Search

Increasing energy efficiency within the industrial sector is one of the main approachesin order to reduce global greenhouse gas emissions. The production and processing of aluminiumis energy and greenhouse gas intensive. To make well-founded decisions regarding energy effi-ciency and greenhouse gas mitigating investments, it is necessary to have relevant key performanceindicators and information about energy end-use. This paper develops a taxonomy and key perfor-mance indicators for energy end-use and greenhouse gas emissions in the aluminium industry andaluminium casting foundries. This taxonomy is applied to the Swedish aluminium industry andtwo foundries. Potentials for energy saving and greenhouse gas mitigation are estimated regardingstatic facility operation. Electrolysis in primary production is by far the largest energy using andgreenhouse gas emitting process within the Swedish aluminium industry. Notably, almost half of thetotal greenhouse gas emissions from electrolysis comes from process-related emissions, while theother half comes from the use of electricity. In total, about 236 GWh/year (or 9.2% of the total energyuse) and 5588–202,475 tonnes CO2eq/year can be saved in the Swedish aluminium industry and twoaluminium casting foundries. The most important key performance indicators identified for energyend-use and greenhouse gas emissions are MWh/tonne product and tonne CO2-eq/tonne product.The most beneficial option would be to allocate energy use and greenhouse gas emissions to boththe process or machine level and the product level, as this would give a more detailed picture of thecompany’s energy use and greenhouse gas emissions., Funding: Swedish Environmental Protection Agency; Swedish Agency for Marine andWater Management [802-0082-17], Carbonstruct

Svensk industri bör strategiskt arbeta mot ökad energi- och resurseffektivitet på en global marknad med knappare resurser. I detta sammanhang spelar beslutsunderlag och nyckeltal en central roll för att nå ökad effektivitet. Även för tillsynsmyndigheter är rättvisande nyckeltal avseende slutenergianvändning av mycket stor vikt för att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt arbete med svenska företag. De nyckeltal som finns på internationell och nationell nivå är baserade på tillförd energi och ofta relaterade till en ekonomisk output, till exempel förädlingsvärde. Det saknas emellertid nyckeltal kring slutenergianvändningen inom svensk industri fördelat på energibärare såsom el och olja och fördelat på slutenergiprocesser såsom ugnar, tryckluftskompressorer, etc. De siffror som ibland anges är baserade på grova uppskattningar. Projektets mål har därför varit att generera ett processträd avseende flera av de största, till slutenergianvändning räknat, svenska industribranscherna avseende hur slutenergianvändningen är fördelad på processnivå och olika energibärare, samt att allokera växthusgasutsläpp på dessa olika processer. Resultaten indikerar att nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta växthusgasutsläpp på processnivå kan bidra till bättre kunskap om i vilka industriella energianvändande processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns. För att upprätthålla kunskap om var den största potentialen för förbättring finns krävs att energidata regelbundet samlas in efter en standardiserad kategorisering av energianvändande processer. Även om projektet har avgränsats till svensk industri kan resultatet vara till nytta också för andra medlemsstater inom EU liksom globalt., Swedish industry should strategically work towards improved energy and resource efficiency. In this context, decision making and key performance indicators (KPIs) play a central role in achieving improved efficiency. Even for regulation authorities, fair KPIs of energy end-use are very important to be able to perform excellent, preventive and proactive work towards Swedish companies. KPIs at international and national levels are based on energy supplied, normally related to an economic output, such as value added. However, there are no key figures about the energy end-use in Swedish industry, distributed on energy carriers such as electricity and oil, and in turn allocated on energy end-using processes such as furnaces, air compressors, etc. The existing figures regarding this are based on rough estimates. The goal of the project has therefore been to generate a process tree for several of the largest, energy end-using Swedish manufacturing industries, as regards how energy end-use is distributed at the process level and for different energy carriers, and in turn allocate greenhouse gas emissions for these different processes. The results indicate that energy KPIs based on energy use and indirect carbon greenhouse gas emissions at process level can contribute to better knowledge of the industrial energy end-use processes that have the greatest potential for energy efficiency improvements as well as greenhouse gas abatement. In order to continuously know the processes with the greatest potential for improvement, energy end-use data should be collected regularly and follow a standardized categorization of energy end-use processes. The project has been limited to Swedish industry, but the results can be useful for other EU member states as well as globally., Carbonstruct