Search

Soparbete i hållbarhetsekonomin: värdeomvandlingar av spillvatten och matavfall Waste Values

Historiskt sett så kan relationen mellan det liberalt kapitalistiska systemet och miljön beskrivas som en dubbel rörelse mellan ett kontinuerligt ökande resursuttag och statens ökade befogenheter att administrera miljöförstörande verksamheter.148 En viktig faktor för ett förbättrat skydd av miljön har parallellt med den liberala kapitalismens framväxt varit allmänhetens miljömedvetenhet, som har satt press på staten att införa miljömässigt motiverade regleringar. Givet hur ett nyliberalt beslutsfattande ofta verkar avpolitiserande, dvs. det strävar efter samstämmighet mellan grupper och en ökad grad av formalisering av sakfrågorna, har det blivit allt svårare för civilsamhället att påverka politiken. Detta beror också på att miljölagstiftningen anpassas för att gynna det privata kapitalets intressen, samtidigt som besluten ofta förläggs till teknokratiska processer i vilka ansvaret för miljön blir diffust.149 Trots detta utmanas avpolitiseringen av kontinuerliga försök till återpolitisering. Kraven höjs på att ansvar utkrävs av de politiker vars beslut påverkar livsbetingelserna för lokalsamhällen och deras omgivningar, och på att andra intressen än dem som gynnas och skyddas av ett avpolitiserat beslutsfattande också beaktas och tillåts påverka den politiska dagordningen....

Städer är centrala i hållbarhetsarbetet, inte minst på grund av att den urbana livsstilen är en starkt bidragande orsak till många av dagens resurs– och miljöproblem. Men städer uppvisar också möjligheter till förändring och utveckling av lösningar för en effektivare användning av resurser. Ledningsbundna infrasystem för el, tele, fjärrvärme, vatten, etc. utgör stadens tekniska ryggrad. Att upprätthålla dessa markförlagda systems funktioner bygger på ett ständigt återkommande behov av schaktarbeten, vilket förutom stora kostnader orsakar betydande miljöpåverkan och intrång i stadslivet. Dessa nätverk innehåller också stora förråd av metaller som koppar och aluminium, vilka över tiden har lagrats i alla de hundratusentals mil av kablar och rör som ligger nedgrävda under våra gator och torg. Idag sker ingen återvinning av dessa metaller utan systemdelarna lämnas i regel bara kvar i marken efter att ha tagits ur bruk. Vid Linköpings universitet har vi under flera år bedrivit forskning om “Städer som gruvor” tillsammans med nätägare och återvinningsföretag som Tekniska Verken i Linköping, Skanova och Stena Recycling. Projektet har finansierats av Vinnova och syftat till att ta fram kunskap om när, var och hur återvinning kan bli en del av infrasystemens förvaltning. Syftet med denna syntesrapport är att sammanfatta de viktigaste lärdomarna från projektet Städer som gruvor II på ett lättillgängligt sätt. Rapporten består av tio huvudpoänger. De berör allt ifrån infrasystemens resurspotential och förutsättningar för återvinning, till behov av förändringar i praktik och policy. Dessa poänger täcker givetvis inte in alla resultat från projektet utan ambitionen är snarare att peka på centrala motiv, möjligheter och utmaningar och därigenom lyfta frågan bland branschens aktörer och andra intressenter. Förhoppningen är att vi på detta sätt kan så ett frö till diskussion om förändring i riktning mot en resurseffektivare förvaltning av stadens ledningsbundna infrastruktur. För den som vill veta mer finns en lista på källmaterial och kontaktpersoner i slutet av rapporten. Städer som gruvor II

Ett Natura 2000-område på Gotland – som sätter stopp för kalkbrytning – kan öppna upp för en omställning av svensk basindustri. Kalk är viktig för industrin. Men mineralerna behöver inte nödvändigtvis tas från jordskorpan, skriver nio forskare. Artikel i tidskrift, Dagstidning (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm)) Published

Om gruv- och stålindustrin menar allvar med att öka det egna medvetandet om vad som är cirkulärt, så måste omställningen börja nu. Det skriver debattörer i en slutreplik om kalkbrytningen på Gotland. Publicerad 29 januari 2016

Material flow analysis (MFA) has been an effective tool to identify the scale of physical activity, the allocation of materials across economic sectors for different purposes, and to identify inefficiencies in production systems or in urban contexts. However, MFA relies on ignoring the social drivers of those flows to be able to perform its calculations. In many cases therefore, it remains detached from the processes (e.g., urban) that underpin them. This becomes a problem when the purpose of research is to inform the design of detailed recycling schemes, for which micro-level practice knowledge on how material flows are mediated by human agency is needed. The aim of this article is to demonstrate how a particular social science approach, namely, infrastructure studies (IS), can be combined with MFA to enhance the latters potential as a decision support tool. To achieve a successful combination between IS and MFA, the object of inquiry must be carefully defined to function as a boundary object, which allows academic approaches to work together without the need for consensus. This approach is illustrated with a case study example in urban mining research that assesses the hibernating stock of subsurface urban infrastructure in Norrkoping, Sweden. It provides an example of how a well-calibrated MFA and a complementary social science approach can provide hands-on advice for private as well as public actors in a local and place-specific context. The article aims to advance the integration of social science and the study of the physical economy to contribute to the emerging field of social industrial ecology. Funding Agencies|Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, FORMAS; Swedish Innovation Agency, VINNOVA

This PhD thesis concerns urban mining, an umbrella term for different recycling strategies aimed to recover materials from the built environment. More specifically, it focuses on hibernating urban infrastructures, that is: cables and pipes that have been left behind in their subsurface location after they were disconnected. I term this subsurface urban realm of system rejects the “Urk World”. “Urk” is short for “urkopplad”, the Swedish word for “disconnected”, an abbreviation often found on old infrastructure maps denoting discarded system parts. Since urks contain high concentrations of copper, my normative stance is that the Urk World should be “mined” as a contribution towards diminishing the persistently wasteful handling of mineral resources in society. The thesis has three focus areas. The first of these discusses how the Urk World has emerged, that is: how the creation of urks is sustained in sociotechnical processes related to infrastructure’s provision. The second concerns the potential of urk mining, how much copper the Urk World contains, where these quantities are located and by which implications they could be recovered. The third focus area is devoted to the politics of urks, and is concerned with the political embeddedness of infrastructure and where politics might intervene for the sake of increased urk recovery. Five papers complete the thesis. The first paper investigates how much copper, aluminium and steel there is in the Urk World of the Swedish city of Norrköping, and how these quantities are spatially dispersed in the urban environment. The second paper is based on interviews with system owners and repair crews, and investigates how urks come into existence in relation to three different infrastructural processes: maintenance, larger installation projects and shutdown. The third paper describes how environmental systems analysis can be beneficially coupled with theories and methods from the social sciences to create knowledge useful to aid the development of urk recycling schemes. The fourth article makes use of the inherent ambiguities of urks to investigate a spectrum of locations where politics aimed for increased urk recovery can intervene as well as what is at stake there. The fifth and final paper investigates urks in Linköping’s power grid in spatial and weight terms, and analyses the implications of urk recovery from several different viewpoints. In overall terms, the major contribution of the thesis is how it improves the knowledge of societal stocks of materials, thereby giving an increased recognition of the built environment as a resource base. In overall scientific terms, it sets an example of how a coherent interdisciplinary research design can provide knowledge useful for the implementation of urk recycling schemes as well as for political decision–making for increased urk recovery.

This study examines the subsurface infrastructure in the Swedish city of Norrköping from an urban mining perspective. Urban mining is a broadly defined term for different strategies that regard the built environment as a resource base for materials. In this study, the focus is on three base metals that exist in large quantities in infrastructure parts: iron, copper and aluminium. A special focus is given to the parts of Norrköping’s infrastructure that are not in-use and thus constitute a ”hibernating stock” that contains recyclable metals. The main results of this study are twofold. First, a quantitative assessment of the hibernating stocks of urban infrastructure gives answers to how large the stocks are and where in Norrköping they are located. This was performed using a spatially informed Material Flow Analysis to arrive at a recycling potential in terms of weight and spatial concentration. Second, a qualitative assessment was made regarding how these hibernating stocks of urban infrastructure come into existence. An infrastructure studies perspective was used to outline three patterns with their own sets of ”hibernation” logics. These logics give rise to different prerequisites for the implementation of urban mining in practice. A main argument of this study’s cover essay is that both of the above outlined kinds of knowledge are needed to engage in urban mining with confidence. Thus, the main focus of the cover essay text is to describe how the two different perspectives of Material Flow Analysis and infrastructure studies were combined into a coherent research approach.

Hållbar stadsutveckling förutsätter ett integrerat och gärna tvärvetenskapligt förhållningssätt. Dessutom fordras en helhetssyn inte bara i beträffande de för städernas hållbarhet helt centrala tekniska systemen utan även vad gäller de aktörer som har möjlighet att påverka stadens utformning. Hur väver en samman dessa aspekter till en kurs om hållbar stadsutveckling för studenter inom ingenjörsutbildningar? Och hur får en studenterna att tänka visionärt och utanför lådan utan att tappa förankringen till deras redan existerande kunskapsbas? Detta vill vi byta erfarenheter och reflektera kring under diskussionerna i rundabordssamtalet.