Search

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity. Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar har en effekt på den svenska aktiemarknaden, samt om det råder skillnader mellan fyra branscher i Stockholmsbörsen. Studien syftar även till att undersöka om det kan urskönjas en skillnad mellan branschernas räntekänslighet. Metod: Undersökningen baseras på en eventstudie med ett estimeringsfönster på 60 dagar före tillkännagivandet av reporänteförändringen, och ett eventfönster på 11 dagar. Urvalet består samtliga reporänteförändringar mellan 2001-2015, och av följande branscher, Finans & Fastighet, Industrivaror, Hälsovård, Teknologi, som är inhämtade från Stockholmsbörsen. Teori: Den teoretiska utgångspunkten i studien är teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorier om reporäntan. Det presenteras även teorier om diskonteringsräntans effekt samt pris- och inkomstelasticitet. Finansiell psykologi, som är en invändning mot effektiva marknadshypotesen, redogörs dessutom tillsammans med tidigare forskning som har legat till grund för undersökningen. Slutsats: Studien resulterar i att det inte råder ett entydigt samband mellan Riksbankens tillkännagivanden av reporänteförändringar och den svenska aktiekursen. Resultatet illustrerar att det råder en skillnad mellan de valda branschernas räntekänslighet. Det går inte direkt att fastställa att den svenska marknaden är effektiv. Purpose: The purpose of this study is to examine if Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate have an effect on the Swedish stock market, and whether there are differences between four sectors of the Stockholm Stock Exchange. The study also aims to investigate if there is a difference between the sectors interest rate sensitivity. Method: The study is based on an event study with an estimation window of 60 days prior the announcement of the federal fund rate, and an event window of 11 days. The sample consists of all the announcement of the federal funds rate between 2001- 2015 and the following sectors, Finance & Real Estate, Industrials, Healthcare, Technology, who are acquired from the Stockholm Stock Exchange. Theory: The theoretical basis in this study is the theory of the efficient market hypothesis and theories about the federal funds rate. An introduction to theories about the discount rate and price and income elasticity is also presented in the study. Financial psychology, which is a statement of opposition against the efficient market hypothesis, is also introduced together with previous research which the examination is based on. Conclusion: The results show that there is no unambiguous correlation between Sweden’s central bank announcements of the federal funds rate and the Swedish stock price. The result illustrate that there is a difference between the selected sectors interest rate sensitivity. In summary, it’s established that the Swedish stock market cannot be seen as an efficient market.