationella utblickar. Vetenskapligt förankrade kunskapsöversikter har för utredningens räkning sammanställts av fyra forskare, nämligen professor Anders Arnqvist, Karlstads universitet, professor Sven Persson, Malmö högskola, fil dr Monika Vinterek, Umeå universitet och fil lic Helena Ackesjö, Linnéuniversitetet. Var och en har haft i uppdrag att inom respektive område redogöra för resultat inom svensk och internationell forskning från mitten av 1990-talet och senare. I uppdraget har ingått att uppmärksamma eventuella skillnader mellan olika elevgrupper samt effekter på både elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling. I detta kapitel redovisas forskarnas egna sammanfattningar av forskningsöversikterna. Dessa återges i sin helhet i bilagorna 2–5. Av dem framgår också de frågeställningar och områden med bäring på flexibel skolstart som forskarna finner behov av att följa upp, utvärdera och beforska. Kunskapsbasen innehåller även en internationell utblick. I den återges hur barn på Nya Zeeland börjar skolan successivt på sin födelsedag och hur barn i England kan börja skolan vid fler tillfällen under läsåret. Lite mer utförligt redovisas dessutom diskussionen inför och införandet av rullande skolstart i Danmark och flexibel skolstart i Norge.

Kunskapsöversikten nedan rör fältet individualisering och åldersblandade klasser med aspekter som har bäring på utredningens uppdrag enligt kommittédirektiven 2009:98. Regeringen har gjort bedömningen att förutsättningarna för eleverna att nå målen förbättras genom att man ökar individanpassningen så att man utgår från varje elevs förutsättningar och behov. Forskning om individualisering kan ge information om möjligheten att realisera detta i kombination med flexibel skolstart. En av tankarna bakom flexibel skolstart sägs vara att barn mognar i olika takt och implicit att barn bör börja skolan vid en viss mognad. Detta behov av att börja skolan vid viss mognad är tänkt att mötas med möjligheten att starta skolan så nära den mognadspunkten som möjligt. Flexibel skolstart kan organiseras på olika sätt antingen vid helt fria tidpunkter under läsåret eller vid ett begränsat antal tillfällen, exempelvis vid vår och höst. Väljer man den helt fria modellen får det till följd att klasserena blir årskursblandade där elever hela tiden fyller på klassen successivt. Väljer man att ha fasta startpunkter under året kvarstår möjligheten att årskursindela klasserna. Som stöd för den ena eller andra organisationsinriktningen kan forskningsresultat som jämför effekter från att organisera klasser på olika sätt vara vägledande. Begreppen individualisering och åldersblandning kommer inledningsvis att problematiseras. Därefter presenteras svensk och internationell forskning kring individualisering och effekter av olika sätt att gruppera elever. Hur olika elevgrupper påverkas kommer även att beaktas., Bilaga 4

Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet. Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga. Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner. Inom vissa traditioner är till exempel det direkta till

Boken presenterar föreställningar om och intentioner med en individualiserad undervisning och hur en sådan kommer till uttryck i den pedagogiska praktiken. Vidare behandlas effekter som kan utläsas av en metodik som har individualisering som ledstjärna. Den undersökning som presenteras är ett försök att samla, summera och integrera kunskap om individualisering i ett skolsammanhang. Studien fokuserar förhållanden inom grundskolan. En ökad kunskap om vad begreppet individualisering kan stå för och vilka effekter olika typer av individualiseringssatsningar resulterar i skulle kunna stärka möjligheterna för yrkesverksamma att satsa rätt i förhållande till de avsikter man har. Förhoppningsvis kan det också leda till tydligare formuleringar när beslutsfattare på olika nivåer ger uttryck för intentioner i sådana riktningar.